Övergripande utredning om kollektivtrafiken 2016 2017 Carina Knutsson Strategisk Samhällsplanerare med inriktning infrastruktur
Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...4 Olika sätt att resa...4 Linjetrafik...5 Anropsstyrd trafik...5 Närtrafik...5 Färdtjänst...5 Skolskjuts...5 Kommunens tåg- och busslinjer...6 Statistik...7 Tillköp...8 Kostnadstäckningsgrad...8 Utdrag ur: Kommunala dokument...8 Översiktsplan för Simrishamns kommun...8 Simrishamns kommuns miljömålsåtgärdsprogram 2015 2020...10 Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne...10 Stråkstudier i sydöstra Skåne (Sweco 2016)...11 Samordning av skolskjuts och kollektivtrafik i sydöstra Skåne (Trivector Traffic 2016)...11 Barn- och utbildningsförvaltningen (Simrishamns kommun)...11 In- och utflyttning, Simrishamns kommun 2013 (Statistiska institutionen EHL Lunds universitet)...12 Kommunrapport, pendling för Simrishamn (Region Skåne)...12 Dialogmöten med invånare...13 Utdrag ur: Regionala dokument...14 Det öppna Skåne 2030...14 Strategier för det flerkärniga Skåne...14 Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050...15 Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 (uppdateras 2017)...16 Tågstrategi 2037 (skall arbetas om och in i Trafikförsörjningsprogrammet)...18 Cykelstrategi för Skåne (antagen 2017)...19 Mobilitetsplan för Skåne (antagen 2017)...19 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014 2025...19 Ställningstagande...21 Tågtrafiken...21 Busstrafiken...24 Fortsatt arbete...25 2
Förord Kollektivtrafiken behövs för att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem och för att utveckla städer och regioner. På individnivå handlar det om att ge individen tillgänglighet till samhällsservice och minskat bilberoende. Kollektivtrafiken skapar helt enkelt nytta, både för den som reser och vårt samhälle. För att skapa en hållbar utveckling och en attraktiv miljö är det viktigt att kollektivtrafiken kommer in i ett tidigt skede i samhällsplaneringen. Kollektivtrafiken gör det möjligt att skapa attraktiva samhällen för fler människor att bo, arbeta och vistas i, där invånarna kan ta del av de möjligheter till arbete, fritid och sociala nätverk som erbjuds utan att ge avkall på kraven på effektiv resursanvändning och bra luftkvalitet. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel krävs övergång till en servicekultur där resenären är i centrum. En viktig del i detta är att lyssna och ta tillvara kundernas attityder och synpunkter. En hög kundnöjdhet är grundläggande för att behålla nuvarande kunder och för att få nya. För att nå nya resenärer krävs ett utbud som passar efterfrågan och då måste vi veta hur efterfrågan ser ut. Restid och kostnad är ett par av de viktigaste faktorerna för resenären vid val av trafikslag. En kort restid till ett attraktivt pris ges av kollektivtrafik med hög turtäthet och god tillgänglighet. För att uppnå en hög turtäthet och god tillgänglighet krävs ett enkelt och integrerat linjenät med starka stråk som sammanbinder samtliga områden med hög transportefterfrågan. När man vill skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik finns det flera komponenter utöver stads- och linjeplaneringen som är viktiga. Fordon, hållplatser och bytespunkter bidrar när de är rätt utformade - till att resan blir en positiv upplevelse. De fordon som väljs bör kunna användas på flera linjer, inte endast på en särskild linje. Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt alternativ till bilen. En avgörande förutsättning för att attrahera fler resenärer är att tillgodose behovet av god framkomlighet i kollektivtrafiksystemets alla delar. God framkomlighet är en kombination av attraktiv restid och hög punktlighet. I befintlig miljö, med begränsat gatuutrymme, betyder detta i de flesta fall att kollektivtrafiken måste prioriteras framför biltrafiken. Hög framkomlighet bidrar till att skapa ett såväl effektivt som attraktivt kollektivtrafiksystem. Ju enklare det blir för resenären att välja mellan olika transportalternativ och trafikföretag, desto mer ökar resandet. Därför är lättillgänglig, lättförståelig och samordnad information om alla delar i kollektivtrafiken (utbud, biljettslag, pris, fysisk tillgänglighet etc.) före, under och efter resan av största vikt. Det ska vara enkelt att hitta en resa, boka och köpa biljett oavsett försäljare, trafikslag och om resan går inom eller mellan olika län. Biljettpriser har stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft, framförallt i mindre städer. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att ett biljettsystems attraktivitet inte i första hand är avhängigt av hur lite det kostar, utan framförallt hur transparent och begriplig prissättningen är liksom att priset motsvarar det upplevda värdet av tjänsten. Exempel: I Karlstad var kollektivtrafikutbudet under sommaren mycket lägre än under övriga årstider. Ett år beslöt man sig dock för att behålla de flesta turer under sommaren och försöket visade att efterfrågan var långt mycket högre än vad man hade räknat med. Detta bevisade att det reducerade utbudet i sig hade påverkat efterfrågan i negativ riktning. Med ökat utbud under sommaren ökade även efterfrågan. Källa: Kol-TRAST 3
Sammanfattning Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik Det är Skånetrafiken, som underleverantör till huvudmannen Region Skåne, som ansvarar för kollektivtrafiken i Skåne. Österlenbanans anläggning är Trafikverket huvudman för men trafikeras av Region Skåne via Skånetrafikens Pågatåg. Busstrafiken i kommunen utgörs av två expressbusslinjer, sex regionbusslinjer, en sommarbuss längs kusten samt Snurringen som trafikerar Simrishamns tätort. Pågatågen trafikerar stationerna Gärsnäs och Simrishamn i kommunen. I områden som saknar tillräckligt med underlag för kollektivtrafik, erbjuds närtrafik. Du har rätt till närtrafik om du har mer än två kilometer till närmaste hållplats. Bebyggelsestrategin styr vart kommunen främst skall expandera kollektivtrafik, service och bebyggelse. Härigenom blir avståndet till kollektivtrafiken varierande beroende på vart i kommunen man väljer att bosätta sig. Region Skånes Trafikförsörjningsprogram med klassificering, basutbud och prioriteringsordning styr utvecklingen av turtätheten och öppettiderna i kollektivtrafiken. För att Skånetrafiken skall starta ny trafik är krav på lönsamhet i form av kostnadstäckningsgrad ca 50%. Förfrågan om tillköp kommer från Skånetrafiken under februari månad varje år. Avgiftsfri kollektivtrafik för seniorer utreds av Skånetrafiken tillsammans med kommunen under 2017. Snurringen utreds av Skånetrafiken tillsammans med kommunen under 2017. En linjenätsöversyn på Österlen utreds av Skånetrafiken tillsammans med kommunerna i SÖSK under 2017. ÅVS för Ystad-Österlenbanan genomförs av Region Skåne tillsammans med bl.a. Trafikverket och kommunerna i SÖSK under 2017 2018. Superbusskonceptet utreds av Skånetrafiken tillsammans med kommunerna i SÖSK under 2016 2021. Bakgrund och syfte Österlen har enligt regionala utredningar inte samma goda utbud av kollektivtrafik som västra Skåne, vilket skapar problem för människor att bosätta sig och verksamheter att etablera sig, i sydöstra Skåne. Under 2014 2015 inkom skrivelser/motioner till kommunstyrelsen i Simrishamn med önskemål om bl.a. en utredning om kollektivtrafiken. I samband med att handlingsplan för hållbar inflyttning antogs av kommunfullmäktige 2015 prioriterades bland annat en övergripande utredning om kollektivtrafiken, med start 2016. Simrishamns kommun anställde en strategisk samhällsplanerare med inriktning infrastruktur, en intern infrastrukturgrupp skapades och arbetet med dokumentet startade. Under arbetets gång har bl.a. mail, samtal och möten skett med såväl allmänheten som tjänstepersoner där varierande synpunkter och önskemål har framförts. Syftet med detta dokument är att skapa en förståelse, ett diskussionsunderlag och en gemensam bild av kommunens kollektivtrafik, med visioner om framtida utveckling oavsett ansvarsområde. Detta för att möjliggöra en hållbar inflyttning i kommunen där fler väljer kollektivtrafiken som ett attraktivt och hållbart transportsystem framför bilen, vilket gör att fler människor väljer att bo, arbeta och vistas i den tilltalande och tillgängliga miljön. 4
Olika sätt att resa Linjetrafik Fast linjetrafik avser kollektivtrafik i områden med tillräckligt stort underlag. Linjetrafik innebär att det finns en fast linje med hållplatser och tidtabell vilket resenären anpassar sig till. Anropsstyrd trafik Anropsstyrd trafik innebär att det finns en fast linje med hållplatser och tidtabell, men Skånetrafiken kör bara linjen/turen när någon vill åka. I tidtabellen visas att linjen eller turen är anropsstyrd genom en telefon-symbol, resan måste beställas minst två timmar i förväg. Turen körs ofta med taxi och du hämtas och lämnas på en hållplats som linjen trafikerar. Det är samma pris för kunden att åka turen med buss som med anropsstyrd trafik. Den som reser regelbundet kan beställa resor maximalt 14 dagar framåt. Formen är framförallt användbar i områden med en liten och oregelbunden efterfrågan på kollektivtrafik. Kostnadsbesparingarna kan bestå i insparat bränsle och användning av outnyttjade resurser under lågtrafik, men trafikformen är förhållandevis dyr räknat per resenär. Detta eftersom det är förarlönerna som utgör den stora delen av driftskostnaden oavsett om trafiken är anropsstyrd eller linjelagd. Närtrafik Samtliga skåningar ska ha ett grundläggande utbud om fem dubbelturer per vecka måndag-fredag (en tur- och returresa per vardag) till närmaste större ort/kommuncentrum med kommersiell och offentlig service. I områden som saknar tillräckligt med underlag för vanliga busslinjer, erbjuder Skånetrafiken närtrafik. Man har rätt till närtrafik om man har mer än två kilometer till närmaste hållplats. Närtrafik är områdesbaserad trafik mellan en adress i ett område och en hållplats i närmaste tätort (enligt tidtabellen). Resenären som såväl kan vara boende som släkting eller turist hämtas på den adress som man beställer ifrån och blir idag körd till Simrishamn, Kivik eller Brösarp beroende på vilket område man befinner sig i. Närtrafik är ofta resor med taxi och måste beställas minst två timmar i förväg. Vid resor en tidig morgon är det önskvärt om beställning av turen sker dagen innan. För grupper på mer än 4 personer måste beställning göras minst tre arbetsdagar i förväg. Den som reser regelbundet kan beställa resor maximalt 14 dagar framåt. Närtrafiken har ett enhetspris: Vuxen 25 kr, barn 15 kr och duo/familj 40 kr. Betalning sker med kontanter eller betalkort, Jojo periodkort och Jojo sommarkort med giltigt kvitto räknas också som betalning. Färdtjänst Färdtjänst regleras i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) och är en del av kollektivtrafiken där man reser tillsammans med andra resenärer, man reser till skillnad från taxi därför inte alltid närmaste vägen. Färdtjänst är särskilt anordnade transporter för personer med funktionsnedsättning. För att man ska ha rätt att resa färdtjänst måste man ha ett tillstånd för detta. Det kan man få om man har en funktionsnedsättning med en varaktighet längre än tre månader. Man ska dessutom ha väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Det är Skånetrafikens färdtjänstenhet som behandlar och beslutar om rätten till färdtjänst. Färdtjänsttillstånd beviljas för en period av högst fem år och utförs med serviceresor. Simrishamns kommun har cirka 950 personer med beviljat färdtjänsttillstånd idag. Skolskjuts Simrishamns kommun är enligt Skollag (2010:800 10kap 32 ) skyldig att anordna skolskjuts för elever i grundskola. Detta ska för eleven vara kostnadsfritt. Samma gäller för elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (2010:800 11kap 31 respektive 2010:800 19kap 20 ). Enligt Lag om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor (SFS 1991:1110) ska kommunen svara för elevens kostnader mellan bostaden och skolan för en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. För att underlätta huvudmannens hantering av skolskjutsorganisation och skolskjutsärenden samt ärenden gällande elevresor beslutar barn- och utbildningsnämnden om vilka rutiner och regler som ska gälla för elever med folkbokföringsadress i Simrishamns kommun. Dessa rutiner och regler sammanställs i dokumentet Reglemente för skolskjuts och elevresor. 5
Kommunens tåg- och busslinjer Busstrafiken i Simrishamns kommun utgörs av två expressbusslinjer; SkE3 och SkE5, sex regionbusslinjer; 570, 573, 574, 576, 577, 578, en sommarbuss 322 längs med kusten Ystad-Skillinge samt Snurringen 591 som trafikerar Simrishamns tätort. En linjenätsöversyn håller på att genomföras av Skånetrafiken i samarbete med kommunerna där trafikstart beräknas till år 2021 2022. Avtalstiderna är långa, vanligen 10 år, att göra stora förändringar under pågående avtalsperiod kan därför vara svårt och översyn (större förändringar) bör med fördel samordnas med ny upphandling. Skånetrafiken utreder regionalt superbusskoncept för expressbusslinjerna där trafikstart beräknas till år 2022 2023. Regionalt superbusskoncept innebär resor med hög komfort, bussprioritering i trafiken, möjlighet att arbeta på bussen, ökad turtäthet, bra bytespunkter/stationslägen, tidsvinster och god service. Under 2016 inkom önskemål om att få Snurringen till att trafikera flera verksamheter och med bättre turutbud. Skånetrafiken och kommunen förhandlar under höst/vinter 2017 fram ett nytt avtal för Snurringen som ska gälla från december 2019. Tågtrafiken i kommunen utgörs av Pågatågen som trafikerar bl.a. Österlenbanan, vilken sträcker sig mellan Ystad och Simrishamn. Resandet i Skåne, med Pågatåg, har ökat med 14 % från 2015 till 2016. På banor med endast Pågatåg finns de största ökningarna på bl.a. Ystad- och Österlenbanan med 7 %. Banan är enkelspårig och har ett extremt högt kapacitetsutnyttjande. Region Skåne kommer under 2017 starta en ÅVS för Ystad- och Österlenbanan för att ordentligt kunna utreda banan. 6
Statistik I oktober 2016 genomfördes en manuell resanderäkning på Pågatågen liksom tidigare år. Alla turer är räknade under en dryg vecka, från lördag över vardagarna till nästa söndag. Räkningarna är genomförda av GFK, Gesellschaft für Konsumforschung, vilka Skånetrafiken har upphandlat. 2014 och 2015 var det oacceptabelt många inställda tåg på Österlenbanan. Bland annat var det ca 24 % inställda turer i april 2015, ca 20 % inställda turer i oktober, 13 % i november och 10 % i juli. Under 2016 var resultaten bättre men 7
inställda turer uppgick ändå till ca 13 % i juni månad. Utöver de inställda tågen tillkommer alla de försenade tågen. Tillköp Förfrågan om tillköp kommer från Skånetrafiken till kommunen under februari månad varje år. Kommunen kan härigenom köpa till fler turer eller linjer där kommunen står för alla kostnader. Trafik som köps till i februari-mars börjar sedan rulla i december samma år. Simrishamns kommun har köpt till en del av linje 591 Snurringen, skolturerna kl 07:50 och kl 15:45 på linje 574 samt kl 15:20 från Österlengymnasiet skoldagar på linje 578. År 2016 och 2017 köptes det inte till någon ytterligare trafik. Utdrag ur: Kommunala dokument Översiktsplan för Simrishamns kommun Transportfrågan är avgörande för en positiv befolkningsutveckling och för näringslivets utveckling i kommunen. I enlighet med bebyggelsestrategin skall bebyggelse, service och kollektivtrafik främst förläggas till staden Simrishamn, och i andra hand till basorterna; Kivik, St:Olof, Gärsnäs, Hammenhög, Borrby och Skillinge så att behovet av resande i personbil och transporter minimeras samt att verksamheter och bostäder kan integreras och därmed stärka varandra. Kostnadstäckningsgrad Kostnadstäckningsgrad visar hur stor del av kostnaden för driften som täcks av biljettintäkter. Man kan använda KTG som ett mått på hur väl trafikens utbud matchar efterfrågan. Gällande villkor för att Skånetrafiken skall starta ny trafik är krav på lönsamhet i form av kostnadstäckningsgrad ca 50%. Det betyder att biljettintäkterna från resenärer måste betala åtminstone hälften av vad det kostar att driva trafiken. 8
75 procent av resorna i kommunen sker idag med bil. Större delen av alla resor som genomförs i kommunen är under 4 mil t/r, vilket gör eldrivna fordon till ett attraktivt alternativ. Kommunen arbetar aktivt för regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta till 2030. På det regionala planet finns ännu högre klimatmål genom Fossilbränslefritt Skåne 2020, till vilket Simrishamns kommun har anslutit sig avseende kommunens egna transporter. Upprättande av rutiner för resepolicy och distansmöten behövs. Cykelvägar som utvecklar upplevelseturism och kulturturism samt sammankopplar inlandsbyarna med varandra, naturområden, havet, stationer, hållplatser och med Centrum Simrishamn föreslås. Dessa är önskvärda inte minst för de boendes vardagliga målpunkter som skola, arbete, service och fritidsaktiviteter. Det ska vara möjligt att på ett tryggt och trafiksäkert sätt cykla inom kommunen och det ska finnas möjlighet till cykelservice, cykelpumpstation, cykeluthyrning mm. Det ska även finnas möjlighet att ta med cykeln på buss och tåg. Kollektivtrafik sker med persontåg alternativt busstrafik och står för 6 procent av resorna i Simrishamns kommun. I Simrishamns kommun är det fler som pendlar ut ur kommunen än in, drygt 1700 inpendlare och drygt 2500 utpendlare. Pendlandet sker främst mellan Simrishamn och Tomelilla/Ystad, men ett betydande antal personer pendlar även till och från Malmö, Lund, Sjöbo och Kristianstad. Malmö nås med tåget inom 1,5 timme, samma tid tar det till Kristianstad och Lund med Expressbussen. En busslinje mellan inlandsbyarna föreslås med koppling till tåget. Förbättrad transport direkt till flygplats skulle göra Simrishamn mer tillgängligt för pendling nationellt. Kristianstad-Österlen Airport, Malmö Airport och Copenhagen Airport är de allmänna flygplatserna som ligger närmast. I kommunen har det länge funnits en önskan om en ny spårdragning mellan Simrishamn och Malmö, Simrishamnsbanan. En sådan bana skulle innebära en restid på ca en timme mellan Simrishamn och Malmö. Under tiden bedöms det finnas en alternativ möjlighet att uppnå Entimmesmålet genom snabbtåg med enbart ett fåtal stopp mellan Malmö och Simrishamn. Dagens tågbana är dock enkelspårig vilket medför känslighet vid förseningar och svåra väderförhållanden. Viktiga vägar för arbetspendling över kommungränsen är väg 9 och väg 11. Väg 11 utgör en viktig regional östvästlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö/Lund och Köpenhamn. Sträckan Tomelilla-Gärsnäs är den del av väg 11 som är i störst behov av utbyggnad till 2+1 väg med hänsyn till framkomlighet och trafiksäkerhet, då den dessutom är utpekat stråk för Superbussarna. Det finns behov av utbyggnad av pendlarparkeringar vid de stora kollektivtrafikstråken (tåget samt SkE3 och SkE5). Även husbilsturismen har nya behov av uppställningsplatser med enkel service i form av dusch, tvätt och sophantering. Mellankommunalt samarbete är viktigt för Simrishamns kommun. Vi vill samverka och finna de bästa lösningarna för invånarna. Kommande eller pågående mellankommunala samarbetsprojekt är: Allmänt - Möjlighet till bokbuss bör utredas. Rid- och vandringsleder / cykelvägar. Ystad Skåneleden. Cykelled utmed kusten. Kollektivtrafik, direktbuss mellan Simrishamn och Ystad. Riksväg 9. Järnvägen, banstandard, stationslägen och turtäthet. Tomelilla Simrishamnsbanan. Kortare restider med ny järnvägsdragning till Malmö / Lund samt förbättringar på busslinjen SkåneExpressen 5. Befintlig järnväg ska förbättras, mötesspår i Gärsnäs utredas. Möjlighet till ny bussförbindelse mellan inlandsbyarna och Pågatågsstation för bättre pendlingsmöjligheter bör utredas. Utbyggnad av väg 11 Sjöbo - Simrishamn. Sträckan mellan Simrishamn och Smedstorp byggs ut till 2+1 väg. Kristianstad - Förbättringsmöjligheter för busslinje SkåneExpressen 3. Skåneleden. Cykelled utmed kusten. 9
Simrishamns kommuns miljömålsåtgärdsprogram 2015 2020 1. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas. Förtätning i kollektivtrafiknära lägen och cykeltrafiknära lägen bidrar till att ny personbilstrafik inte genereras. Utveckling av gång- och cykelnätet föreslås. Utredning av en busslinje mellan inlandsbyarna och tågstation föreslås. Mark för dubbelspår i Gärsnäs föreslås. Reglering av trafiklösningar i Kivik och förbifart Simrishamn föreslås. 2. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter. I kommande upphandlingar av fordon ska krav på fossilbränslefri drift ställas. Utredning och upprättande av rutiner för upphandling av fordon och godstransporter för kommunens verksamheter. Utreda möjligheten att placera ut laddningsstolpar för elbilar. 3. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor. Utreder och formulerar rutiner för resepolicy och distansmöten. 4. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Utreder möjligheten att inrätta cykelpooler i anslutning till kollektivtrafik. Handlingsprogram för omställning till fossilfria transporter tas fram inom ramen för SÖSK. 5. Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken Utreder möjligheten att införa parkeringsavgifter och särskilda miljöbilsparkeringar samt utreder behovet av pendlings- och husbilsparkeringar. Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne Människor ska känna förtroende för kollektivtrafiken och kunna bo/bosätta sig i sydöstra Skåne och ändå kunna pendla till och från starka arbetsmarknader. Vidare att fler företag ska vilja etablera sig i sydöstra Skåne då de känner tillförlit att arbetskraft kan pendla till och från arbetsplatsen. Vad ska vi prioritera? 1) Regionalt Superbusskoncept. Superbussar kan vara ett alternativ till att med buss skapa ett trafiksystem som har tågets fördelar och som kan skapa utveckling och tillväxt. 2) Bredband på landsbygden. Bredband är den fysiska infrastrukturen som ger oanade möjligheter i det digitaliserade samhället. 2) Infrastruktur till och från Ystads hamn (Dragongatan, E65, Väg 13). Upprustning av E65 (Dragongatan) är viktig för en säker väg till/från Ystads hamn. En utbyggnad av vägavsnittet mellan Svedala och Börringe till motorväg är nödvändig. Vägavsnittet vid Assmåsa riskerar sjunka ner i kärret, vägen drabbas ofta av sprickor i beläggningen och en snäv kurva gör sikten ordentligt begränsad. 4) Väg 11. 2+1 väg Sjöbo Tomelilla Simrishamn. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse som knyter samman öst-väst. För att öka trafiksäkerheten på väg 11 är det av största vikt att det byggs en mötesfri väg. 5) Cykelleder Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg. Detta skapar en cykelled för turistcykling längs kusten samt cykling till arbete/skola och kollektivtrafik. Cykling leder dessutom till positiva effekter på miljö och folkhälsa. 5) Simrishamnsbanan. Banan byggs sträckan Simrishamn Sjöbo Malmö och bidrar till att skapa regional balans genom att knyta samman östra och västra Skåne. Ett av projektmålen är att restiden Simrishamn-Malmö blir en timme jämfört med dagens restid på en timme och 32 minuter. 7) Mötesplatser Gärsnäs och Köpingebro på Österlenbanan. För att öka dagens banas kapacitet och minska risken för förseningar behövs mötesplatser som möjliggör halvtimmestrafik Simrishamn Tomelilla Malmö. 10
Stråkstudier i sydöstra Skåne (Sweco 2016) Följande slutsatser konstaterades: 1. Arbetspendling till, från samt inom sydöstra Skåne är den viktigaste funktionen för transportsystemet. 2. Förbindelserna till Sydvästra Skåne är viktigare än till andra delar av länet, eftersom de flesta arbetsplatserna finns i denna delregion. 3. För att sydöstra Skåne skall kunna nå 80 % av arbetsplatserna inom 45 minuter med kollektivtrafik krävs järnvägstrafik till Malmö/Lund-regionen. Konkret betyder ovanstående att två strategiska stråk skall prioriteras: Stråk 1. Simrishamn-Tomelilla-Ystad-Malmö. Prioritet 1. Åtgärder som stärker robustheten på Österlenbanan och Ystadbanan. Stråk 2. Simrishamn-Tomelilla-Sjöbo-Lund/Malmö. Prioritet 1: Simrishamnsbanan. Banan är den i särklass viktigaste åtgärden för att skapa förutsättningar för en uthållig och hållbar arbetspendling till och från sydöstra Skåne. Ovanstående kan kombineras i ett förslag till utvecklingsstrategi för transportsystemet i sydöstra Skåne som består av tre delar: 1. Genomför kraftfulla åtgärder som sammantaget får en sådan effekt att det gör det möjligt för dagens invånare att fortsätta pendla inom samt till och från sydöstra Skåne och samtidigt skapar framtidstro och ökar underlaget för Simrishamnsbanan. I denna del bör ingå mötesspår och hastighetshöjande åtgärder på Österlen- och Ystadbanan, superbuss Simrishamn- Lund, utbyggnad av 2+1 körfält mellan Sjöbo och Simrishamn, etableringen av PågatågExpress mellan Ystad och Malmö samt utbyggnad till 2+2 körfält mellan Ystad och Svedala. Åtgärderna bedöms till stor del vara samhällsekonomiskt lönsamma. 2. Utveckla Simrishamnsbanan. Simrishamnsbanan knyter samman sydvästra och sydöstra Skåne och ger en strukturerande effekt för samhällsutvecklingen. 3. Det finns flera mindre åtgärder som bedöms ha hög samhällsekonomisk nytta och som tillsammans stärker förutsättningarna för hållbara och effektiva transporter. Det gäller exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder, olika former av lokala regleringar, samverkansmöjligheter mellan skolskjuts och reguljär kollektivtrafik samt satsningar på gång- och cykeltrafik. Samordning av skolskjuts och kollektivtrafik i sydöstra Skåne (Trivector Traffic 2016) Faktorer som påverkar potential till skolpendling med linjetrafik är; tillräckligt många elever, elevens ålder, trafikmiljön mellan hem och hållplats respektive mellan skola och hållplats, linjetrafikens tidtabell, skolornas start- och sluttider samt tillgänglig kapacitet i fordonen. Årskurser lämpliga att flytta från skolskjuts till vanlig kollektivtrafik är Åk 7 9. Det är ej aktuellt att samordna skolskjuts med närtrafik och färdtjänst. Barn- och utbildningsförvaltningen (Simrishamns kommun) Under år 2016 genomfördes en undersökning av skolskjuts och kollektivtrafik i sydöstra Skåne av Trivector Traffic. Undersökningen visade att det inte är möjligt att använda kollektivtrafik som skolskjuts för elever i förskoleklass samt årskurs 1 6. Barn- och utbildningsförvaltningen har upphandlat ett avtal med entreprenör för elever inom förskoleklass, grundskola årskurs 1 6, grundsärskola och gymnasiesärskola. För skolskjuts av elever inom grundskola årskurs 7 9 används sedan läsåret 2015/2016 Skånetrafiken för resor till och från skolan. Skolan förser eleverna med ett skolkort som gäller för hela läsåret. Med skolskjuts avses transport av elev från en plats i nära anslutning till hemmet till den plats där utbildningen bedrivs och åter till hållplats i anslutning till hemmet. En elev ska, enligt skollagen, ha nära till en skolenhet och det är kommunen som sköter placeringen. Simrishamns kommun kallar det område som en skolenhet hämtar sina elever från för skolenhetens upptagningsområde och skolenheten för placeringsskola. Vårdnadshavare kan välja placering på annan skolenhet än placeringsskolan. Med elevresor avses gymnasieelevers resor mellan bostad och skola. Kommunen svarar inte för organisationen av transporten, utan enbart för kostnaden. Gymnasieelever som går på skolor inom kommunen och skolor utanför kommunen använder Skånetrafiken för elevresorna. För ändamålet delas ett busskort ut som gäller för hela läsåret. 11
In- och utflyttning, Simrishamns kommun 2013 (Statistiska institutionen EHL Lunds universitet) De två viktigaste anledningarna bakom flytten till Simrishamns kommun är att bo nära havet/naturen samt få en lugnare tillvaro. De två viktigaste anledningarna för utflyttarna är studier samt nytt eget arbete. På frisvarsfrågorna tyckte både inflyttarna och utflyttarna att framförallt kommunikationerna och vägunderhållet behöver förbättras. Kommunrapport, pendling för Simrishamn (Region Skåne) Det största antalet inpendlare till Simrishamn år 2015 pendlade in från Tomelilla där antalet pendlare uppgick till 653 (+6,9 % sedan år 2000) följt av Ystad med 383 (+26,0 %), Kristianstad med 113 (+82,3 %), Sjöbo med 101 (+50,7 %) och Malmö där antalet pendlare uppgick till 97 (+94%). Det största antalet utpendlare från Simrishamn år 2015 pendlade ut till Ystad där antalet pendlare uppgick till 656 (+49,4 % sedan år 2000) följt av Tomelilla med 616 (+39,4 %), Malmö med 331 (+63,9 %), Kristianstad med164 (-16,3 %), Lund med 147 (+15,7%) och Sjöbo där antalet pendlare uppgick till 96 (+71,4%). 12
Dialogmöten med invånare En öppen, aktiv dialog lägger grunden till förståelse, utveckling och demokrati. Väl fungerande information och kommunikation skapar förtroende och tillit. Kunskap om kommunen och dess verksamheter, hög kännedom om tagna politiska beslut och bakgrund till dessa, är också grunden för att skapa delaktighet och engagemang. Källa: Informations- och kommunikationspolicy för Simrishamns kommun. till detta är att ta bussen från Ö. Tommarp till Gärsnäs och där byta till tåget vidare in till Simrishamn där matarbuss tar dem till skolan, en resa som tar 70 minuter dörr till dörr. På eftermiddagen är det samma procedur hem igen. Morgonturerna på 574 är ofta försenade och en tur har fått förstärkningsbuss. Behov av bättre punktlighet efterfrågas på bl.a. tåget och linje 574. Fredagskvällar och helgturer efterfrågas för att få möjlighet till det sociala nätverket i kommunen. Eleverna ser gärna att busskortet är giltigt även då. Enkäter om infrastruktur delades ut under En riktigt reko dag 2016. Svaren resulterade i behoven av att kollektivtrafiken är punktlig, att det är bekvämt, att man har tillgång till Wifi, bättre kommunikation mellan SJ och Skånetrafiken, taktfast tidtabell, att det är enkelt, billigt, pålitligt och att möjlighet till vila finns. Resenärerna som åker kollektivtrafik valde detta av hänsyn till miljön, att det är bekvämt då man kan arbeta under restiden, att man slipper trafikstressen samt att det upplevs säkrare. På frågan om vad som skulle få dem till att resa mer med kollektivtrafik blev svaren; mer trafik och billigare priser. Framöver ville resenärerna se snabbare tåg och gärna på en timme till Malmö, tågavgångar varje halvtimme och förbättrade bytespunkter. Resenärerna som deltog var aktiva cyklister, dock önskades fler cykelvägar för ett mer ökat cyklande i kommunen. Övriga punkter var behovet av laddningsstolpar, motorvärmare, utökning av Snurringens geografiska område samt en sjöled med båt mellan kustorterna. Dialoger fördes 2017 med skolungdomar från Nova Academy, Korsavadsskolan och Österlengymnasiet. Svaren resulterade i behovet av anpassade tidtabeller efter skolans tider. Idag anses bussarna till att gå alldeles för sällan i förhållande till när eleverna börjar och slutar skolan. Eleverna anser även kollektivtrafiken till att vara överfull där många får stå upp. Önskemål inkom om en tågstation i Ö. Tommarp, vilket då skulle gynna såväl skolungdomar som arbetspendlare samtidigt som kollektivtrafiken kan möjliggöra samhällsutveckling och bostadsbyggande. Idag har skolungdomarna stora problem med kollektivtrafiken från Tommarp, eleverna tvingas gå 20min över två högt trafikerade riksvägar för att nå Vranarpskorset och busslinje 570. Alternativet 13
Utdrag ur: Regionala dokument Det öppna Skåne 2030 I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och många sätt att leva på. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur, med 250 tätorter, som en av Sveriges tre storstadsregioner. Skåne är emellertid tudelat och består idag av i princip två arbetsmarknadsregioner. Vi måste binda ihop Skåne till en arbetsmarknad och möjliggöra en bättre tillgång till hela Skånes utbud av boende, arbeten, tjänster, kultur, fritid och service. Vi ska skapa möjligheter för människor att kunna bo, leva och verka i hela Skåne genom att stärka tillgängligheten. God tillgänglighet med bra kommunikationer är grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framför allt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kulturoch fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt oavsett var de bor. De fem prioriterade ställningstagandena är: - Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet - Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor - Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur - Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster - Skåne ska vara globalt attraktivt Strategier för det flerkärniga Skåne Tillgänglighet handlar om att människor har tillgång till många olika funktioner inom rimlig restid, kostnad och bekvämlighet såsom arbetsplatser, bostäder, service och fritid med kultur, rekreation och grönstruktur. För människan handlar god tillgänglighet i första hand inte om avstånd i meter, utan i minuter. Det behöver finnas fungerande kopplingar mellan målpunkter, såväl inom en ort som mellan orter samt ut i naturen. Ökad tillgänglighet bidrar till att skapa ett stort utbud och många valmöjligheter för såväl individ som företag avseende bostäder, arbete, fritidssysselsättningar och upplevelser, vilket stärker Skånes attraktionskraft och tillväxt. Att tidsförtäta handlar dock inte bara om snabbare 14
transporter, utan även om att öka turtätheten och skapa en robusthet i systemet som gör resan mer effektiv. En ökad tillgänglighet kan även uppnås genom att bättre koppla bebyggelse till den infrastruktur och kollektivtrafik som redan finns och som kommer att göras. Fem strategiområden har formulerats: Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och utveckla den flerkärniga ortstrukturen Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Växa effektivt med balanserad och hållbar markanvändning Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 Dokumentet anger den strategiska inriktningen inför kommande planperioder i nationell och regional infrastrukturplan. Det flerkärniga Skåne binds ihop av en infrastruktur och kollektivtrafik som idag är hårt belastad, störningsdrabbat, och där underhållet är eftersatt. Robustheten i järnvägssystemet behöver förbättras. Den nuvarande trängseln på spåren hämmar både företags konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheterna för arbets- och bostadsmarknaderna. Eftersatt underhåll leder till stora samhällsekonomiska kostnader för t.ex. förseningar i tågtrafiken. Stråket mellan Malmö och Ystad/Simrishamn är viktigt för att binda samman östra och västra Skåne, men idag saknar järnvägen tillräcklig kapacitet. Inom beslutad plan ligger nya mötesstationer (2018), vilka kommer att öka robustheten på banan. På längre sikt behövs dubbelspår till Ystad, vilket möjliggör högre turtäthet och kortare restider. Sträckorna Lund-Simrishamn och Malmö-Sjöbo kommer att trafikeras enligt regionalt superbusskoncept, vilket ökar kapaciteten och standarden på kortare sikt för kollektivtrafiken. På längre sikt kan byggandet av Simrishamnsbanan via Staffanstorp, Dalby, Sjöbo och Tomelilla bli aktuellt för att korta ner restiderna till under timmen. Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden i Sverige, det är hög bostadsbrist och obalans på bostadsmarknaden. Trots att arbetslösheten är högre än genomsnittet för riket finns en stor efterfrågan på arbetskraft. En av förklaringarna till denna paradox är de eftersatta kommunikationerna mellan västra och östra Skåne, som gör att avståndet mellan arbetssökanden och arbetstillfällen uppfattas som betydligt längre än det är. Flera av de områden som har sämre tillgänglighet till Skånes tillväxtmotorer består till merparten av kommuner där färre i åldersgruppen 25 34 ägnar sig åt högre studier. På landsbygden är kollektivtrafiken mindre utbyggd än i storstäderna och alternativen till bil som huvudfärdmedel är därmed sämre. Målen är att sysselsättningen ska bli högre, att skåningarnas hälsa ska förbättras och att skillnaderna mellan olika grupper vad gäller utbildning och sysselsättning ska minska. Investeringar i Skånes infrastruktur och utformningen av transportsystemet kan jämna ut skillnaderna i villkor, och genom att binda samman olika geografiska områden kan alla samhällsgrupper få nytta av systemet. Att använda investeringar i transportsystemet som ger sociala nyttor kan därför bli mycket lönsamt. 15
Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 (uppdateras 2017) Skåne har både möjligheter och utmaningar. Det finns en obalans i länet, tyngdpunkten på sydvästra Skåne är tydlig. Tillgängligheten i restidskrav skiljer sig avsevärt och sämst är det för Österlen. Kollektivtrafiken har en nyckelroll i att stärka den fysiska tillgängligheten och därigenom binda samman Skåne. Mål för kollektivtrafiken: Antalet resor ska fördubblas till år 2020 jämfört med 2006 en ökning från 112 miljoner resor per år till minst 224 miljoner resor. År 2014 gjordes 152 miljoner resor. Marknadsandelen ska uppgå till minst 40 procent år 2030 en fördubbling jämfört med 2006. År 2014 var marknadsandelen 26 procent. Rapporten innehåller både stora och små åtgärder för ökat resande: ökat turutbud i huvudlinjenätet, framkomlighetsåtgärder, nya tågsatsningar, pendlarparkeringar, lokalisering av bostäder och verksamheter, Mobility management, bättre cykelkopplingar till kollektivtrafik, betalsystem, sänkta halverade biljettpriser, bättre punktlighet, kortare restider på järnväg, landsbygdsatsning och ökad närtrafik, nya kollektivtrafikstråk. År 2020 ska minst åtta av tio kunder i Region Skånes kollektivtrafik vara nöjda eller mycket nöjda. Delmål: minst 76 procent nöjda kunder. År 2014 var kundnöjdheten 62 procent. Medborgarnas tillgänglighet till arbete ska öka. Minst 91,5 procent av skåningarna ska erbjudas minst tio dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer (regionala centrum), med en restid på max 60 minuter. Nuläge på 90,2 procent 2014. Samtliga hållplatslägen med fler än 15 dagliga påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2021. Nästa steg blir hållplatslägen med fler än 10 dagliga påstigande och sedan fler än 5 dagliga påstigande. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla kunder. Kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria bränslen senast år 2020. Delmål 2018: andelen fossilfria bränslen i den allmänna kollektivtrafiken ska vara 100 procent. Geografisk tillgänglighet: - Regionalt centrum (Malmö, Lund, Helsingborg eller Kristianstad) med en restid på maximalt 60 minuter. - Delregionalt centrum (de fyra orterna ovan samt Ängelholm, Hässleholm, Landskrona, Eslöv, Trelleborg och Ystad) med en restid på maximalt 45 minuter. - Kommuncentrum med en restid på maximalt 30 minuter. Källa: Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Stråkens klassificering och basutbud: Stråken indelas utifrån resandeunderlag, marknadsandel och trafikekonomi i starka stråk, medelstarka stråk respektive svag trafik. Klassificeringen utgör basen för respektive stråks utvecklingsstrategi. Vissa stråk är regionalt viktiga, då de knyter ihop större orter (mer än 3000 invånare) med tillväxtmotorer. De regionalt viktiga stråken utgör tillsammans med järnvägslinjerna huvudlinjenätet. Stråken i huvudlinjenätet ska ses som strukturbildande för nya 16
bostads- och verksamhetsområden samt vara prioriterade när det gäller större infrastrukturåtgärder. 3. Öppettider lördagar 4. Öppettider söndagar 5. Taktfast timmestrafik lördagar 6. Taktfast timmestrafik söndagar 7. Nattrafik fredagar och lördagar 1 Genom att skapa en klassificering av busslinjerna kan man på ett enkelt sätt få grepp om nivån gällande utbud och efterfråga för varje linje. I grupp 1 återfinns de linjer som har allra bäst utbud medan grupp 8 redovisar de linjer som har färre än 7 dubbelturer per vardag och ingen trafik på helgerna. Med basutbud avses den lägsta utbudsstandard som bör eftersträvas. Olika basutbud gäller för olika typer av trafik. Riktlinjerna är till för att skapa tydlighet gentemot medborgare och kommuner kring vilket utbud som kan förväntas i de olika delarna av trafiken. Basutbudet anger således en nedre gräns för utbudet. Trafiken kan utvecklas utöver basutbudet. Delregionalt viktiga stråk förbinder medelstora tätorter (mer än 1000 invånare) med större orter eller huvudlinjenätet. Här är minimiutbudet inte lika omfattande utan ligger på minst 12 dubbelturer per vardag och det finns inget specifikt om helgtrafik. De svaga stråken återfinns på den rena landsbygden samt de tätorter som har färre än 1000 invånare och som inte ligger intill eller i ett stråk med större tätorter. Den svaga trafiken kännetecknas av låg marknadsandel, lågt resande och låg kostnadstäckningsgrad. Vid bristande resandeunderlag ska möjligheten till samordning av trafik ses över. Vid utveckling av den regionala busstrafiken kan man inte alltid förbättra både utbud och öppettider samtidigt utan får anpassa och utveckla trafiken efter resandeutvecklingen eller potential för resandeutveckling. Som en riktlinje bör man arbeta utefter följande prioriteringsordning för utveckling av trafiken: 1. Öppettider vardagar 2. Taktfast timmestrafik vardagar 1 Begrepp: Öppettider innebär när bussen börjar och slutar köra. Dubbelturer innebär tur- och returresor. Taktfast innebär att tidtabellen har fasta tider vid varje avgång, som t.ex. XX.05. 17
Tågstrategi 2037 (skall arbetas om och in i Trafikförsörjningsprogrammet) Tågstrategi 2037 belyser hur potentialen bäst tas tillvara och visar på hur tågtrafiken kan byggas ut för att möta ett dubblat resande till 2020, ett fyrdubblat till 2030 och ett sexdubblat till 2037. Biltrafiken ska bära sina egna kostnader för påverkan på stadsmiljö, trafiksäkerhet, trängsel mm samtidigt som man vill styra över transporterna till den hållbara och klimatneutrala kollektivtrafiken. 2037 är kollektivtrafiken det självklara valet för resor i regionen och Skåne fungerar som en sammanhängande boende- och arbetsmarknadsregion. Bakgrunden är kollektivtrafikens höga kvalitet, standard, servicegrad, status och image genom: korta restider, trygghetsperspektiv, välutvecklad kundkontakt, smarta och attraktiva erbjudanden, hög turtäthet, utbudet/servicen ombord, avgångar på fasta minuttal och god/välfungerande trafikinformation i realtid, före, under och efter resan. Avgörandet är kapacitet, prestanda, kvalitet och tillit. Att tågen kommer och går i tid är en självklarhet. Kollektivtrafiken i Skåne är ett väl integrerat system vad gäller framkomlighet och tillgänglighet och kunderna erbjuds ett brett hela-resan-sortiment. Kollektivtrafiken prioriteras genom särskilda filer och signaler, har säkra gång- och cykelvägar samt är anpassade för funktionshindrade. Stationer har omsorgsfullt utformade pendlarparkeringar med hög tillgänglighet och säkerhet, där tex resekort ger tillgång till p-plats. Tågtrafiken är ryggraden i den sydsvenska kollektivtrafiken, en nyckelroll för den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och omställningen till ett mer hållbart resande. Turutbudet varierar kraftigt beroende på linje, men basstandarden är halvtimmestrafik under rusningstid och timmestrafik övrig tid på alla linjer, även om detta inte krävs av kapacitetsskäl. Flertalet linjer har öppettider dygnet runt. Pågatågen kompletterar Öresundstågen och kör endast på svenska spår, det finns både Öresundståg och Pågatåg som går snabbt respektive stannar ofta, högsta hastighet är 250km/h. Simrishamnsbanan förväntas stå helt klar år 2030 och restiden mellan Simrishamn-Malmö ligger under en timme, vilket är en minskning med 30 minuter jämfört med idag. Även Simrishamnsbanan trafikeras med Öresundståg och befolkningstillväxten sprids till östra Skåne. Stråket har så långa avstånd att busstrafiken inte fullt ut kan bli ett attraktivt val framför bilen vilket innebär fortsatt bilpendling i stråket och dess tillhörande konsekvenser om banan ej blir av. Även Sturupsbanan förväntas stå klar till år 2030. Mötesstationen i Gärsnäs möjliggör halvtimmestrafik på Österlenbanan. Kraftfulla kapacitetsåtgärder måste till för att klara de stora resandevolymerna. I princip behöver de banor som idag är dubbelspåriga vara 4-spåriga 2037 och enkelspåriga banor behöver bli dubbelspåriga. Utvecklingen av tågsystemet ska i första hand ske i befintlig trafik på befintliga banor, i andra hand i ny trafik på befintliga banor, i tredje han i ny trafik på nya banor. Ett antal nya spårönskemål har identifierats i Skåne, varav bland annat sträckningen Tomelilla-Kristianstad. 18
Cykelstrategi för Skåne (antagen 2017) Flera hundratusen skåningar använder cykeln varje dag för att ta sig till arbetet, skolan, fritidsaktiviteten eller för att handla. Så snart någon lärt sig cykla är detta en frihet som är tillgänglig för alla oavsett inkomst, bakgrund eller kön. Att cykla istället för att köra bil är bra för folkhälsan, det avlastar väginfrastrukturen och förbättrar framkomligheten. När det är lätt och tryggt att cykla gör det också att det kollektiva resandet ökar. Folkhälsovinsterna av att öka cyklingen i Skåne med tre procentenheter beräknas på sikt motsvara 1,8 miljarder kronor om året. - Cykeln ska upplevas som det självklara transportmedlet för kortare resor i Skåne - Cykelperspektivet måste bli en mer naturlig del av samhällsplaneringen - Förbättra kopplingen mellan cykel & kollektivtrafik - Förbättra trafiksäkerheten för cyklister genom bättre drift och underhåll - Stärk näringslivet med cykelsatsningar - Bygg ut sydkustleden och åtgärda felande länkar längs Kattegattleden, Sydkustlenden och Sydostleden Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014 2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en Regional transportinfrastrukturplan (RTI-plan). Nuvarande plan omfattar åren 2014 2025. RTI-planen för 2018 2029 håller på att arbetas fram och kommer på remiss till kommunen under september 2017 för antagande 2018. Valet av färdmedel varierar med avståndet. Användningen av tåget som färdmedel ökar med resans längd. Bussen används framför allt vid resor som är 5 50 km långa. Cykeln används främst vid resor upp till 5 km. För resor som är Mobilitetsplan för Skåne (antagen 2017) Steg ett- och steg två-åtgärder, insatser inom mobility management, är tillvägagångssätt för att få människor att ompröva sina resvanor. För att nå färdmedelsmålen behöver en majoritet av alla resor under fem kilometer ske med gång, cykel eller kollektivtrafik. Förutsättningarna för att resa hållbart är som bäst i städerna. Inte enbart för att det är enkelt att gå och cykla då många målpunkter ligger nära utan också för att bilen är ett mindre attraktivt alternativ på grund av trängsel och parkering. Parkeringsstyrning är på så sätt ett viktigt verktyg för att styra bilresorna. Följaktligen kan det även ge vinster i form av friskare befolkning, minskade restidsförluster, attraktivare städer och minskade investeringskostnader i infrastrukturen. Om förutsättningarna för att cykla i tätorterna blir bättre och cykeln upplevs som mer attraktiv kommer det att ha effekt på det regionala resandet i och med att kollektivtrafikresandet väntas öka. Även insatser där bilresor görs gemensamt eller där bilarna används gemensamt är viktiga för att göra bilresandet mer hållbart. Bilpooler och samåkning gör det möjligt att göra en bilresa utan att själv äga en bil. kortare än en kilometer är det vanligast att man går. Tillgängligheten, i avseendet restid till arbetsplatser, handel, service, kultur, fritid, utbildning, etc, är en nyckelfaktor för en god regional utveckling. Skåne är en flerkärnig storstadsregion, vars invånare ser kommunikationer och trafik som den näst efter sjukvården viktigaste regionala frågan. Ökad integration av arbetsmarknadsregionerna ställer krav på bättre infrastruktur. 19
Kollektivtrafikutbudet, antalet tåg- och busslinjer och deras turtäthet, är en grundbult för skapandet av det flerkärniga, tillgängliga och hållbara Skåne. Det handlar om att öka människors rörlighet genom att förbättra pendlingsmöjligheterna, vilket skapar större möjligheter för individen att hitta jobb och för företagen att hitta rätt kompetens. De orter som inte direkt kan knytas till höghastighetsnätet genom egna stationer ska ges så bra anslutningsförutsättningar som möjligt. Hur vi väljer att resa, eller inte resa, beror av: 1. Ekonomi privatekonomi mot kostnaderna/uppoffringen för att göra vara eller tjänst tillgänglig. 2. Inställning och beteende vår inställning, preferens och beteende i en given situation. 3. Lagar och regler lagstiftning, lagar och regler som sätter begräsningarna, men som också styr kostnader och därmed våra val 4. Fysiska strukturer hur utbudet av resalternativ/ tillgänglighet ser ut. För att få utpekade objekt med i RTI-planen är det aktuellt att genomföra åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Planeringsskedena med förstudie utredning arbetsplan har tagits bort av Trafikverket och ersatts av åtgärdsvalsstudie som belyser åtgärder och behov enligt fyrstegsprincipen. De fyra stegen är: Steg 1. Tänk om beteendepåverkan Steg 2. Optimera effektivare utnyttjande Steg 3. Bygg om begränsad ombyggnation Steg 4. Bygg nytt ren nybyggnation Steg 1 och 2 kallas i Sverige och internationellt också för Mobility Management-åtgärder. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Trafikverket tittar alltså främst på åtgärder som handlar om beteendepåverkan och ett mer effektivt utnyttjande av befintligt vägnät innan de tar ställning till att bygga om eller bygga nytt. Effekterna av satsningarna blir att fler går, cyklar, åker kollektivt och använder fossilfria drivmedel vilket i sin tur leder till förbättrad folkhälsa och minskad miljö- och klimatbelastning. Trafikverket avser att införa jämna hastighetsgränser på 60, 80 och 100 km/h. De vägar som inte är mötesseparerade, dvs saknar mitträcke, blir hastighetsbegränsande till 80 km/h, medan det utpekade vägnätet för persontrafik på sikt blir mötesseparerat med hastighetsbegränsning till 100 km/h. Tänkta superbusstråk får standardkrav som bussprioriterad utformning och 100 km/h. Flera banor i Skåne kan med relativt små upprustningar och åtgärder, åter trafikeras av persontågstrafik. Återupptagen persontrafik på Lommabanan, Söderåsbanan och Simrishamnsbanan fanns med i investeringsplanerna 2004 2015, men föll ur då planerna för åren 2010 till 2021 togs fram. Det är Region Skånes långsiktiga strategi att trafikera dessa banor. Fler mötesspår mellan Ystad och Simrishamn skulle minska störningskänsligheten för tågen som trafikerar rutten Helsingborg-Malmö-Ystad-Simrishamn. Satsningen skulle också kunna möjliggöra en tätare trafik mellan Ystad och Simrishamn. 20
Ställningstagande Tågtrafiken Österlenbanan sträcker sig mellan Ystad och Simrishamn och är cirka 46 kilometer lång. Idag klassas Österlenbanan som ett starkt stråk och har en regional betydelse då den knyter samman Österlen med västra Skåne. Stråket ingår i Region Skånes utpekade huvudlinjenät. Utvecklingen de senaste 20 åren har visat vägen mot att knyta Österlen närmare samman med sydvästra Skåne. År 1995 fanns det på vardagar 7 avgångar med tåg mellan Simrishamn och Ystad. Med tågbyte i Ystad var restiden Simrishamn - Malmö mellan 1 timme och 44 minuter och 2 timmar beroende på hur lång bytestiden var i Ystad. År 2005 fanns det på vardagar 12 avgångar med tåg direkt mellan Simrishamn och Malmö och restiden hade kortats ner till omkring 1 timme och 30 minuter. Sedan öppningen av Citytunneln år 2010 har det varit timmestrafik. År 2015 fanns det på vardagar 20 avgångar med tåg direkt mellan Simrishamn och Malmö och restiden var omkring 1 timme och 30 minuter. Banan är enkelspårig och elektrifierad men saknar fjärrblockering. Det går endast persontrafik på Österlenbanan. Österlenbanans anläggning är Trafikverket huvudman för. Persontrafiken trafikeras av Region Skåne via Skånetrafikens Pågatåg. För 30 år sedan var Österlenbanan nära nedläggning men sedan år 2003 blev banan elektrifierad och upprustad. I Tomelilla som är en säckstation måste tågen byta riktning. Pågatågen möts i Tomelilla som är den enda mötesstationen mellan Ystad och Simrishamn och där tågen måste byta körriktning. Tidtabellen omfattar en vändtid på 5 minuter, vilket också är den tekniska minimitiden. Tågen har 9 minuters vändtid i Simrishamn vilket egentligen inte räcker till. På ändstationerna eftersträvas helst 12 minuter. Banan har ett extremt högt kapacitetsutnyttjande och är känslig för störningar. Det finns väldigt lite utrymme i tidtabellen för att störningar inte ska sprida sig till sträckan Ystad-Malmö. På grund av de frekventa förseningarna och inställda tåg har Skånetrafiken haft ersättningsbussar på standby i Tomelilla och Simrishamn och bedömer att de har använts ungefär varannan dag. Uppstår det förseningar kan man inte skicka ut ytterligare tåg på den enkelspåriga sträckan. Tåg måste då vändas i Ystad eller Tomelilla. Detta gör att Österlenbanan har ovanligt mycket inställda tåg. Pendlarna får då vänta tills nästa avgång, eller invänta ersättningsbussar. Detta skadar trovärdigheten för kollektivtrafiken. Även om dessa standby bussar finns att tillgå blir ett inställt tåg en olägenhet för kunderna genom byte och längre restid. Ett skört transportsystem försvårar kollektivtrafikens konkurrenskraft och ett hållbart resande omöjliggörs, med följder för arbets-, studie-, och fritidsresande. Det bidrar till att öka avstånden i Skåne och hämma en regional utveckling. Behovet av åtgärder är stort för att upprätthålla en god tillgänglighet med hög transportkvalitet. Källa: PM Österlenbanan av Region Skåne 2016-04-26 Malin Aparicio Planerade åtgärder på Ystad- och Österlenbanan 2016-2019: - Spårbyte för högre hastighet mellan Tomelilla-Köpingebro (2016) - Trädsäkring Malmö-Ystad (2017) - Fjärrblockering Ystad-Simrishamn (2017, ändrat till 2019) - Ystad bangårdsombyggnad (2018, ändrat till 2018 2019) - Plankorsningsombyggnad Lindesborgsvägen Tomelilla (2017, ändrat till 2017 2018) - Hastighetshöjning Ystad-Simrishamn (bl.a. plankorsningsåtgärder, rälsförhöjning, kontaktledningsbyte) (2017 2018, ändrat till 2018 2019) - Mötesspår Skabersjö och Ruuthsbo (2017 2018, ändrat till 2017) - Växelbyte Tomelilla (2018) - Växelhastighet Skurup och Svedala (2018) - Mötesspår Gärsnäs (2018 2019, ändrat till 2018) Källa: Trafikverket 2016 05-27och 2017-05-03 Jack Bårström 21
Den skånska infrastrukturen står inför flera stora utmaningar. Satsningar i Skåne behövs för att möta en växande efterfrågan från resenärer och säkerställa såväl företagens kompetensförsörjning som hållbara och effektiva godstransporter. En viktig framtidsfråga för Skånes utveckling är att binda samman Skåne genom att stärka tillgängligheten. Ett robust och kapacitetsstarkt järnvägsnät är en förutsättning för att dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur för ökad tillväxt och attraktivitet. Ystad- och Österlenbanan, som sträcker sig från Malmö till Simrishamn och förbinder orterna däremellan, är idag ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår. Kapacitetsbrist, stor störningskänslighet och långa restider innebär att tillgänglighet idag är ytterst begränsad mellan de östra och västra delarna av södra Skåne. Utbyggnad av Ystad- och Österlenbanan möjliggör utökad regionaltrafik för ökad attraktivitet, bostadsbyggande och stärkt näringsliv i orterna längs stråket, och ökar kärnan Ystads möjlighet att driva utvecklingen och generera synergieffekter till hela Skåne. Det är viktigt att investeringar i Ystad- och Österlenbanan för ökad robusthet, ökad kapacitet och minskad restid kommer till stånd så fort som möjligt. Efterfrågan är stor. För att uppnå detta krävs investeringar i ny och befintlig infrastruktur. Det innebär att åtgärder som vidtas inte ska motverka att hela Ystad- och Österlenbanan på sikt byggs ut till dubbelspår. En förutsättning för att minska restiden mellan orterna är snabba direkttåg. Att köra snabba direkttåg utöver nuvarande regionala tågtrafik på sträckan kräver utbyggd infrastruktur. Satsningar på direkttåg får inte ske på bekostnad av turtäthet för mellanliggande stationer. För att få maximal utväxling av infrastrukturinvesteringar på Ystadoch Österlenbanan krävs arbete på lokal nivå med att öka tillgängligheten och utveckla nya bostäder och arbetsplatser. Det innebär bland annat att utveckla attraktiva, trygga och bekväma knutpunkter och att utveckla gång- och cykelförbindelserna till och från dessa. Genom att utveckla gång- och cykelnätet samt erbjuda pendelparkering för bil och cykel vid stationerna kan upptagningsområdet utökas. Region Skåne genomförde under 2015 en scenarioanalys som underlagsrapport till den Godsstrategi som i skrivande stund är under framtagande. Scenarioanalysen visar på kapacitetsbrister på både kort och lång sikt för bland annat Ystad- och Österlenbanan. Trafikverket planerar och genomför en rad åtgärder på de båda banorna, vilket kommer att öka kapaciteten och robustheten i ett kortare perspektiv. Dock visar scenarioanalysen att detta inte är tillräckligt på längre sikt med ett ökat behov av både person- och godstransporter på järnvägen. Region Skåne vill tillsammans med kommunerna Ystad, Tomelilla och Simrishamn inleda ett samarbete som syftar till att studera vilka åtgärder och insatser som behövs på kort och lång sikt för att möta det kapacitetsbehov som kan prognosticeras. Region Skåne planerar att 2017 starta en ÅVS för Ystadoch Österlenbanan. Detta för att ordentligt kunna utreda banan och komma vidare med de problem som finns. Åtgärdsvalsstudiens resultat ska sammanställas och ska kunna användas i Region Skånes fortsatta utvecklingsoch planeringsarbete samt fungera som ett kunskapsunderlag. 22
Förslag på diskussionspunkter till ÅVS Ystad- och Österlenbanan: - Ökad hastighet till minst 160, möjlighet till 250 km/h - 12 20 minuters vändtid i Simrishamn - Vägbommar med ljus och ljud på oskyddade plankorsningar - Samtidig infart i Ystad och Tomelilla - Färre stopp Expresståg (kommunhuvudorterna, 6 stopp) - Kontinentalbanan trafikeras - Max 60 minuter till Malmö/Lund som regionala tillväxtmotorer - Halvtimmestrafik på Österlenbanan - 15 20 minuters trafik längs hela stråket Malmö-Simrishamn - Dubbelspår mellan Malmö-Ystad - Dubbelspår längs hela stråket Malmö-Simrishamn - Fler mötesplatser och/eller stationer på Österlenbanan, bl.a. i Ö. Tommarp - Trädsäkring Österlenbanan - Sturupsbanan/pendeln - Öresundståg på Österlenbanan för pendling till Copenhagen Airport - Tåg till Kristianstad-Hässleholm för anslutningsmöjligheter till höghastighetsbanan samt skapandet av ett runt Skåne - Simrishamnsbanan Den underdimensionerade kapaciteten tillsammans med brister i standard, drift och underhåll påverkar robustheten i systemet och kollektivtrafikens tillförlitlighet och attraktivitet. Källa: Karta över kapacitetsbegränsningar hösten 2015, Trafikverket I väntan på Simrishamnsbanan behöver kommunen satsa på åtgärder för förbättrad pendling i det befintliga nätet. Kommunen har genom SWECO:s Stråkstudie år 2016 fått flertalet förslag på mer nutida åtgärder. Två stråk bör prioriteras: Stråk 1. Simrishamn-Tomelilla-Ystad-Malmö (robustheten på Österlenbanan och Ystadbanan, reducera restiden till Malmö, hastighetshöjande åtgärder, PågatågExpress, 2+2 körfält på E65, medlöpande cykelbanor). Stråk 2. Simrishamn-Tomelilla-Sjöbo-Lund/Malmö (Simrishamnsbanan, Superbusskoncept, reducera restiderna, bussprioritering, separata busskörfält, vägnätet till 100 km/h, 2+1 körfält hela sträckan Sjöbo-Simrishamn, pendlarparkeringar, samåkningsmöjligheter, tankställen för biogas och laddningsstolpar). 23