TOMATKLUBBENS MEDLEMSBLAD AR 2008.

TOMATKLUBBENS MEDLEMSBLAD AR 2008. Hej alla tomatiilskare, si har vi lagt dnnu ett 6r bakom oss. Anno 2007 gav oss en tidig varm hiirlig vir men sedan blev det en otroligt vat och regnig sommar i sodra Sverige som inte alls passade vira tomater. Mflnga plantor utomhus fick bladmogel och brunrcita. Det blev tyviirr inte mycket lyckat tomatodlande 2007 fcir min del pfl grund av att alla sorter utomhus drabbades tidigt av brunrota och var till stor del bara att kasta. Jag hade ocksi minga krukor som skulle ha satts ut frin vdxthusen men som aldrig kom ut pi grund av viidret. Detta gjorde odlingen i mina vdxthus till ett kaos diir jag inte klarade av att tjuva och separera bra. Detta gcir irets frolista lite magrare an2007 men jag fir ta nya tag till kommande var. Jag har ca 100 nya spiinnande sorter att testa. Tomatklubben firade fcirresten l0 irsjubileum 2007 och det kan viil siigas att det firades med att erbjuda 350 olika tomatsorter till er. Ja egentligen kanske det hela btirjade i liten skala redan 1995. Medlemsavgiften dr densamma sedan starten av tomatklubben, 20 kr/flr f6r att forhoppningsvis kunna tiicka tryckning, kuvert och porto. Tomatklubben iir till fcir alla er som iilskar tomater och som inte bara cinskar frokatalogernas sortiment utan vill ha det drir lilla extra i smakupplevelser och ha lite kul med er tomatodling och fi mer kunskap om odling. Kanske bara for att leta upp de sorter ni tycker tir godast av alla, eller scika de sorter som passar just det egna odlandet biist. Hiir finns minga sorter frir den som vill odla i kruka utomhus eller pi friland i varmt liige. Ja till och med for de som bara har en fonsterkarm eller en balkong si finns det mycket att viilja p6. Hiir kan ni prciva er fram med fiirger, former, storlekar och smaker som varierar mycket mer dn man kan tro. Nu 2ir det faktiskt inte bara sorten som ger smaken, med fcir lite ljus, sol och vdrme och fcir mycket kviivegodsel si blir det ndstan i-ngen smak kvar oavsett vilken sort man odlar. Arets tomatlista innehiller 325 sorter. Gamla frtjn som inte visar mycket positivt resultat i groningstest rensas bort. Tomatfriigenbank. Genom att odla och ta tillvara riktiga tomatsorter (ej Fl-hybrider) si drar vi virt lilla stri till stacken niir det giiller att bevara den genetiska mingfalden. Redan idag vet vi att tomater innehiller flera dmnen som gor dem till mycket kraftfulla antioxidanter som skyddar mot cancer, frirbiittrar virt immunfdrsvar och dven ger ett visst skydd mot tidigt Sldrande, diabetes 2 och iderfiirkalkning (6derfdrfettning).

I framtiden, med 6kade kunskaper, blir mat sannolikt mer som medicin, jiimfdrt med idag. Nya gener frfln vilda eller gamla sorter kan di vara till stor ghdje i fdriidlingen. Detsamma giiller ftir sjukdomar pi tomater. Om nigon ny svamp eller annat dyker upp som hotar odlingar si iir resistensgener hos en stor genetisk bas liittare att hitta. Med fi hybridsorter med en smal genetisk bas blir vir framtid betrtiffande tomater betydligt fattigare. Utan att bevara riktiga sorter fdrkastar vi det genetiska arv vi har fitt frin vira f6rftiders ftiriidlingsarbete frin de aztekindianer som btirjade tomatfcir?idlingen i Mexico ftir kanske 2500 er sedan till girdagens f<iriidlare. Detta betyder att niir du odlar av dessa tomater si gynnar du inte bara dig sjiilv och din familj med b?ittre matvanor utan tar ocksi pfl dig ett litet genetiskt ansvar fdr att hjiilpa till och bevara det fantastiska liv som finns pi jorden. I detta fall i form av tomater. Tomater kan faktiskt vara si mycket mer dn de ibland ganska smaklcisa standardtomaterna som ofta siiljs i butik. Nu ska det siigas att det har skett en ftirbiittring de senaste iren bland svenska tomatodlare och dtirmed vad som erbjuds i vira butiker under perioden april-november. Resterande tid pi senhtjsten fir vi bara ndstan iitbara tomater frin Holland och si vinterns smakldsa tomater frin Spanien som dr niistintill oatliga. Ibland kan godare Kanarietjtomater ftjrekomma. Tomatodlarbranschen borde tiinka som si, att godare tomater betyder att kunden vill betala nigot mer och dessutom k<ipa betydligt mer tomater. Dessutom vill vi ha dem obesprutade och fria frin rester av insektsgifter och svampgifter. Hiir finns absolut en klar mdjlighet ftrr handeln att gdra en insats, speciellt under perioden november-mars. Yrkesodlingen har avkastningskrav pi sig och tomatsortftiriidlingen i viist har tidigare varit inriktad pi i ftirsta hand avkastning, hantering, utseende och sekundiirt smak. Yrkesodlarna har ftir ltinsamhet dessutom ofta haft ftlr htiga kv?ivetal i gtidslingen. Nu finns det yrkesodlare som bdrjat med godare sorter, t.ex. Aranca, Orangino, och cocktailsorter som finns att kirpa i en del viilsorterade butiker och gfrrdsbutiker - vi konsumenter har stor makt si i princip vad vi viiljer att ktipa kommer att siiljas framtiver och det vi inte kdper ftirsvinner. Vi har ju inte egna tomater fdr konsumtion hela sdsongen och vi btir av medicinska skiil iita tomater i nigon form varje dag. Jag har fdrresten gjort en vanlig sort av den goda produktiva sjukdomsresistenta sorten Aranca, kanske iinnu inte helt stabil, men jag skulle vilja uppmana er att prova den och odla i viixthus. De rapporter jag fitt om sorten Zir mycket positiva. Andra trevliga sorter som man inte misslyckas med?ir de tidiga goda sorterna Kotlas och Outdoor Girl som dr stora busktomater odlade ute och ganska hdgviixande i vlixthus men tidiga och goda. Black Sweet Cherry och Gardeners Delight lyckas man ocksi alltid med. Nyttiga tomater. Manga nya hiilsortin om tomater har inkommit att jag ska fdrstjka fi till en liten sammanstiillning. Tomater iir goda och nyttiga och ger dig ett bra skydd mot minga sjukdomar. Tomater innehiller vitaminer i form av C, E, K, folsyra (B) och pro A i form av karotenoider. Vissa av dessa vitaminer fungerar som antioxidanter (E,C).Tomaten innehiller iiven ftir kroppen mycket viktiga mineraler (kalium, kalcium, fosfor och magnesium). Tomater iir dessutom perfekt smalmat eftersom niiringsviirdet iir ligt. Bara 210 kcal,/kg = 870 kj/kg - 93 Vo av tomaten iir vatten. Ska du leva pfl bara tomater och hilla vikten krlvs en ftirtiiring av ca 16 kgidag!! Tomater iir alltid mer nyttiga fdrsiktigt tillagade, giirna med vegetabilisk olja jiimftirt med ftirska. Karotenoiderna ger tomaten dess f?irg. Lycopen, betakaroten, alfakaroten och lutein iir alla antioxidanter som motverkar uppkomst av cancer, skyddar mot iderftjrkalkning (iderfiirfettning) vilket siinker blodtrycket och reducerar risken fbr blodproppar, hjiirtinfarkt och iderbrick. Dessa dmnen skyddar ocksi din hud mot UV-skador och skyddar mot ftir tidigt ildrande. At samma hill verkar vitaminerna E och C. Andra antioxidanter iir flavenoider och klorogensyra som liven ger reducerad risk att drabbas av diabetes 2. Hur mycket tomater ska man de Ata? At si mycket du kiinner ftir, men giirna tomatpur6 till maten, ketchup plus 3-8 ftirska tomater per dag iir nog inte fel. Tomater kan vara mycket. Tomater kan vara si mycket mer dn rcida runda 100 g. De kan vara stora eller smi 2-1500 g, ha minga utseendeformer fr6n tillplattade, ribbade, ovala, piironformade, avlinga, spetsiga eller runda. Deras ktittf?irg och skalfiirg kan variera inom minga f?irgnyanser (vitt, elfenbensvitt, gult, mossgrdnt, mtirkgult, orange, r6tt, rosardtt, brunviolett, svartrtitt, stripiga och fliickigt flerfiirgade). Plantorna kan vara liga eller hciga 20 cm - 4 meter (kallviixthus) och upp till 8-13 m i varmviixthus. Sorterna kan vara tidiga eller sena och faktiskt iiven lite frosttflliga. Liis igenom och ftjrundras trver den stora variation som finns och ftirstjk att hitta vad som du vill prova i din triidgird under kommande sdsong. Tycker du att tomater verkar spiinnande ja di ska du absolut l?isa min tomatbok, den ursprungliga versionen finns pi bibliotek och den nya kom i handeln i april 2007.Den senare kan du bestiilla med din bestillning av frdn. Sortvalproblem. Skulle ni tycka att det diir med sortvalet av tomater dr svflrt, s6 kan ni be mig sdtta samman goda bra sorter 6t er.

Ge mig odlingsfcirutslttningar och antal sorter se ordnas det. Var inte riidd ftir konstiga namn sorten kan vara mycket bra iindi. Sortnamnet beror pi var sorten producerats. Klubbmedlemskap och bestiillning av friier. Vill du vara medlem i tomatklubben varje ir si miste du betala medlemsavgiften 20 kr varje ir i ftirskott. Betala g?irna vid din bestiillning sfl slipper du bli utan nasta flrs utskick. Betalningen iir tiinkt att tiicka tryckning, kuvert och porto. Det skickas inte ut inbetalningskort eller pflrninnelser. Vill du inte vara medlem kommande flr si betalar du inte = ingen registrering och inga utskick och inga piminnelser. Enkelt! Bor du i annat land iin Sverige si kostar medlemskapet 35 kr eller 4 Euro ftir att tiicka dyrare porto. Fir du inget hiifte pi nyiret si har du sannolikt inte betalt medlemsavgiften ftir det nya iret. Det har dock h?int vid enstaka tillftillen att posten felat. Har du kvitto pi betalning si tag kopia pi det och skicka ett brev si fixar vi det genast pi min bekostnad dven om posten slarvat bort hliftet. Vid bestiiltning betalas alltid, oavsett antal bestallda pisar, en portoavgift pi 10 kr. Friina kostar 16 kr / pise yarav 3120 kr iir moms (efter arbetsgivaravgifter och skatt blir det bara 4 kr/pise till mig). En pise innehiller 12-20 fron, beroende pi frdsiittning ftir sorten ifraga. Bestiiller du tidigt iir chansen god att alla sorter kommer att finnas som finns med i listan, men efterhand kommer nflgra sorter att ta slut och jag kan bara erslitta dem med att odla nya och det tar lite tid. Det iir omtijligt ftrr mig att ftirutse vilka tomater som kommer att bestiillas mest av si det iir inte latt att ftirbereda sig. Diirftir vill jag att ni anger nigra ftir er t?inkbara reserver. Gcir ni inte det si viiljer jag liknande sorter 6t er. Vill ni absolut inte ha reservfrdn fflr ni skriva detta si fir jag skicka tillgodohavande f<ir kommande bestiillningar. Ska pengar returneras tillbaka uttages postens eller bankens kostnader ftjr detta. Sorter miirkta med "L" fdre namnet finns i begriinsad miingd och kan fort ta slut. Ftir att jag ska klara denna verksamhet miste ni betala mig i ftirskott och samtidigt ge mig namn och adress tydligt. Varje flr fir jag tyviirr nflgra bestiillningar utan namn och en del svflrllsta adresser. Far ni inte vad ni best2illt och betalt ftjr, si hiir absolut av er sfl jag kan kisa sidana fall. Bestiillning per telefon kan inte ske. Betalning via postgirot tar 3-5 dagar innan jag har pengarna registrerade pi mitt konto. Har ni inrc feft era frdn inom 2,5 veckor si htir av er. Betalning sker pi mitt postgiro 41757 92-3 eller kontant pi egen risk. Onskar du medlemsblad iiven kommande ir si passa pi att betala medlemsavgiften med din bestiillning. Du ska ha betalt medlemsavgiften ftir det ir du bestiiller frtin eftersom detta lir ett slutet sillskap, en klubb. fu jug en vanlig frbfirma fir jag bara siilja sorter som ftir dyra pengar?ir registrerade hos byrikraterna i Bryssel vilket skulle betyda att det inte fanns nigon tomatklubb mer. Medlemsh2iftet levereras vid jul-nyflr eller di medlemsavgiften inkommer. Fr<ibestiillningar skickas si fort jag kan och hinner och normalt inom 2 veckor. Tyviirr kan jag inte ta emot checkar eller postgiroinbetalningar frfln utlandet. Fdr er som bor i annat land iin Sverige si ombedes ni ddlja betalningen viil i kuvert och betalning kan ske i er egen valuta. Sniilla siind absolut inga mynt i kuverten, postens sorteringsmaskiner trycker ut dem och firrst<ir samtidigt kuverten. Bestiiller ni bocker frin utlandet si tiink pi att ett vitltikshiifte krziver porto pe 250 g (kostar 18 kr extra) och en bok kriiver porto pi 0,5 kg (kostar 37 kr extra) Viinligen lagg till dessa belopp vid bestiillning till utlandet. Betalar du via Internet si var vaksam pi att du fir med namn och adress, det iir mycket extrajobb fdr mig att ftjrstika hitta er frin postgirokonto och dr adressen hemlig kan jag inget gdra. Dessutom fiirsenar det er leverans. Skulle du ha betalt f<ir kommande irs utskick och sedan flyttar innan nytt utskick si miste ny adress meddelas till tomatklubben fdr att utskicket ska hamna pfl riitt adress och inte returneras till mig. Adressen till mig iir; Ake TFuedsson, Hans-Pers vdg2,218 55 Klagshamn (Sverige). Delad gliidje iirdubbel gliidje. Vill du skickamedlemskap ochkanskeen del frd somen givaellerfddelsepresent till nigon si gir det bra. Tiink glirna efter om du har vdnner som borde vara med i tomatklubben. Ge dem information si kanske ni med era vdnner tillsammans kan ha dnnu mer kul med tomater. Skriv bara vem som ska ha medlemskapet och vem jag ska hiilsa ifrin. Medlemskap i ett ir kostar bara2d kr och medlemskap +5 sorters tomater kostar bara 110 kr. Genom att skaffa nya medlemmar till klubben sprider vi genetiskt material och s2ikrar sorterna ftjr framtiden. Tack till er som viirvat medlemmar under 2007 och da tiinker jag siirskilt pi en lady i Uppland (?) som v?irvat mflnga. G<ir dig giirna tillkiinna si fir du mer hjiilp. Minga tror att jag har en plantskola diir man kan handla och att jag kan leva pi det hiir, men si iir det inte, di hade jag blivit v?ildigt mager. Det iir massor med arbete och rysk timpenning. Uppehiillet tjiinar jag som kemiingenjtir pi stort internationellt ftiretag. En del vill bescika mig men jag miste beriitta att jag har bara en villatomt pi 1350 kvadratmeter diir det odlas i varje vri (tringt). Min viixthusyta?ir bara 45 kvadratmeter och till detta 35 kvadratmeter dubbelglasad vintertradgflrd. Min trlidgird iir ingen visningstriidgird utan min egna v?ixtfotoatelj6, experimentverkstad ftir viixter, ftiriidling, frtiodling, matodling, min vri ftrr att njuta. 3

Vill ni iindi absolut komma och hiilsa pi si kan man ju friga om man rikar vara s6der om Malmti eller iinnu $il'}ff.tfihtffitr}ffii:rrft betrriffande odling si gflr det bra som medlemen dfl vill jag ha rrankerat o"h udr"rr"rat returkurlrt medskickat' Sfldana brev fir alltid svar' Tomatkurs. Bor du niira Klagshamn eller vill ktira nigra mil si iir du viilkommen s.ndagen den 4152007 fdr att k6pa.verblivna tomatpranto, rren min.egnu pruoto-aring.o:l f6r att fi en liten kurs i tomatodling' Allt ftrr an lyckas biittre,n"o Jin ooring. Kursavgif;;' kt (beralas vid kursen). planrorna kostar endast 10 kr/st och?ir namnmiirkta. Ana sorter i ristan finns i",","r,, pr*or och det kommer bara att finnas nigra prantor av varje f6r ca 100 sorter. Jag bor i sydtistra o"t"n un ritugshamn, mot Gessie frin Borrebackeviigens rondell' rakt fram rondellen efter och t'l viinster i nrista ronde' pi'nygnrdsvagen, efter 200 m andra huset till htiger' gult tegel liguster hiickar runt. arr-nrun ti' kursen.r* p'a Lr"r"n o+o-+og+g0 fran 1i3 kviillstid eller i din frtibestiillning' Fijrutom tomatplantor kommer det att finnas'en del andra prantor tch froer till ftirsiiljning, bl'a' ovanligt och spiinnande. Aven mina b.cker och hiiften kan k6pas. Ni zir mvcket vrilkomna. Efter kursen sliljs resterande plantor kviillstid och helger' Liikodlingskurs. En kurs i att fi ut maximalt med god ldk av minga slag frin iret runt' vi tittar pi fl{eerden blommande gr2isrtik i m6nga f2irger o"t, prut. odliigsteknit oj iip"r u:n rtir.. Tid strndagen den 1/6 anmiilan fran 1/5. Kursavgift 20 kr' vitliikskurs. En vitlirkskurs planeras till sdndagen den 3/8_di man fir liira sig alla odlingsknepen och dessutom kan se och k6pa un Jn sortiment fra" nvrri*a, sibirien, Kinaoch andra platser i viirlden. Jag har ca 70 sorters vitl.k och en del andra intressanraalli"r". Kr;;;;gift oo kr inl:lusive vitltikshafte och 20 kr utan' Anmdlan frin,7 pertelefon o+o-+cg+go kviillstid. Mycker stort sorriment har pranterats fijr sk6rd 2008 med 6ver 2100 ltikar i3o.o"n. Nigon form av provsmakning av vitltrk ingir i kursen' Kiwiodlingskurs. Kursen s.ndagen den 2gl9 iir avsedd att viicka intresset f6r att odla minikiwi och omfattar arter, odling, provsmakning olika sorter och om fijrbest?ilrt aven fi tag i sm6 prantor till rigt priser av Tina & Tage samt Innu, Paula & Oskar' Kursavgift 20 kr' Gamla medlemshiiften. Nigra har frigat om att ffl k6pa gamla medlemshiiften till romatklubben' Jag kan nu erbjuda medremsblad rti, zo6+, 2005, t006 och 2007, kanske fler. priset ar 15 k/hafte + porto' Ett h?ifte viiger 40 gram (5 kr fdreningspost)' Mll l"j;trx;3lll;" ca 500 sorrers tomarer. Jag f6rs6ker ha si manga jag kan med i frrrlistan av dessa' Nva tillkommer varje flr frin likasinnade vanner I treta"v:irtden eller frin miia i"sot' Frzimst Ryssland har en sortskatt att 6sa 'r som passar oss i tidighet. Jag har ftir n,irvarande massor av nya sorter som iinnu inte finns tillr?ickligt med frti av men de kommer efterhand. En del iir riktigt sprinnande och n6gra kommer att finnas som plantor' Efrersom jag inre kan odra alra sorternalug n- u-j" * J"h^--b"*sk?il, odrar jag normalt 100- "1.y*l*". 120 sorter, det betyder att fr6na ni rctipei fommer utt t u oritu ooringra.. odringsiret finns med pi frdpisen' Groddbarheten dr normalt god i 5-g er men det gir normalt bra att gr;frdn som,arg- 12?r gamla' De frdn som revereras t'l er iir oftast odlade de senaste 2 fuen.n,nu* for 5"flr sedan. Ardre sorter kan ibland vara lite trtjgare att gro och nigon ging kan ge problem riksom ibland helt fiirska friin' Groddbarheten "o.tiuitro*ater b6r vara 50-100 vo omallt iir normalt. Det iir si i naturen *, uiiinilt inr" gro pi sarnma ging utan de vill sprida ur riskerna. Fr6n som inte grott f6r.i;;;; orta niir3ug ut"r*nano"tioia"n i urplanterade krukor, man tillftrr di extra ljus och ftiriindrar miljiln. o"t'# normalt ingeiret p6 groddbarheten utan det galler bara att lura frijna att gro. De flesta sorter gror perfekt,,,"n rragon enstf,a sorrbrlkar lite varje ir. Jag groningstestar minga lldre frtin men hinner inte med alla. Fr6na iir al'la j.ista f6r att ta bort groningshiimmare och sjukdomssporer och dessutom iir nya frtin frin 2007 behanoruj" ^"a saltsyra ftir att rrian,u ra riktigt rena fina frdn' Frtjna lir sfl sortrena jag tu' ra a". men jag kan inte utesluta att d-iir kan finnas nflgot frii av annan sort om ni har otur' lirtltlltllilf; iir producerade utan anv?indning ": "."?i":"1,1:t::ff:"i*:,:y"l::jttv sktjrden o"t ** zu inte vara arr*. lug *nandjr dock biologisk bekiimpning vid behov' dta en her der av li;i{?}it;art inte Fl-hybrider men kan ibland anviinda dem frir att ta fram nva bra sorrer' 4

En Fl hybrid iir normalt avkomman efter 2 inavlade konstanta sjiilvpollinerade riktiga sorter. Tar man frti av en framkorsad Fl-tomat si klyver den upp sig i alla de olika kombinationsformer som ftir?ildrasorterna kan ge upphov till. Vitalitetsftirdelarna sjunker markant ftir varje generation de fdrsta iren. Diirfdr iir det inte liimpligt att odla fr6n av dessa. De flesta frdna bryter vidare i kommande generationer och det tar normalt minst 8 ir innan man har en nigorlunda stabil sort ftirutsatt att man hela tiden v2iljer samma genotyp (samma utseende). Fl-hybrider iir inga riktiga sorter utan bara en hybrid som lever si lzinge den frtifirma som iiger ftirflldrarna har lust att korsa fram frirna. Fl-hybridfriin tas fram genom att blommorna pi modersorten kastreras (det heter faktiskt si) varvid kronblad och stindare tas bort. Kvar blir en naken pistill. Till denna ftirs pollen frin fadersorten och skyddas mot oavsiktlig pollinering med en pise. Om allt gflr bra fflr vi en helt normal tomat som iir full av hybridfrdn. Hybridfrtin har htigre vitalitet och ger biittre avkastning men inte siillan har de lite siimre smak. Sidd och planteringstips. Niir ska man si sina tomatfrdn? Ja min rekommendation?ir som fdljer. Har du viixthus med viirmefliikt se 2ir perioden 2512-1513 liimplig tid. Har du kallviixthus si passar I0l3 - Il4 och fdr frilandsodling iir perioden 2513- sl4l?implig tid. Anviind miniviixthus i plast med transparent lock vid sidd. Giirna med insatskrukor eller briitte. Anv?ind endast ktipt sijord till sidd och absolut inte egen kompost. A"r ZOOS sidde jag samma antal frtjn och sorter i 2 minivtixthus, till en silida anvdndes en bra sfljord (Jarletorv) medan den andra lidan fick vanlig blomjord. Resultatskillnaden var skriimmande. I sijorden grodde 93 7o av frdna medan lfldan med vanlig ktrpjord bara resulterade i 58 Eo groning. Siikert finns d?ir skillnader mellan olika typer av sijord vilket borde understjkas - prova giirna och rapportera. Fyll lidan med fuktad, ej bl6t, jord och sl2ita till ytan latt med en liten briidlapp. Tillsats av vermikulit, sand eller perlit till jorden kan vara en ftjrdel. Miirk giirna sidan pi lidan med nummer som motsvarar de rader du sir eller mlirk krukor med nr eller namn. Har man flera lfldor si miirk dem med A, B, C o.s.v' Allt detta ftir att kunna bokftira och hilla reda pi vad som sis. Det gir ocksfl att jobba med etiketter av plast. Vid sidd 96r grunda hil bara 5 mm djupa f6r vanliga tomater och 2 mm fdr cocktaisorter med en penna och placera ett fr<i i varje. Jag sir 4-5 frtin per tv?irrad. Bokfdr noga, fcir minnet iir oftast inte si bra efter en tid. Fyll igen hilen efter sidd och vattna ftirsiktigt med stril och ljummet vatten. Satt pi locket och placera niira optimal temperatur som dr 23"C ochmycket ljust med 14-15 timmars belysning I dag direkt efter sidd. B[st iir en lysrcirspanel med v?ixtlysrdr som kan regleras i hdjd. Belysningen placeras endast ca 5 cm frin silidans lock om normala lysnir - med 500 eller 1000 W lampa kan sttirre avstind tilliimpas. Anviind giirna en timer fiir att fi regelbunden dag. Har du billigare el pi natten si inkludera denna i belysningsperioden. Det en fdrdel att si dviirgbusktomater fdr sig eftersom plantorna viixer sakta i jiimfdrelse. Di plantorna nir locktaket tas detta bort. Efter ytterligare 2-3 dagar iir det dags att kruka om tomaterna till 8-10 cm:s krukor. Jag anvlnder fyrkantiga krukor f6r att de iir liittare att hantera i lida. Anviind nya eller tv?ittade krukor. Tviitta begagnade krukor i riktigt varmt vatten och sipa si att inget dumt kommer med (spinn, nematoder, svamp, etc). Skriver du etiketter med namn si se till att du anviinder pelmanent skrift annars dr det borta med lite solljus, speciellt med plastetiketter. Mina m?irklappar iir en liten papperslapp dlir jag skriver namnet med skrivare, blyerts eller permanent tusch och sedan tejpar fast pi krukan med tejp som inte lossnar (dokumenttejp). I stora krukor anviinder jag etiketter med text av permanent tusch. Anviind bra blomjord till omkrukningen och ej ftir billig ( 5-6 siickar ftir 100 kr duger inte). Tiink efter hur minga plantor du behdver, l2igg till nigon i reserv, och tiink sedan pi vad du ska gdra med resten. Ge bort till viinner som presenter, kanske siilja, om ingendera si kasta dem pi komposten. Du har siikert iindfl massor av plantor att ta hand om. Annars blir det bara problem ndr de vdxer till sig speciellt om de stflr ftrr tan. Niir tomaterna har hamnat i kruka iir det viktigt med fortsatt ljus och utrymme men ocksi med kyliga niitter f6r att fi fina plantor. Biist temperatur iir 18-25 'C dagtid och 10-14 oc nattetid. Ftjr lite ljus, utrymme och ftir mycket viirme och niiring ger linga smala giingliga blekgr<ina plantor som inte iir bra. RAtt ljus och svala niitter ger kompakta fina plantor av bra ftirg. Gtidsla absolut inte smiplantorna - de klarar sig med den gtidsel som finns i jorden. Placera krukorna i lidor, g2irna med hel botten si att du kan undervattna alla samtidigt och si att du kan hantera dem frir att de ska fi riitt ljus, sval natt etc. Blis giirna pi plantorna ibland si att de rdr sig, detta ger dem mer stjlilkstyrka. Btirjar du med sidd sfl tidigt att dagsljuset inte kan ta tjver efter omkrukning si fortsltt med konstbelysning mycket niira plantorna. Niir plantorna ir 20-70 cm iir det dags att placera dem diir de ska viixa livet ut.

Odling i kruka ute. Jag vill inte rekommendera att odla direkt i jorden utomhus, men det gir ganska bra om man har bra jord och placerar dem mot en varm viigg i lii. S2itter man ett omvdnt fotbollsmil av virke och plast ftir si iir det som viixthus. Betydligt biittre kan det gi att odla i svarta krukor utomhus. Det ska vara busktomater och minst 20 liters krukor d2ir man anvdnder k<ipt eller egen bra gtidslad jord. Ktipjord 2ir biist fcir den?ir nematodfri frin tomatskadegdrare. Jag anviinder en blandning av den komposterade Simontorps balkonglidejord och Krukviixtjord Exklusiv Weibulls. Lite tillsats av dolomitmjtil och vedaska. Jord diir man odlat andra solanumvdxter i (potatis, petunia, pepino, iinglatrumpet, tobak, paprika, chili, nicandra physalis, m.f.) kan ha rotnematoder, svampar eller andra mikroorganismer som hiimmar odlingsresultatet. Det iir bra att kalka odlingsjorden lite extra med kalkstens eller dolomitmjtil fiir att undvika svartnosade tomater. Lite vedaska iir ocksi bra och friimjar smaken pi tomaterna. Har du mdjlighet att blanda in stendamm si iir det en ftjrdel. Anviind gzirna svarta krukor eftersom de kan absorbera mest solviirme sfl att jorden i krukan blir varm. Det gillar tomaterna men det krziver vattning minst 3 ggr per vecka om det inte kommer frin ovan. Tyviin iir det si att virt skyddande ozonskikt i atmosf?iren blivit tunnare och sdmre pi grund av miinniskans dumhet s& att tomatplantor som odlats inne och siitts utomhus i solljus ofta tar skada av UVJjuset. Bladen briinns och vissnar eller blir vitflzickiga. D2irfdr miste plantorna som ska odlas ute UV-anpassas. Satt ut din plantlida i skuggan dagtid di temperaturen dr tjver 10 'C. Lit dem sti ute pi detta siitt i 10-14 dagar dagtid och siitt dem sedan i halvskugga ytterligare nigon vecka innan de planteras ute i storkruka med direkt solljus. Vid omplanteringen placeras frirst ett tunt jordlager i botten pi krukan pi2-5 cm. Placera diirefter tomatplantan i krukan och fyll pi med jord si att halva stammen pi plantan blir begravd i jorden. Detta betyder stcirre rotsystem och att f6rsta tomatklasen kommer liingre ned och det blir stabilare plantor. Vattna med svag niiringsldsning, med 169 kv[vehalt och htig andel fosfor och kalium (ftir kalium helst 2 ggr kviivehalten) frin blomningen. Biist placering av krukor iir mot en solig viigg eller soligt i lii ftir vinden. De flesta busktomater behbver inte tjuvas men det?ir en ftlrdel att staga upp dem med 4-5 st 1,5 meter hciga bambukiippar som sammanbinds i toppen. Dviirgbusktomater klarar sig med ett par korta bambukiippar. Har du viixthus si lit glirna plantorna viixa diir till att bdrja med innan de flyttas ut. Odling i viixthus. Innan vi tar ut plantorna i viixthuset iir det viktigt att detta har tviittas rent, gdrna med sipa. Man kan ocksi briinna av lite svavel (gult pulver - apotek, kemikaliehandel) i en burk. Siitt upp burken mellan ett par stenar eller pi en stdlhing. Placera en mindre burk med rddsprit under. Siitt fyr. Svavlet kommer att fdrflngas och oxideras till svaveldioxid. Gi inte in i vlixthuset den dagen utan lit allt vara stzingt. Redskap av jiirn ska inte vara diir vid behandlingen och inga grtina vdxter. Den hdga dosen av svaveldioxid dtjdar alla kryp i viixthuset och 6ven svampsporer pi ytan. Man kan ha svag svaveldioxid i viixthuset under odling men di hills svavlet precis flytande av en fdr detta avsedd lampa (Weibulls). Jorden blir efter nigra 6r med tomatodling ganska anrikad pi negativa mikroorganismer som lever pi tomatplantans rdtter och siinker sktirden med upp till 50 %o. Jordytan kan ocksi innehilla mycket svampsporer till mcigelsvampar etc. Ftrr att reducera detta problem kan man ibland odla i jordstickar eller i krukor med ktipjord alternativt byta ut jorden till 30 cm:s djup eller fdrsdka ha v?ixelbruk. Det kanske hjiilper om man planterar mexikansk tagetes bland tomaterna eftersom nematoder ogillar dessa blommors rcitter. Byter man jord ska man inte ersatta med jord diir man odlat potatis eller andra solanumvdxter under de senaste iren. Odla helst inte potatis nzira viixthuset f6r sporsmitta - potatisbladmtigel - kan spridas och ge bladmdgel och brunrtrta pi tomaterna. Pi samma saft som man planterar i kruka gcir vi i viixthuset. Vi planterar halva plantan under jord. Det tir bra om jorden?ir lucker och portis och inte ftir bltrt. Till att btirja med iir jorden ganska kall och det hiimmar tillviixten. Plantavstind 80 cm. Att odla tiitare ger en djungel som dr svir att hantera och dessutom sttjrre risk ftir svampangrepp och liigre sktird. Siitt snciren frin taket som plantorna kan avlastas mot di de ska vtixa. Siitt gzirna ut en v?irmefl?ikt pil l-2 kw i viixthuset under viren och hdsten och stiill termostaten pi 5-10 grader. Du kan ocksi placera vattendunkar eller vattenhinkar liings viiggarna som vtirmeutjiimnare. Pi detta s?itt kan du fcirl?inga odlingssiisongen med ca l-2 minader per fir. Frfln det att de ftjrsta smi tomaterna ska bildas btjr man regelbundet vattna med niiringsltisning och detta ska fortgi tills mitten pi augusti. Tjuva tomaterna varje vecka (ej busktomater), tiink pi att tomatplantsaften f2irgar starkt. Plocka bort alla angripna eller gulnande blad nedtill efterhand men ta inte bort friska blad. Jag vill rekommendera er att odla nigra tidiga sorter av busktomater i viixthuset. Detta kan ger er betydligt tidigare tomatpremidr men de kanske inte blir busktomater utan halvhdga. 6

Problem. I Holland, Spanien m.f. liinder finns ett ot?ickt virus som kallas pepinovirus. Det kommer ursprungligen fran Pepinoplantan i Peru, som dr en sllikting till tomaten. Detta virus ger gulfliickiga buckliga blad och reducerar skcird och kan iiven piverka tomaterns utseende. Viruset har bara konstaterats en gang i Svenska odlingar men hanterar ni holliindska eller spanska tomater eller pepino fran din butik, som kan b?ira smitta, och du sedan berijr dina egna plantor si kan viruset dverfdras. Fir du en svart fliick i?inden pi tomaterna si betyder det kalciumbrist, regleras med att kalka jorden med kalkstensmjtil eller dolomitmjtil eller genom att tillsiitta gips eller benmjcil och dessutom vattna mer regelbundet ftir biittre upptag. TZink pi att en solig dag gtir tomatplantorna av med betydligt mer vatten dn en mulen dag genom avdunstning fran bladen. Spricker tomaterna si beror det pi oregelbunden vattning eller att tomaterna fir vatten pi sig. Viixer en planta med f<ir lite vattning under en tid si fattas vatten i tomatens celler, skulle det sedan plcitsligt komma rikligt med vatten till rtitterna eller pfl plantan sfl suger plantan till sig vad den kan och di ftirser sig cellerna som blir stiirre och skalet riicker inte till. Spruta diirftir aldrig vatten pi tomatplantorna. Vissa sorter dr ktinsligare?in andra. Fflr du miigelangrepp pi plantorna si kan det bero pi att du inte ventilerar viixthuset dygnet runt eller odlar du tomatplantorna fdr t[tt eller att du har stiidat diligt. Har du kviivegiidslat fdr mycket sfl 6kar problemen eftersom kv?ive gdr plantorna mer mottagliga. Gtidsla med naturgddsel (ej figel) eller kalium och fosforrik kemisk gcidsel. T.ex NPK 11-5-18. Vatten med rdtade niisslor eller frziken kan st?irka cellerna med kisel och motverka angrcpp frfln svampar. Gr2isklipp?ir bra gddsel men nigot hdgt i kviive. Figelgtidsel kviiverik och brir anviindas ihop med vedaska. Tillsats av antagonistsvampar, tricoderma, till jorden eller sprejat pi plantorna iir en ftirdel eftersom de motverkar andra avampar. Kan kdpas frfln www.nyttodjur.se. Fir du bruna fl2ickar pi bladen eller pi tomaterna ute si kan det vara bladmcigeubrunrtita fran potatisland i niirheten. Odla diirftir inte potatis i niirheten av tomater eftersom de iir sl2ikt och drabbas av sarnma sjukdomar. Anviind aldrig kompost i v2ixthuset diir man lagt potatisblast eller potatisskal. Bladmdgel och brunrdta drabbar dock friimst plantor ute. Vita flygare - siitt in encarsia. Ldss spreja med 1 msk diskmedel o 1 msk rddsprit till 1 I vatten eller lussteklar. Minerarflugor - ta bort angripna blad, om mycket s?itt in biologiskt motmedel. Kan bestiillas pi www.nyttodjur. se eller Econova i Helsingborg. Ventilera iiven nattetid unders perioden ll7-30/9 eller tills ftirsta frosten ftir att reducera luftfuktighet och risken ftir mtigelangrepp. Nytt viixthus. Classicum Viixthus tel. 040-405190 siiljer pi postorder och kan bestikas Aggarp Svedala Skane. Dom har manga fina viixthus till salu av god kvalitet. Anviindning av tomatskiirden. Naturligtvis ska du och din familj ata si mflnga tomater ni kan ftirska. Gdr giirna en ftirsk salsa pi finhackad tomat, Itik, paprika och tillsats av nigon/nflgra av ftiljande; basilika, koriander, timjan, rucola, sandsenap och chili. Man kan kombinera som man vill. Men tomater iir faktiskt iinnu nyttigare tillagade eftersom kroppen di llttare kan absorbera <inskade dmnen. Att firysa in tomater gir bra. Doppa dem nigra sekunder i hett vatten och fl6 dem sedan packa och frys eller konservera. Om du konserverar kanske du ska liigga till lite salt, l<ik, vitldk och senapsfrcin. Gcir du salsa si tillsiitt salt och lite socker och anv?ind eventuellt mixern. Har du massor av tomater 6ver si fdreslir jag att du liigger dem i en stor gryta med nigra droppar vatten i botten och si lite hackad l<ik och vitlirk och n&gon finhackad chili. Detta fir sedan koka upp varefter man passerar det fdr att avliigsna fasta delar. Med en tesked salt per liter har du en tomatjuice som du kan frysa in eller konservera eller anv?inda f?irsk. Tomatpur6 gdra du genom att indunsta juicen pi svag viirme till lagom konsistens varefter 4 strukna matskedar socker tills?itts och om inte redan tillsatt en matsked (struken) med salt per liter. En perfekt rivara till siser, oxstek, pizza, pastasis, lasagne, tacos, dippa sis, till scampi fritti, soppa mm. Tillsiitter du ocksi lite viniiger si har du en god egen ketchup. Tillsiitter du lite spiskummin ihop med chili si har du mexikansk smak. Du kan tillsiitta natriumbensoat (ett salt av lingon och hjortronsyra (bensoesyra)) som konserveringsmedel. Pureen slis kokhett (> 90 grader) pfl burk eller flaska fdr att konserveras si att den kan f<irvaras liinge. Grdna tomater tagna fdre frost bdr placeras i en lida i ktrket fdr att de ska eftermogna. Torka tomater. Dela dem placera pi en plit i ugnen (50-60 'C). NAr du sedan vill iita dem si lligg dem fdrst i en marinad av vitltjk, kryddor och lite vatten. Beroende pi torkning kanske en halvtimme. Krydda med basilika, koriander, oregano, timjan, chili, vitlirk, rosmarin, spiskummin eller vad du gillar. Sila av och blanda med rapsolja - tiink pi att vir egen rapsolja iir nyttigare iin olivolja. Den innehiller omega 3 fettsyror som dr bra som

fdrebyggande mot hj2irt- och k?irlproblem. Vill du gtira nflgot riktigt gott sfl liigger du 1 kg tomater delade i 4 delar eller halvor i marinad bestiende av 0,5 dl socker och 1 msk salt, Provence kryddor (timjan, rosmarin, mm) och chili eventuellt vitldk, ltjk eller andra kryddor under ett dygn. Eventuellt bara kryddat med chili och lite spiskummin ftir mexikanskt stuk pi det hela. Torka sedan tomaterna i ugn vid 50-60 grader tills halvtona. Serveras som tapas (spanska smiriitter). Ovrigt. Tidighetsbeteckningarna i nedanstiende lista iir bara ungef?ir som jag uppfattat det. Mycket tidig, tidig, medeltidig, medelsen och sen. Medlemskapets tecknare i tomatklubben fdrdelar sig pi 67 Vokvinnor och 33 Vo man. Lycka till med irets odling och sktird. Klagshamn i oktober 2007 Ake Thuedsson Arets Tomatlista. Att dela upp de olika tomatsorterna i grupper iir till fdr att gtrra det liittare fcir er. Naturligtvis iir det si att alla grdnser iir flytande sfl inget iir perfekt men iindfl en liten hjiilp. Informationen om sorterna 2ir begrzinsad och smakomddme finns bara ibland. Det betyder inte att sorterna inte iir goda bara att jag inte noterat det. Tiink pi att bland s2ikra kort si miste det finnas lite jokrar f<ir upplevelsens skull eller bara diirfdr att det iir kul. Beteckningen L finns pi nigra sorter och betyder "Lite frii" = kan liitt ta slut. Planera er odling fcirst och k<ip sedan det antal som man vill prdva. Normalstora htisvflxande ftir vflxthus alternativt fiir tidisa en varm vdss. l. Alicante Rcid rund ca 80 g produktiv god (Engelsk klassiker) 2. Anastasia Rdd rund ca90 gproduktiv medeltidig god (Rysk) 3. Angora Rttd latt hflrig rund ca 90 g hela plantan gri luden produktiv god 4. Anna German Gul oval spetsig i stora klasar ca 80 g produktiv medeltidig (Rysk) 5. Aranca (Fx) Rtjd rund 20 g produktiv mycket god medeltidig produktiv 6. Arana Rtid plattrund 200 g god medeltidig 7. Aranyalma Gul rund ca 100 g produktiv medeltidig god (Rysk) 8. Aurega Orange rund ca 90 g produktiv medeltidig (Rysk) 9. Azoychka Gul rund 100-250 g produktiv medeltidig god (Rysk) 10. Banana Legs Gul med grcina senare mtirkgula stripor avling 60 g 1,5 m planta (USA) ll.l Banani Gul avlang spetsig, 70 g, medeltidig (Rysk) 12. Barbara Rosarcid avling, 80 g, medeltidig (Rysk) 13. Beduin Brun oval 80 g god medeltidig (Rysk) 14. Black Brunrcid rund 100 g ganska tidig. l5.l Black Prince Svartrdd ofta med griinsvarta stripor och ijverdel 200 g plattrund god (Rysk) 16. Black Sea Man Svartrdd plattrund god 150-200 medeltidig g (Rysk) 17. Black Zebra Ljusrtid med grdnsvarta stripor ca 90 g medeltidig (USA) 18. Bonny Best Rttd 90 g rund god tidig produktiv klassiker (England) 19. Buratino Orange oval med ling spets 80 g medelsen god (USA) 20. Bych ye Serdtse Rdd oval 150 g medeltidig produktiv (Serbisk) 21. Celnok Rdd aval 80 g medeltidig (Rysk) 22. Chirik Rdd 100-170 g flemrmmig medeltidig (Rysk) 23. Cudo Sveta Gul oval med spets god produktiv 90 g medeltidig ling skirrd (Rysk) 24. Dansk Export Rtid rund 90 g god produktiv tidig gammal klassisk sort 25. De Barao Black Brunrtid oval 150 g pastatyp produktiv medeltidig (Rysk) 26. De Barao Red Rtid oval 100 g pastatyp produktiv medeltidig (Rysk) 27. De Barao Rosa Rosartid oval 100 g pastatyp medeltidig (Rysk) 28. De BaraoYellow Gul oval 100 g pastatyp medeltidig (Rysk) 29. Efiop Brun 100 g oval god produktiv medeltidig lang sktird (Rysk) 30.L English Breakfast Rcid oval spetsig i stora klasar, 50 g medeltidig produktiv god (UK) 31. Fakel Rtjd rund medeltidig (Rysk)

32. Flamme Orange rund 60 g htig carotenhalt medeltidig (Holland) 33. Fryhsauber Rdd 60 g 1,5 m planta (tysk) 34. Golden Plum Orange plommonformad ca 90 g medeltidig 35. Ghost Cherry 40 g mjdlkvita tomater med tunt ludet skinn, medeltidig 36. Gogoshary Polysatyi Rdd med gula stripor,90 g, oval medeltidig (Rysk) 37 Green Belle Grtin med mdrkgrtina stripor, oval, medeltidig (USA) 38. Green & Yellow Mossgrdn med mtirkgrtina stripor 110 g rund medelsen 39. Green Zebra Mossgrdn med mtirkgrdna stripor 90 g medelsen 40. Grusha chernaya Svart piiron Svartrdd 100 g medelsen (Rysk) 41. Gruchnevy R6d 80 g piironformad medeltidig god (Rysk) 42. Hellfrucht Rtid plattrund god medeltidig (tysk) i 43. Hutorskoj sasaschuye Blekorange langlagringstomat, mognar ej, genetiskt manipulerad. (Rysk) ++. Inchir Orange Orange fikon piironformad 70 g medeltidig (Rysk) I +S. Inchir Red Rtitt fikon piironformadt} gmedeltidig (Rysk) 46. Iris Candy Orangegul flammig, ibland med r6d botten 100 g, rund medelsen (USA) 47. Ivory Egg Gulvit oval 80 g medeltidig (USA) 48. Jablonka Rossi Rdd god produktiv 80 g (Rysk) 49. Japanese Trifele Black Svartrdd oval 90 g tidig (Rysk) 50. Japanese Trifele Red Rtid p?ironformad 80 g tidig (Rysk) 51. Japanese TrifeleYellow Gul p2ironformad 70 g medeltidig (Rysk) 52. Kartofel nyi Rosardd 100-200 g hjiirtformad (Rysk) 53. Katush ROd 150 g plattrund medeltidig (Rysk) 54. Kondine Rtid rund 90 g produktiv medeltidig god 55. KosmonavtVolhov Rtjd rund 100 g (Rysk) 56. Kumatoto Svartrtid normalstor (100-130 g) tomat, htigv?ixande, god 57. Legend Rttd tidig 80 g (England) 58. Mai ROd 100 g tidig (Estland) 59. Malinobyi Rosanid 80 g medeltidig (Rysk) 60. Manzano Rtrd oval pastatomat 90 g medeltidig (Italien) 61. Martina Rdd rund 80 g medeltidig god trevlig produktiv vanlig tomat 62. Moneymaker Rdd rund 80 g god medeltidig klassisk tomat, gammal yrkesodlarsort (UK) 63. Oligvose Rosarbd 70 g oval medeltidig god produktiv (Fransk) 64. Olympiade Rdd oval pastatyp 100-200 g 65. Onix R<jd oval90 g fast medeltidig (Rysk) 66. Orange Bourgain Orange rund god 30 g produktiv medeltidig 67. Orange Green Zebra Orange med mdrkgriina stripor 40 g 68. Orange Potato Leaf Orange plattrund 150 g medeltidig (USA) 69. Outdoor Girl Rijd ca 70 g, mycket god produktiv tidig (iiven ute i kruka). Favorit. 70. Oziris Svartr<jd rund 150-300 g medeltidig god (Rysk) 71. Pen Guan Rosartid 50 rund god medeltidig (Kinesisk) 72. Pirkstine Orange Orange 80 g avlang pastatyp medelsen (Rysk) 73. Polistranyi Rtrd med orange stripor, plattrund produktiv medeltidig (Rysk) 74. Potentat Ljusrdd 90 g rund tidig god (Gammal yrkessort Sverige) i 75. Quiang Feng R<id rund 150 g produktiv medeltidig (Kina) 76. Rajtilek Rdd rund 80 g produktiv tidig (Tljeckien) 77. Rannij (Tidig) Rtrd plattrundi20 g god tidig (Rysk) o 78. Red Bison Rdd skinande rund tidig (USA) 79. Red Zebra Rdd med orange stripor 80 g medeltidig (USA) 80. Rianto Rdd 70 g oval med spets i klasar produktiv medeltidig (Spansk) 81. Russian Brown Brunr<id rund ca 90 g medeltidig (Rysk) 82. Russian Orange Orange plattrund 150 g medelsen (Rysk) 83.L Sabeleka Rcid mycket l6ng spetsig tomat medeltidig (Rysk) 84. ScotlandYellow Gul rund 80 g tidig god produktiv (Skottland) 85. Selandia Rdd 90 g rund produktiv god (Gammal svensk yrkessort) medeltidig 86. Shygan Svartrtid rund 120 g medeltidig god (Rysk) 87.L Siberian Early Rttd 60 g rund tidig god 80 cm planta (Rysk) 88. Skorospelka Ritd 90 g tidig (Rysk) 89. Slivovidnyi Rosardd oval 50 g produktiv god tidig ling sktird (Rysk)

90. Spreckled Roman 91.L Stupice 92. Sub Arctic Maxi 93. SubArctic Plenty 94. Sungella 95. Tambovskij 96. Tamina 97. Tangella 98.L Taxi 99. Tigerella 100. TigerTom 101. Tonelet 102. Uacher 103. Valentina 104. Victory 105. Viktorina 106. White Peach 107. White Potato leaf 108. Yellow beef 109. ZaoFen 110. Zhong Shu Rtjda med orange stripor, lang spetsig 100-2009, medeltidig, vacker, produktiv Rdd 70 g rund god tidig 2 m planta (Tjeckien) Rbd 70 g rund tidig 1,5 m planta (USA) Rdd 30 g runt tidig 1,5 m planta (USA) Orangegul40 g rund tidig god produktiv (UK) R<id plattrund 80 g medeltidig (Rysk) Rdd god 80 g tidig 1,5 m planta (RYsk) Orangebrun 70 g rund produktiv god medeltidig ger liinge Ljusgul 100 g 1,5 planta produktiv god. Rtrd med orange stripor rund 80 g produktiv god medeltidig Rtjd med orange stripor rund 70 g produktiv god medeltidig Orange piironformad 70 g sen Rcid oval pastatyp 90 g, medelsen Rtjd oval pastatomat 90 g produktiv medeltidig 1,5 m planta Rcid rund 70 g god medeltidig produktiv Rttd 80 g tidig (Rysk) Vit sammetsskinn 70 g medeltidig lflg avkastning (USA) Vit plattrund 100 g god produktiv medeltidig 80-150 g gul flemrmmig god medeltidig. Rosardd 2009 plattrund 1,5 m planta (Kina) Rdd 200 g plattrund produktiv lang skdrd (Kina) Stufftomater hiltomma ftir att fvlla med nisot. fiir v:ixthus. 111. Gogo Polystranyi 112.L Gogoshary Rcid med orange stripor 70 g medelsen delvis hiltom (Rysk) Rdd orangestrimmig 90 g, medelsen delvis hiltom (Rysk) Rdd blockig 90 g medelsen, delvis hiltom (Rysk) 113. Novo Gogoshary ll4. Schimmeig's striped Rtjd med orange stripor ribbad vacker 80 g delvis hiltom medelsen (USA) 115. Yellow Ruffled Gul kraftigt ribbad, urildrig form, hiltom tomat 80-150 g (USA) 116. Yellow Stuffer Gul blockig stor medeltidig delvis hiltom f<ir att fylla till ugnen (USA) Cocktailtomater hiisviixande ftir vflxthus eller tidisa fiir varm viigg 117. Black Striped Cherry Brun med griinsvarta stripor, 20 g, fast, medeltidig 118. Black Sweet Cherry Brunrdda 15 g runda mycket goda tidig produktiv sktird liinge 119. Brown Berry Brunrtjda 15 g runda mycket goda tidig produktiv sktird lzinge 120. Chemchuchinka Rosartid (Rysk) I2l. Cherry Red Rdd 15 g rundoval tidig god I22. Chio Chio San Rosardd oval god tidig 20 g 1,5 m planta (Kina) 123. Christmas grapes Rdd 10 g goda tidiga. 1,5 m Planta. 124. Floridity (Fx) Rtid avling ofta spetsig, fast, mycket stit o god, medeltidig, sktird liinge. 125. Gardeners Delight Rdd rund 20 gillngaklasar god mycket produktiv tidig t26. Gelbe Dattelwein Gul droppformad i enorrna klasar (257 lkjase rekord) god medeltidig I27. Green Grape Mossgriin 25 g oval mycket god medeltidig 1,5 m planta 128. Huang Sheng Guo Gul oval cocktailtomat2' g, htigviixande (Kina) 129. MeiWei 130.L Merlot Rtid rund 20 g god medeltidig (Kina) Rcid oval35 g produktiv, lang sk<ird, tidig, mycket god l3l. Mexican Honey Rdd rund 30 g mycket produktiv linga klasar god tidig 132. Mirabelle Gula 10 g frukter i miingder, tidig. 133. Miska Rtida 30 g hjzirtformad god tidig (Rysk) 134. Orange Sweet Cherry Orange 10 g produktiv stit god ling skdrd 135. Petit Pomme Blanche Vit 10 g rund medeltidig (Fransk) 136. Red Cherry Rttd 35 g rund god produktiv linga klasar tidig (USA) 137. Red Cherry Weibulls Rdd 20 g rundoval tidig god' 138. Red Egg Cherry 139. Red Pear 140. Sladkoechka l4l. Snowberry Rtjd oval tomat 15-20 g Rdd piironformad 15 g tidig god 1,5 m planta Rdd 15-20 g runda goda frukter. Vit 15 g rund god ger skcird liinge (USA) 10

142. Sun Baby Gul droppformad 15 g god tidig (USA) 143. Sun Belle Gul piironformad2} g medeltidig 144. Super Sweer 100 (Fx) R6d 5-10 g stit o goa tiaig 145. Super Sweer 100 New R6d 5-10 g s6t o tidig, Fi 146. Sweet Oliviade Fx Rcid oval 15 g s6t god 1,5 m planta. 147. Trin Min Gul20 g godlig avkastning medelsen. (Kina) 148' vishenki Rcid Rdd 15 g cocktailto-ut, goi rikbzirande ridig (Rysk) 149- Vishenki Gur Gul 15 g cocktailtomat, god rikbiirande tiaig 150. 6ystl White Sweer Cherry Vit 15 g rund scit myckeigod tidig. 151. Yellow Cherry Gul 15 g rund meaettiaig, ling sk6rd 152. Yellow pear Gul piironformad 15 g,*a"ttiaig 1,5 m planra 153. L.esculentum pran 154. L.esculentum.v.serasiforme Fr6n peru. R6d 10 g. Medeltidig. vir urtomat 155. L.cheesmanii Frin Galapagos. Gil 4_6 gir_-a klur*, medeltidig 156 L'pimpinellifolium orange med massor av smi 3-5 g tomater, medeltidig 157. Agata 158. Alaska Wonder 159. Balcon Zauber 160. Belyi Naliv 161. Birgittas gula 162. Bloody Butcher 163. Bonita 164. Borghese 165. Camp Joy 166. Cesu Agrie (Tidig) 167. Cherry Salad 168. Chibikko 169. Churavlik 170. Coldest l7l. Don Juan 172. Dulcia 173. Earliest of all 174. Early Salad 175.L Eva 176. First in field 177. Freiland Fruhesre 178. FuzzyWuzzy 179. Gajumalas 180. Gavrosh l8l. Gold Nugget 182 Grekisk Balkong 183.L Grushovka 184. Hana 185. 13 186. Ida Gold 187. Idola 188. Impuls 189. Japanese Early 190. Katrina l9l. Kotlas 192. Krajova 193. Latgales 194. Lime Green Rod plattrund ca 100 g 80 cm:s planta tid@ Ljusr<id plaurund 80-r50 g ca g0 cm planta tidig produktiv god rusn;. nba runo 50-80 g 80; pil#ililjl:lffiltjj?3:i:ili:; Rdd 200-3009 k6ttig, tidig produktiv busktomat Gul 30 g rundoval, ca I m planta, tidig produktiv R6d 50 g plattrund, ca I m planta. Rcid plattrund ca70 g, tidig god 70 cm planta Rcid oval 25 g god medeltidig lm Rcid oval20 g tidig mycket god 1,5 m planta Rcid plattrund 70 g 80 cm:s planta tidig god (Lettland) Rdd rund 25 g god tidig 80 cm:s planta, god resistens bladmcigel Rdd 15 g tidig 70 cm planta (Japansk) Riid 1009 fast tidig produktiv 70 cm planra (Rysk) Rcid plattrund 150 g 1,5 m planra medeltidig produktiv god Rcid oval med blekorange stripor, medeltidig (Rysk) Gul plattrund 80 g, produktiv tidig god (polen) Rttd 30 g rund, god, 1,5 m planta Rcid rund 35 g produktiv tidig 1,5 m planta litg 100 g plaurund produktiv mycket tidig biisr friland 02 (Rysk) Rdd 60 g niistan rund mycket tidig god produktiv. Rcid ribbad plattrund 100 g tidig god I m planra (Osterike) Ljusrdd med orange stripor, 40-80 g, luden gri planta g0 cm hclg Rdd plattrund 70 g. I m htig planra, tidig (Lettland) Rtid rundoval65 g 60 cm planta tidig (Rysk) Orange 20 g god rund tidig I m planta (USA) Rdd 15 g 60 cm planta tidig Rosariid oval 100-200 g 1 m planta medeltidig (Rysk) Rdd 100 g plattrund god, 70 cm (Ungern) Rcid plattrund 100 g produktiv mycket ridig g0 cm (Rysk) Orange oval 30 g mycket tidig planta 60 cm (USA) R<id rund 90 g tidig planra 80 cm (Rysk) Rod rundoval fast 90 g medeltidig g0 cm planta (Rysk) Riid rund 60 g tidig 70 cmplanta (Japan) Rdd rund 80 g tidig god produktiv g0 cm planta (Rysk) Rtid plattrundt} g god p6 l m planra tidig, produkiiv ger skcird liinge Rcid rund 80 g god produktiv g0 cm planta tioig 6ysg Rcid rund 80 g god I m planta medeltidig produktiv (Lettland) Gulgrcin 80 g pi 1 m planta medeltidig (USA) 1l

195. Ljana Riid plattrund 100 g pi 80 cm:s planta (Rysk) 196. Maja Rttd 80 g planta 50 cm mycket tidig I97. Mand Rttd 80 g pi 80 cm planta produktiv tidig (Ungersk) 198. Marjuchka Rbd oval40 g produktiv tidig god 70 cm planta (Rysk) 199. Maskota ROd 30 g fast rund 50 cm planta tidig (Rysk) 200. Moskvits Rdd rund 50 g tidig 60 cm planta (Rysk) 201. Nevas Early Rdd rund 50 g 70 cm hiig planta tidig (Rysk) 202. Ogni Moskvy Rdd rundoval90 g tidig planta 70 cm. (Rysk) 203. Ogorodnik Rdd rund 80 g fast 80 cm planta medeltidig (Rysk) 204. Oktradnie Rtid rund 90 g tidig (Rysk) 2O5. Oregon Spring Rttd 120 g plattrund 1 m planta tidig (USA) 206. Orenburg Rtid rundoval 80 g 80 cm planta tidig (Rysk) 207. Pipo Ljusrtid 90 g rund produktiv tidig I m planta 208 Podzneksnik Rttd 80 g ganska tidig, 80 cm planta (Rysk) 209. Polar Gem Ljusrtid 90 g rund produktiv tidig 70 cm planta (USA) 2I0. Polosatik Rdd 200-300 g plattrund tidig 1 m planta (Rysk) 2ll. Polistranyi bush Rdd med oramge stripor, 80 g, (Rysk) 212. Preljoda Rdd 90 g rund tidig (Rysk) 213. Raketa R<id oval raketformad med spets 80 g tidig god I m planta (Rysk) 214. Red Alert Rdd 25 g oval produktiv tidig 70 cm planta 215. Reisentraube Rdd20 g oval spetsig produktiv stora klasar 60 cm planta (Tysk) 216. Renita Rdd 100-150 g, ridig, produktiv, planta 70 cm 2I7. Robots Ljusrdd rund 80 g tidig god 1,5 m planta (Rysk) 218. Roma R<id oval pastatomat 70 g,70 cm planta (Italiensk) 2I9 Roma X Rrid oval pastatomat 90 g, I m planta produktiv. 220. Roter Swerg Rdd plattrund 90 g tidig god produktiv 1 m planta (Tysk) 221. Russian Red Rdd 80 g rund tidig I m planta (Rysk) 222. Sandpoint Rdd 50 g rund 70 cm planta mycket tidig 223. Santa Stor Rttd 70 g plattrund god tidig 60 cm planta (Lettland) 224. Siberia Rdd 50 g oval tidig 80 cm planta (Rysk) 225. Sibirjak Rcid plattrund 100 g tidig 90 cm planta (Rysk) 226. Sibirskij Skorospelyi Rdd rund 80 g tidig 90 cm planta (Rysk) 227. Silvery Fir Tree/IVlorkovnyi (Morotslik) 120 g plattrund 70 cm planta morotsblad tidig produktiv 228. Slivovidnyi Polysatyi R<jd med orange stripor oval 80 g 80 cm planta medeltidig (Rysk) 229. Small Fry Rdd 30 g rund tidig god 1,5 m planta 230. Solguld Gul rund 80 g mild smak tidig 70 cm planta (Svensk) 231. Stoikij Rosardd 100-150 g rund 80 cm planta medeltidig (Rysk) 232. Suburjak R<td Sibirisk 80 g tidig (Rysk) 233. Talalahin Rcid plattrund god tidig 150 g 100 cm planta tidig i Ryssland popul2ir sort 234.L Tigerette gul Gul med mtrrkgula stripor 70 g oval planta limegrdn 60 cm lig avk. 235.L Tigerette rtid Rtid med orange stripor 70 g oval limegriin planta 60 cm lig avk. 236. Tommy Toe Rtid plattrund 35 g tidig 1,5 m planta 237. Tummeliten Rdd 10 g rund 1 m planta (Svensk) 238. Utro Rdd fast plattrund 80-150 g medeltidig 1,2 m planta (Rysk) 239. Valuta Rdd 100-130 g plattrund tidig 1 m planta (Rysk) 240. Yantarnyi Gul40 g rund mycket tidig 60 cm htig szitter frukt vid lig temperatur (Rysk) 241. Yellow Bush Gul 10 g rund tidig 60 cm planta 242. Zarnitsa Rdd plattrund 100-150 g tidig 80 cm planta (Vitrysk) 243. Zuravlik Rdd 100 g god (Rysk) Ampeltomater ftir amplar och krukor ute eller i viixthus - uterum. 244. Pendulina Gul Gul oval med spets 30 g 40 cm planta vek mycket tidig (Svensk) 245. Pendulina Rtid Rdd oval med spets 25 g 40 cm planta vek mycket tidig (Svensk) 246. Pendulina Orange Orange oval med spets 25 g 40 cm planta vek mycket tidig (svensk) Dviirgbusktomater ftir krukodlins ute eller inne. friland eller vfixthus. 247 Balconi Red Rdd rund 10-15 g 25 cm:s planta tidig (Italien) t2

248. BalconiYellow 249. Bemma 250.L Florida Petit 251. Funsu 252. Garten Perle 253. Green Sausage 254. Minibel 255 Red Canary 256. Red Robin 257. Santa 258. TinY Tiger 259.L Yellow CanarY Gul rund 10-15 g 25 cm:s planta tidig (Italien) Rtid rund 20 gph30 cm:s planta tidig (Rysk) Rdd rund 10-15 g 20 cm planta tidig (USA) Rdd rund 60 g produktiv 30 cm planta tidig (Rysk) Rosartid 10 g rund 30 cm Planta Gulgrdn med grdna stripor, avlflng lielrvkt 30 cm pl ROJrund 25 gllngsktjrd medeltidig (Rysk) Rdd rund 20 g Planta 35 cm tidig Rdd 15 g rund, Planta 25 cm, tidig Rtid rund 25 g30 cm:s planta (Lettisk) Rdd orange strimmor, 35 cm Planta' Gul20 g rund tidig 25 cm Planta Bifftomater halvhtie eller hiievlxa-nd'9.fti-r viixthus''lit9-r-ner krflvande men kul' 260.L Amish Paste @ktittig biffrunt 200-300 g (usa) 261. Anna Russian Rtid hjnirtformad0'2-o'7 kg medeltidig (Rysk) 262. Apelsin orange rund ca 300 g halvhtig planta god produkriv medeltidig (Rysk) 263. B15 Rosartrd plattrund 200-300 g medelsen (Rysk) 264.8 TRosartldplattrund200-300gmedeltidigproduktiv(Rysk) 265. Beauty Lottringa Rtjd m nigon orangestripa, veckad plattrund 0'3-1 kg (Rysk) 266. Beefsteak Rtid oregelbunden 0'3-0'8 kg' medelsen 267. BigYellow Simpson Orange hjiirtformad 0'2-0'4 kg medelsen 268. Black Early Brunrdd biff 200-500 g' medeltidig (Rysk) 269.BlacklcebergBrunrtjdplattrund0,2-0,4kgmedeltidig(Rysk) ZTOBlackStarRtrdviolettplattrundbitr200-500g'ktittig'medeltidig(Rysk) 271. Blue Fruit Rosavioleti ca0'2-0'4kg plattrund medeltidig (USA) 272.L Budenovka Rosarod hjiirtformad kgtiiq tg' medelsen (Rysk) 9'l-t 273. Burpees Jubilee orange ptattrund god 0,2-0'5 kg halvhdg planta medelsen (usa) 274. Cementnik R6d niistan rund 0-,3-0'6 kg produktiv god medeltidig (Rysk) 275. Charles Mortage Lifter Rdd hjiirtformad ktittig 0,3-1 kg medelsen (usa) 276. Chokolate Brunrdd 0,2-0,4kg plattrund medelsen (Rysk) 277. Cosroluto Genovese Rird pla*rund rib;a gammal god (Azterk typ bifll 0,2-0,5 kg (Italien) 278. Currence O,ung"gut 200-350 g-ptu'trunj med lober' ganska tidig' produktiv (USA) 27g. Delisious Rtid biff 0'3-0'5 kg' Ej jiitteformen med samma namn' 280. Dixie Golden Giant Orange 0'2-0'3 kg (USA) 281. Early Girl Rtjd 100-400 g god tidig sort 282. Elfie Red Rdd hjiirtformad 0'2-0'5 kg medelsen 2S3.EvaPurpleBallRosarddplattrund0,15-0,35kg,medelsen. ZB4. Feuerwerk (Fyrverkeri) Rtid meiexplosion av orange strimmor frin botten 0'3 kg (Tysk) 285. Finger beef Rtid sammansatt av minga smfl tomater - felande lank till bifftyp' 286. Gnom Rdd biff 150-250 g medeltidig (Rysk) 2ST.GoldenQueenorangerund300ggodmedelsen(USA) 288. Green Wish Mossgriin ibland med orange plattrund 200 g medelsen (USA) 28g. Hazel Mae Gulrijd ofta med rtld botten plattrund medelsen 0'3-0'8 kg (USA) LF 2go.HugeBlackSvartrodo,2-0,4kgplattrundmedelsen(Frankrike) 2gl. Huge GiantYellow Gulvit plattrund ribbad 0,3-0,8 kg medeltidig (usa) 2g2. Ispolin Rosariid 0,2-0,4kg rund produktiv medelsen (Rysk) 2g3. Japonskij Krab Rdd veckad 0'3-0'8 kg' medeltidig (Rysk) 2g4. Japanese oxheart no.u.tijtllirtfo.-ua!o-o-1soo g - mycket stor och kdttig (Japansk) 2g5. Kanopus R6d rund 0'2-0'5 kg' 1'5 m planta 296. Kardinal Rosarod plattrund O'2-O'5 kg medelsen (Rysk) 2g7. Kiwi Mossgrdn 0,2-0,5 kg plattrund medelsen (Rysk) 2g8. Kimatoto Ljusrdd plattrund 0'3-0'6 kg medeltidig (Japansk) 2g9. Krim Svartriid plattrund 0'2-0'4-kg medelsen (Rysk) 300. Kupol London ROd hjaiformad ktittig 0,3-0,8 kg, medelsen (Rysk) 301. Kupol Sibir Gul hjiirtformad kdttig 0,3-0'8 kg, medelsen (Rysk) 302.L Lemon Oxheart Gul hjiirtformad 0'3-0'8 kg' medelsen 13

303. Marmande Riid plattrund 150-300 g produktiv god 304, Mashenka Rdd 0,2-0,6 kg, rund produktiv medeltidig 305. Mom's R6dgul ofta med rdd botten, plattrund 0,3-1 kg medelsen (USA) 306. Orange Beef Orange plattrund 200-5009, medelsen 307.L Orange Brandywine Orange plattrund 200-400 g, medelsen (USA) 308. Orange Oxheart Orange hjiirtformad 0,2-0,6 kg medelsen (USA) 309. Pearl'sYellow Gulrtid med rtid botten,0,3-0,8 kg, bifftyp medelsen (USA) 310. Pink Petticoat Rosardd veckad 200-350 g medeltidig. (USA) 311. Polan Rosariid 100-200 g plattrund medeltidig 80 cm planta (Polsk) 3I2.L Powers Hierloom Elfenbensvit oval0,2 kg produktiv medelsen (USA) 313. Rosi Mori Rosartid rund 0,2-0,4 kg, medeltidig Rumiinien 314. Russian Oxheart Riid hjiirtformad2d}-i2oo g, produktiv medeltidig (Rysk) 315. Samson Orange 150 g plattrund medeltidig (Rysk) 316. Simpson Orange hjiirtformad biff 150-400 g 31,7. Siniy Brunviolett plattrund 200-400 g, ganska tidig, produktiv. 318. Sneshno Belnyi (Snd vit) Vit plattrund 0,2-0,5 kg medeltidig (Rysk) 319. Southern Nights Svartrtrd 150 g plattrund 1 m planta medeltidig (Rysk) 320. Sunray Gold Orange rund 0,2-0,4 kg god produktiv medeltidig (USA) 32I. Tibet Apple Rosardd plattrund 0,2-0,5 kg medeltidig, 322. White Beauty Vit plattrund 0,2-0,4 kg medeltidig produktiv 323. Yellow Agrie (tidig) Gul plattrund 0,2-0,6 kg medeltidig (Rysk) 324.L Yellow of Bijal Rddgul med rtida fliickar plattrund vacker 0,2-0,6 kg (Rysk) 0ryryryryry0 325. Yellow Stone Gulrtid ofta med rtida partier plattrund vacker 0,1-0,3 kg medelsen Har ni nigon trevlig eller ovanlig tomatsort som ni inte finner i listan si kan det vara sfl att jag har den men inte nog frtj att erbjuda, beriitta fcir mig si hdr jag av mig om jag vill ha nigra fr<in. Det kan resultera i att jag skickar nigot tillbaka. Jag har massor av sorter som inte iir med i listan men bara lite frii av dem. Har ni anmlirkningsviirda bra resultat eller annat som kan vara bra fdr andra att veta si ska jag fbra det vidare i kommande medlemsblad. Har ni frtin eller ltikar till ovanliga Allium si skicka ett brev si kanske vi kan byta eller jag kan ktipa. Kanske jag kan hjalpa er att identifiera arten. Till er som skickat plantor till vilda AkerbZir vill jag s?inda ett stort tack. Dom har klarat sig bra si h2ir lingt. Chili och paprika samt Physalis. Chili & Paprika sflr vi redan i januari-februari - ger bra skcird kommande sommar-hcist. Rocoto, Capsicum pubescens, perenn storfruktig k6ttig het chili. Plantor I,5-2,5 m h<iga. Lila blommor. Ovanlig h?ir, vanlig Peru - Bolivia. Pris per pise 10 frtin 20 kr. Fiirgmix r6d oval, rtid rund, brun oval, vit oval, gul oval, orange oval.... Mix chili av olika sorter och arter. Pise 15-20 frdn 15 k..'.'... Mix paprika storfruktiga gula, orange och rtida, produktiva, ftir viixthus. Pise 15-20 frtjn 14 kr Lflng paprika, normalt 15-25 cm, rtjd, ftir viisthus. Pise 15-20 frtin 15 kr... Jiittepaprika Kantor Fl. Tjockvtiggig stor produktiv paprika. Pise 10 frtin 20 kr Jalapeno Delicias Fl storfruktig, rikbiirande, god sort. Pise 20 kr 10 frdn Anaheimtyp solano Fl ling stor rtjd stor, rikbiirande god. Pise 20 kr 10 frtin Poblano San Jose Fl stor, Sydamerikas paprika, rikbiirande, god, aromatisk. Pise 20 kr 10 frtin Piri-Piri chili fran Afrika, 5 cm heta frukter, planta 60 cm. Pise 15 kr 15-20 frtin.. Guldbiir (Kapkrusbiir) Physalis peruviana.viixthus, pise med 20-25 fron 12kr. Gyllenbiir Physalis pruinosa, frilandsodling, buske 70 cm, bnir 10-15 mm. Pise 20 frtin lzkr... Tomatillo Physalis ixiocarpa, till salsa verde, gul frukt, buske ca 70 cm. Odlas i viixthus. Pise 12 kr Tomatillo Physalis ixiocarpa, till salsa verde, lila frukt, buske ca 70 cm. Odlas i viixthus. Pise 12 kr I4

BESTALLNINGSLISTA TOMATKLUBBEN 2OO8 r8. 19. 20. 2r. 22. Namn Adress Ja tack jag vill ha detta medlemsblad i tomatklubben iiven 2009...ve1j Ja kr 20 Nej kr 0 Ftrr att tiicka porto, kuvert mm betalar jag oavsett besttillt antal pisar (obligatorfuk) kr 10 kr 10 Ftiljande tomatsorter dnskas mot 16 kr/pise. Ange giirna reserver. Summa Sortnamn Eventuell reserv l. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Krt6. 17. Betalas i fiirskott pi postgiro 417 s7 92-3 alternativt kontant. summa Du gliimde viil inte namn och adress iiverst? Kopiera giirna detta blad. Kr _ trsp 15

Tlansport ftiregiende sida Kr - Ny salladsmix ca l0 goda utvalda sorter, odlingsanvisning ftir lyckat resultat, stor port. 20 kr... Kr - Cikoriasallatsmix (rosensallat, sockertopp, frisee, escarol) til kyla. Si i juni, juli. Pise 16kr... Kr - Morotsmix med goda rtitter i olika fiirger, oange, gul, vit, rcid och violett. Pise 14 kr... Kr - Kajpltik trevlig virprimdr i april-maj, vackra blommor ftirsommar med 1-1,5 m stdngel, svarta toppltikar och lila blommor, ofta p[ sprtit. Ldk med odlingsanr'.lev.augusti 16 kr... Kr - Sandldk klyftor augusti. Rosablommande ltik som ger vitlcikslika liikar, kan sktirdas som liten purjoltik i m6nadsskiftet april-maj eller som klippliik november-april. Ldk augusti 25 kr...... Kr - Griisltiksfrd frfln vita, rosa och violettblommande stora-smivuxna plantor, pise 15 kr... Kr - Mix massor av olika Allium med vackra blommor frin hela viirlden. Pise fr<in 15 Kr.. Kr - Pipltlk Allium fistolosum. Vacker och anviindbar perenn sibirisk l6k. Pise frtin l5 kr... Kr - Rosenldk, Fridlyst vild svensk ltik (f.bot.triidgird), vackra blommor, sattor aug. 16 kr.... Kr - Grisell, gri scharlottenl<ik, planteras hdst, fransk gourmetliik siittltik hcistleverans 35 kr... Kr - Allium frtin begr?insad miingd - om slut prelimin?ir leverans till hdsten. Allium odorum, som stdrre form av kinesisk griisldk, vackra vita blommor, 16 kr Allium coeruleum, bliblommande 40 cm htig, smi toppldk 20 kr... KI Kr - Allium altaicum,liten grcinvit blomboll 30 cm hdg, frcin 20 kr... Kr Allium moly, lig 15 cm gulbolommande vacker, frdn 20 kr... Kr - Allium meteoricum, 20 cm hcig vitblommande, frdn 20 kr... Kr Allium splendens, stor gles lila blomboll, frtin 20 kr... Kr - Allium sikkemense, liten ljusbli blomma, 20 cm hdg fran Kina, frcin 20 kr... Kr - Allium jesdianum, rosa vacker boll 40 cm stdngel, frtin 20 kr... Kr Allium cyathophorum v. farreri, lila vackra blommor 15 cm htig, frdn 20 kr... Kr - Atlium myrrhicatum, vit blomma, frcin 20 kr... Kr Allium acutiflorum, rosa blomma, frdn 20 kr... Kr - Allium obliqum, grtingul blomboll pi 70 cm stiingel, frtin 20 kr... Kr Allium flavum, gula blommor ph25 cm stdngel, frcin 20 kr... Kr - Allium nutans, rosa blommor 40 cm stangel, anvlnds som virgrcint i Sibirien, frtin 20 kr... Kr - Allium carinatum, vinrdd blomma pi 30 cm stiingel, frcin 20 kr... Kr - Kinesisk knottrig slanggurka, smakrik och bra, pise fnin 16 kr..... Kr Kinesisk kilblandning mflnga former si 5 cm avstind, plantera ut 35 cm:s avstine, pise 14 kr. Kr - Kinesisk jordiirtskocka. Morotsform slata, blomning oktober. Pris 3-5 kndlar 60 kr.. Kr - Koriandei si i omgingar som hiirlig matkrydda, pise l0 kr..... Kr Vild rucola - Sandsenap, perenn mycket god bladgrdnsak, pflse 15 kr... Kr - Bianka jordlirtskocka blommar gula blommor augusti, goda stora kncilar, 3-5 60 kr... Kr - Violkungsljus vita och gula, fantastiskt vackra. P6se med massor av fr6n 10 kr... Kr - Vallmo vackra storblommiga enkla dubbla rtitt, vitt och rosa. Pise med frdn 10 kr... Kr - Akleja mix av ca 50 sorter, underbart vackra. Pise 10 kr..... Kr Akleja frdn frin brokbladiga och gulgninbladiga typer, pise frtin 12 kr... Kr - Digitalis purpurea - vanlig digitalis vacker fiirgmrx. Pflse 10 kr..... Kr Digitalis lutea, massor med smi gula vackra blommor, perenn. Pflse 10 kr... Kr - Solrosmix olika sorter flerblommande. Pise l0 kr... Kr Balongblomma bl6, nicandra 1-1,5 meter htig viixt, riklig blomning. Pise frti 12 l$... Kr - Bondbcinor mix (beige-lila-rtid-grdn med vita-svarta och rdda blommor). Pise 12 kr... Kr - Runnerbeans liga r<id-vita, rtida vackra blommor, iitliga goda baljor. Pise 16 kr... Kr - Runnerbeans htiga vita, rdd-vita, r6da, rosa vackra, atliga goda baljor. Pise 16 kr.... Kr - Selleripersilja sellerismakande klippgr<int Gott i grytor, soppor, sallader. Pise 12 kr... Kr - Vindruvssticklinagar Thornton (endast januari) grcin karnfri resistent god f.viixthus.35 kr 3st... Kr - Vindruvsticklingar Einset (endast januari) rtid kiirnfri resistent god f. Viixthus. 35 kr 3 st... Kr - Vindruvssticklingar Himrod (endast januari) grtin karnfri resistent god f. Viixthus. 35 kr 3 st... Kr -- Vitltikslista lev. augusti med minst 50 sorter mot frankerat returkuvert alt portoavgift 7 kr... Kr - Vitlirksbok - Allt om vitltik, 20 sidor i fiirg, minga bilder, 50 kr inkl m&p... Kr - Bok Odlargladje i Grcinsakslandet, praktisk fdr att lyckas. Pris 169 kr inkl mp... Kr - Bok Frukt o biir, en piirla fdr frukt o biiriilskare med ovanligheter. Pris 189 inkl m&p... Kr - Ny tomatbok i strirre format. Leverans i april. Pris 209 kr inkl moms & porto, emb... Kr - Hiifte om djupsiingsodling 4 sidor, 15 kr inkl moms o porto.... Kr - Totalsumma betalas i ftirskott pi postgiro 41757 92-3 alternativt kontant. Kr Ake Tluedsson Hans-Pers viig 2121855 Klagshamn I priserna ingir moms. Jag betalar F-skatt. 16