Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun



Relevanta dokument
Cykelstrategi för Mölndals stad

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Cykelbokslut.

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Bilaga 1 Infrastruktur

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Regeringens proposition 2012/13:25

Cykelbokslut Falu kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Strategi för ökad och säker cykling i Vårgårda kommun

Svar till Kommunvelometer 2011

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

SATSA II Regional cykelstrategi

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Regional cykelstrategi

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelkommunen Lund

Sveriges bästa cykelstad

raka cykelvägen för Uppsala.

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

Cykelbokslut 2017 om Höör som cykelkommun

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Cykelplan. Gävle 2010

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Regional cykelstrategi

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

CYKLING I FALKÖPINGS KOMMUN EN NULÄGESBESKRIVNING

Cykelhandlingsplan Beslutad av Kommunfullmäktige,

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

MM Öresund

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Erfarenhet av cykel.

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN. Cykelplan. Strategi för cykeltrafiken i Tranemo kommun

Regional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag

Regional cykelplan för Uppsala län

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION.

Erfarenhet av cykel.

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Gång- och Cykelplan Samrådshandling Antagen av xx 2018-xx-xx

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder Peter von Heidenstam

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Länsplan steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Samrådsförslag Regional Cykelstrategi för Uppsala län

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Grön vision för ett cyklande Stockholm

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 13KS/0603

Politiskt program Svenska Cykelstäder

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Cykelbokslut Halmstad satsar på cyklisterna!!! TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Cykelbokslut. 1 regionuppsala.se. regionuppsala.se

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (12)

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Gång- och cykelplan för Gnesta kommun

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Förord. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:

Kompletterande trafik-pm, Alternativ 1

Foto: Hanna Maxstad. Gång- och cykelplan Katrineholms kommun

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Transkript:

Cykelstrategi för Falköpings kommun

Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll 8 Skolelevers cykling 8 Marknadsföring 9 Cykelturism 10 Genomförande och uppföljning 10 Beställare Falköpings kommun Arbetsgrupp Thomas Hjert Titti Walterum Klara Börjesson Fredrik Johansson Annika Sivefäldt Dokumenttyp Strategi 2014 2018 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04 Dokumentansvarig Kommundirektören 2

Inledning Cykelstrategin ska ligga till grund för kommunens arbete med att främja cykeltrafiken och öka andelen cykelresor jämfört med bilresor. Falköpings kommun eftersträvar ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ett led i detta är att planera så att behovet av bilåkande i staden minskar, idag är biltrafiken ofta prioriterad. För att minska biltrafiken krävs bl.a. att förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken förbättras och utvecklas. Det finns många fördelar med att öka cyklandet; bättre miljö, friskare befolkning, ökad livskvalité, bättre framkomlighet m.m. Potentialen för att öka cykelresorna i Falköpings kommun är stor både när det gäller arbetspendling och för elever att ta sig till och från skolan. Inom tätorten är avståndet till de olika målpunkterna sällan över 5 km. Det finns också goda möjligheter att cykelpendla till flera mindre tätorter i kommunen. Falköpings kommun har goda förutsättningar att attrahera cykelturism. dokument I kommunen finns flera måldokument som stödjer arbetet med ökad cykling. Fördjupad översiktsplan Enligt den fördjupade översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige den 25 mars 2013 ska Falköping utvecklas som cykelstad. Gång och cykel ska vara ett attraktivt alternativ och pendling ska vara bekvämt och enkelt. Utgångspunkten bör vara att förbättra för gång- och cykeltrafikanter och samtidigt erhålla goda lösningar för biltrafiken. En trafikstrategi ska utarbetas med utgångspunkt från den fördjupade översiktsplanen. Cykelstrategin är ett deldokument av trafikstrategin. Cittaslow Falköpings kommun är, som första kommun i Sverige, med i det internationella nätverket Cittaslow, som handlar om att värna om lokal identitet och livskvalité och hållbar utveckling vilket stödjer gång- och cykel som transportmedel. En Säker och Trygg kommun Falköpings kommun har utnämnts till en Säker och Trygg kommun a Safe Community och ska i enlighet med Världshälsoorganisationens (WHO s) globala skadeförebyggande program arbeta med säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande insatser enligt indikationerna för Safe Communities. 3

Säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete är en viktig del av det långsiktiga folkhälsoarbetet för att skapa förutsättningar för trygghet och livskvalitet hos kommuninvånarna. En del i det säkerhetsfrämjande arbetet är att skapa trafiksäkra miljöer för alla åldersgrupper. Strategi för besöksnäring I Sverige säljs det över 550 000 cyklar/år, intresset för motionsloppen har ökat explosionsartat och fler vill vara aktiva under sin semester. Detta tillsammans med samhällets fokus på folkhälsa och miljö ligger till grund för mycket goda förutsättningar för utveckling av cykelturismen. För att skapa bra förutsättningar för cykelturism krävs investeringar i form av bland annat infrastruktursatsningar, cykelpaket, information och marknadsföring. I Falköpings strategidokument för besöksnäring är cykelturism ett fokusområde som lyfts fram. Nulägesanalys Som utgångspunkt för cykelstrategin gjordes under hösten 2012 en nulägesbeskrivning av cykeltrafik i Falköping utifrån områdena infrastruktur, folkhälsa och turism. Mätning och uppföljning Det är idag oklart hur många som väljer cykeln som transportmedel i Falköpings kommun. Några systematiska flödesmätningar eller cykelräkningar har inte genomförts. Det har inte heller gjorts någon resvaneundersökning över fördelningen av samtliga trafikslag i kommunen. För att ta reda på hur stor andel av trafikanterna som cyklar föreslås därför att en resvaneundersökning genomförs. Kommunen har under våren 2013 medverkat i Cykelfrämjandets Kommunvelometer som ger en uppfattning om kommunens satsningar på cykeltrafik i förhållande till andra kommuner. Olycksstatistik Kommunen använder sig av databasen STRADA för att kartlägga trafikolyckor. STRADA baseras på uppgifter från sjukvården om trafikskadade och från polisen om trafikolyckor. Orsaken till cykelolyckorna i Falköpings kommun stämmer väl överens med VTI:s studie som visar att 70 procent av cykelolyckorna i Sverige är singelolyckor och att hälften av dem anses bero på bristande drift och underhåll av cykelvägarna. 4

Cykelinfrastruktur Falköpings har ett väl utbyggt cykelvägnät i tätorten, totalt 89,4 km varav 63 km i tätorten. Vid en enklare inventering framkommer att det finns stora behov av åtgärder gällande genhet, säkerhet och komfort och för att skapa ett sammanhängande cykelvägnät. Det finns cirka 350 cykelparkeringar i anslutning till större hållplatser för kollektivtrafik i Falköping, Floby och Stenstorp. Cykelparkeringarna vid Resecentrum är strategiskt placerade nära entrén och är välanvända men det finns en generell brist på attraktiva och säkra cykelparkeringar i kommunen. Statliga och regionala satsningar I förslag till Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025 har anslagen till cykelvägar samlats under ett särskilt åtgärdsområde. Anslaget delas upp på tre användningsområden: Cykelåtgärder utanför tätort, Cykelåtgärder i tätort samt Steg 1- och 2 åtgärder (beteendepåverkande åtgärder). Kommuner som söker pengar från cykelanslaget i den regionala planen förväntas svara upp med 50 % medfinansiering. Kommuner ges också möjlighet att söka bidrag från Trafikverket till trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter vilket även innefattar cykelvägar i tätort. Drift och underhåll Det finns en prioriteringslista för drift och underhåll av gång- och cykelvägarna. Huvudstråken har minst samma prioritet vid snöröjning som gatorna. Totalt snöröjs 81 km av cykelbanorna. En asfaltsanalys har genomförts 2011och 2012 som visar att 45 % av cykelvägarna är i behov av asfaltering de närmaste fem åren. Analysen visar också en ökande trend av behovet av asfaltering. Vägvisning och skyltning Det finns i dagsläget endast cykelvägvisning på cykelvägen mot Ulricehamn. Vägvisningen på övriga cykelvägar och cykelleder är undermålig. Arbete med att ta fram en vägvisningsplan för tätorten pågår. På kommunens hemsida finns en cykelkarta för tätorten men aktuella kartor över cykelvägar och cykelleder i pappersformat saknas. Kampanjer och marknadsföring Cykla och gå till jobbet-kampanj genomförs årligen i samarbete med några större arbetsplatser och vänder sig till alla kommuninvånare. Hållbara familjer är ett pilotprojekt med fokus på energibesparing och miljö där 5

fyra familjer har deltagit. Projektet har rönt stor uppmärksamhet i lokalpressen. Turism Falköpings kommun har stor potential för cykelturism men marknadsföringen är idag obefintlig då aktörer saknas. Idag finns några boendeanläggningar som hyr ut cyklar dock saknas paketlösningar och etablerade cykeluthyrare. Vision Falköping som cykelkommun Cykeln är ett naturligt val för de flesta resor till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Falköping är en attraktiv kommun för cykelturism. Åtgärdsområden För att nå upp till målen att bli en cykelkommun krävs åtgärder inom nedanstående områden: Infrastruktur Säkerhet och trygghet Drift och underhåll Skolelevers cykling Marknadsföring Cykelturism Infrastruktur Cykelinfrastrukturen är en förutsättning för att göra cyklandet attraktivt, säkert och tryggt. Ett väl utbyggt och sammanhållet cykelvägnät med separerade cykelvägar, hög standard och goda parkeringsmöjligheter har stor betydelse för att öka cyklandet. Falköpings kommun har ett väl utbyggt cykelvägnät med separerade cykelbanor inom tätorten. Det finns dock ett antal i länkar som bör åtgärdas för att få ett helt sammanhängande cykelvägnät utmed huvudstråken. På de mindre lokalgatorna saknas i regel cykelbanor vilket kan anses acceptabelt eftersom hastigheten på dessa gator oftast är låg. Vägvisning till större målpunkter inom tätorten saknas. Utanför tätorten finns i dagsläget några cykelvägar som erbjuder goda möjligheter till arbetspendling. Planer finns att utöka cykelvägnätet utanför tätorten och i flera av de mindre tätorterna i kommunen behövs separata cykelvägar utmed genomfartslederna. I förslag till regional plan för transportinfrastruktur ska pengar 6

avsättas till utbyggnad av cykelvägnätet utanför tätort. Kommunerna förväntas medfinansiera dessa projekt med 50 %. De befintliga cykelvägarna är dubbelriktade och gång- och cykeltrafik blandas. De flesta saknar dock tillräcklig bredd för att separera gångtrafikanterna från cykeltrafiken. Gång- och cykeltrafikanters behov beaktas när nya bostadsområden planeras. Säkra cykelparkeringar är av betydelse för att öka cyklandet. Särskilt viktigt är det vid arbetspendling med kollektivtrafik, där cykeln parkeras under lång tid. I kommunen finns relativt gott om cykelparkeringar vid Resecentrum, men dessa upplevs som otrygga och utsatta för stor stöldrisk. Det finns också gott om cykelparkeringar vid tågstationerna i Floby och Stenstorp. Vid övriga större målpunkter såsom centrum, handelsområden. idrottsanläggningar, skolor och arbetsplatser krävs bra cykelparkeringar för att cyklandet ska öka. Strategiskt placerade cykelpumpar, som är en uppskattad service för cyklisterna, bör placeras vid de större målpunkterna. Falköpings kommun bör vara pådrivande för att underlätta möjligheten att ta med cykel på kollektivtrafiken. Cykelvägnätet ska byggas ut kontinuerligt och befintliga cykelvägar länkas samman. På befintliga gång- och cykelbanor ska cykeltrafiken, om möjligt, separeras från gångtrafikanterna. Huvudstråken ska vara tydligt skyltade med vägvisning. Säkra och trygga cykelparkerings ska finnas vid större målpunkter exempelvis Resecentrum och centrum. Cykelpumpar ska finnas på strategiska platser. Cykeltrafikens behov ska alltid finnas med vid planering av nya områden. Besöksnäringens behov ska beaktas vid anläggande av nya cykelvägar. Behovet av cykelåtgärder utanför tätort ska listas och prioriteras för ansökan om regionala medel med kommunal medfinansiering Säkerhet och trygghet Att göra miljöer tryggare för fotgängare och cyklister är sannolikt en av de viktigaste åtgärderna för att uppmuntra fler att gå och cykla. Genom att separera cykeltrafiken från biltrafiken på huvudstråken kan risken för allvarliga olyckor minskas. Det är också viktigt att korsningarna med huvudstråken är hastighetssäkrade. 7

Barnens skolvägar ska vara så pass säkra att de själva ska kunna gå eller cykla till skolan. God belysning är en viktig del i att cyklisten känner trygghet, särskilt på cykelvägar som inte ligger i direkt anslutning till en upplyst gata. Skymmande växtlighet på ensligt belägna cykelvägar ger en känsla av otrygghet och bör tas bort. Cyklisten har också ett eget ansvar för att färdas säkert i trafiken genom att ha en rätt utrustad cykel, använda cykelhjälm och följa trafikreglerna. Cyklisterna ska uppleva att det är säkert och tryggt att cykla i Falköpings kommun. Otrygga passager ska åtgärdas genom t.ex. belysning eller hastighetssänkande åtgärder. Skymmande växtlighet ut med cykelvägarna ska tas bort. Nya cykelvägar ska anläggas så att de upplevs som säkra och trygga. Drift och underhåll Standarden på cykelvägarna har stor betydelse för att cyklandet ska upplevas som bekvämt. Cykelvägarnas standard är i dag varierande och ett stort antal cykelvägar är i behov av ny beläggning. Hög kvalitet på drift och underhåll är en förutsättning för att kunna cykla året om. Cykelvägarnas huvudstråk ska ha minst samma prioritet som gatorna vid snöröjning och sandsopning. Driften av cykelvägarna ska ha så hög prioritet att det går att cykla året om. Beläggningen på cykelvägarna ska vara av så god kvalitet att cyklisterna känner det bekvämt att cykla. Skolelevers cykling Många skolelever blir idag skjutsade i bil till skolan vilket påverkar både trafiksäkerheten och miljön kring skolorna negativt. Det finns många skäl till att få barnen att gå eller cykla till skolan; färre bilar ger ökad trafiksäkerhet och bättre miljö, barnen får motion och lär sig tidigt att röra sig i trafiken. För att skapa förutsättningar för barnen att på ett säkert sätt kunna gå eller cykla till skolan, kartlägger kommunen kontinuerligt barnens skolvägar och åtgärdar platser som upplevs som otrygga och trafikfarliga. 8

Eleverna får under hela skoltiden genomgå åldersanpassad trafiksäkerhetsutbildning. Alla skolelever ska säkert och tryggt kunna gå eller cykla till skolan. Andelen skolelever som går eller cyklar till skolan ska öka. Andelen skolelever som använder cykelhjälm ska öka. Åldersanpassad trafiksäkerhetsutbildning ska fortsätta och vid behov utvecklas. Samarbetet med skolan och föräldraföreningarna ska utvecklas. Marknadsföring Information och marknadsföring av cykling är en viktig del för att få fler att välja cykeln som transportmedel. I Falköpings tätort finns ett relativt väl utbyggt och sammanhållet cykelvägnät. Trots detta görs många resor inom tätorten med bil. För att ändra resvanemönstret och få fler att gå och cykla krävs kampanjer och kommunikationsinsatser. Kommunen har i flera år genomfört kampanjen Gå och cykla till jobbet, ett koncept som kan utvecklas vidare. Insatser har också gjort i vissa skolor för att få eleverna att gå eller cykla, bl.a. med information om vandrande skolbuss. Informationsinsatser via lokalpressen, evenemang, dialog med företag m.m. skulle kunna locka fler att cykla. Hälsoslingan, en populär gång- och cykelväg som löper i en slinga i tätorten, kan utvecklas och marknadsföras ytterligare. Cykeln som transportmedel behöver synliggöras och uppmuntras mer i kommunen. Kommunen ska genomföra aktiviteter och kampanjer för att främja cyklandet. Skolor, arbetsplatser och andra verksamheter ska uppmuntras att stödja cykling. Kommunen ska föra dialog med cyklister, föreningar, arbetsgivare m.fl. om hur cykelns roll ska stärkas. Kommunen ska verka för att tillgängligheten för cyklisterna ökar genom att informera om cykelvägar, cykelparkeringar, och annan service för cyklisterna. Genom kontinuerlig information i samarbete med polis och andra aktörer öka kunskapen om trafiksäkerhet och trafikregler. 9

Cykelturism Falköping har stor potential att attrahera olika typer av cykelturism. Besöksmålen i kommunen samt de årliga evenemangen har möjlighet att locka cyklande besökare i större utsträckning än vad de gör idag. Falköping har därtill en historia av cykelidrott och landsvägarna ger goda förutsättningar för träning och tävling. För att Falköping skall bli en cykeldestination krävs sammanhängande sträckor lämpade för cykling. Det vill säga små vägar med lite trafik, eller helt bilfria leder som knyter an till besöksmål och övernattningsmöjligheter. Vidare är informationsmaterial, skyltning, möjlighet till cykelhyrning och lokala entreprenörer som är intresserade att lägga till cykelturism i sitt utbud viktiga komponenter för att sätta Falköpings kommun på kartan som en cykeldestination. Cykelledsskyltning och uppdaterad cykelledskarta med rundtursförslag ska tas fram för både nationella och internationella besökare. Rastplatser anordnas utmed cykellederna. Frågan om cykelturism etableras i befintliga nätverk och kanaler. Kommunen ska stödja och samordna potentiella cykelaktörer samt stödja utvecklandet av cykelkoncept och cykelpaket. Kontakter ska skapas med andra destinationer som vill utveckla cykelturism för en exportmogen marknad. Cykelleder ska skapas till attraktiva besöksmål i kommunen och, i samarbete med andra kommuner, till besöksmål över kommungränserna. Genomförande och uppföljning En åtgärdsplan kopplad till cykelstrategin som konkret beskriver åtgärder, prioritet, tidsplan och ansvar ska tas fram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att fördela ansvar och resurser för att möjliggöra cykelstrategins genomförande. 10