FORSKNINGSRAPPORT. Kulturens materia en analys av kulturhusets värdeskapande. Förstudie, SBUF projekt Luleå den 20 maj 2008

Transkript

1 Besöksadress: Universitetsområdet, Porsön, Luleå Postadress: SE Luleå, Sweden Telefon: Telefax: FORSKNINGSRAPPORT en analys av kulturhusets värdeskapande Förstudie, SBUF projekt Luleå den 20 maj 2008 Kristina Laurell Stenlund

2 Sammanfattning Syftet med denna förstudie i projektet : en analys av kulturhusets värdeskapande är att genomföra en litteraturstudie och en fallstudie av kulturhus för att påvisa relevansen av fortsatt forskning av kulturhusets programarbete och dess värdeskapande. Resultatet från litteraturstudien visar ett behov av utveckling av kriterier och prestationsvariabler under programarbetet i byggprocessens tidiga skede, programmering, som beskriver värdet av kundens upplevda nytta. Från litteraturstudien framkommer även att forskning kring programmering tycks sammanfalla i två fundamentala och i vissa avseenden motsägelsefulla delar, å ena sidan en som beskriver programmering som en aktivitet utvecklad oberoende av design- och gestaltningsprocesserna och å andra sidan en som beskriver programmering som en integrerad process som löper genom hela byggprojektet. När programmering ses som integrerad process uppkommer frågan om hur aktörerna samverkar i programmeringen hur beställarens krav kan mätas och värderas utifrån brukarnas upplevda nytta. Utifrån litteraturstudien har följande frågeställningar formulerats till grund för fortsatt forskning Hur kan värdet av kundens upplevda nytta beskrivas och tillämpas i programarbetet i byggprocessens tidiga skede, dvs i programmeringen? Hur påverkas utvecklingen av en värdebaserad programmering när programmeringen ses som en integrerad process som löper genom hela byggprojektet? Vilka nyttovärden utvecklas över tid till följd av en värdebaserad programmering? Resultatet från fallstudien är en definition av begreppet kulturhus, en utvecklad tvärvetenskaplig analysmodell som syftar till att analysera värdet av att bygga ett kulturhus med ett nyttoteoretiskt perspektiv samt en forskningsdesign och metodologiska ansats för projektet. Från litteraturstudien och fallstudien har syftet med projektet preciserats till: Syftet med projektet är öka förståelsen för de kritiska faktorer som skapar ett nyttovärde av ett kulturhus för beställare, entreprenörer och brukare genom att undersöka hur beställarens krav kan mätas och värderas med avseende på det tidiga skedet i byggprocessen. Finansiering av förstudien har erhållits av SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond), och med stöd av Nåiden Bygg AB i Luleå och Luleå kommun, vilket tacksamt erkänns. Förstudien har genomförts under tiden vid Avdelningen för arkitektur och infrastruktur vid Institutionen för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet, En ansökning om fortsatt finansiering under perioden har lämnats in till SBUF den 15 maj Finansiering till fortsättningen av projektet har även sökts och erhållits av BIC/Formas för tiden i

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och genomförande Avgränsningar Referensgrupp och projektets mål Projektets mål Projektets nytta och relevans Forskningsansats och datainsamling Förstudiens forskningsansats Datainsamling till förstudien Forskningsdesign av fortsatt studie Litteraturstudie Programmering i byggprocessens tidiga skede Byggprojekt och byggprocesser Verksamheters och byggnaders kravformulering Ekonomiska styr- och ledningsmetoder Intellektuellt kapital och Knowledge management Value Management och behovsstyrning Uppföljning av byggnadens användning BPE, DQI Värdet av den kulturhistoriska arkitekturen En nyttoteoretisk ansats Kommunikationsprocessen mellan aktörerna i programarbetet Kulturhus en definition Kultur och dess betydelse Kulturella byggnader, Byggnader för kultur, Hus för kultur Empirisk studie av hus för kultur Definition av begreppet kulturhus Förslag till analysmodell Resultat - precisering av syfte och forskningsfrågor Diskussion och fortsatt forskning Referenser Bilagor Kulturens hus i Luleå Dunkers Kulturhus Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm Turning Torso ii

4 1 Inledning Att bygga nya hus ses i de flesta sociala och kulturella sammanhang som något nyskapande och därmed värdefullt för dem som bor och verkar där. Nya byggnader blir ofta symboler för framtidstro och tar människor några steg närmare sina drömmars förverkligande, oavsett om det är en ny bostad, ett sommarhus, en butik, ett bibliotek eller en konsertsal. Denna rapport syftar till att ge en beskrivning av betydelsen av och relevansen för en fortsatt forskning av programarbetet i byggprocessens tidiga skede avseende byggherrens önskemål och krav och brukarnas upplevda nytta. En fortsatt forskning inom området syftar till att fördjupa förståelsen för ett kulturhus värdeskapande och dess samhällsekonomiska effekter. Detta kapitel presenterar bakgrunden till rapporten tillsammans med studiens syfte och genomförande, avgränsningar, referensgrupp och projektets mål samt projektets relevans. Kapitlet avslutas med en disposition av rapportens övriga kapitel och dess innehåll. 1.1 Bakgrund Hösten 2007 beviljade Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) medel till en förstudie med utgångspunkt i att fördjupa förståelsen för ett byggprojekts värdeskapande. Studien utgår från byggbranschens problem med att effektivt leda och utveckla byggprocessens inre och yttre effektivitet mot ett hållbart samhällsbyggande (Byggkommittén, 2007). I Byggkommitténs rapport lyfts de tidiga skedena i byggandet fram som ett fokusområde. I detta område är kunden och brukaren centrala för planering, produktion och förvaltning. Åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar för ökad konkurrens i upphandling och inköp, liksom frågor som offentlig upphandling i relation till behov av att kunna etablera tidiga och långsiktiga samverkansformer lyfts också fram. Hur resurser nyttjas i byggprocessen och hur arbetet planeras och genomförs har stor betydelse för hög inre effektivitet. Vi har relativt goda kunskaper om hur vi kan arbeta med att öka den inre effektiviteten i byggprocessen, trots många olösta problem. Emellertid är forskningen av de tidiga skedena i byggprocessen och dess värdeskapande obefintligt studerat. De Ridder (2006) och Flanagan (2007) med flera, lyfter fram det ökade behovet av att utveckla kunskap och nya metoder som tar hänsyn till byggnadens kostnader under dess livslängd samt det värde byggnaden ger för dess brukare över tid. I byggprocessens tidiga skede är det betydelsefullt att identifiera byggherrens önskemål och omformulera dessa i programarbetet till kravspecifikationer. Hur byggherrens verksamhetsanpassade önskemål och krav förs över till arkitekter och entreprenörer och hur dessa mål och krav skapar den största nyttan för brukarna är en problematisk process. Denna process involverar ett flertal komplexa frågeställningar. För det första har det har blivit allt mer vanligt förekommande att på olika sätt försöka utvärdera arbetet i denna process. Ett internationellt samlingsbegrepp för alla utvärderingsmetoder är Post Occupancy Evaluation (POE), (Preiser, 2005). En viktig del med POE är att undersöka hur de mål och krav som formulerats tillsammans med verksamheten i 1

5 programskedet har tillvaratagits i den färdiga byggnaden. Emellertid kan det dock finnas svårigheter i att hitta dessa kravformuleringar i de skrivna programmen. I dagens programarbete finns dessutom stora brister när det gäller synliggörandet av visioner och mål (Fristedt & Ryd, 2004, 2006) som beskriver byggnadsverks framtida värde för brukarna och samhällets intressenter. De mjuka värdena, såsom kundernas preferenser, är också svåra att inkludera i bygghandlingarna, vilket kan få konsekvenser avseende byggnadens slutliga utformning. För det andra påverkar kommunikationen mellan aktörerna det tidiga planeringsarbetet. Aktörernas engagemang i det tidiga skedet av byggprocessen samt hur information och kunskaper sprids mellan aktörerna är central i programmeringsprocessen (Fristedt & Ryd, 2004, 2006). Med denna utgångspunkt är det intressant att studera strukturer och regler som styr kommunikationen i planeringsprocessen (Munro & Mouritsen, 1996). För det tredje är byggnadens funktion, utseende och hållbarhet samt platsen på vilken byggnaden är placerad, viktig för en kommuns och regions framtida stads- och bostadsplanering. Det mervärde som ett byggnadsverk genererar till byggherren, brukarna och den regionala samhällsutvecklingen kan således även analyseras utifrån hur byggnadens verksamheter, design och tekniska lösningar uppfattas av brukarna. Enligt Saxon (2006) och Spencer & Winch (2002) skapar de tekniska och funktionella lösningarna ett framtida mervärde för ett byggnadsverk. En byggnads placering, det vill säga platsen där byggnaden befinner sig antas även påverkar det mervärde som byggnaden skapar. Nonaka och Konno (1998) har diskuterat platsens betydelse för kunskapsutveckling och innovationskraft. En studie av byggnadens placering, liksom de verksamheter som har placerats i byggnaden är således intressanta att ta hänsyn till vid en analys av stadens och regionens utvecklingsmöjligheter. De offentliga byggnaderna, så som bibliotek, konsertsalar och teaterlokaler kan definieras som unika projekt och kan ses som ett nav för utvecklingen av de aktiviteter som äger rum i det fysiska rummet. Av den anledningen är en studie av ett kulturhus särskilt intressant. Ett kulturhus, där olika kulturella verksamheter samtidigt pågår, möjliggör en analys av arbetsplatsens förutsättningar för verksamheternas innovationskraft. Ett exempel av ett kulturhus är Dieselverkstaden som beskriver sig som ett unikt samverkansprojekt mellan en rad olika kulturaktörer. Kulturcentrumet ska fungera som en mötesplats för kulturintresserade i kommunen och locka besökare från övriga delar av Stockholmsregionen. Utformningen av lokalerna präglas av öppenhet, vilket syftar till att olika verksamheter i huset möts och nya kulturaktiviteter förändras uppstå 1. Ett annat exempel är det nybyggda Kulturens hus i Luleå som togs i bruk i januari Huset ska fungera som en mötesplats för Luleå kommuns och angränsande kommuners invånare. De olika aktiviteterna som äger rum i huset skall sammanföra människor och skapa möten mellan människor med olika intressen och i olika åldrar. Biblioteket har en central plats i huset liksom konsthallen, konsertsalarna och restaurangerna. Norrbottens Musiken, Luleå kommuns kulturförvaltning samt Norrbotten Big Band har också sina verksamheter förlagda i byggnaden. En verksamhet som inte var tänkt från början och som numera dessutom ingår i huset är kommunens turistbyrå (Luleå Kommun, 2003)

6 Kan en byggnad, utifrån de idéer om att skapa en mötesplats för människor, även skapa synergieffekter som leder till att andra verksamheter utvecklas? Inom den pedagogiska forskningen har lokalernas betydelse för elevernas förmåga att lära sig studerats. Exempelvis i en studie som Svenska Kommunförbundet genomförde för ett par år sedan, konstaterades att den fysiska miljön har en relativt stor betydelse för skolans kvalitet. Det har visat sig att i de skolor där den samlande upplevelsen av kvaliteten i skolan, där lokalerna är en viktig del i upplevelsen hos såväl elever som lärare, presterar eleverna bättre (Svenska Kommunförbundet, 2003). 1.2 Syfte och genomförande Forskningsprojektet syftar övergripande till att fördjupa förståelsen för ett byggprojekts värdeskapande och de samhällsekonomiska effekter som ett kulturhus får genom att studera programarbetet i byggprocessens tidiga skede avseende byggherrens önskemål och krav och brukarnas upplevda nytta applicerat på fallet Kulturens hus i Luleå och en beskrivning av några referensprojekt som beskriver olika kulturella verksamheter som bedrivs i kulturella byggnadsverk alternativt kulturhus. Forskningsprojektet kommer att genomföras i fem steg för att undersöka kulturhusets värdeskapande genom att 1. utvärdera om de krav som har ställts på verksamheten i programarbetet återfinns i den färdiga byggnaden för brukarna. 2. utvärdera brukarnas upplevda nytta av den färdiga byggnaden i relation till syftet med byggprojektet och de samhällsekonomiska effekterna 3. analysera om eventuella brister och oväntade fördelar i syftet med byggnaden kan hänföras till programarbetet eller om dessa har uppstått i utförandefasen. 4. analysera värdet av ett byggprojekt med avseende på verksamhetens nytta för byggherren och brukarna med ett samhällsekonomiskt perspektiv. 5. utveckla en metod för att värdera nyttan av kulturell miljö för samhället. Syftet med denna förstudie i projektet : en analys av kulturhusets värdeskapande är att genomföra en litteraturstudie och en fallstudie av kulturhus för att påvisa relevansen av fortsatt forskning av kulturhusets programarbete och dess värdeskapande. 1.3 Avgränsningar Detta projekt avgränsar sig från att analysera de finansiella värden som skapas i ett byggprojektet i monetära termer. Dock innehåller den empiriska studien redogörelser för vissa byggkostnader och intäkter beskrivet i kronor. Projektet kommer inte heller att diskutera kommuners eller entreprenörers lönsamhetsutveckling i termer av konkurrenskraft eller genom att analysera verksamheternas ekonomiska redovisning. Årsredovisningar ingår emellertid i den empiriska datainsamlingen där data kring verksamheterna ligger till grund för analys. 3

7 Projektet avgränsar sig också från att beskriva och analysera hela byggprocessen. Fokus i denna studie ligger i byggprocessens tidiga skede. Den empiriska studien av byggandet av kulturhus kommer dock att beskrivas i sin helhet, från idé till färdigt hus att förvalta, underhålla och utveckla. Denna beskrivning utgör underlag till analys av byggprocessens tidiga skede. Projektet avgränsar sig också till att välja ut aktörerna: opinionsbildare, byggherre, beställare, konsult, entreprenör, intern verksamhetsbrukare, extern verksamhetsbrukare. Sammanfattningsvis ingår i projektet att undersöka hur ett kulturhus bidrar till utveckling av samhället och dess innevånare vända sig i första hand till kommunala byggherrar, entreprenörer och brukare av offentliga lokaler studera effekterna av att bygga ett kulturhus även i förhållande till andra näringsverksamheter i regionen (staden, kommunen, länet) för att därigenom synliggöra effekterna av offentliga byggnader utveckla analysmodeller som kan stödja planeringsarbetet i byggprocessens tidiga skede och bidra till utvecklingen av programarbetet avseende en värdebaserad programmering. 1.4 Referensgrupp och projektets mål Till projektet är en referensgrupp knuten. Referensgruppen har hittills sammanträtt två gånger, den 18 februari 2008 och den 29 april Nästa möte kommer att äga rum i slutet av augusti Referensgruppen har vid sina två möten diskuterat projektets relevans och de bidrag som denna studie kan ge till byggherrar, beställare, entreprenörer, konsulter och brukare i termer om nytta för aktörerna i ett byggprojekt för kulturella ändamål. Referensgrupppen består av följande personer Per Ola Patomella, Arbetschef, Nåiden Bygg, Projektledare Åke Broström, Luleå Kommun, Kulturchef Karl Petersen, Luleå Kommun, Kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd Jan Petschler, Sveriges Byggindustrier Norra Norrland, Regionchef Nina Ryd, Forskningsassistent vid Chalmers tekniska högskola Stefan Sandesten, VD Byggherrarna Elin Wihlborg, Lektor vid Lindköpings universitet Statens fastighetsverk från och med augusti

8 1.5 Projektets mål Målet för det genomförda projektet är att till byggbranschens aktörer ge svar på följande frågeställningar: 1) Hur kan programarbetet utvecklas i byggprocessens tidiga skede så att byggprocessens aktörer får bättre kunskaper om byggherrens önskemål och krav? 2) Hur kan byggherrens önskemål och krav formuleras i termer av kundnytta och ökat kundvärde så att byggprocessens aktörer kan bidra till ett ökat kundvärde? 3) Hur kan byggprocessens aktörer bidra med sina kunskaper om byggprocessens genomförandefas till byggherren och därigenom bidra till ett ökat kundvärde? 1.6 Projektets nytta och relevans Denna studie av kulturhus värdeskapande vill bidra till att för öka förståelsen för programmeringsprocessen i byggsektorn för olika aktörer involverade i ett byggprojekt utveckla innovativa kulturella miljöer implementera en värdebaserad programmering i kommunala byggprojekt bidra till utvecklingen av metoder för planering av offentlig verksamhet Kommunen i rollen som byggherre, beställare, verksamhetsansvarig, förvaltare och brukare Entreprenören och konsulten i deras arbete med att omsätta kunders krav och önskemål i sitt konstruktions- och byggarbete Stadsplaneraren och arkitekten i dennes design och gestaltningsarbete Forskarsamhället genom aktivt deltagande i seminarier och konferenser anordnade av nationella och internationella forskarnätverk. Universitetet genom kursutveckling och undervisning 5

9 2 Forskningsansats och datainsamling Förstudie Kapitlet beskriver förstudiens kvalitativa forskningsansats som består av en litteraturstudie och en fallstudie samt en datainsamling som består av sekundärdata i form av utredningar, förstudier och projektdokument samt intervjuer med aktörer involverade i byggprocessen. 2.1 Förstudiens forskningsansats Förstudien har en kvalitativ ansats (Miles & Huberman, 1994) med en fallstudie av planerings- och byggnadsprocessen av ett kulturhus i fokus. Tidigare forskning och en teoretisk referensram med ekonomisk och organisatorisk teori, relaterad till byggprocessen med fokus på nyttoteorin och ekonomisk redovisning har varit utgångspunkterna för genomförandet av litteraturstudien. Valet av en fallstudie grundar sig i att Kulturens hus i Luleå invigdes i januari 2007 och mitt intresse av att studera dess betydelse för Luleå kommun och dess invånare. Ett enskilt byggnadsverk medför emellertid svårigheter med att generalisera resultat. Men fördelarna med att studera ett fall är att det finns möjligheter att beskriva en komplex process på djupet med olika involverade aktörer. Ett byggprojekt involverar många olika aktörer och kommunikationsflödena och beslutsprocesserna är omfattande och ibland svåra att synliggöra. Ett enskilt projekt ger forskaren större möjlighet att fokusera och fördjupa sig i detaljer. Enligt Yin (1994) finns emellertid möjligheten att dra generella slutsatser genom en fallstudie där datamaterialet trianguleras, det vill säga när data samlas in och analyseras utifrån olika perspektiv på fallet. Enligt Yin (1994) kan dessutom en fallstudie bestå av flera fall, det vill säga att flera fall med liknande karaktär analyseras och jämförs med varandra. Jag har valt att utgå från ett fall, ett specifikt byggprojekt med tillhörande processer, och fördjupat mig i programmeringen som en del av planerings- och byggprocessen. Men för att kunna sätta detta specifika projekt i ett större sammanhang har jag valt att även göra en mer övergripande analys av fallet kulturhus. Med utgångspunkt från Kulturens hus i Luleå har jag inledningsvis definierat ett kulturhus som ett hus där aktörer med olika organisatoriska tillhörighet verkar inom ett kulturellt område, dvs konstnärer (musik och konst), företag (konferenser), bibliotek (kommunens medarbetare och allmänheten). Ett kulturhus kan också ses som ett system i vilket kreativa miljöer bidrar till eller hindrar lärande och kunskapsutveckling. Under hösten 2007 och våren 2008 har en inledande fallstudie av programmeringen av Kulturens hus i Luleå genomförts. Denna fallstudie har kompletterats med några referensprojekt som beskriver verksamheter som bedrivs i kulturella byggnadsverk alternativt kulturhus. Syftet med dessa studiebesök har varit att beskriva de verksamheter som bedrivs i husen och därigenom definiera begreppet kulturhus. 6

10 2.2 Datainsamling till förstudien Datainsamlingen har skett under hösten 07 och våren 08 och pågår fortfarande. I och med att det inte finns några tidigare studier av kulturhus har datainsamlingen en sökande karaktär. Med stöd av intervjuer, sekundärdata och egna studiebesök (observationer) av verksamheter i kulturhus genomförs en beskrivande studie av kulturhuset och dess verksamheter. Kulturhuset i Luleå utgör basen för datainsamlingen och beskrivningen av själva byggprojektet, från idé, projektering, produktion till förvaltning av huset. Denna datainsamling pågår och avslutas under hösten Parallellt med denna datainsamling har studiebesök med observationer och kortare intervjuer genomförts hos andra kulturhus. Studiebesöken och observationerna har en karaktär av att beskriva huset utifrån en besökares perspektiv. Under hösten genomfördes fyra intervjuer med Kulturchefen i Luleå, Orkesterföreningens ordförande under perioden och pådrivare av konsertsalsbyggandet i Luleå, en arbetschef för entreprenadföretaget Nåiden Bygg AB med ansvar för uppförandet av byggnaden samt med en tjänsteman inom Luleå kommuns förvaltning. Under våren 2008 har ytterligare tre intervjuer genomförts med Projektchefen och Kulturchefen, Teknisk projektledare och Kommunalrådet i Luleå samt ytterligare två till tre intervjuer skall genomföras i maj med Arkitekterna och Beställare. Två av intervjuerna har dokumenterats med bandspelare och den tredje intervjun med anteckningar. Vid intervjuerna har även projektmaterial erhållits. Dessa intervjuer är genomförda utan intervjuguider, som ett samtal mellan intervjuaren och respondenten. Syftet med intervjuerna har varit att skapa en förförståelse kring kulturhusets byggprocess och att låta respondenterna berätta det som de anser är viktigt att lyfta fram. Under intervjuns gång har förtydligande frågor ställts, dels för att få en helhetsbild och dels för att fördjupa diskussionen inom områden som uppfattats som intressanta och som dök upp under samtalets gång. 2.3 Forskningsdesign av fortsatt studie Den fortsatta forskningen kommer även att inkludera en enkätstudie, vilket medför att forskningsansatsen också blir kvantitativ. En enkät kommer att utformas till olika aktörer, som lyfts fram från intervjuerna och genom diskussion med projektets referensgrupp, och som på olika sätt berörs av Kulturens hus i Luleå. Enkäten möjliggör en bred studie av den upplevda nyttan av många och olika aktörer och intressenter. Enkätstudien skall vända sig till kommunens medborgare och ett representativt urval bland alla kommunmedborgare skall göras, detta för att få in svar även från dem som inte besöker Kulturens hus. Enkätstudien kommer också att vända sig till dem som arbetar i huset, det vill säga de interna brukarna av huset. I beskrivningen av byggprocessen av kulturhuset framkommer också att det dels är ett byggprojekt som tydligt beskrivs av de inblandade aktörerna. Men samtidigt lyfts de parallella processerna fram. Några av dessa processer ligger före i tid beträffande byggprojektets start och andra överlappar byggprojektet under tiden det pågår. Dessa processer innehåller liksom byggprojektet olika aktiviteter som utförs av enskilda individer eller i grupper av olika 7

11 aktörer. En analys av de värden som skapas i byggprojektet och de angränsande processerna är här av intresse. Denna beskrivande studie ligger sedan till grund för analys av faktorer som skapar ett nyttobidrag och ett värde för husets brukare som studeras genom den ovan beskrivna planerade enkätstudien. Enkätstudien genomförs under hösten 2008 med syfte att studera brukarnas nyttovärdering av huset. 8

12 3 Litteraturstudie Förstudie Litteraturstudien behandlar programarbetet i byggprocessens tidiga skede med fokus på byggandets ekonomi och organisation och dess anknytning till teorin för framträdande kulturhistorisk arkitektur. 3.1 Programmering i byggprocessens tidiga skede I Byggkommitténs rapport Utmärkt! Samhällsbyggnad! diskuteras byggbranschens problem med att effektivt leda och utveckla byggprocessens inre och yttre effektivitet mot ett hållbart samhällsbyggande (Byggkommittén, 2007). I Byggkommitténs rapport lyfts de tidiga skedena i byggandet fram som ett fokusområde. I detta område är kunden och brukaren centrala för planering, produktion och förvaltning. Även utifrån detta perspektiv är det intressant och betydelsefullt att utveckla programmeringen i byggprocessens tidiga skede Byggprojekt och byggprocesser Ett byggnadsverk uppstår inte av sig själv. Vad är det för behov som initierar själva byggprocessen och startar ett byggprojekt? Är det enbart behov av en byggnad för en specifik verksamhet som utgör drivkraften bakom beslutet att bygga ett hus eller finns det andra idéer som driver fram byggandet av till exempel ett kulturhus? Byggprocessens olika faser brukar generellt delas in i utredningsfasen som följs av programfas, projektering, produktion och förvaltning (Nordstrand, 2000). Tidpunkten för byggprocessens början och när den tar slut är svår att fastställa. Inledningsvis utreds ofta behovet (Fristedt & Ryd, 2006). Om utredningen leder fram till ett för byggherren givande resultat, inleds nästa fas i byggprocessen, det vill säga programarbetet (Fristedt & Ryd, 2004). Under denna fas i byggprocessen kan ett byggprojekt starta. Ett byggprojekt initieras i regel av en byggherre, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads, rivnings- eller markarbeten (PBL, 9 kap 1 ). Enligt ByggherreForum (2005) ingår även i byggherrerollen att tolka och översätta den egna verksamhetens (nyttjarens) behov, förväntningar och önskemål till krav och förutsättningar för byggnads- och anläggningsprojekt baserade på samhällets villkor för hållbart byggande. En process och ett projekt skiljer sig åt avseende tidsramar. Byggprojektet startar vid en given tidpunkt och slutar när byggnaden är färdigbyggd och besiktigad. Byggprocessen startar med en idé och pågår sedan under byggnadens livstid, med förvaltningen av byggnaden som sista fas i byggprocessen. Enligt ByggherreForum (2005) kan emellertid en byggherre initiera ett investeringsprojekt som genomförs i form av en byggprocess och som också brukar kallas för ett byggprojekt. För flergångsbyggherren är detta återkommande rutiner, vilket motiverar insatser för verksamhetsutveckling med utvärderingar och ständiga förbättringar, enligt ByggherreForum (2005). I enlighet med plan och bygglagen (PBL) har en byggherre som juridisk eller fysisk person ansvar för att se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och föreskrift som meddelas med stöd av dess bestämmelser (PBL, 9 kap 1 ). Ansvaret gäller funktion, gestaltning, tekniska lösningar och kontroll av genomförandet av bygget. Arbetsmiljölagen ger byggherren ansvaret att samordna projektering och byggande så att arbetsmiljön är tillfredsställande, både under byggtiden och under användningsskedet. Miljöbalken pekar på byggherren när det gäller tillstånd och skador under byggtiden samt beskriver uppgiften att 9

13 tillhandahålla lokal/bostad som en verksamhet som ska uppfylla miljöbalkens krav (ByggherreForum, 2005). Byggherrens ansvar omfattar således många olika aktiviteter som ska planeras, samordnas och genomföras, främst under utredning, programarbete och förvaltningen. Exempel på några av dessa aktiviteter är projektplanering, kravformulering, upphandling, upprättande av kontrakt, samordning av underentreprenörer, drift och underhåll samt renovering. En kommun har till uppgift att tillvara invånarnas gemensamma intressen (Kommunallagen, 1991). Vid uppförandet av ett byggnadsverk gäller det för byggherren att följa PBL (Plan- och byggnadslagen), BBR (Byggverkets byggregler), AFS (Arbetsmiljöverkets föreskrifter) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning). Byggherren har även olika standardkontrakt att ta hänsyn till (exempelvis ABK, AB, ABT). Av tradition har arkitekters förslag och civilingenjörers tekniska lösningar varit utgångspunkt vid upprättandet av förslag (skisser, planer och konstruktionsritningar) av ett byggnadsverk. I den traditionella byggprocessen visar det sig emellertid att brukarnas önskemål och preferenser inte blir synliggjorda. Enligt Spencer och Winch (2002) och Saxon (2006) måste byggnadens funktionella och tekniska lösningar relateras till byggnadens utformning och till den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till brukarnas preferenser för att byggnaden ska generera ett mervärde för dess brukare Verksamheters och byggnaders kravformulering Idén om ett nytt byggnadsverk i en kommun, som dessutom finner förankring i ett behov, kan leda fram till att kommunen tar initiativet att starta en utredning. Om denna utredning leder vidare till ett programarbete och därefter till projektering och byggande kan den kommunala byggherren bli både byggherre och beställare av byggprojektet (ByggherreForum, 2005). Kommunens olika roller som både byggherre, beställare, ägare, förvaltare och brukare av offentliga byggnader samt kontrollen över stadsplanen, gör dem till en stark aktör i de offentliga byggnadernas byggprocess. De krav och önskemål som kommunen ställer på byggnaden kan anpassas till de kommunala verksamheterna och de kan även ligga till grund för att skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna utvecklas. Men det kan även innebära komplikationer i programarbetet när en intressent har många olika roller och när krav ska formuleras (Malmqvist & Ryd, 2006). Kravformuleringarna kan bli motstridiga och skilja sig mellan kommunens olika roller. Dessutom kan det uppstå problem vid kravformuleringen från kommunens beställare avseende att uppfylla kommunens verksamhetskrav och möta brukarnas önskemål. Från internationella studier av exempelvis bibliotekens betydelse för samhällsutvecklingen framkommer bland annat att kommuner efterfrågar mer kvantitativa data som underlag till beslutsfattande. Bibliotekschefer efterfrågar ekonomiska modeller som kan nyttjas vid verksamhetsutveckling och beslutsfattande rörande länken mellan nyttan av biblioteksverksamhet och kommunal utveckling och en hållbar samhällsutveckling (Americans for Libraries Council, 2007). Enligt Ryd och Lindahl (2006) finns det ett stort behov av ett processorienterat och strategisk programarbete som på ett tillfredställande sätt tar vara på brukarnas önskemål och byggherrens krav. Programarbetet bör enligt Ryd och Lindahl (2006) utvecklas genom innovativa metoder som möjliggör en kommunikation mellan aktörerna kring byggherrens 10

14 och brukarnas affärsidéer eller verksamhetsidéer, som sedan relateras till byggprojektets kravformuleringar, det vill säga att kraven på byggnaderna stämmer överens med målen med verksamheterna som skall bedrivas i byggnaderna eller anläggningarna. Kommunen har även rollen som förvaltare av den färdiga offentliga byggnaden. En pågående diskussion idag är om en kommun ska äga sina fastigheter eller hyra ut dem (se till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, mars 2007). Genom att hyra ut mark till en entreprenör antas entreprenören få incitament att bygga en anläggning åt en kommun som både genererar intäkter och är billig i drift och att kommunens investeringsbudget inte belastas. På så sätt skulle ett tidigare kommunalt drivet byggprojekt kunna ge ett mervärde åt en entreprenör och bidra till ett ökat värde för samhället i form av ett effektivare byggande. Problemet med en investering i en offentlig byggnad, för kulturella aktiviteter, är värderingen av nyttobidraget av den offentliga byggnaden för dess investerare och brukare. En beskrivning av detta värde skulle kunna vara att lyfta fram de krav och önskemål som är ställda av byggherren och som ska tillgodose brukarens önskemål. Svårigheten för en kommunal byggherre är att det är flera kärnverksamheter som kommunen skall tillgodose och att brukarna har olika önskemål. Vid investeringar i kommunala verksamheter kan en investering i en kulturell byggnad ställas mot investeringar i äldrevård, barnomsorg och sjukvård. Det kan medföra att det finns ett pris även på offentliga verksamheter utifrån vad medborgarna är beredda att betala för den kommunala verksamheten. För kommunen, när den innehar byggherrerollen och agerar som beställare samt blivande förvaltare, kan det således uppstå ett dilemma att tillgodose de olika medborgarnas önskemål i den bemärkelse att medborgarnas önskemål och värderingar av nyttan med en kommunal investering skiljer sig åt. 3.2 Ekonomiska styr- och ledningsmetoder Nedan diskuteras inledningsvis generellt hur ett företag kan styras och ledas för att synliggöra det intellektuella kapitalet, det vill säga hur kunder, företagets verksamhetsutveckling och personalens förmågor bidrar till företagets värdeskapande. Därefter belyses kortfattat ledning och styrning av kunskap med avseende på byggprojekts komplexa och unika karaktär. Inom byggbranschen har Value management introducerats för ledning och styrning av komplexa projekt liksom ledning och styrning av behov. Betydelsen av att följa upp projekt diskuteras avslutningsvis i detta avsnitt Intellektuellt kapital och Knowledge management Dagens organisationer, såväl privata som offentliga, arbetar idag med modeller och metoder för verksamhetsstyrning som till stor del inkluderar de mjuka värdena i organisationen, det vill säga det intellektuella kapitalet (Edvinsson & Malon, 1997). I Kaplan och Nortons modell "Det balanserade styrkortet" (Kaplan & Norton, 1992, 1993, 1996, 2001a, 2001b) integreras de finansiella resurserna, kundperspektivet, företagets framtida verksamhetsinriktning och personalens förmågor. I "Skandia navigator" ((Edvinsson & Malon, 1997) har indikatorer utvecklats som beskriver det intellektuella kapitalet ur ett marknadsperspektiv och i "The intangible assets monitor" (Sveiby, 1997) är det indikatorer som beskriver de immateriella resuresernas värde för företaget. Modellerna och metodernas styrkor bör främst ses genom dess möjligheter att visualisera de "osynliga" faktorer som påverkar värdeskapandet. Emellertid är dock svagheten med dessa modeller och metoder att de är svåra att använda för 11

15 att jämföra olika verksamheters värdeskapande liksom de har brister när det gäller att beskriva och förklara det immaterialla värdeskapandet på en samhällsnivå (Laurell-Stenlund, 2004). En utveckling av ekonomiska styr- och ledningsmetoder som lyfter fram det intellektuella kapitalet har stor betydelse för företagens framtida utveckling. Inom området för Knowledge management, ledning av kunskaps och kunskapsflöden, har de immateriella resurserna diskuteras med avseende på utvecklingen av kunskapsflöden och organisatoriska förmågor. De erfarenheter som skapas hos den enskilda medarbetaren och i gruppen hos ett tillverkande företag kan upprepas när nästa produkt tillverkas. Detta skiljer sig från hur erfarenheterna kan tas tillvara i ett byggföretag när de enskilda medarbetarna ofta hamnar i nya gruppkonstellationer och där byggprojektens komplexa och unika karaktär genererar olika arbetssituationer, aktiviteter och kompetenser från projekt till projekt (Anumba, Egbu & Carrillo, 2005). De olika byggprojektens karaktärer bidrar till att erfarenheter från tidigare projekt kan vara svåra att använda och föra över till ett nytt projekt (Anheim, 2001; Persson, 2006). Genom nya samverkansformer mellan aktörerna inom byggsektorn, exempelvis partnering (Kadefors, 2002; Rhodin, 2002; Eriksson, 2007), uppstår synergieffekter som kan påverka lärprocesserna hos de olika aktörerna och som i sin tur kan bidra till kunskapsutvecklingen inom företag tillhörande byggsektorn Value Management och behovsstyrning Value management litteraturen visar att det är viktigt att lyfta fram de positiva resultat som kommer fram när byggnaden används och som är ett resultat av att tidigt integrera kundens krav och önskemål och därigenom öka kundvärdet. Med kundvärdet avses den nytta som kunden upplever av produkten i förhållande till det pris som kunden får betala för produkten. Med produktivitet avses hur väl en resurs har nyttjats i produktionen, dvs enheter per resursinsats. Ett sätt är att kvantifiera kundens krav och önskemål i termer om inre och yttre effektivitet, där kostnader sätts i relation till tid och kvalitet och där begreppet kvalitet inkluderar både värde, utbyte och användning (Kelly et al., 2003). Value Management (VM) är en planerad, tvärvetenskaplig gruppbeslutsprocess som stödjer utvecklingen av värdet i ett projekt, i en process eller hos en produkt och som är förenliga med intressenternas affärsmål och kundernas krav och önskemål (Connaughton & Green, 1996). Detta perspektiv bidrar ofta till kostnadseffektivisering, men också till ett mer betydelsefullt resultat med en möjlighet att utvärdera ett projekt utifrån fler kriterier än enbart kostnaderna. Genom att studera sambandet mellan kundvärdet och produktiviteten kan den inre och yttre effektiviteten av byggprocessen beskrivas (Andersson et al., 2006). Figur 1 visar sambanden mellan kundvärde och produktivitet som ett begrepp för effektivitet. Ett lågt kundvärde och låg produktivitet visar på en låg grad av effektivitet. Exempelvis uppskattas ej byggnaden av kunden och företaget nyttjar sina resurser väldigt dåligt (insatta resurser ger lågt output ). Ett högt kundvärde och en låg produktivitet kan beskrivas som att det finns en hög yttre effektivitet men en låg inre effektivitet. Byggnaden uppskattas av kunden men företaget nyttjar sina resurser dåligt (vinsten hade kunnat bli högre den inre effektiviteten kan ökas genom ökad produktivitet). Ett lågt kundvärde och en hög produktivitet ger en låg yttre effektivitet och en hög inre effektivitet. Byggnaden uppskattas ej av kunden men företaget nyttjar sina resurser på ett bra sätt (vinsten hade kunna bli högre den yttre effektiviteten kan ökas genom att öka värdet av byggnaden för kunden). Ett högt kundvärde och en hög produktivitet ger både en hög yttre och inre effektivitet. Företaget kan således beskrivas som både konkurrenskraftigt och ekonomiskt lönsamt. Ett byggföretag består 12

16 emellertid av många olika byggprojekt. Byggprojektets genomförande och värdet av dess resultat uppskattas i förhållande till insatta resurser och den output som skapas. Men är byggprojektets lönsamhet på kort sikt samma som på lång sikt? Vilka värden skapar de processer som föregår projektet och som pågår parallellt med projektet och efter byggprojektets slut? Ett värdebaserat programarbete kan sålunda ses som en framställning (vid en given tid) av mjuka variabler, som ligger bakom beslutsfattandet och som kan stödja uppföljningen av den ekonomiska affärsverksamheten eller det enskilda byggprojektet. Effektivitet Kundvärde Nytta i förhållande till pris Hög Medel Låg Hög Medel Låg Produktivitet Enheter per resursinsats Hög Figur 1 Effektivitet beskrivet som ett samband mellan kundvärde och produktivitet (Andersson et al., 2006) Även en styrning av behov (Requirement Management) kan användas under programmeringsprocessen. Resultatet av behovsstyrning är en beskrivning av funktionerna och karaktären av produkten, en specifikation. Robertson och Robertson (1999) sammanfattar att behovsstyrning syftar till att visa vad intressenterna vill; den visar intressenternas olika synpunkter, mäter framgång och påvisar att resultatet kan uppnås igen mot ett specifikt kriterium. Formella och strukturerade metoder, i samverkan med specifika ord och uttryck, kan användas för att definiera och återge behoven. 13

17 3.2.3 Uppföljning av byggnadens användning BPE, DQI Förstudie Uppföljning av byggnadens användning, Building Performance Evaluation (BPE) är central i detta projekt. Metoden är utvecklad kring en systematisk feedback och uppföljning i de olika faserna av byggnadens färdigställande, som sträcker sig från strategisk planering till besittningen av byggnaden, genom hela byggnadens livstid (Prieser & Vischer, 2005). Beställarens önskemål och krav, som uppstår genom en interaktion med brukarna, är omformulerade som prestationsmål. En konsekvens av detta är att BPE systematiskt jämför den verkliga användningen av byggnaden, platsen och systemet med det uttryckta förväntade resultatet genom att det relateras till i förväg fastställda kriterier. Kriterier för programmering, design och gestaltning av nya miljöer bör baseras på tidigare utvärderingar. Emellertid görs detta dock sällan (Ryd, 2005). En utveckling av kriterier och prestationsvariabler som beskriver värdet som skapas i programmeringsprocessen är här av intresse. Thomson mfl (2003) har utvecklat prestationsvariabler för att belysa det värde som skapas när människor samverkar i designprocessen, Design Quality Indicator (DQI). Dessa indikatorer är uppbyggda utifrån byggnadens funktionalitet, byggnadskvalitet och effektmål. 3.3 Värdet av den kulturhistoriska arkitekturen En härledning från indikatorerna, funktionalitet, byggnadskvalitet och effektmål, som Thomson mfl (2003) kan göras till den klassiska indelningen av en bostads värden i termer av funktion, hållbarhet och skönhet som den svenske arkitekten Ola Nylander beskriver i sin doktorsavhandling om bostadens icke mätbara värden (Nylander, 1999). Den romerska arkitekten Vitruvius arbetade för över 2000 år sedan med att uppmärksamma en byggnads värden, vilket långt senare blev känd som Architectura libri decem, Tio böcker om arkitektur (Vitruvius, Mårtelius et al. 1989) där han definierar arkitekturens kärna som balansen mellan Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utrilitas). Han föreslog att en bostad eller byggnad i lika delar ska vara hållbar, vacker och bekväm eller funktionell. Hållbarheten definierar han ingenjörsmässigt som beständighet över tid, en definition som BKR, Boverkets konstruktionsregler, delvis har anammat. De två andra delarna skönthet och funktionalitet är klassiska arkitektoniska dimensioner som vi överlåter åt arkitekten att behandla men som innehåller både ekonomiska och sociala dimensioner i enlighet med principerna för hållbar utveckling. För många människor har begreppet hållbarhet blivit liktydigt med hållbar utveckling. Anledningen till detta är att begreppet är kommunicerat under flera års tid i detta sammanhang. Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtland-kommissionen och lyder: En samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. År 2005 bildades hållbarhetsrådet av den Svenska regeringen. I rådets definition består hållbar utveckling av tre ömsesidiga beroende delar eller dimensioner: 1. Miljömässig ekologisk hållbarhet 2. Social etisk hållbarhet 3. Finansiell ekonomisk hållbarhet 14

18 För byggindustrin har detta resulterat i ett EU direktiv CPD, Construction Products Directrive, som ska uppfyllas under en byggnads ekonomiskt rimliga livslängd, en konsekvens av direktivet är att byggnader bör livslängdplaneras. I korthet går livslängdsplanering ut på att ett byggnadsverk projekteras och byggs för en avsedde livslängd. Genom dessa direktiv, som säger sig sträva mot en hållbar utveckling, växer en ny uppsättning standarder fram som på sikt kan komma att omformulera bostadskraven i linje med Vitruvius tankar. 3.4 En nyttoteoretisk ansats En teoretisk utgångspunkt för att beskriva kundens upplevda nytta av ett byggnadsverk och de verksamheter som bedrivs i byggnaden samt vilka samhällseffekter ett byggnadsverk kan få på lång sikt är att utgå från en nyttoteoretisk ansats. I företagsekonomiska modeller har nyttoteorin utvecklats för att beskriva kundens upplevda nytta av den erhållna produkten i förhållandet till det alternativ som kunden får betala (t ex i pris, tid eller substitut). Den grundläggande principen inom den nyttoteoretiska ansatsen ur företagets perspektiv är att företags prestationsförmåga definieras som det sammanlagda nyttobidraget som alla anställda i företaget bidrar med (Cascio, 1999). I den traditionella ekonomiska litteraturen antas människor maximerar sin nytta, som endast beror på hennes egen konsumtion och som bestämmer alla hennes val. Det är människan som genom sitt handlande eller sin betalningsvilja anses suverän att avgöra om en åtgärd är till nytta eller ej. Människan antas handla utifrån sin egennytta. Individens nytta definieras ibland som individuell njutning eller nytta, ibland som infriande av önskningar och tillfredsställande av preferenser (Olsson, 1994, sid 97). Boudreau (1991, 1996) argumenterar för nyttoteorins betydelse i samband med beslutsfattandet i företag avseende de mänskliga resurserna. Enligt Cascio (1996) kan nyttoanalysen vara ett verktyg i företags strategiska ledningsarbete. Boudreau (1996) anser emellertid att forskningen främst har ägnats åt att utveckla metoder för att mäta individers nyttobidrag (se för exempel Schmidt, Hunter, McKenzie & Muldrow, 1979) snarare än att utveckla metoder för att värdera effekterna av nyttobidraget. Enligt Cronbach och Gleser 2 (återgiven i Cascio, 1999) är uppskattningen av nyttan en Akilles häl inom beslutsteorierna, men enligt Cascio mindre svår att hantera inom företagsekonomin. Cascio (1999) anser att, trots att det är svårt att beräkna nyttan, kan ekonomiska vinster och förluster uppskattas genom subjektiva bedömningar och kostnadsberäkningar av nyttobidraget. Den subjektiva värdering av individuella nyttor kritiseras frekvent, samtidigt som förespråkarna för utilitarismen hävdar att nyttojämförelser mellan individer berikar den ekonomiska analysen (Sen, 2001). Den nyttoteoretiska värderingen grundar sig således på relativa värden, vilket medför att nyttoanalytiska värderingar har blivit väldigt kritiserade genom åren. Emellertid diskuteras återigen behovet av att kvantifiera och mäta mjuka variabler, främst i samband med att värdera kunders preferenser och önskemål i produktutveckling och vid värdering av en verksamhets lönsamhetsutveckling (Laurell Stenlund, 2004). Detta föranleder ett behov av en utveckling av nyttoteorin. En utveckling av nyttoteorin kan bidra till att utveckla metoder för att analysera samhällsekonomiska effekter av en nybyggnation med avseende på en hållbar 2 Cronbach, L.J., & Gleser, G.C. (1965). Psychological Tests and Personnel Decisions (2 nd ed.). Urbana: University of Illinois Press 15

19 samhällsutveckling. Ett perspektiv på brukarnas nytta av att välja kultur före ett köp av en vara är att diskutera valet av att köpa upplevelser i förhållande till att köpa saker är här av intresse. Men nyttovärden skapas också i en process i vilken kunskap utvecklas. Denna process kan beskrivas genom kommunikationsprocessen och de värden som överföres mellan aktörerna. 3.5 Kommunikationsprocessen mellan aktörerna i programarbetet Inom kommunen finns det flera kommunikationsprocesser mellan aktörerna att beakta under programarbetet, samtidigt som de olika medborgarnas preferenser ska identifieras och tillgodoses. Hur verksamhets- och lokalplanering samordnas i programarbetet är här av intresse (Fristedt & Ryd, 2004, 2006). Programarbetet innebär mer än enbart det skrivna dokumentet. Kommunikationen mellan aktörerna, som ofta sker under en kort tidsperiod och under stor press bidrar till ofullständigt skrivna program (Fristedt & Ryd, 2004). Utvecklingen och tillämpningen av verktyg, som stödjer kommunikationsprocessen, är betydelsefulla för det skrivna programdokumentet (Malmqvist & Ryd, 2006). Dessutom är det betydelsefullt att beskriva kommunikationsprocessen mellan de olika aktörerna inklusive brukarna med avseende på de regler och rutiner som påverkar aktörernas sätt att delge och ta emot information och kunskap 3 (Munro & Mouritsen, 1996). Krav och önskemål, som kan relateras till verksamhetens övergripande strategier (visioner, mål, affärsidéer och verksamhetsidéer) och till den operativa byggproduktionen (byggnadskrav och tekniska lösningar), är betydelsefulla att identifiera och formulera i programarbetet (Fristed & Ryd, 2006). Emellertid är de mjuka värdena, såsom kundernas preferenser, svåra att inkludera i bygghandlingarna, vilket kan få konsekvenser avseende byggnadens och lokalernas slutliga utformning. Kunskapen om hur olika aktörer kommunicerar kunders preferenser utifrån samhällets regler och strukturer (ex Palm & Wihlborg, 2007; Wihlborg 2000) kan vara betydelsefull för utveckling av programarbete och bygghandlingar. Det handlar om att skapa gemensamma föreställningar och förståelse för varandras perspektiv och motiv med byggprojektet. Av intresse är att studera vilken nytta ett kulturhus bidrar till, med utgångspunkt från de verksamhets- och byggnadsspecifika kraven och med fokus på tekniska lösningar, byggnadens placering, gestaltning och design som kriterier för byggherrens kravformulering och brukarens upplevda nytta. 3 På engelska accountability 16

20 4 Kulturhus en definition Men vad menar vi med ett kulturhus? Ett kulturellt byggnadsverk? Ett kulturellt hus? Ett hus för kulturell verksamhet? I dagligt tal innebär kultur allt från litteratur, film, musik, teater, till konst och ibland också idrott. Men lika ofta talar vi om kultur som våra traditioner i termer om vårt kulturella arv och vår världsuppfattning. 4.1 Kultur och dess betydelse En innebörd av begreppet kultur hittar vi i Bergvalls ordlista, upplaga 1964, som beskriver kultur som odling, förädling, förfining, bildning och hyfsning. I samma ordlista går också att läsa att en kulturväxt är en odlad nyttoväxt. I Kulturtidningen 10, utgiven av Kulturhuset Stockholm säsongen , skriver Leif Alsheimer att den stora uppgiften idag är att återinföra bildningen som en betydande beståndsdel i utbildningsväsendet. I en bildningsprocess spelar kulturella yttringar en avgörande roll. Kulturen är inte bara skön konst i olika former, utan också en kunskapskälla. Mänsklig insikt och empati är beroende av narrativ förståelse. Det är berättelserna som förmedlar viktiga mänskliga erfarenheter och som därmed kan utveckla inlevelseförmågan. Men erfarenheterna kan inte uttryckas och förmedlas utan ett gestaltande språk, ett språk med rik vokabulär som kan levandegöra det icke självupplevda för åhörare och läsare på ett sätt som gör att de för sitt inre öga kan måla en sammanhängande bild. Detta språk kan endast erövras genom läsning av den goda skönlitteraturen. Bildning behövs för att vi människor ska kunna leva ett innehållsrikt och värdigt liv och för vi att ansvarsfullt ska kunna bidra till bevarandet och utvecklandet av medborgardemokratin och rättstaten, enligt Alsheimer. 4.2 Kulturella byggnader, Byggnader för kultur, Hus för kultur En utgångspunkt för att beskriva en kategori av kulturhus är att titta på ett hus i vilket någonting odlas, förfinas, bildas och hyfsas till. Ett kulturhus kan således beskrivas som hus i vilket människors kunskaper och erfarenheter utvecklas, både hos den enskilda individen och mellan människor i deras möten. I bibliotek bildas människorna med litteraturen, i teatrarnas salonger utvecklas publiken genom teaterföreställningen och i museer kan besökaren få en upplevelse i själva mötet med ett konstverk en tavla eller en skulptur. När denna studie om kulturens materia inleddes, användes begreppen kulturella byggnader och kulturella byggnadsverk. Det har emellertid visats sig att dessa begrepp inte är lämpliga att användas för att beskriva byggnader och hus vars verksamheter syftar till att bedriva kulturell verksamhet. I dagligt tal benämner vi en byggnad för konserter för konserthall, en byggnad för teaterverksamhet för teater, en byggnad för konst för konsthall och en byggnad för böcker för 17