N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member f ISO and CEN Pstadress: 118 80 STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stckhlm Organisatinsnr: 802410-0151 Telefn: 08-555 520 00 Telefax: 08-555 520 01 E-pst: inf@sis.se www.sis.se
2 Innehållsförteckning 1. Om IT-standardiseringsrådet... 3 1.1. IT-standardiseringsrådet ch XBRL-ärendet... 3 2. Sammanfattning av förstudien... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Om XBRL-Sweden... 5 4. Beskrivning av syftet... 6 5. Hur uppnå bred natinell implementatin?... 6 6. Effektmål vid natinellt införande... 7 7. Verklighetsfall... 7 8. Identifierade nyckelintressenter i ett kmmande arbete med ett införande... 8 9. Andra natinella ch internatinella arbeten sm kan påverka detta ärende... 8 9.1 Uppgiftslämnarutredningen... 9 9.2 Lätt att lämna rätt... 9 9.3 EU initiativ med XBRL-kppling... 9 10. Risker ch möjligheter... 10 11. Förslag till frtsatt arbete... 11 11.1 Startgrupp... 11 11.2 Tidsplan... 11 11.3 Finansiering... 11 12. Referenser... 12 Bilaga A (separat dkument)... 13
3 1. Om IT-standardiseringsrådet SIS har av E-delegatinen/Näringsdepartementet fått i uppdrag att perativt leda ITstandardiseringsrådet (rådet) ch ansvara för kanslifunktin. IT-standardiseringsrådet har följande funktiner: Bistå regeringen vid beredningen av svenska ståndpunkter i EU ch andra mellanstatliga rgan i ärenden sm rör standarder ch standardisering på ITmrådet. Leda ch samrdna IT-standardiseringsärenden med företrädare för de viktigaste intressenterna i staten, kmmuner ch landsting samt i intresserganisatiner ch företag. Följa utvecklingen på mrådet ch delta i diskussiner ch infrmatinsutbyte m frågr sm rör det internatinella arbetet med standardiseringsfrågr på ITmrådet. Hantera ärenden sm kan beröra lika samhällssektrer ch sm inte enbart avser e-förvaltning. Effektmålen kan vara: Skapa största möjliga nytta av IT-standarder för Sverige ch för marknadens aktörer genm ökad samrdning av standardiseringsrelaterade arbeten. Förbättra Sveriges möjligheter att påverka eurpeisk ch glbal utveckling på mrådet i ett tidigt stadium. I förlängningen kan detta bidra till att: Skapa en effektiv förvaltning för den svenska marknaden. Stärka efterfrågan på IT-tjänster ch prdukter på den inhemska marknaden. Skapa nytta genm att IT-utvecklingen i Sverige får en samrdningsplattfrm där både marknaden ch statsförvaltning finns med. Öka innvatinsgraden av IT-tjänster ch prdukter. Ökad svensk IT-exprt. Gdare utvecklingsmöjligheter när aktörerna samlas kring ett intresse. 1.1. IT-standardiseringsrådet ch XBRL-ärendet Sm en del av inrättandet av rådet ingick att påbörja ett piltärende. Detta ärende är XBRL Finansiell infrmatin. Ärendet initierades av XBRL Sweden. (XBRL=eXtensible Business Reprting Language), Ett ärende kan kanaliseras till lika mttagare ch lika standardiseringsaktiviteter berende på ärendets karaktär. Några exempel är: uppstart av startgrupp, standardiseringskmmitté, utlåtande till regeringen, tillsättande av vidare utredning etc. Arbetet med att ta beslut m ch priritera mellan lika förstudiearbeten ch ärenden
4 vägleds av kansliet utifrån rådets verksamhetsrdning. Alla avgörande beslut i ett ärende kmmuniceras öppet till samtliga deltagare i IT-standardiseringsrådet ch registreras i ärendeförteckningen på rådets hemsida. www.sis.se/itstand. 2. Sammanfattning av förstudien XBRL har utvecklats till en glbal de fact standard ch är unik för att hantera finansiell ch annan utfallsrelaterad infrmatin för myndigheter ch näringsliv. Infrmatinshantering avseende finansiell rapprtering är i Sverige idag både kstsam ch ineffektiv. Inte minst genm att företagens rapprtering till lika myndigheter sker i lika frmat ch utan gemensamma begreppsmdeller. Samma uppgifter lämnas flera gånger till lika myndigheter vid flera lika tillfällen. Detta mtverkar regeringens målsättning att minska de administrativa bördrna för företagen samtidigt sm det mtverkar effektivisering inm ffentlig förvaltning samt möjligheter till ökad kvalitet ch tillförlitlighet i rapprterad infrmatin. Förstudien vill tydliggöra att XBRL för utbyte av finansiell infrmatin, kan utgöra en viktig pusselbit för att uppnå samrdning i rapprtering av finansiella data i Sverige. Syftet är att spara tid ch kstnader avseende såväl rapprtprduktin sm knsumtin ch samtidigt möjliggöra för hög kvalitet ch tillförlitlighet i rapprterad infrmatin. Samrdning av pågående natinella ch internatinella arbeten samt betydelsen av en bred förankring av ärendet på marknaden är vitala delar för att kunna driva frågan vidare. Därför föreslås flera lika aktiviteter sm intressentmöte ch öppna synpunktsrundr att genmföras under 2014. För att driva ärendet framåt krävs en platshållare för samrdning ch en gemensam kmmunikatinsplattfrm. Därför föreslås att man bildar en startgrupp med nyckelintressenterna sm bas.
5 3. Bakgrund Ny teknlgi förändrar kntinuerligt sättet vi prducerar, lagrar, utbyter ch återanvänder infrmatin. Både inm näringsliv ch ffentlig förvaltning eftersträvas autmatisering sm en del i effektivisering i syfte att spara tid ch kstnader ch samtidigt höja kvaliteten ch tillförlitligheten i rapprterad infrmatin. En av utgångspunkterna för regeringens uppdrag att minska de administrativa bördrna är antagandet att företagen i många fall lämnar samma uppgift till lika myndigheter vid flera lika tillfällen. I syfte att hantera denna nödiga ch kstsamma dubbelrapprtering skulle istället infrmatin sm redan samlats in av en myndighet kunna återanvändas av andra myndigheter sm har en egen författningsreglerad rätt att inhämta samma företagsuppgifter. För att skapa effektiva prcesser sm stödjer vanstående behv krävs harmnisering av termer ch begrepp samt att uppgiftslämnandet sker elektrniskt i ett standardiserat frmat. Standarden XBRL är ett exempel på ett sådant frmat sm till skillnad från traditinella dkumentfrmat, t ex PDF, skapar förutsättningar för att infrmatin ska kunna struktureras ch distribueras på ett sådant sätt att den kan tlkas ch bearbetas maskinellt. XBRL är en öppen, licensfri, glbal standard. XBRL är baserat på XML sm är en utbredd standard för utbyte av data mellan system ch på internet. XML är en bred standard, med vidare möjligheter att bygga mera prfilerade standarder. XBRL är en sådan prfilerad standard, byggd unikt för att hantera finansiell- ch annan utfallsrelaterad infrmatin (t ex hållbarhetsredvisning) för myndigheter ch näringsliv. Standarden hanterar både text ch siffrr ch ger även utrymme för att bifga filer ch stödjer elektrniska signaturer m.m. 3.1 Om XBRL-Sweden I Sverige finns etablerat den ideella föreningen XBRL Sweden bestående av 21 medlemmar representerande revisins- ch redvisningsbranschen, prgramvaruföretag ch kreditupplysningsföretag. Föreningen ska stödja utvecklingen av svenska XBRL baserade taxnmier samt främja implementeringen av XBRL i Sverige via kmmunikatin ch debatt, knferenser ch utbildning samt direktkntakt ch samarbete med myndigheter ch näringsliv. XBRL Sweden har redan sedan starten arbetat utifrån en visin för XBRL sm möjliggörare för gränsöverskridande effektivitet, förenkling ch hög kvalitet i finansiell infrmatin. Det arbete sm redan finns nedlagt på taxnmarkitektur ch begreppsmdell stödjer denna visin ch utgör en viktig grund för ett frtsatt arbete.
6 4. Beskrivning av syftet Infrmatinshantering avseende finansiell rapprtering är idag både kstsamt ch ineffektivt. Detta förhållande samt det faktum att den ttala arbetsbördan för enskilda företag för att fullgöra lika myndighetskrav är hög har under de senaste åren uppmärksammats i statliga utredningar ch rapprter. Förstudien vill tydliggöra att XBRL sm glbal standard för utbyte av finansiell infrmatin, kan utgöra en viktig pusselbit för att uppnå samrdning i rapprtering av finansiella data i Sverige. Syftet är att spara tid ch kstnader ch samtidigt möjliggöra för hög kvalitet ch tillförlitlighet i rapprterad infrmatin. Förslaget är direkt kpplat till regeringens mål att minska den administrativa bördan för företag ch kpplar an till syftet med uppgiftslämnarutredningen samt är i linje med ett antal andra initiativ på mrådet inm EU. Förstudien ska ses sm ett bidragande underlag för marknadens parter ch är tänkt att bidra till att kmma fram till ett beslut m viljeinriktningen avseende harmnisering av rapprtering med XBRL sm bas. 5. Hur uppnå bred natinell implementatin? Många berörda parter påverkas ch ska kmma överens. Detta kräver samrdning, beslutskraft, en bred förankring bland intressenter ch en tydlig plitisk viljeinriktning. För företagen tar en upplevd förenkling tid att uppnå. Utan samverkan ch samrdning på central nivå uppnås inte den stra ptentialen med standardisering ch det kmmer att ta lång tid att nå den avsedda effekten för företagen. Det krävs nya förändrade arbetssätt både inm nödvändiga samverkansprjekt på myndigheterna ch för användarna av resultaten av dessa prjekt. I dagsläget upplevs en alltför liten grad av samrdning mellan departementen, vilket i sin tur leder till att uppdrag/regleringsbrev till myndigheterna inte hänger ihp över myndighetsgränserna. Detta medför att nödvändiga grundförutsättningar för myndigheterna att samverka kring gemensamma lösningar sm underlättar företagens kntakter med myndigheterna saknas. De enskilda myndigheterna har därmed svårt att driva frågr kring gemensamma standarder. Vissa har inte heller föreskrivningsrätt för hur infrmatinen ska inhämtas, detta gäller t ex Blagsverket vilket gör att implementeringsfrågan blir nödigt kmplex. Beslut m ägarskap ch förvaltning av gemensamma lösningar måste ckså fattas. Samverkan ch överenskmmelser krävs mellan myndigheter ch näringsliv. En förutsättning för samverkan är vidare att berörda intressenter såsm myndigheter, företag, branschrganisatiner sm t.ex. XBRL Sweden, Svenskt Näringsliv prgramvaruleverantörer, knsumenter av infrmatin med flera ställer sig bakm gjrda val.
7 6. Effektmål vid natinellt införande Effekterna av ett införande ger både eknmiska ch infrmatinsmässiga vinster i flera led. Några exempel uttryckta i punktfrm kan beskrivas sm följer: Kvalitet i rapprteringen skulle öka. En gemensam begreppsmdell, ch ett frmat sm stöder tekniska kntrllfunktiner minskar risken för felaktigheter ch egentligheter i rapprteringen. Ett gemensamt elektrniskt rapprteringsfrmat in till myndigheter effektiviserar både för uppgiftslämnaren ch för infrmatinsmttagaren då mderna IT-system kan utnyttjas. Kstnaderna bör då minska både för företagen ch för myndigheterna. Ett gemensamt elektrniskt frmat underlättar vidareutnyttjande för: Skapandet av myndighetsunika register Utbyte av infrmatin mellan myndigheter Vidareutnyttjande av infrmatin för frskning ch innvatin Vidareutnyttjande i kmmersiella syften, t ex kreditupplysningch marknadsinfrmatin. 7. Verklighetsfall I Sverige stöds standarden bland annat av föreningen XBRL Sweden med bred representatin från företag sm hanterar finansiella uppgifter i lika delar av infrmatinskedjan. Detta är en inledande grundförutsättning för att XBRL ska fungera sm en svensk standard för finansiell rapprtering. En svensk standard skulle i sin tur ge departement ch i förlängningen myndigheter ett incitament att harmnisera sin verksamhet utifrån gemensamma teknikval ch begreppsmdeller till nytta för alla delar ch för alla intressenter i flödet av finansiell infrmatin. För en mer detaljerad teknisk beskrivning hänvisas till bilaga A. XBRL sm internatinellt vedertagen standard, är även en viktig pusselbit i att kunna möta kmmande krav på harmnisering kring rapprtering sm för närvarande förbereds inm flera mråden på eurpeisk nivå. Ett exempel på detta, sm redan är under implementering i Sverige, är att Finansinspektinen baserar sin rapprtering till EBA, Eurpean Banking Authrity, på XBRL. XBRL utvecklas ch implementeras över hela världen, med lite lika inriktning, mfattning ch takt. Initiativen drivs av lika intressenter såsm myndigheter, börser, banker ch andra industrisektrer. Internatinellt finns ett strt antal XBRL-implementatiner men i Sverige är användandet av standarden än så länge begränsat. Till exempel har Blagsverket valt XBRL för sin e-tjänst Lämna Årsredvisning, ch Finansinspektinen har krav på sig att rapprtera XBRL-baserad data för sin rapprtering till EBA (Eurpean Banking Authrity) fr..m. 2014. XBRL kmmer framöver att vara ett bligatriskt rapprteringsfrmat för den svenska finanssektrn till Finansinspektinen, kpplat till den mycket mfattande rapprteringen enligt COREP- ch FINREPramverken.
8 Tittar vi utanför Sverige ser vi ett betydligt större användande ch det finns flera XBRL-initiativ i vårt närmråde. Danmark har från ch med 2012 bligatrisk rapprtering av företags årsredvisningar till Erhvervsstyrelsen baserad på XBRL ch det finns pågående prjekt i Finland, Estland ch Litauen. Går vi ännu bredare kan vi hitta ett strt antal XBRL-implementatiner. Kina var tidigt ute med att införa XBRL sm standard för finansiell rapprtering 2004 ch SEC i USA har 2011 efter direktiv från SEC, Securities and Exchange Cmmissin, infört XBRL sm bligatriskt frmat för finansiell rapprtering för alla publika blag. I dessa länder samt även Japan, Indien, Australien ch i Sydamerika finns ett betydande antal anda implementatiner ch pågående prjekt. I Eurpa har bland annat England, Hlland, Belgien, Tyskland, Italien, Spanien XBRL-baserade tillämpningar för att stödja effektivt utbyte av finansiell data för skatterapprtering, rapprtering till registratr (Blagsverk), delning av data från finansinstitut till finansinspektiner samt överföring av data till banksektrn för analys ch kreditprövningar med mera. Intressanta är även de pågående prjekt sm syftar till att utnyttja XBRL för redvisning ch delning av miljö- ch hållbarhetsinfrmatin. 8. Identifierade nyckelintressenter i ett kmmande arbete med ett införande Då standarden berör ch påverkar många parter i rapprteringskedjan finns det anledning att invlvera ett flertal lika intressenter i kmmande förankrings-, utvecklings- ch implementeringsarbete. Det är ckså någt sm tidigare initiativ av XBRL Sweden ch Blagsverket identifierade ch arbetade aktivt med. Bland nyckelaktörerna att initialt invlvera avseende harmnisering ch standardisering kring rapprtering av eknmisk infrmatin har bl.a. nedan identifierats: Blagsverket Skatteverket Finansdepartementet Näringsdepartementet SCB Finansinspektinen Företag (genm t ex Svenskt Näringsliv) Revisins- ch redvisningsbranschen Prgramvarubranschen Kreditupplysningsbranschen 9. Andra natinella ch internatinella arbeten sm kan påverka detta ärende XBRL-standarden knyter an till flera lika mråden ch det finns därför ett flertal initiativ sm relaterar till detta ärende. Uppgiftslämnarutredningen, rapprten Lätt att lämna rätt ch den svenska kpplingen till XBRL-relaterade EU-initiativ är exempel på sådana ärenden.
9 9.1 Uppgiftslämnarutredningen Utredningen leds av Cecilia Magnussn Sjöberg ch ett delresultat av denna är avlämnat i januari 2014. Utredningen inkluderar förslag sm innebär att uppgifter sm lämnas från företagen till statliga myndigheter sm regel endast ska behöva lämnas en gång ch till ett ställe. XBRL är ett frmat sm lämpar sig för att förenkla uppgiftslämnandet för företag ch resultatet av Uppgiftslämnarutredningen kan påverka hur XBRL-frågan uppfattas framöver. 9.2 Lätt att lämna rätt Lätt att lämna rätt är en rapprt sm skrivits i samarbete mellan Skatteverket, Blagsverket, Jrdbruksverket, Transprtstyrelsen ch SCB. Rapprten behandlar hur det kan bli enklare för företag att lämna eknmiska uppgifter till myndigheter. Arbetsgruppen bakm rapprten har identifierat fyra lika delar sm förenklar för företag ch en av dessa är frmatet XBRL. En slutsats i rapprten är att de sammanfattar att XBRL är det frmat sm myndigheter bör välja. 9.3 EU initiativ med XBRL-kppling På EU nivå finns inm EU kmmissinens 2020 strategi ett initiativ sm benämns A Digital Agenda Fr Eurpé. I denna ges en klar inriktning mt standardisering inm ITmrådet för att stödja interperabilitet, stödja teknik ch prdukter för att reducera fragmentering ch att samtidigt ge stöd för innvatin ch knkurrens. För just ITstandarder med kppling till upphandlingssituatiner har kmmissinen inrättat den s.k. Multi Stakehlder Platfrm (MSP) för identifiering av standards inm lika mråden ch för att möjliggöra EU-gemensamma beslut. Sverige har representatin i MSP via Näringsdepartementet/IT-standardiseringsrådet ch agendan inm MSP bör kunna kmma att vara en vägledande (dck inte en begränsande) faktr för standardisering av XBRL i Sverige. XBRL finns vidare redan identifierat i den Rlling plan för ICT standardisering sm finns upprättad inm EU kmmissinen. Ett arbete inm CEN har tagit fram leverabler sm bidrar till förenkling av ett införande av XBRL i medlemsländerna. Detta arbete har delvis varit finansierat av EU. Mera specifikt kan nteras bland annat följande ärenden med kppling till XBRL standarden Slvency 2, 2009/138/EC Försäkringsblags rapprtering till EIOPA (Eurpean Insurance Occupatinal Insurance Authrity). Taxnmier för rapprtering i XBRL finns förberedda för denna rapprtering. Basel 3/CRD 4 Bankers ch kreditinstituts rapprtering avseende kapitaltäckningsinfrmatin ch finansiell infrmatin utifrån COREPch FINREP ramverken. Beslut kring att använda XBRL sm infrmatinsbärare är fattat ch implementering pågår (bl.a. via svenska Finansinspektinen). 2009/307/EC Transparecy Directive Beslutat 12 juni 2013 Direktiv sm avser gemensam rapprtering i elektrnisk frmat för (börs- ) nterade blag inm EU.
10 2011/308/EC Accunting Directive - Beslutat 12 juni 2013 Direktiv sm adresserar gemensamma redvisningsregler för icke nterade blag. Direktivet adresserar ckså behvet för blag att kunna lämna uppgifter bara en gång ch att detta bör kunna ske i ett elektrnisk gemensamt frmat. 2012/17/EC Business Register Directive Direktiv sm fkuserar på utbyte av viss infrmatin mellan Blagsverk inm EU. 10. Risker ch möjligheter Risker kpplade till att väsentliga effektmål inte uppnås måste adresseras ch löpande bevakas ch avvikelser måste rapprteras ch hanteras. En sådan uppföljning måste vidare ha en tydlig rapprterings- ch beslutsstruktur. I rapprten Lätt att lämna rätt sm refereras van finns dkumenterat utvalda relevanta prblem (ch möjligheter m prblemmråden åtgärdas). Angivna prblem ger en bra insikt ckså avseende väsentliga risker. Exempel på viktiga mråden sm adresseras i rapprten är: Behv av samarbete kring gemensamma definitiner av begrepp Behv av beslut kring hur uppgiftsinsamlingen ska rganiseras Samsyn kring rättsliga förutsättningar Förenkling av underskriftshantering Att inte strukturerat analysera detta vidare myndighetsgemensamt ch från plitiskt håll inte stödja dessa mråden med nödvändiga beslut kan ses sm en väsentlig risk. Exempel på övriga viktiga mråden sm, m de inte adresseras ch hanteras tidigt i ett prjekt, utgör betydande risk för en mindre lycksam implementering med missade effektmål är: Plan ch angivna rganisatin(er) för förvaltning ch utveckling av nödvändiga taxnmier. Samrdning med leverantörer av administrativa system kring tekniska ch innehållsmässiga frågr. Samrdning med stra aktörer i ledet av prducenter ch knsumenter av finansiell infrmatin sm exempelvis redvisnings- ch revisinsbranschen, kreditupplysningsföretag, banker samt även företagen själva via t ex företagarrganisatiner. Samrdning med nrmgivare inm redvisningsmrådet.
11 11. Förslag till frtsatt arbete Förstudien har pekat på samrdning av pågående natinella ch internatinella arbeten samt betydelsen av en bred förankring av ärendet på marknaden natinellt. För dessa genmförs därför följande aktiviteter. 1. En öppen synpunktsrunda för att samla in synpunkter kring ärendet 2. Ett inledande möte sm hålls med identifierade nyckelintressenter Vars resultat kan leda fram till genmförande av: 3. Ett öppet intressentmöte Där ett resultat kan vara knsensus för ett gemensamt myndighetsövergripande beslut ch gemensamt målbild bland marknadens parter att etablera XBRL sm en standard för elektrniskt utbyte av (i första hand) eknmisk infrmatin i Sverige. 11.1 Startgrupp Om ärendet tas vidare till ett öppet intressentmöte krävs en platshållare för samrdning ch en gemensam kmmunikatinsplattfrm. Därför föreslås att man bildar en startgrupp med minst nyckelintressenterna sm bas. Startgruppen krdineras av SIS. 11.2 Tidsplan 1. Februari-mars Öppen synpunktsrunda för ärendet 2. Mars 2014 - Genmförande av nyckelintressentmöte 3. Maj 2014 - Genmförande av öppet infrmatinsmöte 11.3 Finansiering Finansiering för genmförande av ett öppet infrmatinsmöte ch för bildande av en eventuell startgrupp kan ske med SIS tidigare avsatta medel för detta piltärende.
12 12. Referenser Lätt att lämna rätt Dnr. 131 649840-13/1211. Rapprt från Skatteverket m.fl. Ett minskat ch förenklat uppgiftslämnande för företagen SOU 2013:80, Infrmatinshanteringsutredningen B2_Ju2011;11,Kartläggning av företags Uppgiftslämnande till 14 myndigheter N2012/311/ENT Eurpean Cmmissin Rlling plan fr ICT Standardisatin 2013 (Upprättat I samarbete med MSP. Ref ang XBRL se sid 54-55) http://ec.eurpa.eu/dcsrm/dcuments/116/attachments/1/translatins/en/renditins/pdf Länk till hemsida - Eurpean Multi-Stakehlders Platfrm n ICT Standardisatin: http://ec.eurpa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?d=grupdetail.grupdetail&grupi D=2758 Länk till hemsida XBRL EU http://www.xbrleurpe.rg/ Länk till hemsida XBRL Internatinal http://xbrl.rg/ Länk till hemsida XBRL Sweden http://www.xbrl.se/
13 Bilaga A (separat dkument) Guide till svenska taxnmier för årsredvisning ch revisinsberättelse