Tandvård och tandhälsa En enkätstudie av 30- och 40-åringar i Örebro län 2008

Gunnar Ekbäck januari 2009 Tandvård och tandhälsa En enkätstudie av 30- och 40-åringar i Örebro län 2008

INTRODUKTION... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.2 LÄSANVISNING... 2 1.3 ORDLISTA... 2 1.4 SYFTET MED RAPPORTEN... 3 1.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 1.6 ANDRA RAPPORTER... 3 1.7 BORTFALLSANALYS... 4 TEORETISK BAKGRUND... 6 2.1 ALLMÄN HÄLSA... 6 2.2 MUN HÄLSA... 6 2.3 ATT MÄTA HÄLSA... 8 RESULTAT... 9 3.1 HÄLSA OCH MUNHÄLSA I ÖREBRO LÄN... 9 3.1.1 Hälsa och tandhälsa på kommunnivå.... 11 3.1.2 Munhälsa och könsskillnader... 12 3.1.3 Munhälsa hos 30-åringar, 40-åringar och andra åldersgrupper... 12 3.2 TANDVÅRD I ÖREBRO LÄN... 13 3.2.1 Tandvård på kommunnivå... 15 3.2.2 Tandvård och könsskillnader... 17 3.1.3 Tandvård uppdelat på åldersgruppen 30-åringar och 40-åringar... 17 SLUTSATSER... 18 BILAGA 1. ENKÄT... 19 BILAGA 2. PATIENTKOMMENTARER... 24 REFERENSER... 27 Omslagsbild hämtat från Microsoft Clipart

INTRODUKTION 1.1 BAKGRUND Våren 2008 föreslog tandvårdsberedningen att hälsokansliet skulle göra en enkätstudie över tandhälsan hos 30- och 40-åriga innevånare i Örebro län. En bakgrund till önskemålet var att den goda kunskap om tandhälsan som beredningen hade när det gällde barn och ungdomar samt åldersgruppen 50-75 år inte motsvarades av samma kunskap när det gällde dessa åldersgrupper (1, 2). Enkäten utformades i samarbete mellan hälsokansliets tandvårdsenhet och tandvårdsberedningen. Enkäten innehöll totalt 22 frågor, varav åtta frågor om tandhälsa enligt OIDP (Oral Impact of Daily Performances). Detta instrument är vetenskapligt utprovat och resultatet går således att jämföra med andra studier (3). 1.2 LÄSANVISNING Rapporten är indelad i tre kapitel. Det första kapitlet där denna läsanvisning ingår är en allmän introduktion. Kapitel två ger en kort teoretisk bakgrund till det sätt denna rapport använder begreppen hälsa och oral hälsa. Kapitel tre presenterar resultaten uppdelade på två underrubriker dels hälsa och munhälsa i Örebro län dels tandvård i Örebro län. Som bilaga 1 finns den använda enkäten och som bilaga 2 finns ett antal kommentarer, slumpvis utvalda från de som besvarat enkäten 1.3 ORDLISTA OIDP: Oral Impacts on Daily Performance (mätinstrument för allvarlig/svår påverkan av den självupplevda munhälsan) Allmän hälsa: Består av två dimensioner, dels den självupplevda hälsan och dels frihet från diagnostiserad sjukdom Munhälsa: Som ovan fast begränsad till munnen och kringliggande vävnader Hälsofrämjande: Insatser för att främja den allmänna hälsan och insatserna är oftast kollektiva Sjukdomsförebyggande: Insatser inriktade mot att förhindra en eller flera sjukdomar och insatserna kan vara både individuella och kollektiva Ovanstående ordförklaring avser det sätt denna rapport tolkar och använder dem. Till flera av uttrycken finns det också andra tolkningar 2

1.4 SYFTET MED RAPPORTEN Bakgrunden till studien är landstingens ansvar för planering av tandvården i enlighet med tandvårdslagen (SFS 1985:125). Följande syfte belyses i denna rapport: Att beskriva mun- och tandstatus, tandvårdsvanor, synen på den egna munhälsan, attityder till tandvård och kostnader för tandvård hos individer födda 1968 och 1978. Att jämföra eventuella kommunala skillnader i tandhälsa hos individer födda 1968 och 1978 samt mäta deras upplevelse av tandvårdens tillgänglighet. 1.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Enkätundersökningen omfattade en totalundersökning av personer födda 1968 och 1978 boende i Örebro Län. Liknande enkät är tidigare prövad hos den forskningsetiska kommittén som konstaterade att denna typ av undersökning inte behöver etisk prövning. Det manuella arbetet med utskick, kodning och insamling av enkäterna utfördes av enheter inom Örebro läns landsting. Frågor från dem som fått enkäten har under tiden kunnat besvaras av personal på tandvårdsenheten. Utdrag ur befolkningsregistren skedde under mars 2007. Dessa gjordes av Örebro läns landsting. Det första utskicket sändes med posten under april 2007. Efter tre veckor sändes ett påminnelsebrev med ny enkät till dem som ej svarat. Datainsamlingen avslutades under augusti 2007. 1.6 ANDRA RAPPORTER Åldersgruppen födda 1942 har fått en enkät vid fyra tillfällen, 1992, 1997, 2002 och 2007. År 2002 kompletterades undersökningen med gruppen födda 1952, och 2007 med gruppen födda 1932. Dessa enkäter har använts i både Örebro län, Östergötlands län. För gruppen födda 1942 har enkäten även använts i tre fylken i Norge år 2007. 3

19-åringar har under tre år följts upp med en enkät där både upplevd munhälsa och kariesskada registreras. Även denna studie genomförs årligen i både Örebro och Östergötlands län Även om dessa enkätstudier inte är identiska finns det ett antal liknande frågeställningar kring upplevd munhälsa som skapar en bred bild av Örebro läns innevånares munhälsa. De åldersgrupper som på det sättet undersökts är 19-åringen, 30 åringen, 40-åringen, 50-åringen, 55-åringen, 60-åringen, 65-åringen och slutligen 75-åringen. 50-åringen är dessutom undersökt vid två tillfällen, 1992 och 2002. 1.7 BORTFALLSANALYS Bortfallsanalys är gjord med hänsyn till kön, ålder, utbildning, inkomst och kommun för att kunna se om de som svarat skiljer sig på något avgörande sätt från hela åldersgruppen. Totala svarsfrekvenserna är 44,4% och uppdelat per åldersgrupp är svarsfrekvensen 46,5% för de födda 68 och 41,7% för de födda 1978. Generellt finns en överrepresentation bland de svarande hos kvinnor, högutbildade och höginkomsttagare (figur 1). Skillnaderna är mest märkbara i gruppen födda 1978. Figur 1. Skillnader (inkomst, utbildning, kön) mellan totalpopulation och de som svarat på enkäten Totalt Enkätsvar Representation i enkätsvar Inkomstnivå 1 (mindre än 15000 kr) 21% 10% -10% Inkomstnivå 2 (15000-30000 kr) 30% 28% -2% Inkomstnivå 3 (30000-45000 kr) 28% 33% 5% Inkomstnivå 4 (mer än 45000 kr) 21% 28% 7% Över Under Grundskola, folkskola, realskola eller liknande 10% 6% -5% Gymnasieutbildning 54% 49% -5% Universitets- eller högskoleutbildning 36% 40% 4% Kvinnor Män 49% 51% 56% 44% 7% De snedfördelningar i bortfall som finns i denna studie och som innebär en lägre svarsfrekvens från män, från de med lägre inkomstnivåer och från de med lägre utbildningsnivåer påverkar generaliserbarheten av studien och innebär att resultaten när det gäller hälsa är något högre i studien än i realiteten. Ovanstående skillnader accentueras i samtliga fall av åldersgrupp, dvs. att de födda 1978 har en ännu större snedfördelning i svar än vad ovanstående tabell visar. Om gruppen lågutbildade låginkomsttagare jämförs med genomsnittet av de som svarat på enkäten när det gäller allmän hälsa respektive munhälsa blir skillnaderna märkbara (figur 2). 4

Figur 2. Socioekonomiska skillnader i hälsa och munhälsa hos 30- och 40-åringar i Örebro län 30- och 40-åringar som är lågutbildade och låginkomsttagare och som svarat på enkäten Hela gruppen 30- och 40-åringar som svarat på enkäten God allmän hälsa 75% 92% God munhälsa 67% 85% Ytterligare en skillnad som är märkbar är svarsfrekvensen på kommunnivå. Om detta är en avspegling av sociala faktorer eller ej är svårt att ta ställning till men bland gruppen födda 1978 finns svarsfrekvenser från 25% till 54% på kommunnivå. Dock blir antalet svar per kommun väl litet för att dra säkra slutsatser. 5

TEORETISK BAKGRUND Allmän hälsa består enligt det synsätt vi valt att använda oss av i denna rapport av två perspektiv, det av professionen diagnostiserade sjukdomsperspektivet och det av patienten självupplevda. Munhälsa har samma ingående perspektiv. Munhälsa kan också ses som en del av den allmänna hälsan. 2.1 ALLMÄN HÄLSA Allmän hälsa är ett begrepp som använts på många olika sätt vilket beskrivits av bl.a. Medin och Alexandersson. Dessa hälsoteorier går att kategorisera i två huvudkategorier. Teorier som svarar på vad hälsa är och teorier som svarar på hur hälsa uppnås samt en kategori som är en blandform av dessa. Sedan går det även att placera in dem i en biomedicinsk eller humanistisk inriktning. Den holistiska ansatsen tillhör den kategori som dels svarar på frågan vad hälsa är dels ansluter till den humanistiska huvudfåran (4). Hälsan är i hög grad relaterad till den enskilda individens handlingsförmåga som i sin tur beror på den handlande personen, personens mål och de omständigheter som individen är bunden av (5). Utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom som i den biomedicinska. Teoretiker bakom denna inriktning är bland flera Whitbeck, Pörn, Nordenfelt, Tengland (4). Denna syn anknyter väl till WHO's hälsodefinition 1991: (6). Hälsan själv bör ses som en resurs och som ett nödvändigt rekvisit för mänskligt liv och social utveckling mer än som det slutliga målet med livet. Hälsa är inte en bestämd slutpunkt, eller en produkt vi kan införskaffa, men hellre något ständigt föränderligt, något vi alltid är i färd med att skaffa oss (vår översättning). 1 2.2 MUN HÄLSA Munhälsa eller oral hälsa är begrepp som används på ett flertal olika sätt av olika aktörer. Ett allt mer accepterat synsätt utgår ifrån den definition som koncensuskonferensen om oral hälsa 1992 ledde fram till kompletterade med idéer som hämtat sin inspiration från Statens folkhälsoinstitut, 2004 (7), (8). Det innebär att sjukdom är av professionen diagnostiserade begrepp som exempelvis karies och parodontit medan upplevd hälsa respektive ohälsa inte 1 Health itself should be seen as a resource and an essential prerequisite of human life and social development rather than the ultimate aim of the life. It is not a fixed end-point, a product we can acquire, but rather something ever changing, always in the process of becoming 6

behöver ha något samband med sjukdom. Sjukdom är inte lika med upplevd ohälsa men tenderar att leda till det. På samma sätt tenderar upplevd ohälsa att leda till sjukdom. Båda delarna finns representerade i begreppet munhälsa. Oral hälsa är alltså en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Munhälsa eller oral hälsa består alltså av dels den upplevda munhälsan, dels av frihet från diagnostiserade sjukdomar. Även WHO (World Health Organisation) har i sina mål för 2020, global goals for oral health 2020 med ett antal självupplevda variabler som exempelvis tuggning, sväljning och tal. En reduktion av antalet förlorade tänder finns också med i målbeskrivningen (9). Oral hälsa kan alltså beskrivas i det sammanfattande begreppet munhälsa, det biomedicinska diagnosrelaterade sjukdomsperspektivet och det självupplevda munhälsoperspektivet. Den svenska tandvården har liksom hälso- och sjukvården varit hårt präglad av ett biomedicinskt synsätt och fortfarande finns en osäkerhet kring hur det nya synsättet ska hanteras. Figur 3. Hälsa och munhälsa i ett holistiskt perspektiv. upplevd hälsa frisk sjuk upplevd ohälsa Figur 3 visar att en individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha god hälsa medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av upplevd ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Hälsa som självständigt begrepp innefattar såväl det självupplevda perspektivet som det biomedicinska frisk-sjuk perspektivet. Modellen beskriver såväl allmän hälsa som munhälsa. 7

2.3 ATT MÄTA HÄLSA I denna rapport används flera sätt att mäta hälsa/munhälsa. Dels används en så kallad global hälsofråga och en global munhälsofråga dels används ett validerat frågeinstrument för att mer specifikt mäta munhälsan. Den globala hälsofrågan lyder: Hur nöjd är du med din allmänna hälsa och kan besvaras med 5 alternativ. Den globala munhälsofrågan lyder: Hur nöjd är du med dina tänder och din mun? och kan även den besvaras med 5 alternativ. Denna typ av frågor har visat sej kunna fånga upp ett generellt omdöme kring den egna hälsan eller munhälsan på ett acceptabelt sätt. Inom medicinsk forskning har den visat på ett samband mellan upplevd dålig hälsa och framtida sjuklighet. Den är ett regelbundet använt mått vid mätning av självupplevd hälsa och munhälsa. OIDP är ett av de internationell vanligaste instrumenten att mäta munhälsorelaterad livskvalite påt. Det är baserat på en teoriram som utvecklats inom världshälsoorganisationen (WHO), och är indelad i tre nivåer. 1. Kliniskt registrerad munstatus och dess direkta följder (som hål i tänderna ) 2. Intermediära följder (som värk eller missnöje med utseende) 3. Ultimata följder (som nedsatt förmåga eller handikapp) OIDP fokuserar på den tredje nivån och syftar till att mäta individens upplevelse av munhälsotillståndets inverkan på det dagliga livet. Den är nyligen validerad för svenska förhållanden(10) 8

RESULTAT 3.1 HÄLSA OCH MUNHÄLSA I ÖREBRO LÄN Det stora flertalet 30- och 40-åringar i Örebro län är (mätt med den globala frågan) nöjda med både sin allmänna hälsa (91,6%) och sin munhälsa (84,9%). Det finns tydliga samband mellan svaren på dessa två frågor, d.v.s. att de med god hälsa oftare uppger att de har god munhälsa än vad de med dålig hälsa uppger. Figur 4. Andel i procent som har haft munhälsoproblem en till två gånger i månaden eller oftare. Munhälosproblem mätt enligt OIDP andel i % som haft nedanstående munhälsoproblem en till två gånger i månaden eller oftare 14 12 10 8 6 4 2 0 E1 E2 E3 E4 E5 E6 E7 E8 Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort? E1 det svårt för dig att äta och njuta av maten? E2 det svårt för dig med tal E3 det svårt för dig att sköta din munhygien E4 det svårt för dig att sova eller koppla av E5 det svårt för dig att le eller visa tänderna utan att bli förlägen E6 att du känt dig nedstämd eller irriterad E7 det svårt för dig att glädja dig åt samvaron med andra människor E8 det svårt för dig att utföra dina dagliga sysslor Det är dock viktigt att komma ihåg att ovanstående figur endast visar en genomsnittssiffra. Med tanke på den sneda representativitet bortfallsanalysen visade får det förutsättas att det är en större andel som har problem. För att illustrera detta kan fråga E1 delas upp i tre grupper vilket illustreras i figur 5. 9

Figur 5. Andel med munhälsoproblem uppdelat på socioekonomi Andel i % som haft svårt att äta och njuta av maten pga. problem med tänder eller tandproteser 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Låg utbildning och låg inkomst Genomsnittsvärde Hög utbildning och hög inkomst 10

3.1.1 Hälsa och tandhälsa på kommunnivå. Figur 6. Självupplevd hälsa respektive tandhälsa på kommunnivå (mätt med den globala frågan) hos 30- och 40-åringar i Örebro läns landsting. Upplevd hälsa respektive tandhälsa i ÖLL Andelar i % 100 80 60 40 20 0 Hur nöjd är du med dina tänder och din mun? Hur nöjd är du med din allmänna hälsa? Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Generellt sett är dessa åldersgrupper mer nöjda med sin allmänna hälsa än med sin munhälsa. Sämsta resultaten när det gäller tandhälsa finns i Degerfors, Karlskoga, Lindsberg, Ljusnarsberg och Nora. Figur 7. Självrapporterad munhälsa på kommunnivå (mätt enligt OIDP) hos 30- och 40- åringar i Örebro läns landsting. Andel utan munhälsoproblem (OIDP) OIDP 100 80 60 40 20 0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sämsta resultaten när det gäller tandhälsa finns i Degerfors, Laxå och Ljusnarsberg. 11

Figur 6 och 7 visar Att oberoende av vilken mätmetod som används för tandhälsa så tillhör Degerfors och Ljusnarsberg de kommuner i länet med den sämsta tandhälsan i dessa åldersgrupper. 3.1.2 Munhälsa och könsskillnader Det förefaller finnas vissa skillnader även i dessa åldersgrupper mellan hur män och kvinnor upplever sin hälsa och sin tandhälsa. På frågan Hur nöjd är du med dina tänder och din mun? fanns det fem svarsalternativ. Dessa var helt nöjd [1], nöjd [2], nöjd i stort sett [3], missnöjd [4] samt extremt missnöjd [5]. Bland männen var det 49,3% som var nöjda eller helt nöjd med sin tandhälsa medan det bland kvinnorna var endast 47,4%. Motsvarande siffror för hur nöjda de var med sin allmänna hälsa var 68,3 respektive 62,8%. Samtliga dessa skillnader är små och beroende på hur svarsalternativen slås samman. När det gäller de mer specifika upplevda problemen från tänderna så fanns det en statistisk signifikant skillnad mellan könen kring tandproblem som gjorde det svårt att äta och njuta av maten. Skillnaden var måttlig med fyra procent färre män än kvinnor som hade dessa problem. 3.1.3 Munhälsa hos 30-åringar, 40-åringar och andra åldersgrupper Att använda en enstaka global fråga har bedömts vara av värde då den med små insatser ändå fångar upp delar av vad ett stort instrument gör (11, 12). Den globala enstaka hälsofrågan låter respondenten självskatta sin syn på sin hälsa med en skala som spänner från dålig till bra med ett antal skalsteg och den har visat sig vara en stark prediktor av framtida sjukdom och död (13, 14). Trots att denna typ av fråga använts som primärt utfall för allmän hälsa vid ett antal medicinska studier är motsvarande globala munhälsofråga mer sällan använd som primärt utfall vid mätning av munhälsa (11). Frågan har dock de senaste åren även börjat användas allt mer vid mätning av munhälsa. I figur åtta jämförs svaren på en global munhälsofråga för olika åldersgrupper. För 19-åringen gäller svaren för de boende i Örebro och Östergötlands län 2008, för 65- och 75-åringen gäller svaren för de boende i Örebro och Östergötlands län 2007. 12

Figur 8. Upplevd munhälsa i olika åldrar. Staplarna representerar de sammanslagna svarsalternativen helt nöjd, nöjd och ganska nöjd. Andel i procent som är nöjd med sin tandhälsa. 90 85 80 75 man kvinna 70 65 19 år 30 år 40 år 65 år 75 år 3.2 TANDVÅRD I ÖREBRO LÄN Detta kapitel beskriver vad denna åldersgrupp anser om den tandvård de får och vilka faktorer de upplever viktiga för att vara nöjda med det utbud som finns. Huvuddelen är nöjd med den tillgänglighet som finns. 82% av Örebro läns innevånare tycker att de ofta kan får den tandvård de önskar i sin kommun. 91% har mindre än 30 minuters resväg till tandvården. Kommande kapitel visar dock att det finns stora regionala skillnader mellan länets kommuner. Figur 9. Vilken fråga är viktigast för dig när det gäller tandvård? (endast ett kryss) Antal Procent Vårdgivare (privat eller offentlig) 181 5,9 Kostnad 1475 48,1 Geografisk närhet 112 3,7 Att kallas i rätt tid 224 7,3 Bemötandet 903 29,4 Annat 172 5,6 Total 3067 100,0 Två frågor förefaller vara viktigast för dessa åldersgrupper, kostnad och bemötande. Kommande kapitel med analys på kommunnivå uppvisar även här stora skillnader i svaren mellan kommuner. Samvariationen mellan dessa svar och tandvårdsutbudet i kommunen förefaller hög. När det gäller kostnadsläget anser 54% att det är mycket högt. Vid en tidigare 13

enkätundersökning ( Enkätstudie om tandvårdskostnader våren 2005) gav 71% av personer 30-40 år gamla samma svar på samma fråga. Bemötandet uppskattas också av flertalet där 88% upplevde det som mycket bra eller ganska bra. 14

3.2.1 Tandvård på kommunnivå Figur 10. Tillgänglighet av tandvård på kommunnivå. Andelar i procent av länets 30- och 40-åringar som alltid upplever att de kan få tandvård i den kommun de önskar 100 80 60 40 20 0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Frågan Kan du få den tandvård du önskar i din kommun? hade fem svarsalternativ. Dessa var ja alltid [1], ja ofta [2], tveksamt [3], nej sällan [4] samt nej aldrig [5]. 82% har svarat att de anser sig kunna få den tandvård de önskar inom sin kommun (alltid eller ofta). 90% har mindre än 30 minuters restid till tandvården. Skillnaderna mellan kommuner är dock påfallande när det gäller dessa frågor. I Degerfors, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner anser endast mellan 40 och 50% att de kan få den tandvård de önskar inom sin kommun medan motsvarande siffra för Askersund är 95%. Skillnaderna i restid till tandvården för de som väl fått en tid var mindre märkbara. Att dessa kommuner har problem med tandvårdsutbudet märks även på svaren på fråga 5: Vad inom tandvården är det som är viktigast för dig? Här svarar närmare 20% av innevånarna i Hällefors och Degerfors att kallas i rätt tid. medan motsvarande siffra för Askersund är 5%. Generellt är dock svaret på denna fråga kostnad och bemötande. I rapporten Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2007 uppmärksammades ett ökat antal skadade och karierade tänder i tre av länets kommuner. Dessa var Degerfors, Hällefors och Ljusnarsberg. I rapporten Tandvårdsutbudet i Örebro län våren 2008 synliggörs de stora skillnaderna i tandläkartillgång inom Örebro län. Även i denna rapport finns Degerfors, Hällefors och Ljusnarsberg med och tillhör de kommuner med låg tandläkartillgång. Figur 10 i denna rapport visar att även länets 30- och 40-åringar förefaller ha betydligt svårare att få den tandvård de önskar i dessa kommuner. Detta tillsammans skapar en bild av en ökad vikt av att försöka utjämna tandvårdresurserna på ett sådant sätt att vare sig barnens tandhälsa försämras eller de vuxnas möjlighet att få tandvård inom kommunen minskar. 15

På frågan hur lång tid resan till senaste tandläkarbesöket tog var det för länet som helhet endast 2,1% som svarade att resan tog mer än 60 minuter. För de boende i Hällefors och Ljusnarsberg var den andelen dock drygt 10%. Att få information om vad behandlingen kommer att kosta är en rättighet som patienten har och att ge information är en skyldighet tandläkaren har. Trots det upplever många patienter att de aldrig fått sådan information. Även här skiljer det mellan kommunerna med en andel av respondenterna som aldrig fått sådan information på 10% i Laxå och en andel på 26% i Nora. Tandvården brukar generellt få höga siffror i andel nöjda patienter. Även dessa åldersgrupper är generellt nöjda med det bemötande de fått när de sökt tandvård. Mest nöjda är de som bor i Askersund där 68% anser att de fått ett mycket bra bemötande. Motsvarande siffra i Ljusnarsberg är 41%. Figur 11. Skillnader i syn på tandvård mellan innevånare i två kommuner Andel i procent Askersund Degerfors Nöjd med tänderna (svarsalternativ sammanslagna i två grupper) 94 78 Nöjd med allmän hälsa (svarsalternativ sammanslagna i två grupper) 28 34 Kan få den tandvård de önskar i kommunen (alltid) 61 18 Viktigaste frågan är att kallas i rätt tid 5 18 Får alltid information om kostnaden 25 20 Får mycket bra bemötande av tandvården 68 41 Har dagligen problem med tänderna som gjort det svårt att njuta av maten 4 13 16

3.2.2 Tandvård och könsskillnader Det finns några frågor angående tandvård i allmänhet som skiljer könen åt i denna studie. 34 % av kvinnorna anser att bemötandet är den viktigaste frågan medan endast 24 % av männen anser det samma. 60 % av kvinnorna anser också att kostnaderna är mycket höga inom tandvården medan motsvarande andel för männen är 47 %. Denna skillnad beror inte på skillnad i inkomst då det i denna studie inte finns någon statistisk signifikant skillnad mellan kön och disponibel inkomst. 3.1.3 Tandvård uppdelat på åldersgruppen 30-åringar och 40-åringar En viss försiktighet ska användas när enkätresultatet tolkas nedbrutet på åldersnivå. Gruppen 30-åringar har den lägsta svarsfrekvensen och den största snedfördelningen när det gäller socioekonomiska skillnader mellan de som svarat och de som ej svarat.. Dock finns det en lägre andel i åldersgruppen 30-åringar som anser att kostnaderna för tandvård inte är höga, att de alltid får kostnadsuppgift av tandläkaren och att de får ett gott bemötande hos tandvården. 17

SLUTSATSER På grund av fortsatt förväntad brist på tandvårdspersonal finns det en ökad risk att missa tidig upptäckt av försämrad tandhälsa. Detta innebär ett ökat behov av mätning och värdering av munhälsa och tandvårdens resurser, kvalitet och resultat för att på ett faktabaserat sätt kunna möta framtidens krav. Den växande gruppen äldre i det svenska samhället innebär stora framtida utmaningar för tandvården. Antalet tandläkare inom svensk tandvård kommer att sjunka inom en nära framtid samtidigt som effekterna av minskad sjukdom hos de yngre inte påverkar efterfrågan eller behov hos de grupper vi här studerar. Detta inte minst mot bakgrunden av att de äldre numera bibehåller sina tänder i allt större omfattning, vilket medför ett stort behov av att underhålla lagningar och restaurationer. Utöver detta finns ett växande behov av estetisk tandvård Svensk tandvård har mycket gott rykte något som också tydligt avspeglar sig i patienternas uppskattning av vården. Tandvården kommer dock att ställas inför nya krav från allmänheten, patienter och olika myndigheter. För att hantera detta behövs ständigt aktuell kunskap. Den kunskapen kan delvis erhållas genom kontinuerliga enkätundersökningar varav denna undersökning är ett bidrag utav flera. Enkäter som handlar om tandhälsa kan utformas på många sätt. En genomgående princip för flertalet av de enkätundersökningar som görs av hälsokansliet är dels valet att använda totalundersökningar som metod dels valet att använda både en global tandhälsofråga och ett tidigare vetenskapligt granskat instrument för att undersöka tandhälsan. Detta har också inneburet att materialet har bedömts uppfylla de krav som ställts för att kunna bedriva vetenskaplig forskning på det. Denna rapport är ytterligare ett bidrag till den kunskap som idag finns kring Örebro läns innevånares tandhälsa och tandvård. Denna rapport visar att hos åldersgruppen 30- och 40-åringar finns det en tydlig skillnad i bedömningen av tandvårdens tillgänglighet där upplevda svårigheter att få tandvård var tydligt i vissa kommuner. Då denna grupp är rörlig och kan förväntas ha lättare än äldre innevånare att söka tandvård i andra kommuner påverkas kommunernas äldre innevånare sannolikt mer av dessa problem. Skillnaderna är stora när det gäller upplevelsen av tillgänglighet till tandvård mellan kommuner med hög tandläkartäthet och kommuner med låg tandläkartäthet. Denna studie och andra rapporter av andra åldersgrupper påvisar även ett samband mellan de kommuner som har låg tandläkartäthet och de kommuninnevånare som har dålig tandhälsa. Detta innebär att det inte bara förefaller vara ett teoretiskt samband mellan tandläkartillgång och tandhälsa utan att dessa rapporter påvisar ett faktiskt upplevt problem med försämrad munhälsa i flera av de kommuner som har låg tandläkartillgång Rapporten visar även på stora skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper i dessa åldersgrupper. Dessa skillnader är mycket mer märkbara än de förhållandevis små skillnader mellan könen som påvisades. 18

BILAGA 1. ENKÄT 1. Hur nöjd är du med dina tänder och din mun? Helt nöjd Nöjd Nöjd i stort sett Missnöjd Extremt missnöjd 2. Hur nöjd är du med din allmänna hälsa? Helt nöjd Nöjd Nöjd i stort sett Missnöjd Extremt missnöjd 3. Kan du få den tandvård du önskar i din kommun? Ja alltid Ja ofta Tveksamt Nej sällan Nej aldrig 4. Ungefär hur lång tog resan till tandvården vid ditt senaste tandvårdsbesök? Mindre än 15 min 15-30 min 30-60 min mer än 60 min 5. Vilken fråga är viktigast för dig när det gäller tandvård? (endast ett kryss) Vårdgivare (privat eller offentlig) Kostnad Geografisk närhet Att kallas i rätt tid Bemötandet Annat 6. Vad är din allmänna uppfattning om nuvarande kostnadsläge, rent generellt, för tandvård? Mycket höga kostnader Ganska höga kostnader Ganska låga kostnader Mycket låga kostnader Har ingen uppfattning 19

7. Brukar du få information om kostnader för erbjuden behandling? Ja alltid Ja ofta Tveksamt Nej sällan Nej aldrig 8. Vad anser du om bemötandet du fått när du sökt tandvård? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Begreppet tandproteser i fråga 9-16 innebär alla typer av konstgjorda tänder. 9. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att äta och njuta av maten? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 10. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig med tal och uttal? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 11. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att sköta din munhygien? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 12. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att sova eller koppla av? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 20

13. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att le, skratta eller visa dina tänder utan att bli förlägen? 14. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort att du känt dig nedstämd eller irriterad? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 15. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att glädja dig åt samvaron med andra människor? 16. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort det svårt för dig att utföra dina dagliga sysslor? Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig Dagligen eller nästan varje dag En till två gånger i veckan En till två gånger i månaden Mindre än en gång i månaden Aldrig 17. Vilket år är du född? 1968 1978 18. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 21

29. Vilken kommun bor du i? Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro 20. Vilken är din högsta utbildning? Grundskola, folkskola, realskola eller liknande Gymnasieutbildning Universitets- eller högskoleutbildning Annat 21. Hur mycket förvärvsarbetar du i genomsnitt? Heltid (mer än 35 timmar) Deltid (mellan 15 och 34 tim/vecka) Mellan 1-14 timmar/vecka Inte alls 22. Hur stor är hushållets ungefärliga sammanlagda månadsinkomst före skatt? Räkna den sammanlagda inkomsten för alla i hushållet! Med inkomst avses lön, arbetslöshetsersättning, ersättning från försäkringskassa, rörelseinkomster, pensioner m.m. samt barnbidrag, studiebidrag och andra bidrag. mindre än 15 000 kr 15 000 29 999 kr 30 000 44 999 kr 45 000 kr eller mer 22

2. Har du några andra synpunkter eller kommentarer om tandvård kan du skriva här:. Tack för din medverkan! 23

BILAGA 2. PATIENTKOMMENTARER Det är för dyrt att gå till tandläkaren. Hur blir det när en tandsköterska/tandhygienist utför s k tandläkarjobb i samband med utförandet av att laga ett hål? Vad gäller om ex lagningen inte blir bra, vem är ansvarig? Vem ska betala? Är det tillåtet att överboka tandläkare och låta dem glida/stressa mellan patienter i sina rum för att göra punktinsatser? Har upplevt att det känns som att det är konstant tidsbrist för tandläkarna på folktandvården i --. Jag förstår att personalen vill patienternas bästa, men det verkar ohållbart i längden. Som tur är så har personalen (tandsköterskor/tandhygienister) visat en stor respekt och tagit sig tid för mig som patient och gjort ett mycket bra jobb. Frågan är om detta kommer fram till högre ort? Jag tänker på både arbetsmiljö, försäkringar/säkerhet och ansvarsfrågor, dessutom på löneläge och ev konkurrens mellan yrkeskårerna. Sverige har jättebra och högt kvalificerad tandvårdsteknologi samt högutbildad tandvårdspersonal men kostnaderna är jättehögt och oacceptabelt för låginkomsttagare. Jag tror att svenska folket behöver ett bra ekonomisk reform inom tandvården. Därför har många människor ingen råd att betala den höga tandvårdskostnader. Ja, jag tycker att det borde bli lite förändringar med kostnaden!! Eftersom att det är så viktigt med tänder, för jag tror att det är många som inte besöker tandvården i tid!!! Alldeles för långa väntetider på att få kallelse, fick vänta 1 ½ år så jag vände mig till privat tandläkare. Så nu när jag fick min tid var jag redan klar för längesen med allt. Fick akut besöka folktandvården i -- i december 07 och blev väldigt väl bemött och proffsigt behandlad av tandläkare --. Jag går hos en privat tandläkare och har man inte fått plats hos någon tandläkare här är det mycket svårt att få komma in någonstans. Min sambo får åka till Filipstad för det inte finns plats. Har sökt mig till privat tandvård själv och är supernöjd med både tandhygienist och tandläkare. Ett glatt gäng att komma till och det är jätteviktigt för mig. Ska det vara så att man ska gå med tandvärk pga att man inte har pengar till tandvård. Mina problem är inte protes eller? De är pga rotfyllning uppe hö samt senare tandutdragning nere hö. Tandvård är alldeles för dyrt. Jag måste välja: mat eller mina tänder. Det är alldeles för dyrt att besöka tandvården. Men servicen är ypperlig hos tandläkare --. Hos folktandvården så hade jag aldrig samma tandläkare från gång till gång. 24

För dyrt. Jag böt till en privat tandläkare för mig och mina barn då de (barnen) fick vänta över två år för att bli undersökta hos folktandvården i --. Det var bättre när en tandläkare utförde undersökningen och kunde laga mindre hål när man ändå var där. Som det är nu när tandhygienisten utför undersökningen och man sedan blir kallad till tandläkaren för att laga ett mindre hål. Har varit med om att bli undersökt av hygienisten för att sedan komma till tandläkaren vilken bestämde att det inte behövde lagas men ändå betalade för båda. Jag är mycket missnöjd med bemötandet, är otroligt rädd för att gå till tandläkaren har påtalat detta! Ändå får jag olika tandläkare varje gång blir inte speciellt bra omhändertagen skall nu söka ny tandläkare med inriktning på patientvård och där jag kan vara trygg och må bra. Har en mun som är i akut behov av bl a rotfyllningar, lagandes av karies etc. Har även upplevt mina lagningar som slarvjobb en gång fick jag gå tillbaka 3 ggr samma vecka!! Betalade för alla gånger. Tandläkaren skrämde upp mig och sade att min tand måste opereras ut, men ack nej när det blev akut var det bara att dra ut den, väldigt smidigt. Mitt förtroende för läkarkåren sjunker för varje gång jag gör ett besök! Vad tråkigt att Sverige har tappat kontrollen över tandvården. Kostnaderna skenar iväg och det har blivit en klassfråga. Vad synd att ens plånbok ska avgöra ens hälsa. Som syns ovan har vi tom hög lön, men tycker ändå att det är orimligt med dagens prishysteri inom tandvården. Man ska inte tjäna oskäligt mycket pengar på folks sjukdom (själv är jag läkare och tycker att tandvård ska jämställas med annan sjukvård när det ej gäller kosmetisk behandling). Jag tycker att kostnader för tandvården är för höga. Man har nästan inte råd att besöka tandvården för det. Man skulle sänka ner priset för en tandhygienist som tar mellan 500 till 700 kr för en halvtimmas behandling t ex och att dra ut en tand t ex 700 kr. Det tar en kvart bara. Det är för dyrt tycker jag som har lite inkomst och är familjefar. Ps sen är det inte bara tandvården som är dyra. Det är hyror, bensin, kläder, mat och hushåll allt detta är dyra för mig. Jag tycker att tandvård borde ingå i sjukvården för som det är nu så har det blivit en klassfråga. Låginkomsttagare har inte råd att gå till tandläkaren och när de väl går blir det utdragna tänder i stället för rotfyllning. Det påverkar även möjligheterna att få jobb när tänderna inte är okej. Dessutom påverkar det till stor del den sociala samvaron med andra. Då tänker jag speciellt på f d missbrukare som slutat missbruka och försöker ta sig tillbaka i samhället och det blir ett hinder pga tänderna. Mer tandvårdsresurser till kriminalvården och socialtjänsten. Allra helst ska tandvård ingå i sjukförsäkringen för det är ju faktiskt en del av kroppen och dåliga tänder påverkar psykiskt, fysiskt och socialt. Jag har flyttat till Nora från Örebro. Har tandläkaren kvar i Örebro. Förutsätter att jag kan få den tandvård jag behöver. Viktigast är att få den tandvård som krävs. Vad skulle vi göra utan våra tänder? Och att den är av högsta kvalitet. Där kommer även förtroendet (bemötandet) in. I mitt fall blev det fel en gång tror jag upptäckte det 25

långt senare i livet. Önskar att mina föräldrar hade varit mer upplysta om vikten av att borsta tänderna. Kanske hade mina tänder sett annorlunda ut idag. Med andra ord informera om tandvård tidigt och på flera språk. Jag har mött flera tandläkare och en sköterska som inte tagit mig på allvar i önskemål. Det gäller t ex frågan om användningen av fluor, vilket jag i olika studier ser dåligt stöd för. Endast en tandläkare bemötte mina frågor och farhågor på ett öppet och, låt säga vetenskapligt sätt. Jag upplever det verkligen som om kulturen inom tandvården är dogmatisk. Många av de ämnen och metoder som används har hälsopåverkande effekter och jag skulle vilja se en större öppenhet för personliga önskemål om material, ämnen etc. Vissa ämnen för rotfyllning är t ex förbjudna i Sverige trots att de visat sig påverka mindre negativt än de nuvarande använda vid t ex rotfyllning. Hopp om utveckling! Har alltid varit rädd för tandläkaren men ändå gått. Har haft problem med tänderna sedan första barnet (1994). Har fått problem sedan dess. När jag var ensamstående hade jag inte råd och nu när jag kan gå finns ingen tid. Har stått i kö hos folktandvården sedan 2005. Har ont till och från samt någon trasig tand. När man får tid är det prioritering som gäller. Har nog inte råd med allt. Har alltid fått ont och gått akut när jag fått barn. Det är som tänderna blivit sämre vid varje graviditet (har tre). Nej ett önskemål: Billigare tandvård till alla! Har under de 6 år jag har varit bosatt i Sverige ganska dålig erfarenhet av tandvård, först hos privat tandläkare och sedan hos tandläkarhögskolan i Umeå. Allt i samband med fel diagnos, ovillighet att använda de diagnostiska hjälpmedel som fanns tillgängliga, och rotfyllning av frisk tand. Käkkirurgi hade löst problemet och gjorde det. Tandstensborttagning erbjöds men blir ofta handskrapning som är smärtsam och otillräcklig. Jag har därför vänt mig till privat tandsköterska för tandstenen och åker utomlands (inte billigare!!) för tandläkarvård. Jag ser svensk tandhälsa som ganska dålig i allmänhet och den svenska tandvården (offentliga) som en mycket dyr och omodern institution. 26

REFERENSER 1. Ekbäck G. Munhälsa hos barn och ungdomar 2-19 år i Örebro län 2007; 2008. 2. Ekbäck G, Ordell S. Enkät om tandvård till 65- och 75-åringar i Örebro och Östergötlands län år 2007. Kortrapport 2008. 3. Astrom AN, Haugejorden O, Skaret E, Trovik TA, Klock KS. Oral Impacts on Daily Performance in Norwegian adults: validity, reliability and prevalence estimates. Eur J Oral Sci 2005;113(4):289-96. 4. Medin J, Alexanderson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande : en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000. 5. Nordenfelt LK, K. Österman, B. Om holistiska hälsoteorier. Stockholm: Liber utbildning AB; 1995. 6. Hultgren S. Folkhälsokunskap. 1. uppl. ed. Stockholm: Bonnier utbildning; 2002. 7. Hugoson A, Koch G, Johansson S, Börjesson A, Lindberg J. Oral hälsa : sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö 12-14 november 2002. Jönköping.: Gothia ; Odontologiska institutionen ; Sveriges tandläkarförb.; 2003. 8. Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård : Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. 9. Hobdell M, Petersen PE, Clarkson J, Johnson N. Global goals for oral health 2020. Int Dent J 2003;53(5):285-8. 10. Östberg A, Andersson P, Hakeberg M. A swedish version of the OIDP index. Posterpresentation at the IADR general session Toronto juli 2-5. In: IADR; 2008; Toronto; 2008. 11. Pattussi MP, Olinto MT, Hardy R, Sheiham A. Clinical, social and psychosocial factors associated with self-rated oral health in Brazilian adolescents. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35(5):377-86. 12. Cunny KA, Perri M, 3rd. Single-item vs multiple-item measures of health-related quality of life. Psychol Rep 1991;69(1):127-30. 13. Kaplan GA, Camacho T. Perceived health and mortality: a nine-year follow-up of the human population laboratory cohort. Am J Epidemiol 1983;117(3):292-304. 14. Mossey JM, Shapiro E. Self-rated health: a predictor of mortality among the elderly. Am J Public Health 1982;72(8):800-8. 27