Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011



Relevanta dokument
Sårläkningsbovar MMP:s eller biofilm?

SÅR MMP:s, biofilm, antibiotika, antiseptika, hygien, nutrition? Christina Lindholm SRN PhD Senior Professor Sophiahemmet Högskola

Behandlingskostnader

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Svårläkta sår, hur ska vi tänka?

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

Multiresistenta bakterier

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Välkomna! Jennie Svanholm Sårsjuksköterska Kirurgmottagningen, LL.

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Vad stör sårläkningen? Christina Lindholm Leg sjuksköterska/ med.dr, senior professor Sophiahemmet Högskola

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

Basala hygienrutiner

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Diabetesfotdag Utan foton

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

TENTAMEN Mikrobiologi

Multiresistenta bakterier

Sår några av våra talare. Datum och plats: maj 2015, Stockholm

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Svårt sjuka patienter

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens i blododlingar

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Antibiotikaresistens i blododlingar

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Presentation av de vanligaste förekommande sårläkningsprodukter rekommenderade av Sårgruppen Blekinge.

Mekanismer för antibiotikaresistens

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Lokalbehandling av sår

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Urinvägsinfektioner hos äldre

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Viktigt med handhygien

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

VRI Vårdrelaterade infektioner

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rena händer och rätt klädd

Tillsammans kan vi arbeta för att minska smärta och vävnadsskada vid förbandsbyten.

Klinisk Patientnära Forskning 12 ISSN:

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Hydrofob interaktion - en resurs för att reducera antibiotikaanvändningen

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antiseptiska preparat vid sårbehandling

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Antibiotikaresistens i blododlingar

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Sår några av talarna. Datum och plats: maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Transkript:

Internationella trender Bakterier i sår- fara eller tillgång? 29 augusti 2011 Christina Lindholm Leg. Sjuksköterska, Professor i klinisk omvårdnad Karolinska Universitetssjukhuset/ Röda Korsets Högskola

Vissa mängd bakterier behövs för att såret skall läka

Mikrobiologi Akuta vs svårläkta sår Acute Chronic James Wound Repair and Regeneration Vol 16, 2008

Vita blodkroppar Polymorfonukleära blodkroppar först (PMN) Dödar bakterier, städar upp död vävnad i såret Lymfocyter ersätter PMN:s roll?? Monocyter (makrofager) Fagocytos, lockar fibroblaster till sårområdet, viktig roll i kollagenbildningen, bildar PDGF och TGF beta

Cytokiner grupp proteiner Mängd biologiska funktioner Verkar via särskilda receptorer, celler eller proteiner Samlingsnamn för tillväxtfaktorer, interleukiner, tumor necrosis fact och interferoner. Huvudkälla: makrofager, fibroblaster, endotelcelle Stimuleras vid skada av mikroorganismer, hypoxi och vävnadsnedbrytningsprodukter

Växt n= +++ före +++ efter n= P-value Staph. aureus (177) 132 109.003** KNS (69) 31 29.867 Enteroc. Faecalis (57) 26 22.117 Streptoc. Gr B (22) 17 9.020* Streptoc. Gr G (18) 14 11.999 Pseudomonas aer. (37) 24 20.097 Enterobact. Cloac. (23) 17 13.132 E. Coli (29) 20 16.109 Klebsiella (pn+ox) (14) 9 6.257 Proteus (Mir+ Vulg)(52) 42 28.000*** Difteroids (17) 13 10.157 Other (25) 15 14.527

Kvantitativ flora %+++ N= 410 sår Lindholm et al 21006 Staphylococcus aureus 75% +++ Proteus mirabilis 81% +++ KNS 31/69 45%+++ Enterococc. Faecalis 46%+++ Pseudomonas aeruginosa 65%+++

Praktiska konsekvenser

60-årig kvinna ca.mam.

56-årig kvinna, diabetes typ 1

1960-talet Död vävnad skall rensas bort från sår Fast greenmetoden

1970-2000-talen Såren skall lämnas ifred att läka De bakterier som växer i sår är harmlösa och följer såret till läkning (Hansson, Eriksson) Experimentella studier på kaninöron visade att klorhexidin i sår var celltoxiskt (Leaper)

Planktonic bakterier (traditionell sårodling)

2000-talet Kunskap om biofilm i sår Mekanisk upprensning Antibiotikaresistens blir ett globalt hot Stora studier visar att patienter med svårläkta sår ofta står på antibiotika- ofta i stora och upprepade kurer Moderna antiseptika i sår kan förhindra infektion/lindra symtom vid sårinfektion

Biobörda och MMP:s Bakterier---inflammatorisk process- såret rensas upp - försök att förhindra infektion Kraftig biobörda i sår fördröjer sårläkningen och kan leda till infektion- viktig anledning till smärta 60% av svårläkta sår har biofilm Den normala sårläkningsprocessen är kraftfullt programmerad och mycket svår att störa, men den har sina fiender Majno 2004

Biofilm Vardagsfenomen Slemliknande beläggningar i golvbrunnar, toaletter etc. Beläggning på tänder Svårt att få bortmekanisk rengöring, kemikalier A Hjerpe

Biofilm Viktig roll vid gingivit, karies och parodontit Miljön är varm och fuktig och biofilm kan nybildas på 10-12 timmar

Biofilm Är troligen involverad i åtskilliga kroniska infektioner, exempelvis Näs-kavitet infektioner Infektioner i mellanörat på barn Infektioner vid implantat av proteser Urinvägsinfektioner I munhålan NU: i svårläkta sår

Biofilmsbildning i sår

Mikrokolonier- Biofilm Serrata et al 2001, Wolcott et al 2008, Shultz 2008

Quorum sensing

Signalsystem mellan bakterier

Varför vill bakterierna bo i en biofilm? Mindre näring behövs Kollektiv matlagning Mindre energi behövs Kollektiv energiförsörjning Möjliggör effektiv signalering (quorum sensing) Kan utbyta genetisk information inom populationen Skyddas mot omgivningen Kräver anpassning till Kollektiv uppförandekod

Kan man se biofilm?

Biofilm= virulens faktor 80% av mänskliga infektioner beror på biofilm (National Institutes of Health) 500-1000 xx mer resistenta mot antibiotika än planktonic bakterier Serralta et al 2001, Walters et al 2003 Omöjliggör fagocytos Påskyndar åldrande av cellerna Saarialho, Kere 1998, Mast & Schultz 1996

Methicillin-resistenta bakterier

Konjugering 1. 2 bakterier får kontakt En molekylär-motor ( leverans-system )binds med sex till en antibiotikaresistent DNAsträng 2. Fastnar vid donatorbakteriens cellvägg 3. Molekylärmaskinen skjuter in genetisk information (resistens) i mottagar-bakterien.

Resistenta bakterier 79 sjukhusavd + 163 äldreboenden 2007 MRSA 0/860 VRE 0/860 Multires. Gr- 0/860 Andersson/Lindholm/Fossum 2011 ESBL i kommunens äldreboenden

Sårinfektion Alla sår innehåller mikroorganismer Majoriteten av alla sår är inte infekterade Den kaskad av interaktioner mellan den mikrobiella kolonisationen och värden kan gradvis nå en punkt där läkningen störs Diagnosen sårinfektion= klinisk bedömning Labprover sällan av värde om de inte relateras till patienten och dennes symtom Schmidt 2000

infektion = patogener( ) X virulens ( ) immunförsvar ( ) = obalans

Sårläkningen hindras /Vowden/Cooper Pseudomonas aeruginosa Gramnegativa bakterier cellvägg Staph. aureus, strept, Pseudomonas, anaerober exotoxin A endotoxin fr enzymer Blandflora: stimulerar kronisk inflammation

Infektion eller inflammation? Hög andel bakterier triggar förlängd inflammation Inflammatoriska cytokiner- sårsmärta Proteasaktivitet (MMP:s) Tillväxtfaktoraktivitet Bara hälften av alla sårinfektioner visar symtom Vid neuropati och ischemi: nedsatt inflammatoriskt svar- svaga infektionstecken

Vad är en klinisk infektion? Klassiska tecken: Smärta, värmeökning, svullnad,rodnad (dolor, calor, tumor and rubor)

Resultat: Reliabilitet, CSSC N=31, 2 observatörer (kappa) (Gardner) Rodnad 0.68 värmeökning 0.53 missfärgning 0.61 obehaglig lukt 0.59 fickbildning 0.00 smärta 1.00 svullnad 0.93 fördröjd sårläkning 0.87 såret försämras 0.89 skör gran.vävnad 0.80 purulent exudat 0.78 seröst exudat 0.74

Kan sårinfektion/antibiotikabehandling undvikas? Vid svårläkta sår kan antibiotika i vissa fall undvikas genom noggrann rengöring, debridering och användning av lokala antiseptika

1. Sårrengöring Är sårslickaren från Peru (1700-tal) högaktuell? 1. Mild mekanisk debridering (biofilm) 2. Sköljning av såret med saliv 3. Tillförsel av tillväxtfaktorer från saliven

Rengöring Benbad Kalibad

Surfactant (PHMB+betaine) Prontosan Minst 20 minuter

Debridering Kirurgisk Mekanisk Autolytisk Enzymatisk Biokirurgisk

Vad kan vi göra om vi misstänker 1. Rengör såret (Prontosan) 2. Lindra smärta Lokalbedöva (EMLA eller Xylocain) biofilmsbildning?

Mekanisk debridering

Är Debrisoft ett alternativ?

Autolytisk debridering

Biokirurgi (fluglarver)

Hydrokirurgi (Versajet)

Ultraljud

Efter rengöring och debridering: Val av lokalt sårförband Vid kraftig kolonisation/infektion

Världens ledande experter eniga Best practicedokument presenterat vid världssårkonferensen (WUWHS) i Toronto i juni-08. Mer liberal användning av moderna lokalantiseptiska förband International Wound Journal 2008

Jämförelse mellan vanliga antimikrobiella behandlingar (Vowden Cooper 2006) Gr+ Gr- Svamp Virus Resist Klorhex +++ ++ + + + Honung +++ +++ +++ + 0 Jod +++ +++ +++ ++ 0 Fluglarv +++ ++ ND ND 0 Silver +++ +++ + + +

Sårförband, Skånestudien (Lindholm et al) 410 svårläkta sår (75%+++) Antiseptika n= 36 Silver 8 Jod 20 Andra 8 98 olika förbandstyper

Silverförband

Har du tillgång till silverförband efter SBU-rapporten?

Silverförband ex. Mepilex Ag, Aquacel Ag, Acticoat.. Bredspektrum-antibiotisk effekt Effekt beror på silverkoncentration och utsöndring Förhindrar cellandning och - funktion (bakterier) Silverförband behövs på klara indikationer och under avgränsade tidsperioder

Silverförband Flammazine lång tradition Idag: Silverförband i olika beredningsformer; polyuretanskum, SafeTacförband, hydrofiber, alginat

Silver effektivt mot de flesta sårpatogener Gram-negativa bakterier Gram-positiva bakterier Antiobiotika-resistenta bakterier Svampinfektioner P.aeruginosa, P stutzeri; Enterobacter.cloacae, E coli, K Pneumoniae S.aureus, S epidermidis, Enterococcus faecium. Enterococcus faecalis MRSA, VRE, multiresistenta Pseudomonas aeruginosa Candida mfl

Jodförband (Iodosorb) Povidone iodine Hydrofila cadexomerstärkelsekorn Låga koncentrationer- långsam release Bredspektrumaktivitet på bakterier, mykobakterier, svamp, protozoer och virus Effektiv mot 33 bakteriestammar Har effekt på biofilm

Honungsförband Antibakteriella egenskaper, påverkar Ph, utsöndrar väteperoxid, osmotisk effekt Antiinflammatorisk effekt (höga nivåer av antioxidanter) Autolytisk effekt Man minska hypertrofisk ärrbildning Biofilm? Färsk honung innehåller 13 spp. laktobaciller (Lactobacillus och Bifidus) Olofsson/Vasquez Current Microbiology 2008 Oct;57 (4) 2008

PHMB (Polyhexanide) I kosmetika, linsvätska Bryter biofilm (som surfactant med betaine) Prontosan (0.1% och ex.suprasorb PHMB (0,3%) Icke cytotoxiskt, icke- irriterande, mycket låg risk för sensitisering. Hög molekylär vikt- dålig biotillgänglighet. Lika potent som silver och PVP-jod-. Inga bieffekter. Bredspektrum effekt på många bakterier, såväl aeroba som anaeroba, även MRSA, VRE Prontosan: bör verka minst 20 minuter Sårförband ex. Suprasorb X PHMB

Fallbeskrivning PHMB (Eva Robertsson)

Bakterie- och svampadsorberande förband (Sorbact)

Svampinfektion/ bakterie/svampadsorberande förband (Sorbact) Foto Eva Robertsson

Vad styr våra val? Kunskap = Evidens + Erfarenhet + Patientupplevelse

Kan vi som vårdpersonal minska risken för smittspridning/infektion? Basala hygienrutiner Exempel från en studie (Lindholm/Duppils)

Deltagande personal länssjukvård Falun 477 Mora 132 Ludvika, Avesta, Borlänge 43 Falun Mora Övriga

Personalkategorier Sjuksköterskor 264 Undersköterskor 210 Läkare 126 Övriga (BM, amb. 50 300 250 200 150 100 50 0 Ss k Us k Läk Övr

Arbetsmoment Övrig omv 305 Blodkontakt 128 Palpation 88 Iv infart 87 Urin/avf/kräkn 31 Sår 22 KAD/sond 18 Övrig omv Blodkontakt Palpation 88 Iv infart Urin/avf/kräkn Sår KAD/sond

Övergripande resultat Byte av arbetsdräkt 70 60 50 procent 40 30 20 10 0 idag igår 2 dgr sedan > 2 dgr sedan

Ärmlängd på arbetsdräkten (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 kort ärm lång ärm

Sår/infektion/eksem på händerna (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nej Ja

Längd på naglarna (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Korta Långa

Antal personer med långt hår 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Långt uppsatt hår Långt hängande hår

Klocka och smycken (%) 30 25 20 15 10 5 0 Klocka/armb Ringar Hängande halskedj Hängande örhängen

Använder handskar vid arbetsmomentet (%) 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej

Handsprit FÖRE arbetsmomentet (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej

Handsprit EFTER momentet (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej

Handsprit både före och efter samt varken före eller efter (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Före & Efter Varken Före eller Efter

Sprit på underarmen (%) 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej

Sammanfattning Alla svårläkta sår är kontaminerade/koloniserade 75% är kraftigt (kritiskt) koloniserade biofilmsinfekterade Smärta är säkraste tecknet på infektion 60% av svårläkta sår har biofilm Om balansen mellan värd/koloniserande mikroorganismer störs kan en sårinfektion uppstå Sårinfektioner kan förebyggas med hjälp av Sårrengöring Debridering Lokala antiseptiska sårförband Mer forskning: Antiseptika vs biofilm Basala hygienrutiner