Effekter av byggandet av

F O R S K N I N G S R A P P O RT Effekter av byggandet av Kulturens EFFEKTER AV hus BYGGANDET i Luleå AV KULTURENS HUS I LULEÅ Kulturens materia - en analys av kulturhusets VÄRDESKAPANDE värdeskapande KULTURENS MATERIA EN ANALYS AV KULTURHUSETS Kristina Laurell Stenlund Kristina Laurell Stenlund Luleå 2010 Avdelningen för Arkitektur och Infrastruktur Institutionen för Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet 971 87 LULEÅ

Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå Kulturens materia - en analys av kulturhusets värdeskapande Kristina Laurell Stenlund Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Arkitektur och Infrastruktur

Tryck: Universitetstryckeriet, Luleå ISSN: 1402-1528 ISBN 978-91-7439-118-3 Luleå 2010 www.ltu.se

Förord Förord En byggnad bör skapa ett mervärde för byggherren och dess entreprenörer för att byggprojektet ska bli lönsamt och samhällsekonomiskt hållbart. Att bygga nya hus ses i de flesta sociala och kulturella sammanhang som något nyskapande och därmed värdefullt för dem som bor och verkar där. Nya byggnader blir ofta symboler för framtidstro och tar människor några steg närmare sina drömmars förverkligande, oavsett om det är en ny bostad, ett sommarhus, en butik, ett bibliotek eller ett kulturhus. Kulturens hus i Luleå är resultatet av många människors bidrag. Människor har varit engagerade och arbetat såväl ideellt som professionellt. Byggandet och användandet av huset är en allmän angelägenhet. Det kommunala beslutet innebar att kommunen med egna medel kunde bygga och förvalta kulturhuset. Det kommunala beslutet har både skapat positiva och negativa reaktioner bland kommunmedborgarna och kulturhuset är livligt debatterat i media. Denna studie utgår dels från kommunstyrelsens beslut att samla några av kommunens kulturella verksamheter i en byggnad och dels från byggprojektets riktlinjer för husets användning och nytta för kommunens medborgare. Bakgrunden till kommunstyrelsens beslut att bygga ett kulturhus, är intressant att studera med avseende på hur byggherrens önskemål och krav, formulerade av byggherrens styrgrupp, gestaltade av arkitekten och producerade av entreprenören, motsvarar brukarnas upplevda nytta med byggnaden, Programarbetet, dess organisering och integrering i produktionen av den färdiga byggnaden är central i denna studie. Det medför att insatser av aktörer som medverkat i andra aktiviteter relaterade till Kulturens hus, inte tagits med i studien. Exempelvis ägnas inte någon djupare presentation av den politiska och III

Effekter av byggandet av Kulturens hus mediala debatt som föranledde byggandet av Kulturens hus. Inte heller fördjupas analysen av bibliotekets, konsthallens och konsertverksamheternas utveckling. Den påverkan huset och dess funktionella lösningar har på kulturella verksamheter nämns enbart övergripande i rapporten. En fördjupad studie som beskriver och analyserar ett kulturhus innovativa effekter på kulturell verksamhet, och dess bidrag till fördjupad kunskap om kreativa miljöers påverkan på strategisk verksamhetsutveckling, är ett ämne för fortsatt forskning. Fallstudien ingår i ett forskningsprojekt som bedrivs vid Luleå tekniska universitet i samverkan med Luleå kommun och Nåidens Bygg AB. Forskningsprojektet finansieras av Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) och Formas/BIC och pågår under 2008 till och med 2010. Forskningsprojektet syftar till att fördjupa förståelsen för ett byggprojekts värdeskapande och de samhällsekonomiska effekter som ett kulturhus får. I projektet fokuseras programarbetet i byggprocessens tidiga skede avseende byggherrens önskemål och krav och brukarnas upplevda nytta. Forskningsprojektet har följts av en referensgrupp bestående av: Åke Broström, Luleå Kommun, Kulturchef Per Forsberg, Folkets hus och parker, Fastighetsförvaltare Thomas Olofsson, Luleå tekniska universitet, Professor Byggproduktion Per Ola Patomella, Arbetschef, Nåiden Bygg, Projektledare Karl Petersen, Luleå Kommun, Kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd Jan Petschler, Sveriges Byggindustrier Norra Norrland, Regionchef Nina Ryd, Chalmers tekniska högskola, Tekn Dr, Arkitekt Stefan Sandesten, VD Byggherrarna Elin Wihlborg, Lindköpings universitet, Docent Stadsvetenskap Ett stort tack riktas till alla som har bidragit till genomförandet av denna fallstudie. Luleå april 2010 Kristina Laurell Stenlund IV

Sammanfattning SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver byggandet av Kulturens hus i Luleå och effekterna för kommunen och allmänheten som besöker huset. Rapporten beskriver byggprocessen i sin helhet, från behovet av ett konserthus till idén att bygga ett kulturhus, till byggprojektet Kulturens hus och avslutningsvis till förvaltning av huset. Fallstudien bygger på data från intervjuer, protokoll, förstudier, byggnadsprogram och bygghandlingar men också på en enkätstudie. Aktörer som på olika sätt har varit involverade i det tidiga skedet av byggprocessen och/eller deltagit aktivt i byggprojektet och/eller använder/brukar det färdiga huset har intervjuats. Urvalet grundar sig på aktörer som dels har varit aktiva i byggprojektet och som dels arbetar i verksamheter som påverkats av det nybyggda huset. Aktörerna representerar olika intressentgrupper, opinionsbildare, byggherre, beställare, konsult, entreprenör och brukare. Enkätstudien har vänt sig till husets besökare. Effekterna av byggandet av Kulturens hus har analyserats med utgångspunkt i byggprojektet samt i den nytta som huset skapar för dess intressenter och har resulterat i följande slutsatser: Byggprojektet Kulturens hus i Luleå är beskrivet som ett framgångsrikt byggprojekt av byggprojektets aktörer: det blev färdigt i tid, byggkostnaderna höll budgeten och det förväntade resultatet, det vill säga den färdiga byggnaden, överträffade den kommunale byggherrens mål och visioner. V

Effekter av byggandet av Kulturens hus Kulturens hus har uppfyllt byggherren Luleå kommuns syfte och mål att skapa ett allaktivitetshus och en mötesplats för dess medborgare. Husets gestaltning, funktionalitet, placering och verksamhetsinnehåll har bidragit till en upplevd hög nytta för dess brukare. Besökarna av Kulturens hus värderar husets aktiviteter och funktioner som bra/mycket bra: 95 % av besökarna värderar de kulturella aktiviteterna i huset som bra/mycket bra, 93 % av besökarna värderar lokalernas anpassning generellt till respektive aktivitet som bra/mycket bra och 94 % av besökarna värderar lokalernas bekvämlighet i relation till dess kulturella aktiviteter som bra/mycket bra. Husets besökare har angivit att det bästa med huset är dess Aktiviteter, Form & utseende och dess Plats & rum. Med Pats & rum avser besökarna dels husets fysiska placering i staden (centralt och vackert) samt huset som ett rum för möten, vardag som fest, liksom att huset är ett kulturellt rum som skapar möjligheter och inspiration. Kulturens hus har också skapat ekonomiska och sociala brukar- och samhällsvärden genom: Nya arbetstillfällen (ekonomiska värden) Attitydförändringar; kommunmedborgare ökat kulturintresse (sociala värden) Nya kulturella aktiviteter som uppkommit tack vara närheten mellan konsertsalen, biblioteket och konsthallen (sociala och ekonomiska värden) Utveckling av organisationer och företag tillhörande besöksnäringen och turismen samt konferens- och kongressverksamheterna i regionen (ekonomiska värden) Husets placering och arkitektoniska utformning skapar en attraktionskraft i termer om tillgänglighet, trygghet, bekvämlighet och skönhet samt att huset är öppet för alla (sociala värden). VI

Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD...III SAMMANFATTNING...V INNEHÅLLSFÖRTECKNING... VII 1 INLEDNING...1 1.1 Introduktion...1 1.2 Begreppet kulturhus och dess värdeskapande...3 1.3 Syfte och avgränsning...4 1.4 Studiens genomförande och metod...4 1.5 Rapportens struktur och innehåll...5 2 FALLET KULTURENS HUS...7 2.1 Idéer, planering och beslut...7 2.1.1 Kommunmedborgarnas behov - en musikupplevelse i vardagen...7 2.1.2 Den kommunale byggherren och beställaren...8 2.1.3 Kommunalrådets berättelse idén bakom Kulturens hus..10 2.1.4 Förstudierna och beslutet att bygga ett hus...14 2.1.5 Uppdraget...16 2.2 Projektledning, programarbete och arkitekttävling...16 2.2.1 Projektdirektiv...16 2.2.2 Programarbetet...18 2.2.3 Arkitekttävling...22 2.3 Projektering och produktion...32 2.3.1 Generalkonsult...32 2.3.2 Tre grupperingar under projekteringen...36 VII

Effekter av byggandet av Kulturens hus 2.3.3 Tidsplanering... 36 2.3.4 Arkitektens berättelse om husets gestaltning... 38 2.3.5 Projektering utifrån verksamhetens krav... 54 2.3.6 Utökad verksamhet och budget under projekteringen... 59 2.3.7 Projektering och produktion i etapper... 60 2.3.8 Generalentreprenad... 60 2.3.9 Etapp 3 Färdigställande till fullt färdig byggnad... 61 2.3.10 Samverkan mellan arkitekt, entreprenör och beställare under etapp 3... 62 2.3.11 Etapp 4 inredning och teknisk utrustning... 66 2.4 Förvaltningen... 68 2.5 Sammanfattning... 68 2.5.1 Idé, planering och beslut... 68 2.5.2 Projektledning och programarbete... 69 2.5.3 Arkitekttävling, projektering och produktion... 71 2.5.4 Förvaltning... 72 3 KULTURHUSETS BETYDELSE... 73 3.1 Projektets effekter i termer av tid, kostnader, resurser och kvalitet73 3.1.1 Tid för projektets genomförande... 73 3.1.2 Byggprojektets kostnader och resurser... 75 3.1.3 Projektets kvalitet och byggnadens nytta för kunden... 77 3.2 Analyser av byggnadens nytta för allmänhet och brukare... 80 3.3 Nyttan för interna brukare: kulturverksamheterna i olika lokaler. 81 3.3.1 Samverkan mellan aktiviteter i samma hus... 81 3.3.2 Medborgarnas uppfattning av kulturaktiviteterna i kommunen... 81 3.3.3 Ökade kulturaktiviteter ökade kostnader för förvaltning och drift... 84 3.4 Nyttan för externa brukare besökare av Kulturens hus... 85 3.4.1 Syftet med enkätstudien och val av undersökningsgrupp.. 85 3.4.2 Utformning av enkäter och analysverktyg... 86 3.4.3 Urval, svarsfrekvens och ålder... 87 3.4.4 Besökare inte enbart från Luleå... 89 3.4.5 Besökare med olika sysselsättning... 89 3.4.6 Besökare av olika aktiviteter... 90 3.4.7 Besökarna till Kulturens hus och deras aktiviteter i olika lokaler... 91 3.4.8 Besökarnas upplevelse av lokalerna och verksamheterna i Kulturens hus... 105 3.4.9 Besökarens värdering av kulturens hus... 121 VIII

Innehållsförteckning 3.5 Nytta för kommunen och regionen...123 3.5.1 Kulturens hus värde för besöksnäringen...123 3.5.2 Kulturens hus och dess betydelse för konferens och kongress...125 3.5.3 Kommunalrådets egen berättelse om kommunens utveckling...129 3.5.4 Kommunalrådets avslutande ord om framtiden...133 4 RESULTAT OCH DISKUSSION...135 4.1 Ett lyckat byggprojekt...135 4.2 Symbolvärdet...136 4.3 Förslag på hur värdet av kulturhus kan beskrivas och mätas...137 4.4 Slutdiskussion...139 5 REFERENSER...140 BILAGOR IX

Effekter av byggandet av Kulturens hus 10

Inledning 1 INLEDNING Denna fallstudierapport beskriver Kulturens hus i Luleå, från idé/beslut, byggande och till användning av huset. Kapitlet beskriver bakgrunden till forskningsprojektet, studiens syfte och metod samt rapportens struktur och innehåll. 1.1 Introduktion Den traditionella byggprocessen kan delas in i utredningsfasen (förstudiearbetet) följd av programfas, projektering, produktion och förvaltning (Nordstrand, 2000). Tidpunkten för byggprocessens början och slut är svår att fastställa. Byggprojektet däremot har en given start och ett slut. Inledningsvis utreds ofta behovet (Fristedt & Ryd, 2006) och om förstudien leder fram till ett beslut om att bygga ett hus, som i fallet Kulturens hus, inleds nästa fas i byggprocessen, det vill säga programarbetet (Fristedt & Ryd, 2004). Den traditionella byggprocessen, som ett stafettliknande skede, har under senare år förändrats till ett förlopp där programarbetet, projekteringen och produktionen i allt större omfattning går omlott. Genom nya former för samverkan, exempelvis partnering, samverkar beställare, arkitekter, konsulter och entreprenörer arbetar i de olika faserna. Integrationen av programarbetet, projekteringsfasen och produktionen beror således till stor del på projektets organisation, dess styrning (avseende regelverk) och dess ledning (avseende organisering och kommunikation mellan aktörerna i projektet) (Ryd, 2008). Varför bygger kommuner kulturhus? Vad är det för behov som initierar byggandet av ett kulturhus? Hur drivs ett beslut om att bygga ett kulturhus fram? 1

Effekter av byggandet av Kulturens hus Enligt Kommunallagen (1991) har en kommun till uppgift att tillvarata invånarnas gemensamma intressen. Den kommunale byggherren måste liksom alla byggherrar följa PBL (Plan- och byggnadslagen). Byggprojekt initieras i regel av byggherren, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads, rivnings- eller markarbeten (PBL, 9 kap 1 ). Byggherren är en fysisk person i den meningen att en byggherre både kan vara en privat person som bygger en villa och en organisation som bygger ett kontor för sin verksamhet. I enlighet med plan- och bygglagen (PBL) har en byggherre som juridisk eller fysisk person ansvar för att se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som meddelas med stöd av dess bestämmelser (PBL, 9 kap 1 ). Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet av bygget. Byggherrens ansvar regleras genom BBR (Byggverkets byggregler), AFS (Arbetsmiljöverkets föreskrifter) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning). Arbetsmiljölagen ger byggherren ansvaret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsställande, både under byggtiden och under användningen av byggnaden. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt beskriver uppgiften att tillhandahålla lokal/bostad som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav (ByggherreForum, 2005) 1. Byggherren har även olika standardkontrakt att ta hänsyn till (exempelvis ABK, AB, ABT). Dessa lagreglerade kontrakt och föreskrifter påverkar byggherrens handlingsutrymme under byggprocessen samtidigt som de stödjer byggherrens utformning av tekniska och miljöspecifika krav. Enligt Byggherrarna (ByggherreForum, 2005) ingår i byggherrerollen att tolka och översätta den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande. Av tradition har 1 Nuvarande Byggherrarna.se 2

Inledning arkitekter visualiserat idéerna genom skisser och civilingenjörer har valt olika tekniska lösningar och konstruktioner vid upprättandet av ritningar och bygghandlingar. Emellertid har det visat sig att brukarnas önskemål och preferenser inte blir nog synliggjorda för att byggnaden ska skapa ett mervärde för dess brukare. Enligt Spencer och Winch (2002) och Saxon (2006) måste byggnadens funktionella och tekniska lösningar relateras till byggnadens utformning och till den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till brukarnas preferenser. 1.2 Begreppet kulturhus och dess värdeskapande Kulturhus är ett begrepp med flera innebörder. Kulturhus används som ett kulturhistoriskt begrepp för hus som är bärare av värdefulla kulturmiljöer. Ett Kulturhus används också i betydelsen av ett hus för olika kulturella verksamheter. Först att använda begreppet med denna betydelse var Peter Celsing som gav Kulturhuset i Stockholm dess namn. Folkets hus, tillhörande Riksorganisationen Folkets hus och parker, har även fått benämningen kulturhus i flera fall. Denna studie använder kulturhus som ett begrepp för ett allaktivitetshus som innehåller fler kulturella verksamheter, exempelvis konserthall, bibliotek, teater, konsthall, men även restauranger och Caféer som skapar mötesplatser för människor. Kulturhus skapar förutsättningar för människor att utöva kulturella aktiviteter liksom det ger människor möjligheter till kulturella upplevelser. Kulturhuset är en byggnad för offentligt bruk. Det skapar ett värde för dess brukare. En investering i en nybyggnation beräknas generellt med avseende på byggkostnader enligt pay-off-metoden som beskriver byggnadens värde utifrån dess livslängd. Ekonomiska värden i kronor och ören beskriver en del av de värden som en byggnad genererar men långt ifrån alla värden. För den boende kan en viss typ av bostad skapa en social trygghet, en känsla av gemenskap eller en frihetskänsla, allt utifrån den boendes egna värden och preferenser. De bostadsval som görs beror på sådana värderingar. En offentlig byggnad kan också upplevas av dem som nyttjar byggnaden och dess verksamheter och på så sätt skapa ett värde för den enskilda individen och för en grupp människor. En byggnad kan till exempel bli en värdefull symbol för staden, som Globen har blivit för Stockholm, Turning Torso för Malmö och Operahuset för Sydney. Ett byggnadsverk kan bli en symbol för en gemensam växande region, som Guggenheimmuseet i Bilbao eller som Öresundsbron som 3

Effekter av byggandet av Kulturens hus fysiskt binder ihop två städer. En byggnad kan också vara en symbol för framtidstro och nyskapande för en kommuns innevånare, vilket ett kulturhus skulle kunna tänkas bli. 1.3 Syfte och avgränsning Syftet med denna rapport är att beskriva det tidiga skedet av byggandet av Kulturens hus i Luleå utifrån den kommunale byggherrens och projektdeltagarnas perspektiv samt brukarnas upplevda nytta med huset. Kommunens medborgare, den kommunale byggherren och projektets aktörer är centrala i denna studie. Med utgångspunkt från aktörernas perspektiv studeras byggprocessens tidiga skede, från idé och planering, programarbete, arkitekttävling, projektering, produktion och förvaltning. I denna studie innefattar det tidiga skedet i byggprocessen enbart de aktiviteter som är relaterade till programarbetet. Således ingår inte plan- och bygglovsprocessen i denna studie. Projektets ekonomiska ramar är en viktig faktor i studien, men de ekonomiska detaljerna i beräkningarna som ligger till grund för kalkylering, genomförande och upphandling av projektet är exkluderade i studien. 1.4 Studiens genomförande och metod Fallstudien bygger på data från intervjuer, protokoll, förstudier, byggnadsprogram och bygghandlingar men också på en enkätstudie. Aktörer som på olika sätt har varit involverade i det tidiga skedet av byggprocessen och/eller deltagit aktivt i byggprojektet och/eller använder/brukar det färdiga huset har intervjuats. Urvalet grundar sig på aktörer som dels har varit aktiva i byggprojektet och som dels arbetar i verksamheter som påverkats av det nybyggda huset. Aktörerna representerar olika intressentgrupper, opinionsbildare, byggherre, beställare, konsult, entreprenör och brukare. Enkätstudien har vänt sig till husets besökare. Fallstudien består av en sammanställning och kvalitativ analys av rapporter inklusive förstudier, programhandlingar, byggnadsprogram, bygghandlingar samt genomförda intervjuer och en kvantitativ analys av en enkätstudie. I bilaga A finns en sammanställning över det datamaterial som ligger till grund för genomförandet av fallstudien samt en sammanställning över intervjufrågorna. 4

Inledning Den kvalitativa analysen innebär att datamaterialet är bearbetat i kronologisk ordning och strukturerat i aktiviteter, som aktörer delaktiga i byggandet beskriver, och som lyfter fram byggherrens syfte med byggprojektet och brukarnas upplevelse av huset. Den kvantitativa enkätstudien presenteras i kapitel 3. 1.5 Rapportens struktur och innehåll Kapitel 1 har introducerat begreppet kulturhus, studiens syfte och hur studien har genomförts. Kapitel 2, beskriver hur byggherren, projektets aktörer och medborgarna varit delaktiga i byggandet av Kulturens hus i Luleå. Kapitlet är strukturerat i avsnitten; 1) Idéer, planering och beslut, 2) Projektledning, programarbete och arkitekttävling, 3) Projektering och produktion och 4) Förvaltning. Innehållet i kapitel 3 analyserar resultatet av projektet för intressenterna och användandet av byggnaden för allmänheten och dess brukare. En sammanfattning av studiens resultat och en diskussion om effekterna att bygga kulturhus återfinns i kapitel 4. 5

Effekter av byggandet av Kulturens hus 6

Fallet Kulturens hus 2 FALLET KULTURENS HUS Beskrivningen av byggandet av Kulturens hus är strukturerat i avsnitten; 1) Idéer, planering och beslut, 2) Projektledning, programarbete och arkitekttävling, 3) Projektering och produktion och 4) Förvaltning. Denna struktur och beskrivning syftar till att beskriva de aktiviteter som bidragit till att Luleå kommun har fått ett hus för kulturella aktiviteter. 2.1 Idéer, planering och beslut Idén till att bygga ett kulturhus i Luleå kan härledas till ett önskemål från kommunmedborgarna om att få en konsertsal i Luleå och till en aktionsgrupp som bildades under slutet av 90-talet i Luleå. Gruppen arbetade ideellt med att driva frågan om en lokal för musiken. Den politiska debatten var het kring frågan om och hur kommunen skulle kunna förverkliga medborgarnas önskemål. En förstudie, 2002, om att bygga ett konserthus, förkastades av kommunstyrelsen. Lösningen kom när Luleås kommunalråd fick en idé om hur konserthusbygget kunde realiseras genom att låta kommunen bygga ett kulturhus. Denna idé beskriver bakgrunden till byggprojektet Kulturens hus och återges med kommunalrådets egna ord. Kommunstyrelsen initierade en fördjupad förstudie Konserthus-Kulturens hus i Luleå, vilken resulterade i ett principbeslut att bygga Kulturens hus i Luleå. 2.1.1 Kommunmedborgarnas behov - en musikupplevelse i vardagen Under flera decennier drev Erik Sundström, ordförande i Luleå Orkesterförening under åren 1981-1999, frågan om ett konserthus och behovet blev synligt redan 1934 när Orkesterföreningen bildades. Orkesterföreningen hade sina publikframträdanden i lokaler som inte direkt vara anpassade för dess 7

Effekter av byggandet av Kulturens hus verksamhet. Större framträdanden ägde rum i Domkyrkan, Läroverkets aula, Pontushallen (Luleås sporthall) och andra lokaler. Under årens lopp diskuteras konserthusfrågan offentligt, mer eller mindre stormigt. Under 1990-talet var konserthuset ett riktigt hett samtalsämne. Kulturlivets aktörer bildade en aktionsgrupp och demonstrerade för att få kommunen att bygga ett konserthus i Luleå. Det var aktiva kulturella personer som drev ett ideellt arbete kring behovet av ett konserthus. Många kontakter togs med kommunens politiker. Aktionsgruppen bestod även av stadens lokala arkitekter, som under årens lopp ideellt skissade och visualiserade aktionsgruppens förslag. Jag gick i demonstrationståg och bar plakat. 1996 gjorde vi en stor demonstration här i stan, Sven Köhler, Erik Sundström, Sigfrid Andersson och jag gick i spetsen och 300 personer följde med i demonstrationståget. Då var kommunen i full gång med att lägga konserthuset i Stadshuset. Personligen tyckte jag det var en utomordentligt dålig idé. Det skulle bli för dyrt, för komplicerat, dålig emission med mera. Det förslaget skulle stoppas och konserthuset skulle vara någon annanstans, helst i Norra hamn. Det var en stor uppslutning, fler än i förstamajtåget. (Arkitekten) Politikernas intresse för ett konserthus vaknade på allvar i början av 2000. Det var också synnerligen viktigt för aktionsgruppen att huset placerades på rätt plats i staden. Ett förslag från politikerna att bygga ut stadshuset med en konsertsal förkastades av gruppen. Konsertsalen skulle inte få en position i staden om den gömdes bakom stadshuset. Placeringen av ett konserthus ansågs vara väldigt betydelsefull för musikverksamheten som skulle bedrivas i huset. Enligt Erik Sundström borde konserthuset ge En musikupplevelse kontinuerligt i vardagen - det bör finnas musik i staden, som en del av livet i staden och som en del av människornas liv. 2.1.2 Den kommunale byggherren och beställaren I Luleå kommun delas byggherrefunktionerna och byggherrens roller upp mellan Uppdragsgivare (kommunstyrelsen), Styrgrupp (tjänstemän som fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ansvara för projektet) och Beställare (Tekniska nämnden som har gett Tekniska förvaltningen ansvaret att upphandla projektet). Se figur 1 i vilken organisationen för nybyggnation av Kulturens hus återfinns. 8

Fallet Kulturens hus Organisation för delen Nybyggnation av Kulturens hus Projektorganisation på en övergripande nivå Uppdragsgivare Förvaltningschef Kulturförvaltningen (ordf. i styrgrupp) Kommunstyrelsen Förvaltningschef Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Ekonomikontoret Styrgrupp Tekniska förvaltningen, avd chef OKF Projektchef/koordinator/sekreterare Referensgrupp Tekniska förvaltningens organisation för delen Nybyggnation av Kulturens hus Tekniska nämnden Upprättad av Luleå kommun, Tekniska förvaltningen 061020/Pam Fackliga företrädare Handikapporganisationer Norrporten Ombud Beställare Avd Fastigheter Ombud, beställare projektledare Kontrollanter: PBL VVS El Besiktningsmän Styrgrupp Projektledare Referensgrupp Representanter för Handikapporganisationer Avdelning Gata & Trafik Avdelning VA Avdelning Park & Natur Myndigheter Sakkunnig Vibrationsfrågor Sakkunnig Miljö Sakkunnig Geoteknik Sakkunnig Akustik Byggledning Projekteringsledning Teknikansvarig EL Teknikansvarig VVS Generalentreprenör Generalkonsult Figur 1 Byggherrens organisation vid byggandet av Kulturens hus I fallet Kulturens hus i Luleå var det uppdragsgivaren: kommunstyrelsen och kommunalrådet, som skapade förutsättningarna för att byggprojektet Kulturens hus kunde starta. Kommunalrådets berättelse har betydelse för förståelsen av bakgrunden och idén till att kombinera bibliotek, konsertsal och konsthall i ett och samma hus och därigenom bygga ett kulturhus. I nästa avsnitt återges kommunalrådets berättelse om hur han varit inblandad i byggandet av Kulturens hus i Luleå. 9

Effekter av byggandet av Kulturens hus 2.1.3 Kommunalrådets berättelse idén bakom Kulturens hus Kommunalrådet berättar här om bakgrunden till Kulturens hus. Kommunalrådets berättelse bygger på två intervjuer och några samtal som sammanställts och sedan redigerats av kommunalrådet personligen. Därefter har texten genomgått några små språkliga korrigeringar, men med syfte att behålla den talade berättelsen och levandegöra händelseförloppet för läsaren. En lokal för musiken När jag kom till Luleå 1979 fick jag veta att man ville ha ett konserthus i staden. Vad jag vet började det med ett brev från orkesterföreningen i Luleå. Brevet skrevs 1939 till Drätselkammarens ordförande och beskrev behovet av en lokal för musiken. Brevet hamnade i ett arkiv. Det hände ingenting förrän diskussionen om ett konserthus tog fart igen i mitten på 50-talet och under de senaste 50 åren har debatten om ett konserthus förts fram och tillbaka. Byggandet av ett konserthus har aktualiserats i olika sammanhang. I slutet av 80- talet och början på 90-talet hade diskussion lett fram till ett fullmäktigebeslut om att bygga ett Folkets hus i Södra hamnen. I beslutet, som fullmäktige tog, ingick även att bygga en konserthall i Folkets hus med inspelningsmöjligheter och andra faciliteter. Efter ett tag stod klart att kommunen inte kunde få ett statligt bidrag på 30 miljoner kronor som man sökt. Beslutet blev därför inte verkställt och bygget kom inte igång. Men diskussionen och kraven från musikerhåll och från kulturfolk levde vidare. Det blev en omfattande diskussion i mitten på 90-talet igen. Själv blev jag invald i fullmäktige vid valet 1994 och jag minns att frågan om byggandet av ett konserthus levde vidare. 1996 togs ett beslut om att Luleås skulle bygga en ny gymnasieskola för 600 miljoner kronor och i samband med detta lades byggandet av konserthuset åt sidan. Av ekonomiska skäl fick helt enkelt investeringen i konserthuset skjutas på framtiden, något som mottogs med stor besvikelse hos konserthusets vänner. Den politiska debatten I valrörelsen 1998 var de borgliga partierna eniga om att ett konserthus skulle byggas i Luleå. Frågan drevs ganska hårt av de borgerliga partierna. Vänsterpartiet och miljöpartiet var inte entusiastiska men socialdemokraterna hade frågan på sitt program, men ansåg att behov inom skola och äldreomsorg måste prioriteras i första hand. Dessutom anade man i slutet på 90-talet att stadsbidragen till kommunen skulle 10

Fallet Kulturens hus försämras och att en annalkande lågkonjunktur hotade. Som en följd av detta försvagades entusiasmen bland socialdemokraterna, trots att det i de socialdemokratiska leden fanns starka krafter för byggandet av ett konserthus. Under mandatperioden 1999 till 2002 uppvaktade olika kulturarbetare kommunledningen och påtalade behovet av ett konserthus i Luleå. Även företagare och näringsliv gjorde ett upprop i vilket man sa att nu är det dags för byggandet av ett konserthus. Kommunledningen startade en förstudie som skulle se om det gick att skapa ett konserthus där driftskostnaderna finansierades av kommunen och näringslivet tillsammans. En förstudie, som kallades Columbi ägg, tillsattes för att se om näringslivet kunde tänkas dela driftkostnaderna (70-80 mkr) med kommunen. Förstudien ledde ingenstans. Inför valrörelsen hösten 2002 tog diskussionen om konserthuset ny fart. Den socialdemokratiska föreningen Stadsviken- Malmudden skrev till den socialdemokratiska arbetarkommunen i Luleå och föreslog att ett löfte om byggandet av ett konserthus skulle skrivas in i det kommande valprogrammet. Frågan diskuterades på möte i maj 2002 och efter votering skrevs löftet in i socialdemokraternas valprogram. Formuleringen blev att byggandet av konserthuset skulle förverkligas under mandatperioden 2003-2006. I valrörelsen kom diskussionen om konserthuset att bli mycket livlig. Jag minns att byggandet av ett konserthus i Luleå och ombyggnad av Smedjegatan till bussgata blev den valrörelsens hetaste frågor. Befogenhet att agera Efter valet och ett kraftigt genomslag i personvalet fick jag frågan om jag ville bli kommunalråd och så blev det. Den 1 januari 2003 tillträdde jag som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Under valrörelsen hade jag aktivt drivit frågan om konserthuset och som kommunalråd ville jag så klart få fart på byggandet av konserthuset. Under våren 2003 bad jag kommunchefen att undersöka om ett blivande konserthus i Luleå kunde byggas som ett kulturhus för musik, konst och bibliotek. På det sättet kunde kommunen samla sina kulturella verksamheter i ett hus och därmed minska lokal- och personalkostnader. 11

Effekter av byggandet av Kulturens hus Idén om kulturhus nyckeln var biblioteket Jag föreslog att huvudbiblioteket, konstens hus och kulturcentrum Ebeneser skulle byggas ihop med det blivande konserthuset, samt att kvarteret Uttern skulle vara bästa platsen för projektet. Vid den tiden var det redan bestämt att huvudbiblioteket skulle byggas om för cirka 80 miljoner kronor. Dessa pengar skulle utgöra grunden för ett kulturens hus. Till detta kom att de externa hyreskostnader som fanns för Konsten hus och Ebeneser skulle sparas in och i stället satsas i ett nytt kulturhus. Vänsterpartiet var emot att vi skulle bygga ett konserthus, men de ville å andra sidan inte ha en ombyggnad av det gamla biblioteket utan ett nybyggt som tidigare funnits i kommunens investeringsplan. Av samma uppfattning var kulturpolitiker och biblioteksanställda. Jag föreslog kommunchefen, att i stället för att lägga 80 miljoner kronor på en ombyggnad av ett bibliotek, använder vi dessa pengar som en grundplåt till ett nytt kulturhus. De årliga hyreskostnaderna vi har på konstens hus och på kulturcentrum Ebeneser sparar vi in och lägger på kulturhuset. Mitt förslag presenterades för s-gruppen i fullmäktige som sa ja till förslaget. Samma sak gjorde vänsterpartiet, som då var vårt samarbetsparti. Efter dessa besked stod det klart att det fanns en majoritet för beslutet i fullmäktige och frågan kunde därmed drivas vidare politiskt. Så småningom fick vi en bred politisk samling kring byggandet av ett kulturhus i Luleå. Som jag ser det var biblioteket nyckeln till detta kulturhus. Vi hade pratat i många år om ett konserthus för 70 miljoner kronor utan att få till det och nu kunde vi bygga ett kulturhus för 370 miljoner, en ganska fascinerande svängning. Hitta nyckeln Jag såg att det fanns ett otroligt motstånd mot att ett utlovat nytt bibliotek skulle bli ett ombyggt gammalt. Det var ju också många hos oss socialdemokrater som inte alls tyckte om att vi skulle bygga om det gamla biblioteket. Det var omodernt och svårt att arbeta i. Vi hade också pratat om kulturhus och man hade förkortat det till K-hus. För att få till det i vårt valprogram skrev vi K-hus. Men vi hade inte pratat 12

Fallet Kulturens hus om ett kulturhus med andra aktiviteter tidigare. Det var när jag talade med kommunchefen, som tanken om ett kulturens hus lanserades. Jag föreslog att vi skulle flytta verksamheten i konstens hus och Ebeneser till ett nytt kulturhus och därigenom spara in på de hyror vi betalar till de privata hyresvärdarna. Vi lägger pengarna för nuvarande hyror i ett eget nytt hus och betalar till oss själva. Men skälet till den här tanken att lägga ihop det, var att jag visste att många människor gick på biblioteket varje vecka. Fler än de som gick på hockey och annan idrott. Jag förstod att om man kunde lägga ihop flera kulturverksamheter i ett hus skulle man få en massa besökare till huset, som ändå gick dit därför att dom skulle till biblioteket. Med ett kulturhus skulle vi bygga en helt ny mötesplats. Det har visat sig att det har blivit en enorm framgång publikmässigt. Genom att biblioteket ligger i huset är det lätt att gå in i kulturens hus. Om det var ett ensamt konserthus tror jag ingen skulle våga gå in dit annat än när det är en konsert. Det skulle vara ett större motstånd också. Det var tanken att nyttja allting som en enda stor mötesplats. Investeringskostnaderna och driften Jag tänkte att om kostnaden blev för stor, riskerade det att inte bli någonting. Det var en rädsla jag hade i början, men eftersom vi hade 80 miljoner till ombyggnad av biblioteket kunde vi börja där. När arbetet med ombyggnaden skulle drivas igenom tog kulturnämndens ordförande Omar Jakobsson mig till biblioteket, visade mig runt och lät mig ta del av biblioteksfolkets åsikter. Det var inte särskilt svårt att förstå att en ombyggnad var problematisk och innan jag gick sa en av de anställda på biblioteket; det ska du veta, att bygger ni om här då är ni galna. Jag förstod budskapet och jag fattade ju vad de menar: det hade ju varit galet. När jag senare talade med Omar och berättade om min tanke att bygga nytt bibliotek och en konsertsal var han kanske lite tveksam till att det skulle gå. Men det gick bra och när sommaren kom var förstudien klar och i september fattades beslut i fullmäktige. Det belopp som vi var villiga och kunde investera i byggandet av Kulturens hus räknade vi fram genom de kostnader som vi var beredda att betala för verksamheternas drift i huset. Vi räknade baklänges, det vill säga vi betalade tidigare 7-8 miljoner i hyra till Konstens hus, vi betalade 3-4 miljoner i hyra till Ebeneser, vi betalade si och så mycket till biblioteket och tillsammans blev det en årlig driftskostnad på en 20-25 miljoner. Detta var vad vi kunde tänka oss att driftskostnaderna skulle bli i ett nytt kulturhus. På så sätt kom vi fram till 13

Effekter av byggandet av Kulturens hus investeringsbeloppet och vad vi hade råd till. Driftskostnaderna låg sedan till grund för ytorna och avgjorde storleken på huset. Det blev inga överytor i Kulturens hus. Biblioteket har genom kompaktsystem fått in väldigt mycket på liten yta, vilket fungerar jättebra. I gamla hus däremot har man stora ytor som inte är rationella. Fördjupad förstudie som grund för beslut i kommunfullmäktige Förslaget om att bygga ett kulturens hus presenterades på kommunstyrelsens septembermöte. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet biföll förslaget. Även Centerpartiet och Folkpartiet biföll förslaget med tillägget att den kommande arkitekttävlingen ska avse förslag till utformningen av kv Uttern, Folkets Hustomten i kv Katten och Trekanten. Moderaterna föreslog att bygget endast skulle omfatta ett konserthus. Miljöpartiet biföll förslaget men ville inte låsa sig för projektets tidplan. Kristdemokraterna deltog inte i beslutet. Kommunfullmäktige beslutade den 29 september 2003, efter förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Norrbottens Sjukvårdsparti i enlighet med kommunstyrelsens förslag, dvs. att bifalla förstudiegruppens förslag med tillägget att den kommande arkitekttävlingen ska avse förslag till utformningen av kv Uttern, Folktes Hustomten i kv Katten och Trekanten. Efter kommunfullmäktiges beslut snabb upphandling Direkt efter det att vi hade fattat beslutet talade jag med tekniske chefen om upphandlingen av projektet. Jag ville att projektet skulle hanteras snabbt så att risken för en politisk omprövning undanröjdes. Ordagrant sa jag se till att upphandla så mycket av projektet så att det blir dyrare att avbryta bygget än att slutföra det. Jag har sett hur det kan gå, många kulturhus har inte blivit byggda därför att politiker hittat någon orsak att backa från sina beslut. Men projektet kom igång snabbt, med arkitekttävling och allt. Tur var det. Kommunalrådet 2.1.4 Förstudierna och beslutet att bygga ett hus I ovanstående avsnitt berättade kommunalrådet om bakgrunden till att det till slut blev ett kommunalt beslut att bygga ett kulturhus i Luleå. Behovet av en lokal eller snarare en plats för orkesterföreningen att utöva sin verksamhet, hade kunnat lösas på annat sätt. Men intresseorganisationer och kommunledningen kom aldrig överens om ett gemensamt förslag till lösning. 14

Fallet Kulturens hus Under många år levde frågan utan en lösning som kunde accepteras av de olika intressenterna. Luleå kommun beslutade den 28 november 2001 att genomföra en förstudie kring byggandet av ett konserthus i Luleå, vilket resulterade i en förstudie för ett konserthus i Luleå som blev klar den 15 augusti 2002 (Förstudien för, 2002). Från denna förstudie framkommer att den avgörande framgången för ett konserthus är dess placering, husets utformning interiört och exteriört samt verksamhetens inriktning. Av särskild betydelse har förankringen hos medborgarna och företagen. Avgörande är också driftsorganisationens organisation och att den har rimliga ekonomiska förutsättningar. Den fördjupade förstudien (Förstudien för, 2002) genomfördes av en arbetsgrupp bestående av fyra personer från Luleå kommun (tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret, kulturförvaltningen och kommunledningsförvaltningen) som utredde fyra alternativa kulturkoncept med olika kombinationer av olika verksamheter. Arbetsgruppen analyserade dessa fyra alternativ utifrån för- och nackdelar avseende investeringar, driftkostnader och verksamhetskostnader. De fyra alternativen värderades sedan mot grundidén framtagen i den första förstudien med avseende på sju framgångsfaktorer. Därefter rangordnades alternativen och alternativet med bäst värdering valdes. Det bäst värderade alternativet hade fått värdet mycket bra på samtliga bedömningsgrunder. Styrgruppen fick också i uppgift att utveckla marknadsplanen och undersöka redovisningen av projektet i termer av effektmål. Effektmålen skulle sammanfattas genom nyttan av huset för destination staden, ungdomarna, mötesplats och vad huset tillför till staden. Kommunledningen ansåg att Kulturens hus är en kommunal angelägenhet och inte enbart något för kulturförvaltningen. Kulturnämnden har i uppgift att bevara och utveckla det kulturella uppdraget och därigenom även att hantera och säkra kulturvärdena i byggandet av Kulturens hus. Förstudiens lösning, Columbi ägg, med ett krav på engagemang både från kommunen och från näringslivet i Luleå, realiserades inte. En fördjupad förstudie, Koserthus-Kulturens hus i Luleå, initierades av kommunstyrelsen där förutsättningarna för att samlokalisera konserthuset med annan verksamhet, konsthall, bibliotek och bostäder (Fördjupad förstudie, 2003, sid 2). 15

Effekter av byggandet av Kulturens hus De två förstudierna som kommunstyrelsen initierade och som genomfördes 2002 och 2003 har varit betydelsefulla för arbetet med att identifiera en verksamhetsidé och en strategi för det fortsatta arbetet med utvecklingen av programarbetet av K-huset. Platsen för ett konserthus hade varit uppe till diskussion vid flertalet tillfällen mellan kommunens medborgare och politikerna. Olika förslag hade diskuterats genom åren. I ett sent skede av förstudiesarbetet av Kulturens hus beslutade Luleå kommun att upplåta sin mark i kvarteret Uttern i centrala Luleå för byggandet av kulturhuset. Förstudiegruppen föreslog att kommunen skulle fatta ett principbeslut att bygga ett Kulturens hus med konserthus, bibliotek och konsthall (Ibid, sid 20). 2.1.5 Uppdraget Kommunalrådets lösning på konserthusfrågan tillsammans med en uppgående konjunkturen, bidrog till att kommunen fattade ett beslut om att bygga ett hus med en konserthall. Konserthuset blev Kulturens hus innehållande två konsertsalar, ett stadsbibliotek och en konsthall. Kommunfullmäktige tog den 29 september 2003 principbeslutet att bygga Kulturens hus i Luleå. I Kommunfullmäktiges beslut 2003-09-29 (Sammanträdesprotokoll, sid 310,311,311b) står det att Kommunfullmäktige beslutar att, i enlighet med kommunstyrelsens förslag, bifalla förstudiegruppens förslag med det tillägget att arkitekttävlingen ska avse förslag till utformning av kv Uttern, Hunden, Folkets Hustomten i kv Katten samt Trekanten. 2.2 Projektledning, programarbete och arkitekttävling Byggherrens styrgrupp drev projektet fram till arkitekttävlingen genom att utforma målet med Kulturens hus och formulera dessa som krav för byggnaden i programmet. Ansvaret för projektledningen av byggprojektet Kulturens hus samlades hos byggherrens (Kommunledningens) styrgrupp, se figur 1, i vilken projektchefen koordinerade arbetet och var den sammanhållande länken mellan projektets aktörer. Programarbetet utfördes delvis av byggherrens styrgrupp och delvis av beställarens (Tekniska förvaltningens) styrgrupp, se figur 1. 2.2.1 Projektdirektiv Efter Kommunfullmäktiges beslut skrev kommunchefen ett projektdirektiv. I projektdirektivet framkommer att en utredningsgrupp (förstudiegruppen) under 16

Fallet Kulturens hus våren 2003, under kommunledningen, har genomfört en fördjupad förstudie av ett konserthus med ett vidgat innehåll. Förstudiegruppen bestod av företrädare från Tekniska förvaltningen, Kulturförvaltningen, Kommunledningsförvaltningen samt Stadsbyggnadskontoret och utredde sex huvudalternativ varav ett benämnt C som förordnades. Alternativet är kopplat till en kalkylerad investering om ca 251 mkr. Projektdirektivet, 2003-10-20 Den kalkylerade investeringen har inte haft med kostnaderna för Norrbottensmusikens verksamhet. Beslutet att använda en av expansionsytorna för Norrbottensmusiken kom under projekteringen av huset. I projektdirektivet beskrivs syfte, mål och avgränsningar med Projekt Luleå K-hus enligt följande Ett KULTURENS HUS med grundverksamheterna konserthus, bibliotek och konsthall och därtill kopplade servicefunktioner ska byggas på kv. Uttern. I projektdirektivet framkom även hur projektorganisationen och ansvarsfördelningen såg ut i projektet. Projektet organiserades enligt följande: Uppdragsgivare: Kommunstyrelsen Projektägare: Projektets styrgrupp, bestående av kulturchefen tillika ordförande, tekniske chefen, stadsbyggnadschefen samt ekonomichefen Projektchef: anställd av kommunen för att leda byggprojektet Arbetsgrupp: leds av projektchefen och består av projektadministratör jämte representanter för såväl Tekniska förvaltningen som Kulturförvaltningen Delprojektgrupper och delprojekt: formeras efterhand i projektet för såväl projekteringens och byggnationens olika faser som den förvaltningsanknutna verksamhet som ska bedrivas i den färdiga byggnaden, Referensgrupper: knyts till projektet med företrädare för bl.a. fackliga organisationer, handikapporganisationer, Norrporten (ägare av angränsande kv Hunden) och därutöver andra del- och expertintressen. 17

Effekter av byggandet av Kulturens hus 2.2.2 Programarbetet Det av Luleå kommun fattade beslutet att utlysa en arkitekttävling innebar att arbetsgruppen fick i uppgift att skriva ett tävlingsprogram som beskrev de krav och önskemål som byggherren, Luleå kommun, ställde på byggnaden. Programmet redogjorde för de olika kriterier som låg till grund för juryns bedömning av de inkomna tävlingsförslagen. Primärt var att byggnaden skulle kunna byggas utifrån höga funktionella, estetiska och ekonomiska kvaliteter. Det vill säga att kostnaderna för att uppföra byggnaden inte fick överstiga beställarens kostnadsram, att huset skulle vara funktionellt och inrymma anpassade lokaler för de verksamheter som beskrivits i programmet samt att huset skulle gestaltas med hänsyn till den omgivande miljön, se citat från programmet nedan: bruttoarean ska vara max 12 700 m 2 exklusive parkeringsanläggningen om max 6 500 m 2 under huset. Budgeten för produktionskostnaden för Kulturens hus är 205 miljoner kronor i nuvarande penningvärde exklusive mervärdesskatt, lös inredning och restaurangkökets fasta inredning och utrustning. Budgeten för produktionskostnaden för parkeringsanläggningen i Kulturens hus är 45 miljoner kronor. Budgeten för Norrbottensmusikens lokaler, expansionsarea 1, är 19 miljoner kronor. Budgeten för parkeringsanläggningen i kv Trekanten är 18 miljoner kronor. Vid utformningen av Kulturens hus är det synnerligen viktigt att bruttoarean och kostnadsramarna inte överskrids. Program för inbjuden arkitekttävling 2003-2004 Programmet för inbjuden arkitekttävling beskriver även bakgrunden till projektet Kulturens Hus och staden Luleå. Beskrivningen av staden innefattar stadsutvecklingen av Luleå från grundandet av staden 1648 och den geografiska platsen till hur bebyggelsen har vuxit fram under århundraden. Bebyggelsen består av en blandad arkitektur från olika perioder i stadens expansion och några arkitektoniska exempel nämns från 1950-talet: Shopping, Stadshuset och Pontusbadet. De betydelsefulla näringarna i staden lyfts fram så som handel och sjöfart och de båda ursprungliga hamnarna Norra hamnen och Södra hamnen. I och med en kraftig landhöjning har hamnverksamheten successivt flyttats söder ut mot havet. De norra och södra hamnområdena har omvandlats och bebyggts med bostäder, kulturella och andra verksamheter. Centrum beskrivs genom Domkyrkan och kringliggande arbetsplatser, handel, 18

Fallet Kulturens hus bostäder, nöjen, kultur med mera. I programmet framkom att stadens rutnät med gatubredder ska bevaras och samtidigt ska staden i högre utsträckning öppnas mot vattnet och stränderna ska göras tillgängliga för allmänheten. Trafikens barriäreffekter ska successivt åtgärdas. Storgatans betydelse för handeln i Luleå är mycket viktig. Behovet av ytor för evenemang med mera ska beaktas etc. Kvarteret Uttern är en av stadens mest spektakulära tomter, belägen intill en av huvudinfarterna till Luleå, ett stenkast från Storgatan och kommersens hjärtpunkt. Se bild 1. Från kvarteret Uttern syns Norrbottensteatern på motsatta sidan vattnet och från infarten till staden, på samma sida som kvarteret Uttern, ligger det nyligen byggnadsminnesförklarade Pontusbadet från 50-talet. Bild 1 Karta över Luleå, cirkeln markerar Kvarteret Uttern Med sitt exponerade läge, som ett fönster mot norr, blir byggnaden, med sitt innehåll, en viktig symbol för ett Luleå i framtiden. Byggnaden ska vara en signal om framtidstro och en tro på människan, vilket är en viktig förutsättning för hela Luleås utveckling, inte bara kulturlivets. Program för inbjuden arkitekttävling 2003-2004 Staden är särskilt utsatt för vindar, alla tider på året, på grund av sitt läge nära polcirkeln och vid Bottenviken. I programmet beskrivs hur klimat och ljus påverkar byggnaderna i staden. Till exempel kan vindar från ett kyligt hav ibland förta den värme som solen ger sommartid. Vattenspegeln runt staden sommartid och den snötäckta isen vintertid ger staden ett speciellt ljus. 19

Effekter av byggandet av Kulturens hus Midvinternattens mörker och midnattssolen sommartid upplevs som en unik tillgång såväl inomhus som utomhus. I programmet beskrivs sedan också de aktiviteter som sker i omgivningen av kv. Uttern. Sommartid är Norra hamnen en relativt folkrik idyll med sin strandpromenad bort mot kajen vid Norrbottensteatern. I hamnen lägger fiskebåtar till på kvällarna, föreställningar ges på den lilla utescenen vid teatern och kvällssolen speglar sig i vattnet. Vintertid är norra hamnens is en mötesplats för människor på långfärdsskridskor och isjakter och senare då snön fallit, syns ofta motionärer på skidor och skoteråkare ute på de snötäckta isarna. Kommunen önskar att hela tävlingsområdet i en framtid ska få en sammanhållande stadsmässig karaktär samt att stadens centrala delar binds samman med stranden och vattnet. Program för inbjuden arkitekttävling 2003-2004 De omkringliggande byggnadernas höjd beskrivs sedan i programmet. Därefter beskrivs bil- och busstrafiken och gång- och cykeltrafiken i kring kvarteret Uttern. Centralt i programmet var också att: utforma byggnaden Kulturens hus i kvarteret Uttern med höga funktionella, estetiska och ekonomiska kvaliteter, samt visa hur huset förhåller sig till omgivande kvarter, till staden, till stråk och platser.. att gestalta en parkeringsanläggning på kvarteret Trekanten samt ge en vision av hur de omgivande kvarteren på sikt kan utvecklas för att tillsammans med Kulturens hus bilda en stadsbildsmässig helhet. Stor vikt ska läggas på Kulturens hus gestaltning som symbolbyggnad och som en del av stadens siluett och landskapsrummet kring Norra hamnen.. en ny detaljplan för området ska göras... vara en tillgång för Luleås befolkning, samt utgöra kulturellt nav för regionen. Kulturens hus ska ge Luleå en centralt belägen professionell arena för dialog och upplevelse genom konserter, kongresser, konstutställningar etc.. I Kulturens hus ska konserthus, bibliotek och konsthall föras samman. Dessa är särskilda verksamheter, men i möjligaste mån ska allmänna funktioner som t ex entré, foajé, restaurang/café, inlastning och vissa personalfunktioner nyttjas gemensamt. 20