UMEÅ UNIVERSITET Teorier om studie- och yrkesval samt karriärutveckling, 15 hp Att vara tjej i skola och arbetsliv Av: XXXXXXX och XXXXX, SYV T4 2013-05-07
Innehållsförteckning Inledning... 1 Litteraturgenomgång... 2 Kön... 2 Flickans barn- och ungdomserfarenheter... 2 Förutsättningar... 2 Mognad... 3 Högskola... 3 Kvinnans begränsningar på arbetsmarknaden... 3 Betygen mellan olika elever; kön och etnicitet... 4 Klass... 5 Föräldrarnas sociala roll... 5 Sociala relationers betydelse... 5 Klasstillhörighet... 5 Värderingar... 6 Normer och klassbildning i skolan... 6 Etnicitet... 7 Medveten färgblindhet... 7 Föräldraengagemang och familjerelationer i vägledningen... 8 Andra påverkande faktorer; Betygen... 9 Föräldrar och omgivningens påverkan på flickorna... 9 Ansvar; det man valt och det man måste... 10 Familje-SYO och andra hjälpmedel för att underlätta... 11 Sammanfattande analys... 12 Diskussion... 15 Studie- och yrkesvägledningen... 16 Referenslista... 19
Inledning I denna rapport ska vi hantera och bearbeta några frågor som har med flickan och skolan att göra. Fokus kommer att ligga på flickors situation inom grundskolan och lite från de högre utbildningsområdena, då detta är tiden då identiteten skapas som mest, enligt tidigare studier och forskning. Utifrån detta kommer vi gå vidare med att studera hur olika faktorer som framkommer i rapporten påverkar arbetslivet för flickorna i framtiden. Vi har fokuserat på flickorna utifrån ett eget intresse, och för att se vad det faktiskt innebär att vara flicka i dagens svenska skolor. Vi kommer ta reda på detta ur tre olika perspektiv; klass, kön och etnicitet och har utefter dessa perspektiv kommit upp med de frågeställningar som går att läsa nedan. Vårt intresse för att studera flickors situation kommer från egna erfarenheter och från en stark nyfikenhet på att se vad olika vetenskapliga litteraturer och avhandlingar säger om ämnet. I vårt kommande arbete som studie- och yrkesvägledare tycker vi att detta är mycket relevant att ta till sig vid vägledningssamtal med både flickor och pojkar. Det är lika viktigt att veta hur pojkarna ser på flickor som hur flickor uppfattar sig själva. Dock kommer vi inte ta upp så mycket om det i denna rapport men det som framkommer är att pojkarna har samma syn på flickor som flickorna har på sig själva. Vi har döpt denna rapport till Att vara tjej för att vi tycker att det väcker ett intresse i att vilja läsa vidare. Vi använder oss av termen tjej utifrån Fanny Ambjörnssons 1 beskrivning i sin litteratur, där de kvinnliga eleverna själva vill bli kallade tjejer istället för flickor. Men i rapporten använder vi oss av båda termerna. Syfte: Vi vill ta reda på om tjejer blir särbehandlade i skolan, och om detta kan vara en påverkande faktor för kvinnans position senare i arbetslivet. Frågeställningar: - Hur bemöts flickor i skolan, och hur påverkar det elevens bild på sina egna möjligheter? - Hur påverkas flickan av familjens sociala klass när hon befinner sig i skolans miljö? - Hur möts utländskfödda flickor, eller flickor med utländsk familjebakgrund, i skolvärlden? Vilka fördomar finns det, och hur tänker dessa flickor om det? - Hur påverkar studie- och yrkesvägledaren? 1 Ambjörnsson, F. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasieelever. Stockholm: Ordfront förlag: 2003
Litteraturgenomgång Kön I detta avsnitt kommer vi att presentera den vetenskapligt grundade informationen som vi har fått fram angående den frågeställning som handlar om hur flickor behandlas i skolan och vad detta kan få för konsekvenser senare i arbetslivet. Flickans barn- och ungdomserfarenheter Många flickor går igenom traumatiska händelser som; föräldrars skilsmässor, familjekonflikter, alkoholmissbruk, ofrivilliga förflyttningar och mobbning. Dessa erfarenheter stör skolgången, flickornas sociala färdigheter och framtidsplaneringar. Detta resulterar i att de flesta kvinnor flyttar hemifrån i tidig ålder och tar sedan det första bästa arbetet som oftast är lågavlönade vikariat eller deltidsarbeten. Saknaden efter familjerelationen, efter att ha stött bort sin egen familj när de flyttade hemifrån, leder till att de flesta bildar familj och skaffar barn tidigt. Genom detta stannar många kvinnor kvar i dessa lågavlönade arbeten, som traditionellt blivit kvinnodominerade. Kvinnornas framtidsplanering blir framskjuten på grund av detta. 2 Förutsättningar Eleverna har olika förutsättningar och kunskaper kring val av utbildning och karriär. När anses eleverna vara mogna att välja när har eleverna fått beslutsfärdigheter för att kunna välja bland valalternativen? 3 Elevernas självvärdering och självförtroende utifrån sitt kön formas och utvecklas av deras uppväxt. Det tillkommer normer och värderingar som kvinnan måste leva upp till. Historiska uppdelningar av manligt och kvinnligt lever kvar och påverkar kvinnans förutsättningar inom utbildnings- och karriärsval i dagens samhälle. Till detta tillkommer andra faktorer som påverkar yrkes och utbildningsvalet. Kvinnor upplever valet på ett annat sätt än männen. Som ung formas och märks eleverna vilket leder till bestämda mönster och önskningar värderingar om kvinnor lyfts fram. 4 Bidragande händelser till att flickor ska lyckas kan vara stöd och uppmuntran, arbetslivserfarenhet, inspiratörer och erfarenhet av skolan. Betydelsefull uppmuntran leder till att öka självförtroendet och våga anta utmaningar och se möjligheter i sina yrkes- och utbildningsval. Kvinnan ser inte framtiden utefter specifika värderingar som lön, position eller prestige. Konsekvenser av olika övergångar, händelser och beteendemönster varierar beroende på när de inträffar i livet. 5 Kvinnans anpassningsförmåga och etablering i arbetsmarknaden uppfattas som en 2 J. Dresch, L. Lundahl: Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv : 1 uppl. : Lund: Studentlitteratur: 2010 3 4 5 Sida2
kontinuerlig konstruerande karriär och en identitet som formas av individen och omgivningen. Kvinnans bana i arbetslivet formar en otrygghet av händelser som påverkar hennes beslut i livet. Som kvinna blir vägen mer komplicerad då det inte finns samma möjligheter att kunna nå karriärmål och hitta en balans till familjelivet som männen kan uppfattas ha. Detta är en traditionell faktor som speglar kvinnornas val än idag. Rollen som kvinna och de tillhörande möjligheterna är begränsade. 6 Mognad Kvinnans sociala bas och erfarenheter tillsammans med individuell mognad och självuppfattning påverkar vilka val kvinnan kommer att göra. Genom socialisering kommer kvinnan att interagera med samhällets normer och värderingar. Flickornas val av gymnasial utbildning är förankrade i deras uppväxterfarenheter som är inriktade mot kvinnodominerande yrken och utbildningar, som ex; hantverksprogrammet, handel och administrationsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. 7 Vägarna mellan skola och arbete har blivit längre och mer komplicerade. Arbetsmarknadens krav har förändrats, man vill inte anställa en ungdom, de krävs längre utbildning och mer yrkeserfarenhet. Genom detta har etableringsåldern ökat och flera är arbetslösa. Samhället diskuterar den splittrade etableringsprocessen. Deltidsarbeten utförs fortfarande främst av kvinnor med lägre utbildningsnivå och låg inkomst. 8 Den större tolerans och empati som tjejer förväntades presentera innefattade också en föreställning om mognad och ansvarstagande. 9 Oftast har lärare och de olika grupperna i klassen denna förebild. Det är tjejerna som ska ta initiativet när det gäller grupparbeten och andra gemensamma uppgifter, för att tjejer ses vara mer mogna och tar mer ansvar. Man kunde även se i klassrummet att tjejerna ofta var de som sa åt killarna att vara tysta, de tog en roll av mamma. 10 Högskola Kvinnorna har ökat sin andel både på de studieförberedande gymnasieprogrammen och inom högskolan. Kvinnorna från arbetarhem är den grupp som står för den relativa ökningen. Generellt ökade andelen unga kvinnor betydligt snabbare än de unga männen bland nybörjarna i högskolan. Den historiska mansdominansen vid högskolor och universitet har försvunnit och kvinnorna har övertagit männens tidigare försprång sedan 1993. 11 Kvinnans begränsningar på arbetsmarknaden Sverige och de skandinaviska länderna har en högre social rörlighet än andra länder, medan den könsmässiga rörligheten på arbetsmarknaden är begränsad. Sverige har en av världens 6 7 8 9 Ambjörnsson, F.: 2003: sida 61 10 11 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 Sida3
mest könssegregerade arbetsmarknader. Kvinnor har i genomsnitt erfarenhet från något färre arbetsplatser, yrken och växlingar mellan sysselsättningar än männen. Kvinnans övergångar är från arbete till arbete till skillnad från mannen som oftast sitter kvar på de högre positionerna. Detta beror på att kvinnorna oftast befinner sig inom kvinnodominerande yrken som består av korta vikariat eller deltidsarbeten. 12 Många kvinnor beskriver sina arbetsliv som fånge i en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnan drabbas genom mödraskapet föräldraledigheten är en av orsakerna till osäkerhet i arbetslivet. Ett vikariat förlängs inte om man blir gravid, det kommer även vara en lång period som kvinnan inte är delaktig i arbetslivet. Det är även en punkt som många arbetsgivare frågar en kvinnlig sökande om hon planerar att skaffa barn inom en snar framtid. Det kan förekomma avbrutna utbildningar, saknade slutbetyg och olust inför utbildning. 13 Betygen mellan olika elever; kön och etnicitet Vårterminen 2009 genomförde skolverket en undersökning om hur betygen skiljer sig åt mellan könen och etnicitet. De samlade in resultaten från nationella proven, för årskurs 9, i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. De elever som beskrivs som elever med utländsk bakgrund i undersökningen är elever som är födda i utlandet eller att båda föräldrarna är födda utomlands. Resultaten visar att det är fler flickor än pojkar som har godkända betyg. Detta gäller för svenska och svenska som andraspråk. Det kom även fram att andelen underkända svenska infödda pojkar var högre än antalet utländska flickor. 14 Inom ämnet matematik var det inga större skillnader mellan prestationer och kön. Dock var det flest pojkar av andelen med betygen MVG. Mellan infödda och utlandsfödda elever ser man att matematiken var mest jobbig för utlandsfödda. Detta kan ha att göra med resultaten från läsförståelsen i svenska språket, där 20 procent av de utlandsfödda eleverna inte nådde målen. En grund för att kunna klara en matematikuppgift är förståelse; läsförståelse. Extra viktigt är det i ämnet matematik, då man inte kan visa sina matematikkunskaper pga. bristande läsförståelse. 15 De engelska proven hålls helt på engelska, så de färdigheter man (inte) har i svenska språket har ingen betydelse här. De resultat som kom fram visar att det inte är stora skillnader mellan etniskt svenska elever och utlandsfödda elever. Dock ser man att flickorna dominerar vid andelen av de högre betygen. 16 12 13 14 Skolverket (2004c); Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i ämnesprovet svenska ; Pressmeddelande 1 Juni 2004 15 16 Sida4
Klass I detta avsnitt svarar vi på frågan som handlar om hur och om flickan påverkas av familjens sociala klass och status när hon befinner sig i skolan, vi kommer även ta upp andra påverkande faktorer som är viktiga i detta ämne, så som flickornas självbild med mera. Föräldrarnas sociala roll Barn till föräldrar som jobbar i de högre klasserna har högre betyg i skolan, visar en studie gjord av SOU (2003) 17. Då denna studie genomfördes hade 20 % av barnen till dessa högre tjänstemän Mycket Väl Godkänt i matematik till skillnad från de 5 % med samma betyg som kom från arbetarklassen. 18 Man kan konstatera att föräldrarnas sociala bakgrund har betydelse för elevers kunskaper om engagemang kring gymnasievalet. Föräldrar med lägre social bakgrund är mer beroende av informationen som de får av studie- och yrkesvägledaren. Föräldrar med en högre social bakgrund besitter oftast akademiska erfarenheter och förmedlar sina kunskaper till sina barn. Föräldrarnas roll och påverkan har inte bara stor inverkan inom skolan utan även i alla aspekter av samhällslivet. 19 Tjejer påverkas av familjens klass och status, speciellt vid valet till gymnasieskolan. Antingen vill man som eleven visa att man är bättre och mer studiemotiverad än sina föräldrar var, eller så följer man samma fotspår som dem. Men i elevens tanke finns föräldrarnas val med. 20 Sociala relationers betydelse De sociala relationerna är väsentliga för de unga vuxna. De påverkar deras utbildningsambitioner och inriktningar till yrkes- och livsbanor. Familjen är den grundläggande delen av deras identitet och den påverkande faktorn som formar deras agerande. Många relaterar sina val och sin karriärutveckling till familjemedlemmarnas historik de blir deras ekonomiska och praktiska stöd i utbildning, arbete och arbetslöshet. Det är viktigt att skapa ett nätverk av sociala kontakter för att bygga relationer i samhället. 21 Man ser att valet av karriär är starkt länkad till kvinnans sociala relationer, det har en avgörande och stabiliserande funktion med betydelse till möjligheter av framtidsalternativ. 22 Klasstillhörighet Utbildning utgör en viktig förutsättning för social rörlighet mellan generationerna, den sociala snedrekryteringen försvagas ju högre upp man kommer i utbildningshierarkin samt att kvinnor är mer socialt rörliga än män. Den viktigaste faktorn bakom den sociala snedrekryteringen till gymnasieskolan och högre studier är föräldrarnas klasstillhörighet, deras utbildningsnivå och ekonomiska resurser. Elever från högre sociala grupper presterar för det första bättre i 17 SOU: 2003;96: Utbildningens fördelning i en fråga om klass : Stockholm: Fritzes 18 19 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 20 Ambjörnsson, F.: 2003 21 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 22 Sida5
grundskolan än andra barn och söker därför studieförberedande gymnasial utbildning i större utsträckning, och för det andra söker de i högre grad sådan utbildning oavsett betygsnivå. 23 Man kan prata om manliga och kvinnliga strukturer som ger skilda intressen och olikheter. Deras olika kapital kategoriseras och skapar dominerande grupperingar inom skola och arbetsliv. Kapital är vad Bourdieu menar med ekonomiska, kulturella och sociala förutsättningar, och hur individer använder sina färdigheter inom dessa. Vad eleverna väljer domineras av personligheten - uppväxten som kvinna och de tillhörande kategorierna, den indelade grupperingen och klasstillhörigheten. 24 Värderingar Det finns en traditionell mall som tydligt visar vilken social position kvinnan intar i samhället, då hennes möjligheter är begränsade utifrån att hon är kvinna. Oberoende på klassbakgrund kan kvinnan forma sin egen livsbana men hennes väg är traditionellt påverkad av omgivningen under uppväxten. Arbetarflickor söker i större utsträckning yrkesförberedande program än flickor från övre medelklassen. På de studieförberedande programmen ser man att flickorna från den övre medelklassen har större kulturellt kapital och högre betyg från grundskolan. 25 Det som finns i könens ryggsäck, och hur de använder det, är det som påverkar deras livsbana. Till de olika könen tillkommer olika habitus olika erfarenheter och värderingar i ryggsäcken. 26 Näst efter sociala relationer är arbete och utbildning centrala delar i de unga vuxnas liv. Deras motivation till gymnasieval grundas på deras värderingar och motivation av intressen som fritidsaktiviteter. 27 Normer och klassbildning i skolan Det är inte bara familjens klass och status som förs vidare till barnen, det bildas även en klassbildning inom klassrummets väggar. Det finns en viss rangordning inom olika tjejgrupper och deras klass. Man blir kategoriserad utifrån olika värderingar som klassen har, vilket gör att man kan bli utfryst eller åsidosatt oberoende av vilket klass familjen kommer ifrån. 28 Det finns många normer som tjejer måste följa för att inte ses som annorlunda eller maskulina. T.ex. benbehåring tjejer ska inte ha hår på benen. Sådana yttre saker leder till att man hamnar i olika sociala klasser i skolan. De tjejer som ses som mest normala är de tjejer som är mest kvinnliga, dessa tjejer är de som hamnar högt upp i hierarkin och dessa tjejer 23 24 25 26 27 28 Ambjörnsson, F.: 2003 Sida6
avgör vilken position de andra tjejgrupperna får med hjälp av utfrysning och sneda blickar som exempel. 29 Normerna är inga regler, och det är lätt att göra fel, vilket gör att man hamnar i en situation där man direkt ses som annorlunda. Man kan urskilja att vissa normer ger högre status, och vissa sätt att bete sig ger större utdelning än andra. 30 Flickor som valt Samhällsprogrammet ses som de normala, och de som inte klär sig eller beter sig på samma sätt hamnar i en annan klassindelning i skolan. De eleverna ses ofta som annorlunda och konstiga. En av tjejerna som blir intervjuade i denna studie gjord av Fanny Ambjörnsson beskriver det så här; De är typ förnäma. Går rakare i ryggen och kollar snett på såna som går BF (Barn- och fritidsprogrammet). De har kanske bättre klädstil. Det verkar som om de har mer pengar. 31 Lärare och annan skolpersonal känner också av denna ordning som bildas mellan olika tjejer och tjejgrupper, men försöker inte göra några större försök att hindra det. Vilket gör att skillnaderna mellan tjejgrupperna ökar ännu mer. 32 Etnicitet I detta sista avsnitt i litteraturgenomgången kommer vi presentera den information som vi tycker svarar bäst på vår näst sista frågeställning utifrån etnicitet, som behandlar frågan om hur flickor med utländsk bakgrund bemötts av lärare och omgivning och några andra faktorer som kan göra skolgången svår för dessa flickor. Faktan som vi presenterar i följande avsnitt är mest taget ifrån Lena Sawyers studie Att koppla drömmar till verklighet (2006) 33 där hon framställer mycket intressant om etnicitet och skola. Medveten färgblindhet Det vill säga att kroppen och specifika kombinationer av hudfärg, hår, ögon, samt kropp och kläder används som tecken på etnicitet i det svenska samhället. 34 Svensken vill helst inte erkänna ras- skillnader, för om man godkänner att de finns så ses man som en rasist, detta är en politisk samhällsfråga som är väldigt känslig att yttra. Men samtidigt så påverkas vi av ovanstående citat, och det är oberoende på vad man jobbar med! Som vägledarna i studien beskriver det, så finns det inte någon skillnad när det kommer till 29 30 31 ; Sida 55 32 33 Sawyer: Att koppla drömmar till verklighet: SYO-konsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet : i Utbildningens dilemma, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, SUO 2006:40; Stockholm: Fritzes; 2006 34 ; sida 203 Sida7
vägledningen av elever med olika etnisk bakgrund, men samtidigt så kopplar de dessa tecken till invandrare. 35 Det är inte bara utseende som gör att man tänker på de etniska skillnaderna, religion är en annan stark faktor. Det svenska är kristendom. Islam och andra religioner är inte representerade i skolan man ger inget utrymme för eleverna att kunna utöva sina religioner med t.ex. bönerum eller andra liknande nödvändigheter. 36 För att passa in menar några av de intervjuade flickorna i en studie gjord av Integrationsverket (2000) att man blir tvingad att ha en viss livsstil, som ibland går emot sin egen riktiga livsstil. Genom att deras religion inte är tillåten i t.ex.; skolan, kan de inte leva sina liv efter deras religion, utan måste anpassa sig efter nya traditioner och samhällsregler som oftast kan säga emot sina egna synsätt och normer. 37 Många elever kan bli tvungna att ljuga om sin vardag för att inte bli utanför eller sedd som annorlunda eller konstig. Flickorna berättar att de känner sig utsatta av fördomarna som framkommer i skolan på grund av religion med alla frågor om klädsel med mera. Det syns mer på flickor vilken religion de har, med slöjor med mera, än vad de syns på killar. Så det är tjejerna som får alla frågor. 38 Föräldraengagemang och familjerelationer i vägledningen Enligt Skolverket 2004a finns det inget bevis på att föräldraengagemanget skulle vara mindre hos föräldrar till elever med utländsk bakgrund än hos elever med svensk bakgrund. 39 En kulturkrock uppkommer vid situationer då fadern i familjen ska bestämma barnets framtida utbildning och arbete. I den svenska vägledningsprocessen ska eleven välja fritt och oberoende utifrån sina egna önskemål. Många elever med annan bakgrund har ofta pressen på sig att bli läkare eller något inom andra högt uppsatta yrken, vilket dessa elever oftast inte kan på grund av för dåliga betyg eller att förmågan att använda svenska språket inte räcker till. Om situationen ser ut som ovan, kan det bli svårt att gå igenom med en vägledning som inte är anpassad. 40 Synen som flickorna har på sig själva och på familjen, utifrån en mansdominerad syn, är starkt påverkande för valet till gymnasiet. Det leder till utmaningar för vägledarna. Enligt vägledarna i studien är det på detta område som det saknas information och kompetens. Familjers genusrelationer ses som kärnan i problemet i vägledning med utländska familjer. 41 35 36 37 Integrationsverket: Låt oss tala om flickor : 2000: Norrköping: Parajett 38 39 Sawyer; 2006; sida 210 40 41 Sida8
En av flickgrupperna i Integrationsverkets studie menar att lärare och studievägledare måste få mer utbildning och möjlighet att bearbeta sina fördomar. 42 Andra påverkande faktorer; Betygen Det som också kan vara svårt är betygen. Barn som inte är uppväxta i Sverige eller inte har bott i Sverige särskilt länge har svårare att få godkända betyg för att komma in på de internationella programmen som har högra status, så som Naturprogrammet eller Samhällsprogrammet. Så drömmen och familjens påverkan att bli t.ex. läkare eller ingenjör går inte alltid att uppfylla i verkligheten på grund av andra faktorer; som t.ex. betygen. Många av de intervjuade vägledarna såg det som att elever med utländsk bakgrund har svårt att se sambandet mellan bra prestationer i grundskolan och valet av program till gymnasiet. 43 Om någon elev med utländsk bakgrund kommer till Sverige i sen ålder, hamnar de oftast på IV-programmet på gymnasiet, då de inte kommer in på något annat av de nationella programmen för att deras förmåga att behandla det svenska språket inte räcker till, eller att betygen från hemlandet är svåra att validera. 44 Betygen kan räcka till, men som vägledare kan man se ännu fler faktorer som leder till att vägledaren tvivlar på elevens möjligheter att klara av utbildningen ifråga. Det blir krockar i vad som är rätt och fel etc. i utbildnings- och arbetslivsperspektiv mellan Sverige och de utländska länderna. Det som är ett fint arbete i deras hemland kanske inte har samma status i Sverige. 45 Föräldrar och omgivningens påverkan på flickorna Flickornas föräldrar har stor betydelse för den psykiska hälsan; om föräldrarna känner att de inte blir accepterade eller insläppta i samhället mår de dåligt, och detta går ut över barnen. 46 Ett annat av många problem är språket, det svenska språket. I många fall pratar eleven/eleverna bara svenska när de befinner sig i skolan hemma pratar man ofta språket från sitt hemland, speciellt om föräldrarna inte kan svenskan så bra. Detta gör att läxhjälpen hemifrån inte existerar på samma grad för dessa elever som för elever med svensktalande föräldrar. Den ibland sega anpassningen till det svenska samhället kan bero på att familjen inte bestämt sig för om de ska stanna i Sverige eller inte. I några fall kommer det fram att familjerna är rädda för att bli för svenska, att de inte vill tappa sin kultur och sina traditioner. Socialt kan detta leda till att flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund har svårigheter med att bjuda hem kompisar med mera, vilket i vidare utsträckning kan leda till att dessa flickor hamnar för sig själva i klassen och i skolan. Man skapar även grupperingar med liknande personer, man drar sig till andra med utländsk bakgrund vilket ytterligare påverkar deras chanser att prata svenska utanför skolan. 47 42 Integrationsverket: 2000 43 Sawyer; 2006 44 45 46 Integrationsverket; 2000 47 Sida9
De fördomar som finns från lärarnas håll av invandrarelever är oftast att; invandrarpojkar är bråkiga, annorlunda och ibland hotfulla. Och att invandrarflickor är trevliga, sympatiska men ganska osynliga i skolvärlden. 48 Skolpersonalens förväntningar och fördomar är en annan starkt påverkande faktor för dessa flickors trivsel i skolan, men även på deras självförtroende och framtidstro. Ungdomarna pekar på att lärarna, medvetet eller omedvetet, sänker sina förväntningar på utlandsfödda elever. De tycker också att de ofta inte tas på allvar om de berättar om ambitioner att bli läkare eller ingenjör. Det blir även en negativ påverkan på identiteten och självkänslan hos eleven. 49 Om lärarna inte tror på eleverna, tappar de lusten att studera, förklarar en representant 50 Ansvar; det man valt och det man måste Deltagare från skolan berättar att många flickor stannar kvar i skolan till sen eftermiddag, därför att när de kommer hem får de inte gå ut igen. De ser skolan som en frizon. I hearingarna med invandrarnas organisationer berättar en kurdisk representant att kurdiska flickor överhuvudtaget förknippar utbildning med frigörelse. Om flickan är duktig i skolan har hon en större chans till ett självständigt liv. 51 Kunna vara självständig är något som man antas vara och som uppmärksammas i den svenska skolan. I Sverige är det familjens uppgift i hemmet att lära barnen disciplin med mera, i många andra länder är detta skolans uppgift. Här bildas då en kulturkrock! 52 Det är vanligare att utländska flickor hjälper till hemma med hushållsarbete och barnpassning, i större grad än svenska flickor. Detta kan innebära problem då dessa utländska flickor får mindre tid till skolarbete. Detta kan bli en kaotisk situation för barnet tvisten mellan två världar. Därför behöver dessa elever stöd och hjälp med att hitta en balans däremellan. 53 Flickors bristande tro på sig själva beror oftast på föräldrars och lärares negativa tro och negativa förhållningssätt på flickornas förmåga. Detta gör att flickorna känner sig otrygga och även en känsla av att inte räcka till. I familjer där föräldrarna inte kan svenska språket så bra blir familjen ofta beroende av barnets språkförmåga för att klara sig i vardagen. På så sätt blir det omvänt i familjestrukturen barnen har ansvaret för familjen! Detta påverkar barnen och familjen negativt. Detta ansvar gör att det blir svårt för eleven, speciellt flickorna att lämna familjen och börja studera på gymnasiet, högskola eller universitet. Utländska flickor behöver stort stöd hemifrån för att studera vidare efter högstadiet. 54 48 Lundqvist; Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer. : Linköping; linköpings universitet; 2010 49 Integrationsverket; 2000 50 ; sida 26 51 ; sida 30 52 53 54 Sida10
Familje-SYO och andra hjälpmedel för att underlätta I några städer i Sverige håller man på med ett projekt Familje-SYO. Detta ska hjälpa utländska familjer att få bättre kommunikation och förståelse för den svenska skolan och det ska även underlätta i familjens stöd för elevens olika val i skolgången och de olika möjligheterna som finns. Det finns många fler satsningar och föreningar för de med utländsk bakgrund. Så att de kommer in i samhället lättare och får bättre kommunikation med till exempel skolan. 55 Många som deltog i studien pekar på att det skulle underlätta om flera i personalen på skolorna skulle ha utländsk bakgrund, så att eleverna inte känner sig lika utpekade och annorlunda. 56 55 56 Sida11
Sammanfattande analys Kön Utifrån det vi precis har presenterat om Kön så fastnade vi mest vid att flickor speciellt blir så beroende av familjens situation i samband med skolan. Att traumatiska händelser tar hårt på dem, men även att normer och förväntningar sätter stor press på flickorna. 57 Att bakgrunden och tidigare erfarenheter med familj är nästan avgörande för elevens val till gymnasiet var en annan intressant punkt. En annan faktor som vi kan tänka är stressande, och vanlig, är det om flickors mognad. 58 Detta var det som mest besvarade vår frågeställning om hur flickor behandlas i skolan. Det händer ofta att tjejer och kvinnor tar initiativ vid grupparbeten och uppgifter, och att de hjälper och stödjer andra i klassen i större grad än killarna gör mot varandra. Lärarna förväntar sig att flickorna ska ha denna färdighet och ansvarsfullhet som krävs. Studien som vi avslutade det avsnittet med visar att flickor har de högsta betygen och är duktigast i skolan. Både tjejer och killar formas inför sina val utifrån kön, på ett sådant sätt att samhället redan har begränsat karriärmöjligheterna inom en viss ram. 59 Vilket gör att tjejer redan under studietiden vet att hon inte kan studera vad som helst eller nå de högre posterna senare i livet på grund av att hon är kvinna. Idag händer det oftare än förut att kvinnor och tjejer går emot normerna och det som är kvinnligt, men det är svårt att komma in på arbetsmarknaden ändå. Många kvinnor blir hindrade att söka jobb om de planerar att skaffa familj och barn inom en snar framtid. 60 Om så är fallet kan det vara just denna faktor som gör att hon inte får jobbet, inte att hennes kompetens inte räcker till. Att det är kvinnorna som blir låsta vid havandeskap gör att vi inte kan göra samhället helt jämställt. Denna faktor kan leda till att kvinnor inte vill söka vissa jobb, då de inte vet exakt när de vill skaffa barn, och då är det enklare och smidigast att ha ett deltidsjobb för då kan kvinnan ändå hinna med jobbet samtidigt som man har barn. Kvinnan blir begränsad i sitt utbildnings- och arbetssökande på grund av framtida havandeskap. Klass Även i avsnittet om klass ser vi att familjens klass och status påverkar mycket i valet till gymnasiet. Det är även viktigt att man skaffar sig sociala nätverk, och detta gör man oftast genom sina föräldrar och andra släktingar. 61 Som svar på vår frågeställning så är familjens status starkt påverkande för flickorna i skolan. Det avgör hur de blir bemötta av lärare och klasskamrater. Men det är inte bara familjens klass som man behöver lägga märke till. I litteraturen fann vi att normer och förväntningar också är starka faktorer för flickors trivsel i skolan. Om man som tjej inte följer dessa olika normer för att vara normal så blir man sedd som annorlunda och blir satt i en annan position i den hierarki som finns bland tjejer och 57 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 58 Ambjörnsson, F.: 2003 59 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 60 61 Sida12
tjejgrupper i skolan. 62 Det är oftast tjejerna som går Samhällsprogrammet som ses som mest normala, utifrån sitt sätt att bete sig och utifrån hur de klär sig. Vilket gör att de följer de tankar och förväntningar man har om hur flickor ska vara, och genom detta blir dessa flickor de som är högst upp på denna hierarki. Det är dessa flickor som ger sneda blickar på tjejer som t.ex. har mysbyxor på sig i skolan. Utifrån litteraturen så fick vi reda på att det är familjens klasstillhörighet som påverkade starkt när det kom till att välja till utbildningar, både till gymnasiet och till högskola eller universitet. 63 Eleverna sökte oftast inom samma ram. Och detta oberoende på deras betyg i grundskolan. Det är lättare för flickor från högre klasser att prestera i skolan och man ser att det just är dessa elever som har högst betyg. Värderingar som samhället har leder till att tjejer känner sig hindrade på arbetsmarknaden, just för att man inte har samma valmöjlighet och acceptans inom alla branscher. Och det är svårt att stå emot normer och bli märkt som annorlunda bara för att man inte vill följa den väg som samhället valt ut redan. Etnicitet Som flicka med utländsk bakgrund är det svårt att passa in i de svenska normer och oskrivna regler som finns om hur en svensk tjej ska uppträda och föra sig, på ett sätt som vi tidigare nämnt. Det är svårt att som ung vuxen känna sig välkommen i en skolvärld där islam och andra religioner inte är representerade, på grund av detta är det förståeligt att många av dessa flickor känner sig utanför och annorlunda. 64 Här spelar mycket av det yttre roll i hur man blir bemött i skolan, av både elever och lärare. När det kommer till de olika religionerna som idag finns i de svenska skolorna så är det flickorna som blir mest utsatta. För att det är på deras kläder man ser skillnader gentemot etniskt svenska flickor. Män inom andra religioner har inte så stora yttre skillnader som de svenska pojkarna. 65 Det är även många av flickorna med annan kulturell och etnisk bakgrund som inte är vana att stå upp för sig själva i olika sammanhang. Speciellt i de länder där det finns en annan kvinnosyn än i Sverige. 66 Detta är en annan jobbig situation för dessa flickor. Det kan vara mycket traumatiskt som hänt, eller händer, hemma eller i hemlandet som flickan inte kan prata om med skolans personal för att hon inte får för de män som finns i hennes familj och släkt. Lärare och annan skolpersonal är en mycket viktig del i dessa elevers anpassning till den svenska skolan. Men i några olika litteraturer framkom det att många lärare inte gav eleverna det stöd som de hoppats på. I några fall sänkte lärarna sina förväntningar på dessa elever med annan etnisk bakgrund för att de trodde att de ändå inte skulle nå målen som man satt på de 62 Ambjörnsson, F.: 2003 63 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 64 Sawyer; 2006 65 Integrationsverket; 2000 66 Sawyer; 2006 Sida13
andra eleverna. 67 Tjejerna som detta berörde tycker att en lösning kan vara att få in fler lärare och annan skolpersonal som har utländsk bakgrund, detta för att lugna stressen över att vara annorlunda. Dessa flickor vill känna att de passar in lika mycket som andra elever. Men på grund av religion med mera kan det bli extra svårt. I litteraturen kommer det fram att dessa elever ibland får ljuga om saker för att följa den svenska normen i skolan, och för att passa in i de olika tjejgrupperna. 68 Flickor med utländsk bakgrund hjälper till mer i hemmet med hushållsarbete och barnpassning i större grad än de svenska flickorna. 69 Detta är en svår balans för dessa flickor, att få hemmets arbete och skolarbetet att gå hand i hand. Men om man ser det ur en annan synvinkel så är dessa flickor ofta väldigt duktiga på att ta eget ansvar. Dock kan det bli för mycket ansvartagande för dessa flickor, speciellt i de fall då föräldrarna inte kan det svenska språket och är beroende av barnens språkförmåga. 70 En heltidsbild i korthet Det finns många begränsande faktorer och hindrande möjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden. Denna syn som samhället har på kvinnor blir presenterad för eleverna redan under tidig skolålder. Oberoende på klass och etnicitet så är tjejerna oftast de som har högst betyg i skolan, men i arbetslivet är det männen som har övertaget. De tre olika perspektiven har en stark påverkan på varandra, man kan inte bara råka ut för hinder i en av dessa punkter. Det som vi sett är att det är jobbigast för tjejer som har annan etnisk bakgrund att ta plats i det svenska samhället. Genom den faktan vi har presenterat så framkommer det att lärare och annan skolpersonal behandlar flickor annorlunda, oberoende på klass och etnicitet även inom denna punkt, dock är det förväntningar som ändras när det kommer till dessa två faktorer. Lärarna ändrar sina förväntningar utifrån om Du är tjej eller inte, på så sätt att Du t.ex. ska vara ansvarsfull. Utifrån klass så kan skolpersonalen också ha vissa förväntningar på att man ska vara duktig. Slutligen så finns det även gånger då lärare sänker sina förväntningar på eleverna utifrån deras etniska bakgrund. 67 Integrationsverket; 2000 68 69 70 Sida14
Diskussion I denna rapport har vi använt oss av den litteratur som blivit erbjuden, och utifrån de har vi tittat i deras litteraturlistor och hittat extra artiklar och litteraturer som vi sedan använt oss av. Vi hoppade mellan många litteraturer och deras tillhörande källor för att få en djupare förståelse och en syn på saken från flera olika håll. Vi har läst många olika artiklar och böcker, och vi har valt bort vissa för att vi inte tyckte att informationen var relevant till vårt valda ämne. Litteraturen valde vi utifrån relevans till rapportens syfte, och hur mycket det stod i dem om flickors situation i skolan. De litteraturerna som vi valde var inte svåra att hitta, men det tog tid att hitta det vi ville ha svar på eftersom vi ville hitta just tjejers perspektiv utifrån våra frågeställningar. Men de tre perspektiven finns det mycket fakta om, men att hitta det vi preciserat oss på var svårare. Dock är vi nöjda med den faktan som vi presenterat i denna rapport. Eftersom att vi letade informationen utifrån våra frågor så tycker vi att det utifrån den strategin var lätt att hitta svar på frågeställningarna. Rapportens brister och förtjänster En brist i rapporten Du håller i din hand är att killars perspektiv inte presenteras, men detta är en medveten begränsning. Dock tror vi att om vi hade presenterat deras åsikter i ämnet hade man skaffat sig en ännu djupare förståelse för flickorna i skolan. Samtidigt som det kanske hade kommit fram problemområden i skolan även för pojkar, angående värderingar och förväntningar med mera. En annan bristande punkt är att vi hade för mycket fakta som var viktig att ta med så att det är ytligt som olika faktorer presenteras, istället för att gå mer djupgående på vissa extra viktiga delar. T.ex. hur flickorna ser på sig själva när de lever i en mansdominerad familj, i Sverige, där sådana uppdelningar i familjen inte finns. Genom att vi har varit källkritiska och kollat källor till källor så känns faktan sanningsenlig och trovärdig eftersom att det är flera källor som tyder på samma slutsatser. Vår rapport blir lätt att läsa genom vår disposition, så att läsaren lätt ser de olika perspektiven i både litteraturgenomgången och analysen. Vi känner att rapportens innehåll har tydliga svart till frågeställningarna. Rapporten blir överlag tydlig och lättläst, då vi håller oss till ämnet. För att vara två författare till denna rapport är den sammanhängande, man ser inga tydliga skillnader mellan författarnas texter. Huvudsakliga resultat och slutsatser I skolan så antar lärare och annan skolpersonal att tjejer ska ta mer ansvar än killarna. Vilket ofta leder till att tjejerna har de högsta betygen. Men till vilken nytta? Redan under slutet av grundskolan så visar det sig genom gymnasievalet att flickorna vet vilka inriktningar i arbetslivet som de har att välja på. Och de tjejer som väljer ett mansdominerat program blir utpekade och annorlunda. På så sätt visar normer och könsskillnader att tjejer inte ska välja de programmen, och det är jobbigt att gå emot strömmen. Dessa förväntningar påverkar alla flickor vid val till gymnasiet och andra grupperingar oberoende på klass och etnicitet. Det är lika jobbigt för alla att sticka ut, man vill oftast passa in. Sida15
Det framkommer att tjejer har bättre betyg än killar i skolan, trotts det så har de olika och icke jämställda förutsättningar och möjligheter i arbetslivet där männen dominerar. Anledningen till detta kan vara de traditionella värderingar som finns och formar tjejer som killar i skolan och arbetslivet. Tjejer har förväntningar på sig att vara duktiga i skolan och sedan jobba inom sociala yrken. Detta tror vi ligger kvar i samhället från förr i tiden, med att kvinnor ska vara omhändertagande och männen ska jobba med att försörja familjen genom arbete. På så sätt blir det att tjejer fortfarande får deltidsjobb och andra lågavlönande jobb för att de inte anses vara den avgörande försörjande familjemedlemmen. Kvinnans havandeskap och andra faktorer gör att hon blir mindre efterfrågad på arbetsmarknaden. Kvinnan vet att om hon vill skaffa barn måste hon räkna med konsekvenserna för hennes arbetssituation, då hon kommer vara frånvarande under en viss period. Männen har inte detta problem för att de kan välja om de vill vara pappa-lediga eller inte. Men kvinnan måste fortfarande vara hemma en viss period. Lärare och annan skolpersonal har svårt att anpassa sin undervisning och sitt bemötande när det kommer till elever med annan etnisk bakgrund. Eleverna känner av detta, och tycker att det är jobbigt att inte få ha samma förväntningar på sig och samma möjligheter som de etniskt svenska eleverna. Vidare så känner sig dessa flickor mer utpekade och åsidosatta än andra flickor, så det blir en till faktor som tynger ner självförtroendet och bilden på sig själva. Genom att lärare inte tror på dem så tappar de ofta motivationen i skolan, och det är inte vanligt att dessa elever läser vidare på högskola. De hamnar oftare hemma och hjälper till med hushållet och familjen. Studie- och yrkesvägledningen Studie- och yrkesvägledare kopplades till skolan tidigt, men ända från början var det mest fokus på klass och kön. De etniska kopplingarna existerar knappt, och så än idag. 71 Dagens elever i grundskolan är mer omogna än tidigare generationer trots bättre förutsättningar. Elevernas beslutssituationer påverkas av omgivningen. Socialisering och medvetna och omedvetna påverkande förutsättningar på elevernas val av utbildning, yrke och levnadsbana. Eleven får bekräftelse och uppfattning om olika möjligheter genom SYV. 72 Medveten vägledning Tjejer söker mer vägledningsstöd, speciellt de som kommer från de högre klasserna. Killar söker inte hjälp på samma nivå, oberoende av klasstillhörighet. Förklaringen tyder på att männens normer och värderingar gör att de inte ville söka hjälp. Det anses omanligt att visa sig svag, obeslutsam, sårbar och att bilda en nära relation med dessa känslor. Det ligger inte i mannens sociala natur att vara underordnad vilket kan vara en förklaring till varför kvinnan är överrepresenterad. Trotts det föredrog både pojkar och flickor att studievägledaren var en kvinna. 73 71 Sawyer: 2006 72 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 73 J. Dresch, L. Lundahl: 2010 Sida16
Vägledning utifrån en annan etnisk bakgrund I de studier som Sawyer skrivit (2006) har det framkommit att vägledarsamtal ofta är präglade utifrån stereotypiska bilder av ras och etnicitet. Samhällets bild av personer skapar hinder i skola och arbetsliv. 74 Forskning visar hur tjejer och killar med invandrarbakgrund tillskrivs olika stereotypa karakteristika och man kan rimligen tänka sig att hanteringen av sådana skilda kategoriseringar kräver olika strategier. 75 Genom det nya systemet, med vägledningscentra, så har studie- och yrkesvägledarens kuratoriska roll försvunnit elevernas bakgrund ses inte som en viktig del i vägledningen. Vägledarna i studien menar att det blir ett hinder att prata med invandrarelever om man inte får prata om bakgrunden. Det är nästan omöjligt att bara kartlägga en elev med utländsk bakgrund, utan att eleven ifråga tar upp något som hör till det kuratoriska området. 76 En vägledare i studien skriven av Sawyer (2006) menar att elever med utländsk bakgrund ofta har behov av att diskutera svårigheter de har gått igenom med anpassningen till det svenska samhället detta är saker som påverkar elevens syn på framtiden och därför ses som relevant i vägledningsprocessen. Elever med utländsk bakgrund ses ha störst behov av kuratoriska hjälpmedel hos studie- och yrkesvägledaren för att kunna blicka framåt i tiden. 77 Elever med utländsk bakgrund, och som har språksvårigheter, har svårare att ta till sig informationen utifrån samtal och kataloger. Att ha med en tolk i samtalet ses som något negativt då det inte är normalt enligt den svenska normen. Vägledarna i studien tror att dessa elever känner ett eget ansvar över att själv hitta information inför valet till gymnasiet, i jämförelse med etniskt svenska elever med föräldrar som förstår språket, utbildningssystemet och den svenska arbetsmarknaden. 78 Flickor från mansdominerade familjer är svåra att vägleda, då de inte är uppväxta i en position av att få tycka själva. Här behöver vägledaren vara medveten och observant för att se om flickan far illa, men samtidigt kan man som vägledare inte tala om för andra hur de ska sköta vissa saker inom familjen. En av vägledarna menar att man ska diskutera den svenska kvinnosynen med dem, för att kanske lyckas ändra deras syn. 79 Våra egna kommentarer om vägledningen För att kunna vara medveten om dessa olika förutsättningar inom dessa tre perspektiv; kön, klass och etnicitet, så tycker vi att man ska tänka på att se alla nya klienter som blanka papper, och inte vara fördomsfull utifrån de stereotypiska kategoriseringar som finns inom alla tre perspektiven. Men man måste ändå vara medveten om vad klienten har kapacitet till, och lite 74 Sawyer: 2006 75 Lundqvist; 2010; sida 191 76 Sawyer; 2006 77 78 79 Sida17
bakgrundsuppfattning. Dock ska man inte låta sig styras av de yttre stereotypiska bilderna som samhället målat upp. Om det skulle uppkomma problem inom vägledningen som har med kön, klass eller etnicitet att göra så tycker vi att den bästa lösningen är att prata ihop sig med andra vägledare för att gemensamt komma fram till en lösning som alla kommer använda sig av, så att familjerna som drabbas inte ska känna att de går emot normerna genom att t.ex. ta hjälp av tolk. Det är viktigt att ta till en sådan metod när det gäller etnicitet speciellt, då samhället inte anpassat sig till deras behov, inte heller vägledningen. Så inom detta område krävs mer utbildning och kompetens, för att få en ökad förståelse och medvetenhet kring sådana problem. Tjejer söker mer hjälp, det är något som en vägledare behöver vara medveten om så att man kan komma på något sätt att locka fler killar till vägledningen. Man måste även vara medveten om att det ofta är de från de högre klasserna som kommer dit på eget initiativ, man måste då vara medveten om att de andra klasserna måste uppmuntras att hjälpen finns även för dem. Sida18
Referenslista Kön och Klass J. Dresch, L. Lundahl: Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv : 1 uppl. : Lund: Studentlitteratur: 2010: ISBN: 978-91-44-05492-6 Ambjörnsson, F. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasieelever. Stockholm: Ordfront förlag: 2003 SOU: 2003;96: Utbildningens fördelning i en fråga om klass : Stockholm: Fritzes Etnicitet Integrationsverket: Låt oss tala om flickor : 2000: Norrköping: Parajett Lundqvist; Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer. : Akademisk avhandling; Linköping; Linköpings universitet; 2010 Sawyer: Att koppla drömmar till verklighet: SYO-konsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet : i Utbildningens dilemma, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, SUO 2006:40; Stockholm: Fritzes: 2006 Skolverket (2004c); Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i ämnesprovet svenska ; Pressmeddelande 1 juni 2004 Sida19