Uppföljning av trafikstrategin År 2016 KS-2016/

Uppföljning av trafikstrategin År 2016 KS-2016/2143 2016-12-20

Dokumentinformation Titel: Uppföljning av trafikstrategin, år 2016 Omslagsbild: Illustration av Rebecca Elfast Diarienummer: KS-2016/2143 Utgåva: 2016-12-20 Sammanställd av: Jack Lu, trafikplanerare, gatu- och trafiksektionen

Samlad bedömning av läget år 2016 I maj 2013 antogs trafikstrategin av kommunfullmäktige och blev där med ett styrdokument för kommunens verksamhet. Sedan 2013 har arbete utförts för att implementera trafikstrategin i Huddinge kommuns verksamhet genom att hålla informationsmöten och identifiera dokument och processer som behöver ses över. Under 2016 har implementeringsarbetet fortsatt med uppdraget att Förverkliga trafikstrategin genom att anta en mobility managementplan, cykelplan och parkeringsprogram. Dessutom har arbetet med en kollektivtrafikplan och trafiksäkerhetplan fortgått och en gångplan påbörjat. Bedömningen är att planeringen är på rätt väg men att det är fortfarande för tidigt för att kunna dra tydliga slutsatser om utvecklingen. I de mätningar som finns, ses inga tydliga tendenser. Resultaten visar dock att arbetet med att ta fram och framförallt implementera ett parkeringsprogram, mobility managementplan, kollektivtrafikplan, cykelplan och gångplan är avgörande för om vi ska nå en ökad andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. I det arbetet bör det tas fram bättre verktyg och indikatorer som på ett tydligare sätt visar utvecklingen i det hållbara resandet. Verksamhetsplaneringen utifrån prioriteringarna i trafikstrategin är dock under utveckling och på sikt bedöms detta ge en positiv inverkan för effektivare och miljövänligare transporter. Kommunen måste även jobba mer med att förändra kommunens egna resvanor för att uppnå trovärdighet i trafikstrategin. I planen för samhällsbyggnadsprojekt har antalet och andelen planerade bostäder i stationsnära lägen ökats. Detta beror till störst del på Sverigeförhandlingen, där det finns en hög ambition att bygga bostäder i Spårväg syds influensområde. Gällande planerade bostäder går kommunen alltså i rätt riktning och andelen stationsnära boende och arbetande kommer ge utslag om några år då planerna fastställs en efter en. Att öka stationsnärheten innebär dock också att överbrygga barriärer för att öka tillgängligheten till spårstationerna och bostäder behöver fortfarande byggas i de områden som inte berörs av spårväg syd. För att nå utvecklingen enligt trafikstrategin behöver Huddinge kommun därför bli ännu mer offensiv för att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena.

Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 6 2. Uppföljning 7 3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik 8 3.1. Kommunövergripande RVU 8 3.2. Kompletteringsmätningar 10 3.3. Slutsatser och rekommendationer 17 4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 18 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende 18 4.2. Kompletteringsmätningar 21 4.3. Slutsatser och rekommendationer 22 5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner 24 5.1. Hur ofta och av vem 24 5.2. Kostnad 24 5.3. Status för åtgärdsplaner december 2016 25 5.4. Årets bedömning av läget 25 6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet 28 Bilaga 1. Uppföljning av cykelplan 29 Slutsatser och rekommendationer 30 Bilaga 2. Uppföljning av mobility managementplan 31 Slutsatser och rekommendationer 33 Bilaga 3. Uppföljning av parkeringsprogram 34 Slutsatser och rekommendationer 35 4

1. Bakgrund och syfte Huddinge kommun har tagit fram en trafikstrategi som antogs av kommunfullmäktige den 13 maj 2013. Trafikstrategin har utgjort ett underlag för arbetet med översiktsplan 2030. Denna plan syftar till att följa upp att trafikstrategin är en del i att säkerställa att kommunen arbetar efter den antagna strategin. Vidare så utgör detta dokument en handlingsplan för uppföljningsmätningar av de övergripande målen preciserade i trafikstrategin. Dessa är input till verksamhetsplanen och innebär att medel bl.a. behöver avsättas i budget.

2. Uppföljning Uppföljningen av trafikstrategin delas in i fem delar: 1. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik, se kapitel 3. 2. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen, se kapitel 4. 3. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner, se kapitel 5. 4. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet, se kapitel 6. 5. Uppföljning av åtgärdsplanerna, se Bilaga 1-3 Uppdatering av denna rapport ska ske i slutet av varje år för att komma med i verksamhetsberättelsen som tas fram nästkommande vår. D v s uppföljningen för år 2016 hamnar i 2017 års verksamhetsberättelse. Uppföljningen och uppdateringen av denna rapport genomförs av kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen, gatu- och trafiksektionen. Konsultkostnaden för att ta fram underlag till denna rapport bedöms för år 2016 till 100 000 kr exkl. moms och består av beställning av den kommunövergripande RVUn (60 000 kr) och Space scapes rapport (40 000 kr). Detta förutsätter att kompletteringsmätningar genomförs i andra projekt samt att dessa kan användas.

3. Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik Ett av de två övergripande målen i trafikstrategin är att andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Utgångsläget är RVU 2011 (Resvaneundersökning 2011) och är en långsiktig uppföljning som behöver kompletteras med lokala mätningar vid särskilda satsningar i de separata planerna för att ge utslag. Att öka andelen transporter som sker med gång, cykel och kollektivtrafik kommer enligt trafikstrategin att vara en stor utmaning bl.a. p.g.a. de omfattande väginfrastruktursatsningarna som genomförs i kommunen. 3.1. Kommunövergripande RVU Nedan följer en uppföljningsrutin för kommunövergripande resvaneundersökning (RVU). En RVU ger färdmedelsfördelning per transportslag. Med en RVU kan det bedömas om biltrafiken ökar eller minskar i förhållande till resor till fots, med cykel eller kollektivt. Hur ofta och ansvarig En kommunövergripande resvaneundersökning ska göras var femte år och ansvarig för uppföljningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är gatuoch trafikavdelningen ansvarig för att uppföljningen utförs. År för beställning, genomförande och sammanställning av resultat framgår av nedanstående tabell. År Beställs 2010 Utförs 2011 Sammanställning 2012 Beställs 2015 Utförs 2016 Anmärkning Utfört Utfört Utfört Utfört Utfört Sammanställning 2017 Beställs 2020 Utförs 2021 Sammanställning 2022 Beställs 2025 Utförs 2026 Sammanställning 2027 o.s.v. Kostnad

Konsultkostnaden för 2011 års kommunövergripande resvaneundersökning var 261 000 kr exkl. moms. Denna genomfördes genom att ett extra urval lades till i den nationella resvaneundersökningen utförd av Trafikanalys. För mer information se sammanställd rapport 1. Kostnad för nästa RVU kommer bli 90 000kr, varav 60 000kr kommer hamna som en kostnad för 2016 och resterande 30 000 kr på 2017. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Två resultat används som mått för uppföljning av resor kopplade till Huddinge kommun. Dels resor inom Huddinge kommun och dels alla resor i Huddinge kommun. (Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade.) Förklaring följer nedan. Resor inom Huddinge; Resor med både startpunkt och målpunkt i Huddinge kommun. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Resor till/från Huddinge; Resor med startpunkt i Huddinge och målpunkt utanför Huddinge, eller startpunkt utanför Huddinge och målpunkt i Huddinge. Personer behöver inte vara bosatta i Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. Alla resor i Huddinge; Resor inom samt till/från Huddinge. Resor utan start- eller målpunkt i Huddinge är ej medräknade. 3.1.1. Resultat 2011 Nedan presenteras uppföljningsmåtten sammanställda från resvaneundersökningen år 2011. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport. Målet är att andelen gång, cykel och kollektivtrafik ska öka och ta en större del av andelen utförda transporter. Figur 1: Figur 1. Färdmedelsfördelning för alla resor i Huddinge respektive för resor inom Huddinge. 1 Någon kommunövergripande resvaneundersökning har inte genomförts sedan 2011. Nästa resultat sammanställs år 2017. 1 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2012

3.2. Kompletteringsmätningar För att kunna följa upp om kommunens planering bidrar till ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver kompletteringsmätningar göras. Dessa mätningar blir inte på samma sätt systematiskt utförda som den kommunövergripande resvaneundersökningen. Mätningar kan tas från kollektivtrafikplan, miljöbarometern 2 eller enskilda projekt så som säkra skolvägar och liknande. Kommunen genomför även undersökningar, såsom medborgarundersökning och resevaneundersökning över kommunens anställda där resvanor kan studeras. Kompletteringsmätningarna bidrar till bedömningen av kommunens planering och väljs ut och sammanställs varje år om inget annat anges. 3.2.1. Resultat 2016 Avgörande för att få fler att gå, cykla och åka kollektivt är att ha god planering för dessa. En viktig milstolpe för att påverka människors färdmedelsval togs genom kommunfullmäktiges antagande av trafikstrategin. Under året har även ett fortsatt implementeringsarbete med att få in trafikstrategin i vår verksamhetsutövning pågått genom att anta cykelplan, mobility managementplan och parkeringsprogram. Under 2016 har arbetet med en gångplan påbörjats. I det arbetet behöver mått och rutiner för gångtrafiken tas fram. Resor till/från skola Inom ramen för Huddinge kommuns arbete med säkra skolvägar samarbetar kommunen med ett antal grundskolor i syfte att påverka valet av färdmedel till och från skolan. Aktiviteter genomförs under hela året för elever i åk F-6 och alla skolor erbjuds möjlighet att delta. Sedan tidigare har 19 3 skolor ett uttalat engagemang i arbetet med säkra skolvägar men deltagandet i de årliga aktiviteterna varierar. I nedanstående figur kan utvecklingen av bilanvändandet följas sedan år 2009 och framåt. Andelen som skjutsas med bil till skolan ökade något under 2016 i förhållande till föregående år. Sedan 2012 ligger dock nivån på mellan 20 och 25 % och det går därför inte att utläsa någon negativ trend. Variationer i de årliga mätningarna förekommer också som ett resultat av vilka skolor som väljer att delta i mätningarna. Det är svårt att avgöra varför färre skolor medverkade i år men detta kan givetvis påverka resultatet då underlaget blir sämre. Andelen som går, cyklar eller åker kollektivt har också minskat något och är fortfarande lägre än åren 2012/2013 då andelen var som högst. Detta beror sannolikt på att flera nya skolor har tillkommit i arbetet med säkra skolvägar sedan 2012/2013. Samtidigt används anordnade avlämningsplatser lokaliserade en bit från skolorna i större utsträckning vilket avlastar trafikmiljön i skolans direkta närhet. 2 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet 3 Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Kräpplaskolan, Segeltorpsskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångssundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Stenmoskolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättra, Balingsnässkolan, Mörtviksskolan, Solfagraskolan, Vista skolan och Tomtbergaskolan

Figur 2. Val av färdmedel på de 19 skolor som arbetar aktivt med säkra skolvägar år 2015 Trots att resultatet ligger på samma nivåer som föregående år, är det dock fortsatt viktigt att aktivt arbeta med information och att påverka resvalsbeteenden. Bilanvändningen har tydligt sjunkit sedan arbetet påbörjades och barn och föräldrar som använder sig av avlämningsplatser har ökat. Att arbeta med så kallad mobility management 4 är därför en viktig pusselbit för att få ökad andel gång, cykel och kollektivresenärer. En särskild insats behövs under nästkommande år att få fler skolor att rapportera in deras resvanor för att få ett stabilare underlag att dra slutsatser ifrån. Resor med cykel Miljöbarometern 5 redovisar även cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden, se figur 3. Det görs genom manuell räkning vid tio geografiskt spridda punkter under vanligtvis septembermånad varje år. Detta ger dock inte en total bild av antalet cyklister i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2016 visar att antalet cyklister i förhållande till invånarantalet har ökat markant från 15 cyklister/1000 inv till 28 cyklister/1000 inv mellan åren. I jämförelse med startåret 2007 har antalet cyklister per invånare fördubblats. Dock ses ingen tydlig trend. Då mätningen endast genomförs vid tre tillfällen under samma dag och på tio platser i Huddinge, ger det ett litet underlag som är svårt att dra generella slutsatser ifrån. Mätningarna påverkas bl a av aktuella väderförhållanden samt andra tillfälligheter. T ex genomfördes årets trafikmätning under oktobermånad, jämfört med september tidigare år. Dessutom har ny konsult upphandlats för att genomföra årets mätning, vilket kan påverka kvaliteten på mätningarna. 4 Mobility management är ett samlingsnamn på åtgärder som påverkar människors val av om man ska genomföra en resa eller/och hur man reser. 5 Miljöbarometern följer upp indikatorer framtagna i Agenda 21-arbetet

Därför är det svårt att avgöra om årets ökning beror på tillfälligheter och eller inte. Kommunen har påbörjat ett arbete att se över mätmetoden för att få bättre och mer tillförlitlig cykeldata, där det går att se utveckling över tid. Figur 3. Cykeltrafikanter (på utvalda målpunkter) i förhållande till folkmängden 6 För att stimulera cyklandet krävs bl.a. ett gent och sammanhängande cykelvägnät med vägar av rätt kvalité. Den nyligen antagna cykelplanen kommer att bli en viktig del i planeringen för ökad cykling. Resor till fots Samtidigt och på samma sätt som cykelräkningen (se Resor med cykel), genomför Huddinge kommun även manuella räkningar av gångtrafikanter. Mätningen ger som sagt inte en total bild av antalet fotgängare i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2016 visar att antalet fotgängare har ökat med 10 % jämfört med 2015. Mätningen visar endast det totala antalet och inte i förhållande till folkmängd. 6 Figuren är hämtad från Miljöbarometern, Agenda 21.

Figur 4. Antal fotgängare på utvalda mätpunkter I jämförelse med startåret 2007 har antalet fotgängare ökat med 23 %. Dock ses ingen tydlig trend då antalet ökar och minskar med jämna mellanrum. Av samma anledning som för cykelmätningen, är det svårt att dra generella slutsatser från mätningen. Kommunen kommer se över mätmetoden för att få bättre och mer tillförlitlig fotgängardata. Under 2016 har arbetet med en gångplan påbörjats. I det arbetet behöver mått och rutiner för gångtrafiken tas fram. Resvanor i Stockholms län Under hösten 2015 genomförde Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Trafikverket en stor undersökning för att få veta mer om länsinvånarnas resvanor i vardagen. Syftet var att tillsammans kunna planera framtidens resande på bästa sätt. I undersökningen framgår skillnader mellan olika kommuner i länet samt skillnader mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor. Detta är den första resvaneundersökningen sedan länge som mäter resvanemönster specifikt i Stockholmsregionen. Tidigare resvaneundersökningar har byggt på statistik från nationella mätningar. Resvaneundersökningen 2015 bör ses som en nollmätning och bör inte jämföras med tidigare undersökningar, då det finns skillnader i bland annat metod, definitioner och urval. Färdmedelsfördelning Huddinge Bil Koll Cykel Gång Annat Alla resor (veckosnitt) 50 % 31 % 4 % 9 % 6 % Resor till arbete 44 % 42 % 5 % 6 % 4 % Resor på fritid 59 % 19 % 4 % 12 % 5 % Resor inom Huddinge 53 % 14 % 9 % 19 % 5 % (vardag) Resor inom Huddinge 67 % 7 % 6 % 15 % 5 % (helgdag) Resor med mål 52 % 33 % 6 % 9 % -

utanför Huddinge (vardag) Nästa mätning för jämförelse genomförs 2019 och resultaten sammanställs våren 2020. 3.2.2. Tidigare resultat 2015 Få mätningar för resvanor har genomförts under 2016. Därför redovisas nedan resultat från mätningar från 2015 som med försiktighet kan analyseras för att bedöma utvecklingen av gång-, cykel- och kollektivtrafikresandet. Resor med kollektivtrafiken 2016-års resultat rapporteras in i feb/mars under 2017 (kompletteras senare). Därför redovisas här resultatet från 2015. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet har ökat mellan 2014 och 2015, från siffran 214 resor/invånare till 219 resor/invånare i Huddinge. Trenden för ökad andel kollektivresenärer bedöms som positiv inom kommunen och ökningen i sig kommer att medföra ökade krav på framkomlighet och bekvämlighet i kollektivtrafiksystemet. Utifrån ambitionen i kommunens kollektivtrafikplan 7 kan förväntas att kollektivtrafikandelen kommer att öka. Figur 1: Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantalet. Trenden för ökad andel kollektivtrafikresenärer är positiv, se figur 3. Under senare år ser vi dock en minskning i antalet resor per invånare, jämfört med år 2012 då kollektivtrafikresandet var som högst med 220 resor/invånare. Med en växande befolkning ökar trängseln i transportsystemet. Även om förhållandet mellan andra trafikslag saknas så innebär detta en ökad efterfrågan på kollektiva resmöjligheter. För att möta denna efterfråga är arbetet med kommunens kollektivtrafikplan av avgörande betydelse. 7 Remissutgåva november 2014

Befolkningsundersökning Huddinge kommun har under 2012 och 2014 genomfört en befolkningsundersökning i syfte att identifiera vilka behov och erfarenheter kommuninvånarna har. Undersökningen genomför via enkäter som skickas ut till slumpmässigt utvalda medborgare mellan 18-84 år. I undersökningen ställs bl a frågan på vilket sätt man vanligtvis tar sig till sin närmaste livsmedelsaffär, sitt närmaste centrum samt till arbete, skola eller annan daglig verksamhet. Nästa mätning planeras 2018, dock kommer undersökningen att se annorlunda ut. Det är fortfarande oklart kring hur frågor kommer ställas kring resvanor. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till den livsmedelsaffär där du oftast handlar? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 2: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till den livsmedelsaffär den oftast handlar. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig till närmaste centrum? Bil Gång Kollektivtrafik Cykel Annat sätt Moped/MC Besöker inte närmaste centrum Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 3: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till närmaste centrum. För lokala resor (resor till närmaste livsmedelsaffär och centrum) har resor med bil och kollektivtrafik ökat medan resor med gång har minskat mellan år 2014 och

2012. Anledningen kan vara att folk reser längre sträckor till sin livsmedelsbutik eller centrum då gång inte är ett lika attraktivt alternativ. Detta kan tyda på att vi måste bli mer offensiv i att bygga tätt och funktionsblandat för att öka tillgängligheten till lokal service. % 60 50 40 30 20 10 0 På vilket sätt brukar du för det mesta ta dig arbete, skola eller annan daglig verksamhet? Kollektivtrafik Bil Gång Cykel Moped/MC Annat sätt Kombination av flera transportslag 2012 2014 Figur 4: Färdmedelsfördelning över hur de svarande vanligtvis reser till arbete/skola/annan daglig verksamhet. För längre resor (till arbete/skola/annan daglig verksamhet) har kollektivtrafikresandet ökat medan bilresandet minskat en aning. Cykelresandet är dock oförändrat. Kommunen måste skapa bättre förutsättningar för att öka arbetsoch studiependlandet med cykel. Analys av resor i Huddinge kommun Huddinge kommun genomför vartannat år en resevaneundersökning bland kommunens anställda som en del av kommunens arbete med att minska utsläppen av koldioxid från tjänste- och arbetspendlingsresor. Våren 2015 genomfördes en uppföljning 8 av två undersökningar som gjordes 2010 och 2013. I och med att svarsfrekvensen ej överstigit 50 % skall viss försiktighet tas vid tolkning av färdmedelsandelar från arbetspendling Bland arbetspendlarna har andelen medarbetare som använder bilen till arbetet ökat med 3 % sedan senaste mätning 2013. Andelen medarbetare som reser med kollektivtrafik och till fots har minskat med 2 % medan andelen medarbetare som cyklar har ökat med 1 %. 8 Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun, 2015

Figur 5: Färdmedelsfördelning för Huddinge kommuns medarbetares arbetsresor. Detta tyder på att kommens anställda går i fel riktning gällande arbetsresor. En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. Nästan hälften av alla bilister har under 10 kilometer till arbetet. Kommunen bör även motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken, t ex genom att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den. Ett gemensamt kommunhus i Huddinge C och en strikt parkeringspolicy kan vara ett sätt att förändra resebeteendet. 3.3. Slutsatser och rekommendationer Den samlade bedömningen av året är att kommunen ligger rätt med sin planering av den fysiska infrastrukturen för transporter men att det kommer att ta tid innan det gör någon signifikant förändring av färdmedelsvalet. Olika mätningar och undersökningar pekar dock på olika tendenser och vi har inte tillräckligt utvecklade verktyg för att kunna dra tydliga slutsatser om utvecklingen. T ex skulle vi behöva fasta mätpunkter av gångtrafik och cykeltrafik för att få ett statistiskt mer säkerställt underlag. Under året har parkeringsprogrammet, cykelplanen och mobility managementplanen antagits och inom kommande år planeras kollektivtrafikplanen, trafiksäkerhetsplanen och gångplanen att antas. Nästa steg blir att genomföra planerna och därefter kan det vara aktuellt och se ifall åtgärderna ger effekt. Det finns även ett behov att jobba mer med kommunens egna resor. För att det ska finnas en trovärdighet i trafikstrategin måste Huddinge kommun leva som vi lär. Att planera bebyggelse utifrån stationsnärhetsprincipen bidrar till färdmedelsfördelar för de hållbara transportslagen och är avgörande för att lyckas. För att öka kollektivtrafikresandet kan det vara aktuellt att se över linjenätsstrukturen i samband med ny upphandling av busstrafik.

4. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att stödja en effektiv transportförsörjning behöver bebyggelseplaneringen utgå från stationsnärhetsprincipen. Detta för att andelen stationsnära boende och arbetande ska öka vilket i sin tur leder till minskat bilberoende. Det andra övergripande målet i trafikstrategin är att andelen stationsnära boenden och arbetande ska öka. Stationsnärhetsprincipen finns förklarad i underlagsdokumentet till trafikstrategin. Kortfattat kan det förklaras att arbetande och boende 600 meter eller kortare från en spårstation har påvisad effekt för minskad bilanvändning. 9 För Huddinge bedöms att ett avstånd upp till 1200 meter från en spårstation kan anses vara stationsnära och därmed bidra till ökad andel gång, cykel- och kollektivtrafik. 10 Bl.a. service och handel bör förläggas så nära stationsläget som möjligt. Personalintensiva verksamheter har störst inverkan på minskad bilanvändning då de placeras stationsnära. Utgångsläget är presenterat i rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2012. Att påverka och öka andelen boende och arbetande i stationsnära lägen kommer att ta tid. För att få en uppfattning av utvecklingen genomförs en kompletteringsmätning över andel stationsnära boende på årsbasis. 4.1. Andel stationsnära arbetande och boende Nedan följer en uppföljningsrutin för att mäta andel arbetande och boende. Genom att planera för en ökad andel stationsnära boende och arbetande, kan transportbehovet minska samt öka förutsättningarna öka resandet till fots, cykel och kollektiva färdmedel. Hur ofta och ansvarig Andelen stationsnära boende och arbetande ska följas upp var tredje år. Ansvarig för att utföra mätningen är kommunstyrelsens förvaltning. Tillsvidare är gatu- och trafikavdelningen ansvarig för att uppföljningen blir utförd. I nedanstående tabell framgår vilka år som analysen ska beställas, utföras och sammanställas. 9 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013. 10 Underlagsrapport till trafikstrategi för Huddinge kommun, mars 2013.

År Beställs, utförs och sammanställs 2012 Beställs, utförs och sammanställs 2015 Anmärkning Utfört Utfört genomfördes dock april 2016 Beställs, utförs och sammanställs 2018 Beställs, utförs och sammanställs 2021 o.s.v. Kostnad Space scapes rapport försenades och genomfördes 2016. Kostnaden för Space scape att ta fram andel stationsnära boende och arbetande gick på 40 000 kr exkl. moms. Redovisning Redovisning sker i en PM där resultatet presenteras och förklaras. Metoden för analysen framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2016. Andel boende och andel arbetande som är stationsnära i förhållande till hela kommunens befolkning ska redovisas. Det är det verkliga gångavståndet som ska mätas. Detta betyder att det radiella avståndet multipliceras med 1,3 för att få verkligt gångavstånd. Det verkliga gångavståndet 780 meter motsvar alltså radiellt avstånd 600 meter och 1560 meter motsvarar radiellt avstånd 1200 meter. Rutin och metod för detta framgår av rapport Stationsnära lägen, Spacescape 2016

4.1.1. Resultat 2015 Trots att rapporten togs fram 2016, redovisades resultatet i föregående uppföljning av trafikstrategin för 2015. Figurerna nedan visar kommunens situation vid senaste mätningen år 2015. Fler resultat finns redovisade i en separat rapport, (Stationsnära lägen, Spacescape 2016). Målet är att andelen stationsnära arbetande och boende ska öka. Figur 6: Boende och arbetande befolkning inom 780 respektive 1 560 meters gångavstånd år 2015. I Huddinge kommun bor 2015 ca 39 % av befolkningen inom ett gångavstånd av 780 meter och ca 70 % inom 1560 meter. Jämfört med mätningen från 2012 har andelen stationsnära boende minskat, då motsvarande siffror var 39 % (inom 780 m) och 71 % (inom 1 560 m). Av de som arbetar i kommunen arbetar ca 42 % inom 780 meters gångavstånd och 73 % inom 1560 meter. Dessa resultat är svåra att jämföra med de som togs fram 2012 då den tidigare studien hade brister 11 i underlaget som har justerats till denna uppföljning. 11 I den ursprungliga studien 2012 uppdagades att en rad företag med arbetsplatser i Huddinge kommun inte inkluderats i underlaget, detta på grund av att de var skrivna i en annan kommun. Denna brist i underlaget har justerats till denna uppföljning men resultaten för arbetande stationsnära befolkning jämförs därför inte med resultaten 2012.

% 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stationsnära boende 71 70 39 39 2012 2015 Inom 1560 m Inom 780 m Stationsnära arbetande % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 42 2012 2015 Inom 1560 m Inom 780 m Figur 7: Utveckling av andel stationsnära boende (t v ) och arbetande (t h ) mellan år 2012 och 2015. 4.2. Kompletteringsmätningar För de år när mätning av andel stationsnära arbetande och boende inte görs, bör måttet kompletteras med årlig uppföljning av antal stationsnära boende. Arbetsinsatsen för att ta fram antalet stationsnära arbetande är mer omfattande och görs därför var tredje år. Som kompletteringsmått bör även andel boende som ligger stationsnära i de projekt som finns i planen för samhällsbyggnadsprojekt 12 användas. I planen framgår att utbyggnad ska ske genom förtätning i goda kollektivtrafiklägen och boende ska ha närhet till service och rekreationsområden. De planerade projekten i planen bör studeras närmre för att se ifall utbyggnad sker i enlighet med stationsnäraprincipen. Planen för samhällsbyggnadsprojekt revideras årligen. Utbyggnad av antal arbetsplatser framgår ej i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Årligen bör även antal antagna detaljplaner under föregående år som ligger på en plats som bidrar till ökat kollektivt resande mätas, t ex hållplatsnära boenden. Rutin tas fram i kollektivtrafikplanen. Kollektivtrafikplanen är vid årets uppföljning inte antagen än. 4.2.1. Resultat 2016 Stationsnära boende En GIS-mätning av andel stationsnära boende har genomförts. Resultatet visar att andelen boenden inom 780 meter från en spårstation är 38,3 % och andelen inom 1 560 meter är 69,4 %. Andelen stationsnära boenden har minskat i jämförelse med de tidigare mätningarna. År Inom 780 m Inom 1560 m 2016 38,3 % 69,4 % 12 F d projektplanen

2015 (space scape) 38,8 % 69,6 % 2014 38,5 % 69,8 % 2013 38,7 % 70,2 % 2012 (space scape) 39,1 % 70,8 % Plan för samhällsbyggnadsprojekt Totalt planeras ca 17 000 bostäder i Huddinge kommun enligt planen för samhällsbyggnadsprojekt 2017-2019. Planen har utökats med betydligt fler bostäder jämfört med föregående plan från 2015-2017, vilket beror på ökad ambition med tanke på Spårväg syd och Sverigeförhandlingen. För 2016-2018 gjordes ingen plan för samhällsbyggnadsprojekt. Andel bostäder som planeras stationsnära inom 780 meter gångavstånd är 30 % och andelen inom 1 560 gångavstånd är 77 %. Jämfört med föregående plan har fler planerade bostäder tillkommit i stationsnära områden, där majoriteten av dessa tillkommit inom Spårväg syds tänkta influensområde. Andelen bostäder inom 780 meter är dock oförändrad mellan planerna medan andelen inom 1560 meter har ökat från 64 % till 77 % Plan för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017 2017-2019 Totalt planerade bostäder i plan för samhällsbyggnadsprojekt Antal och andel planerade bostäder inom 780 meter gångavstånd från spårstation Antal och andel planerade bostäder inom 1 560 meter gångavstånd från spårstation 9 930 17 248 2 944 (30 %) 5 111 (30 %) 6 312 (64 %) 13 351 (77 %) 4.3. Slutsatser och rekommendationer Arbetet med att planera utifrån stationsnärhetsprincipen är fortfarande rätt så ny och inte fullt implementerad i kommunens rutiner och verksamhet ännu. I implementeringen av översiktsplan 2030 behöver stationsnärhetsprincipen implementeras ytterligare. Dessutom tar samhällsbyggnadsprocessen tid och de utbyggnadsplaner som finns i stationsnära lägen har inte hunnit genomföras ännu, vilket kan påverka resultatet av minskad andel stationsnära boende. Gällande stationsnära arbetande kan inga jämförelser göras, då den tidigare studien från 2012 hade brister i sitt underlag. Endast vid nästa mätning vid 2018 kan en bedömning göras. Sett till kommunens plan för samhällsbyggnadsprojekt 2016-2019 har stora ändringar i innehåll skett med hänsyn till Sverigeförhandlingen, vilket avspeglar sin i andel planerade bostäder inom 1 560 meter från en spårstation. Detta visar på

vikten av Sverigeförhandlingen och att planen stödjer denna. Sverigeförhandlingen innebär dock att bostäder ska tillkomma i Spårväg syds influensområde, med tyngdpunkt i Flemingsberg, Glömstadalen och Kungens kurva. Det är dock fortsatt viktigt att bostäder byggs i anslutning till spårstationer som inte berörs av Spårväg syd, samt att arbetet med utvecklingen av Huddinge centrum kommer igång. Andelen planerade bostäder inom 780 meter från spårstation är dock oförändrad. Där är svårare att hitta tillgänglig mark, men det finns fortfarande ytor som kanske skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt. Därför behöver Huddinge kommun bli ännu mer offensiv för att nå utvecklingen enligt trafikstrategin genom att se till att den primära utvecklingen tillkommer i de stationsnära lägena. För att intentionerna i översiktsplan 2030 och trafikstrategin ska få effekt behöver kommunstyrelsens förvaltning tydligt redovisa hur planerna i projektplanen bidrar till ökat kollektivt resande. För att öka antalet stationsnära boenden och arbetande är det också viktigt att jobba med tillgängligheten till stationerna, i form av gena och sammanhängande gång- och cykelvägar. Dock kan stora transportleder och järnväg utgöra en barriär som minskar tillgängligheten till stationerna. Dessa barriärer måste överbryggas för att ytterligare öka andelen stationsnära boenden och arbetande.

5. Följ upp framtagandet av åtgärdsplaner I trafikstrategin specificeras vilka åtgärdsplaner som behöver tas fram och varför. Planerna ska utgöra kommunens trafikplan där specifika objekt preciseras vilka ska bidra till att visionen i trafikstrategin uppfylls. I maj 2013 beslutade kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram de planer som preciserats i trafikstrategins bilaga 1. Förklaring av färgindikatorer Status: Finns inget uppdrag eller/och arbetet har ej påbörjats. Arbetet påbörjat Planen framtaget och är antagen eller väntar på antagandebeslut. Medel: Medel finns inte och behöver avsättas Medel finns delvis för att finansiera arbetet Medel finns avsatt för att finansiera arbetet 5.1. Hur ofta och av vem Varje år beskrivs statusen för framtagandet av åtgärdsplaner i samband med uppdateringen av denna rapport. Statusbeskrivning utförs av ansvarig för respektive plan. 5.2. Kostnad Att se över statusen för de olika planerna ingår i kommunstyrelseförvaltningens årliga arbete. Konsultkostnad 0 kr.

5.3. Status för åtgärdsplaner december 2016 Uppdaterad tidplan och status för framtagandet av åtgärdsplaner i december 2016. Respektive planer kommer att följas upp årligen och arbetas in den gemensamma uppföljningen av trafikstrategin. Uppföljningen redovisas i Bilagorna. Planer Framtagen 13 Ansvarig Status Medel Cykelplan År 2016 KSF Mobility managementplan År 2016 KSF Kollektivtrafikplan År 2016 KSF Parkeringsplan År 2016 KSF Trafiksäkerhetsplan År 2017 KSF Godstrafikplan År 2017 KSF Vägtrafikplan År 2018 KSF Gångplan År 2017 KSF Trafik- och miljöplan År 2018 KSF 5.4. Årets bedömning av läget Antagandet av mobility managementplanen, parkeringsprogrammet och cykelplanen har varit viktiga delar i att implementera trafikstrategin under 2016. Dessutom har kollektivtrafikplanen skickats in till KS för antagande, trafiksäkerhetsplanen har skickats på remiss och arbetet med gångplanen har påbörjats under 2016. Cykelplan Cykelplanen antogs i kommunfullmäktige september 2016. För uppföljning av cykelplanen, se Bilaga 1. Mobility managementplan Mobility managementplanen antogs i kommunfullmäktige maj 2016. För uppföljning av mobility managementplanen, se Bilaga 2. Kollektivtrafikplan Medel finns avsatta för att ta fram en kollektivtrafikplan. Kollektivtrafikplanen skickades på remiss under 2015 och arbete utifrån remissvaren har pågått under 2016. Godkännande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beräknas under första kvartalet 2017. 13 Med framtagen menas här att planen är färdig att skickas för politiskt beslut

Parkeringsplan Parkeringsprogrammet antogs i kommunfullmäktige mars 2016. Parkeringsplanen består av flera delprojekt och kommer genomföras i etapper. Dessa delprojekt är: Användning av bilar som laddas med bränsleceller eller solceller Infartsparkering för cykel och bil Inventera behov av tillkommande cykelparkeringar vid stationer och centrum Inventering av bilparkering i stationsnära lägen - påbörjad Inventering av cykelparkering vid stationser och centrum - påbörjad Parkeringsavgifter inkl. infartsparkeringar påbörjad Rutiner för flexibla parkeringstal påbörjad Tidsreglering för att styra till rätt målgrupp I de delprojekt som påbörjats finns medel för framtagande av planen, men bedömningen är att medlet inte täcker åtgärderna. För uppföljning av parkeringsprogrammet, se Bilaga 3. Trafiksäkerhetsplan Medel finns avsatta för att ta fram en trafiksäkerhetsplan. Arbetet är startat och planen har skickats ut på remiss november 2016. Trafiksäkerhetsplanen bedöms vara klar för godkännande i kommunfullmäktige våren/sommaren 2017. Godstrafikplan Medel finns avsatta för att ta fram en godstrafikplan under 2017. Initialt krävs troligtvis en förstudie för att bygga upp en kunskapsbas gällande godstrafikfrågor i Huddinge kommun. Kommunen arbetar med samordnade kommunala varutransporter tillsammans med övriga Södertörnskommunerna. Deltagande kommuner är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Beslut i kommunstyrelsen togs i samtliga kommuner i januari februari 2013 och den 1 mars 2013 startade projektet med att handla upp en gemensam transportör. Projektet pågår från den 1 mars 2013 till den 31 december 2016. Den nya transportstrukturen startar med två testkommuner, Huddinge och Tyresö, under februari 2015 i samarbete med Widrikssons AB. Den 1 januari 2017 ska samtliga avtal vara överlagda i det nya transportsystemet. Projektledning: Jan Hultgren och Sven-Gunnar Andersson är projektledare och utgör projektledning tillsammans med Gunilla Eitrem, utvecklingsledare för Södertörnssamarbetet. Samtliga personer placerade i Huddinge kommun. Mer information på: http://www.sodertornskommunerna.se/projekt/samordnad-varudistribution. Vägtrafikplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en vägtrafikplan.

Gångplan Medel finns avsatta för att ta fram en gångplan. Arbetet startade april 2016 och planen bedöms att skickas ut på remiss februari 2017. Gångplanen bedöms vara klar för godkännande i kommunfullmäktige kv 4 2017. Trafik- och miljöplan Inga medel avsatta och inget arbete pågår för att ta fram en trafik- och miljöplan.

6. Utveckla en metod för att mäta kommunens transporthållbarhet I trafikstrategin framgår att kommunen föreslås arbeta fram en rutin för att bedöma kommunens transporthållbarhet över tid. Med transporthållbarhet menas den ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarheten i kommunens transportsystem. Rutinen planeras att tas fram i samband med upprättandet av en trafik- och miljöplan 2018.

Bilaga 1. Uppföljning av cykelplan I cykelplanen finns ett effektmål att andelen cykelresor ska öka från 4 procent till 15 procent år 2030. Effektmål Utgångspunkt 2016 Andelen cykelresor i kommunen ska öka till 15 procent år 2030 4 % (år 2011) Ingen RVU genomförd. Nästa 2017 Ett antal indikatorer har pekats ut för att underlätta den kontinuerliga uppföljningen av cykelplanen. Indikator Utgångspunkt 2016 Andel cykelresor av arbetsresor Andel av cyklisterna som är nöjda med: - Trafiksäkerheten längs cykelstråken - Framkomligheten på cykelstråken - Utformningsstandarden på cykelstråken - Belysningen längs cykelstråken - Utformningen av passager och korsningar - Cykelparkering - Vägvisningen - Vinterväghållningen - Omledning vid vägarbeten - Kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik - Felanmälningssystemet Andel barn åk 4 9 som cyklar på egen cykel till skolan Antalet cyklister som passerar Se kap 3.2 Se kap 3.2

kommunens mätstationer Framkomlighet på cykelbanorna - Restidskvot cykel/bil - Restid för utvalda sträckor - Medelhastighet Beläggning cykelparkeringsplatser Andelen cykelparkeringar som: - har ställ med ramlås - har god belysning - är väderskyddade - är anpassade för olika cykeltyper - avstånd till parkeringens målpunkter Andel och antal km av sträckan inom resp. cykelstråkstyp (regionala stråk, huvudcykelstråk och lokala stråk) som: - följer cykelplanens vägutformningsprinciper - är sammanhängande - har egen belysning - har konsekvent vägvisning - är fri från inbyggda hinder Slutsatser och rekommendationer Cykelplanen antogs i september 2016 och fastställer mål och de riktlinjer som ska gälla för kommunens framtida arbete med cykel i syfte att öka resandet med cykel. En första uppföljning av cykelplanen sker 2017. Vidare ska ett arbete med att ta fram en handlingsplan för cykel ska påbörjas. I det arbetet kan det vara aktuellt att ta fram metoder för att följa upp de föreslagna indikatorerna. Under 2017 kan det därför vara läge att se över indikatorerna.

Bilaga 2. Uppföljning av mobility managementplan I mobility managementplanen har tre inriktningsmål tagits fram och för respektive mål finns indikatorer för hur respektive mål ska följas upp. Mål A: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Indikator Utgångspunkt 2016 Andelen stationsnära boende och arbetande. Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som ligger stationsnära. Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan. Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid. Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun. Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar gällande mobility management finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för mobility managementåtgärder eller andra mobility managementåtgärder finns. Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för mobility managementåtgärder tagits fram. Se kap 4 Se kap 4 Se kap 4 Se kap 4

Andel av åtgärderna i föregående års planer för mobility managementåtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom mobility management. Mål B: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor, både inom den kommunala organisationen och andra aktörer i kommunen. Indikator Utgångspunkt 2016 Antal samarbeten som har resulterat i en grön resplan eller annat mobility managementarbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Antal förskolor som arbetar med trafiksäkerhet och hållbara resor. Andelen tjänsteresor som görs med gång-, cykel- och kollektivtrafik 14. Andel som går, cyklar eller åker kollektivt 15 till och från arbetet. Andel som använder sig av distansmöten/ webbmöten/ 60 % (2016) 60 % 14 I denna mätning ingår även fjärrtåg och långfärdsbuss. Dock ej flyg. 15 I denna mätning ingår även fjärrtåg och långfärdsbuss

webbseminarium. Mål C: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Indikator Utgångspunkt 2016 Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart resande. Antal kampanjer/informationsinsatser som genomförts till kommuninvånarna. Antal kampanjer/informationsinsatser som genomförts till kommunanställda. Antal kampanjer/informationsinsatser som genomförts vid ny- och ombyggnation av infrastruktur. Antal nyinflyttade som nåtts av information om möjligheter att resa hållbart. Slutligen finns en indikator för uppföljning av Huddinge kommuns interna mobility managementarbete: Indikator Utgångspunkt 2016 Läge på MaxQ utvecklingstrappa. Slutsatser och rekommendationer Arbete med mobility management har bedrivits aktivt under 2016 och har bland annat innefattat att ta fram kommunens mobility management-plan från vilken ovanstående indikatorer är hämtade. Planen antogs i maj 2016 och fastställer bland annat de inriktningsmål som ska gälla för kommunens framtida arbete med mobility management i syfte att öka andelen hållbara resor. Processen med att implementera planen är nu påbörjad och ska på sikt följas upp. Ett arbete kommer ske under 2017 att se över indikatorerna och på så sätt hitta metoder att följa upp.

Bilaga 3. Uppföljning av parkeringsprogram I parkeringsprogram har fyra inriktningsmål tagits fram och för respektive mål finns indikatorer för hur respektive mål ska följas upp. Mål A: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. Indikator Utgångspunkt 2016 Antal markparkeringsplatser inom 600 meters radie från goda kollektivtrafiklägen Antal markparkeringsplatser inom 1 200 meters radie från goda kollektivtrafiklägen - 3 808 platser - 3 450 platser Mål B: Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Indikator Utgångspunkt 2016 Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen Färdmedelsfördelning till specifika målpunkter före och efter att en förändring som rör parkering genomförs Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållande till invånarantal Se kap. 3.1 Se kap. 3.1 Se kap. 3.2 Se kap. 3.2 Mål C: Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. Indikator Utgångspunkt 2016 Andel nybyggda bostäder och verksamheter där hela parkeringskostnaden frikopplas från hyran 0 0 Mål D: Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter.

Indikator Utgångspunkt 2016 Beläggning på cykelparkering vid centrum och övriga målpunkter Beläggning på besöksparkering för bil - 85 % Slutsatser och rekommendationer Arbete med parkeringsprogrammet har bedrivits aktivt under 2016 och har bland annat innefattat att ta fram kommunens parkeringsprogram från vilken ovanstående indikatorer är hämtade. Programmet antogs i mars 2016 och fastställer bland annat de inriktningsmål som ska gälla för kommunens framtida arbete med parkering i syfte att öka andelen hållbara resor. Vidare arbete med att ta fram parkeringsplanen är påbörjad och där kan vara aktuellt att ta fram metoder för att följa upp de föreslagna indikatorerna. Under 2017 kan det därför vara läge att se över indikatorerna.

www.huddinge.se