Lantbrukets lönsamhet

SPECIALRAPPORT Lantbrukets lönsamhet JUNI 217 Ekologisk produktion special Vi på LRF Konsult får tydliga signaler från flera led om att jobba mer med ekologisk produktion. Ekologisk produktion är en affärsmöjlighet som kan öka intjäningen åt svenska bönder. Lantbruket har inte vare sig råd eller lust att släppa den till någon annan i världen. Som ett led i detta ökar vi på LRF Konsult våra resurser för att hjälpa till och skapa bra underlag för den enskilde företagaren Vi vässar också vår rådgivning samt analysunderlag i syfte att hjälpa företagaren att ta beslut på rätt grunder. En företagare bör löpande och vidsynt ta ställning till den bästa situation för sitt företag. Företagande handlar mycket om ekonomi men det kan finnas andra värden som är nog så viktiga för en enskild individ när det gäller mål med sitt företagande. När det gäller ekologisk eller konventionell driftsinriktning finns det ibland starka känslomässiga åsikter hos lantbruksföretagare. Utgångspunkten i denna rapport är att ekologisk drift är en affärsmöjlighet för de företag som har rätt förutsättningar. Det är upp till varje enskild att bedöma och ta ställning till driftsinriktning. Vill man optimera företagets resultat kan ekologisk drift möjliggöra en bättre plattform. Ett minimikrav för en sund företagsekonomi skall vara att resultatet täcker rimlig lön för insatta timmar samt vissa år ger ett överskott att jämna ut dåliga år med. (Se även figur Var inte nöjd för tidigt sidan 5) Den viktigaste faktorn för en företagares resultat är, som vi ser i LRF Konsult, att man har en tydlig helhetsbild över möjligheter och begränsande faktorer samt att man jobbar med rätt saker i rätt tid. I denna rapport reflekterar vi över ekologisk produktion som i bilden intill kan sägas ingå i delområde marknad. För att uppnå ett godtagbart resultat krävs att företagaren jobbar aktivt SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN GODA RÅD VID OMLÄGGNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION: Tänk helhet och balans! - Det visar sig på resultaträkningen. Jobba strukturerat, ha en plan! Jobba med växtföljd och genomtänkt tillgång på kväve samt övrig näring. Fokusera rätt! Jobba med rätt saker i rätt tid. Arealtillgång viktig men inte till vilket pris som helst. Räkna innan du bjuder! Samarbeta gärna med grannen, utbyt areal mellan olika typgårdar. I Lantbrukets lönsamhet Ekospecial kan du läsa viktiga faktorer kring omställning till ekologisk odling och djurproduktion inom driftsinriktningarna växtodling, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. med alla övriga bitar också. Produktionsdelen i cirkeldiagrammet Fokus i företaget nedan tenderar att bli viktigare i ekologisk drift då vi inte når samma avkastning som i konventionell drift och har att lära oss andra instrument att styra våra insatser med. Samtidigt ser vi att det finns potential på den enskilda gården om man lyckas. Högre avkastning och skörd på den ekologiska gården jämfört med norm ger ofta tydligt utslag i företagets ekonomi. Biologiska faktorer, miljö Marknad Politik och CAP Affären FOKUS I FÖRETAGET Produktion Effektivitet Bedömd påverkan på företagets omsättning och resultat. Källa LRF Konsult Bakgrund Denna rapport skall belysa likheter och skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion avseende i första hand mjölk och växtodling samt även en del om köttproduktion. Syftet är att belysa ekologisk produktion som en potential i intjäningen för lantbruksföretaget. När vi pratar om växtodlingsföretag så är det i grunden ett företag utan djur. Samtidigt kan en >>> FAKTA FRÅN LRF KONSULTS DATALAGER: Ekologiska mjölkgården och växtodlingsgården har en bättre lönsamhet än konventionella Ekologiska mjölkgården har en högre bruttovinst Den ekologiska gården har lägre drivmedelskostnad per ha Varken konventionella eller ekologiska företag når nivåer för långsiktig lönsamhet LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217

mjölk och köttgård ha en stor del av sitt ekonomiska utfall kopplat till hur de lyckas med sin växtodling, det hänger ihop. Man kan generellt säga att balans ger ekonomi i eko-odlingen. Rapporten är en sammanställning över vad rådgivare på LRF Konsult ser i praktiska möten med lantbrukare. Uppgifter är hämtade från LRF Konsults datalager med ett stort och långsiktigt underlag som grund. Områden som berörs är växtodling, mjölk och nötkött. Produktionsaspekter som skiljer ekologisk och konventionell produktion Produktionsperspektiv Växtodling Växtodling som i detta fall huvudsakligen avser spannmål, proteingrödor, oljeväxter och vall är grunden för att få en fungerande mjölk och köttproduktion. När man lägger om måste man alltid börja med en klar strategi för sin växtodling oavsett inriktning. Jämför vi ekologisk växtodling med konventionell så når ekologisk produktion cirka 5-6 procent av konventionell skörd. Vallen däremot klarar ett högre utbyte beroende på större klöverinslag som kompenserar mindre kvävegödsling. Man har stora pluseffekter av att växla vallodling med spannmål och proteingrödor i växtföljden. Vid konventionell växtodling har vi relativt goda instrument att styra grödornas utveckling. Man kan generellt säga att man måste vara duktig på företagets flöde och effektivitet för att lyckas bra. När det gäller ekologisk växtodling är detta också viktigt men eftersom det är svårare att styra med exempelvis lättillgängligt kväve så ställer det mer krav på odlaren att hantera en produktionsfaktor som näringstillförsel. Att få näringen tillgänglig för växten vid rätt tidpunkt och i rätt mängd för de kvävebehövande grödorna som spannmål och raps är den stora utmaningen. Kväve är det mest påverkande ämnet och det viktigaste. Vi vet att vi enkelt kan nå ett ton extra spannmålsskörd genom att ha cirka 2 kg tillgängligt kväve på rätt plats vid rätt tidpunkt då vi sällan ligger nära taket för vad grödan klarar. Ogräs klarar man ganska bra att reglera med en bra växtföljd och en genomtänkt strategi. EKO A. Näring B. Ogräs Effektivitet EKOSPANNMÅL 5 % Skörd av konventionellt KONV Produktionsperspektiv Mjölk Vårt material visar att de ekologiska mjölkföretagens mjölklevererans per ko är cirka 93 94 procent i relation till de konventionella mjölkföretagen. Med bra styrning kan man nå ännu längre. I vissa lägen är det andra faktorer som påverkar, speciellt då man har robot. Styrning av beläggning över året samt management är mer avgörande för totalekonomin än den enskilda individens produktion. Därför blir ekologisk drift än mer intressant i dessa stallar. MJÖLK EKO: Mer vallfoder, cirka 13 kilo ts per ko och dag jämfört med cirka 1 kilo ts. Minst 6 kilo ts grovfoder skall komma från betesdrift i 9 dagar. Begränsningar i tillåten kraftfodergiva. Sämre möjligheter att komplettera foderstaten. Lösdrift krävs i utgångsläget. Hinder för omställning Ur ett allmänt perspektiv med utgångspunkt från lantbrukarens ögon är de vanligaste hindren för omställning följande: Betestillgång i anslutning till ladugården, för lite areal. Det krävs att hälften av grovfodret kommer från bete i 3 månader. Otillräcklig areal. Ett ekologiskt mjölkföretag behöver mer areal för att producera vall på då korna dels äter mer vallfoder samtidigt som vallskördarna är mindre. Det är en fördel om företaget även klarar av att producera eget kraftfoder (spannmål och proteingröda). Då ett mjölkföretag i en balanserad växtföljd ofta har lägre produktionskostnad för detta än man har för att köpa in till marknadspris. Ekologiska djurstöd är också kopplade till att man har ett arealunderlag motsvarande 1 hektar per djurenhet. Om företaget har alltför lite areal så påverkas totalekonomin av båda dessa faktorer. Kalkylmässigt bör man ur ett lönsamhetsperspektiv nå cirka 1,5 hektar per koplats. Byggnader som inte har lösdrift eller ungdjursuppfödning på helspalt kräver anpassning så att de kan användas. Man vill heller inte ställa dessa, ej avskrivna byggnader, tomma i vissa fall då det är resursslöseri. Tvivel på beräkningar från lantbrukare är en orsak. De flesta prognoser visar på en nödvändigt bättre lönsamhet i den ekologiska produktionen men man känner ändå oro för möjlighet att uppnå produktionsresultat. Vid nybyggnation ställs större krav på ekonomiskt resultat för att få lån. Därför överväger flera nybyggnationer ekologisk produktion. Ogräs. Normalt går det att hantera ogräsproblem i ekologisk odling både med en genomtänkt växtföljd samt ny teknik men vid extremt ogräsbemängda jordar som mulljord och lättjord kan man bli hänvisad till att endast odla vall och helsäd med gott resultat. LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217 2

Produktionsperspektiv Nötkött Dikoproduktion har små skillnader om man jämför konventionell och ekologisk produktion. Det vanligaste hindret för omläggning till eko är om man inte har godkända byggnader. Idag är lösdrift vanligt varför inte heller detta är ett problem i de flesta fallen. Ekonomin är bättre med ekologisk produktion speciellt med tanke på djurstödet på 16 kronor per djur. Förhoppning om ett bättre kalvpris är ett annat skäl till omläggning. Köttproduktion, förmedling av kalv till konventionell drift: Med köttdjursuppfödning avses slutuppfödning av tjurar eller stutar. Ganska stor andel av ekologiskt uppfödda handjur går över till att födas upp konventionellt efter förmedling. Orsak kan vara att vissa slutuppfödare har haft handjuren uppbundna vilket är förbjudet från 1/8 217. I mjölkbesättningar som säljer tjurkalvar vill man ofta få iväg tjurkalven tidigt så den inte tar för stort fokus från den viktiga kviguppfödningen. Det är då lättare att skicka den till en konventionell gård som föder upp den på pulver. Det kan också vara svårt att få ut det mervärde vid förmedling som skall täcka vad en ekologisk kalv uppfödd på sötmjölk i tre månader har kostat mjölkproducenten, inte minst i arbetstid. Befintliga hus, nyinvesterat: Har man nyligen gjort en investering på gården som inte är anpassad till ekologiska regler kan det vara svårt rent ekonomiskt att inte driva produktion i de stallar man byggt. Man behöver skriva av och amortera i sina nybyggda stallar istället för att investera i en ytterligare ombyggnation. I vissa fall har man relativt effektiva stallar sedan tidigare med helspalt vilka inte är godkända för ekologisk produktion. En temporär lösning kan vara att täcka över spalt och skapa en liggyta men detta medför merarbete och är ur arbetsmiljösynpunkt inte gångbart vid tjuruppfödning men förekommer vid kviguppfödning. Betesdrift handjur: Vid handjursuppfödning med vårkalvande kor blir det väldigt snävt för att man inte skall behöva släppa ut tjurarna på bete innan de skall skickas till slakt året därpå. Uppfödarnas erfarenheter är varierande av att släppa ut tjurar på bete. De flesta vill undvika det. KRAV:s regler medger att slaktanmälda tjurar får hållas inne till 15 Juni i Götaland utan att släppas ut. Ett alternativ är att kastrera till stutar och hålla dom i längre istället, dessa djur är lugnare. I vissa fall har man istället för att certifiera till KRAV endast EU ekologisk certifiering. EU ekologisk certifiering medger att man använder något mer kraftfoder samt att djuren får hållas inne hela året om. De skall ha möjlighet att komma ut på platta i anslutning till liggbås. Dikoproduktion Små skillnader i produktion mellan ekologisk och konventionellt Köttdjursuppfödning Förmedling av kalv till konventionell drift Befintliga hus, nyinvesterat Betesdrift handjur Sämre tillväxt? Kombinationseffekt Kombination med lönsam växtodlingsproduktion och vall till dikor/köttdjur som motor i växtföljden är positivt! Sämre tillväxt? Man har mindre möjlighet att tillskottsutfodra de snabbväxande tjurarna i tillräcklig mängd varför man lätt kan tappa klassning på köttet. Med ett bra grovfoder samt rimlig komplettering av kraftfoder kan man ändå komma långt. Kombinationseffekt av Köttuppfödning och ekologisk växtodling: Köttproduktionen behöver inte lika stor mängd grovfoder som mjölkproduktionen. En ekologisk växtodling behöver däremot ha cirka en tredjedel vall i växtföljden för att bekämpa b.la. tistel och andra ogräs samtidigt som vallen tillför kväve till efterföljande gröda. Kombinationen är ofta ett bra ekonomiskt optimum som bör beaktas när det gäller omfattning på respektive område. LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217 3

Ekonomi och omvärldsperspektiv för att lägga om till ekologisk produktion Före en omställning behövs ett ställningstagande kring marknaden, den politiska viljan, förutsättningar på produktionsplatsen och hur stor kostnaden är för marken. Marknad = Efterfrågan och betalning OK Politisk vilja OK Produktionsplatsen? Mark /Arrendepris +/ Marknad Marknaden efterfrågar ekologiska produkter 217, detta är tydligt. När och hur marknad och efterfrågan möts kan bara avgöras i en framtid. Det påverkas av efterfrågan hos konsumenter samt vilka volymer som kommer fram här och i vår omvärld. Politisk vilja Det finns en vilja att gynna ekologiska odlingen från politiskt håll. Exempel på detta är att man vid senaste reformen av jordbrukspolitiken 215 nationellt beslutade om ekostöd till Svensk produktion. Det finns ofta en attityd hos lokala politiker att öka andelen ekologisk mat i offentliga kök vilket borgar för fortsatt efterfrågan. Produktionsplatsen Med produktionsplatsen avses aktuella förutsättningar för den enskilde lantbrukaren att ta ställning till inför en eko-omläggning. Exempel på detta kan vara om man har extremt stor ogräsförekomst på sina jordar eller att man har svårt att få tag på areal. Djurstallar som inte är anpassade för lösdrift eller har helspalt är inte sällan ett dilemma. Även om det kan se svårt ut att lägga om sin produktion så finns det ofta möjligheter ändå. Lösningar till ovanstående kan exempelvis vara att djur och växtodlingsgårdar samverkar. Det gäller att ha koll på var den ekonomiska brytpunkten ligger. Djurstallar kan ofta anpassas och man kan få idéer genom att se hur andra har gjort. I vissa fall kräver också den gamla produktionen stor arbetsinsats som kan minskas vid en mindre ombyggnad vilket kan vara en bonus. Mark/Arrendepris En stor produktionskostnad är mark samt arrende. Eko-odlingen är beroende av mark upp till en viss nivå för företagets bästa resultat. Mark och arrendepriser har ökat de senaste åren. För köpt mark är räntan år 217 historiskt låg vilket mildrar kostnaden samtidigt som viss mark inte är fullt belånad. Arrendepriser verkar omotiverat följa med höjda fastighetspriser uppåt trots att lönsamheten snarare gått nedåt de senaste åren. På ägd mark kan man alltid hoppas på att värdestegringen fortsätter som en dold säkerhet men vid höjda arrendenivåer genereras inte någon positiv resultatpåverkan eller värdetillväxt utan snarare en ökad risk för ett försämrat resultatet. En eko-odlare med för lite mark kan frestas att bjuda allt för högt för nya arrenden vilket i slutändan bara riskerar ge mer arbete och utebliven resultatförbättring. Innan man gör det bör man noga räkna på sin brytpunkt för lönsamhet samt eventuellt anpassa sin produktion till rätt nivå utifrån beräkningen. Det finns också billigare alternativ att komma över mark. Ett exempel är grannsamverkan mellan en djur och en växtodlingsgård vilket gynnar båda parter ekonomiskt. En bra lagring som medger billiga inköp av foderspannmål samt råvaror är ett annat sätt att få ned sin kostnad på istället för att bjuda högst på ett arrende eller vid köp av en ny fastighet. Resultat Biologiska faktorer, miljö Marknad Politik och CAP Affären FOKUS I FÖRETAGET Produktion Effektivitet Fokus i företaget. Bedömd påverkan på företagets omsättning och resultat. Källa LRF Konsult Som vi nämner i inledningen är ekologisk odling en möjlighet för vissa företag i syfte att öka plattformen för sin intjäning. Genom att göra ett aktivt marknadsval kan man öka potentialen. Därmed inte sagt att företagets resultat automatiskt ökar. Det är lika viktigt och kanske ännu viktigare att jobba med övriga delar i sitt företagande. Fokus kan också behöva ändras mellan områden vilket man bör ta hänsyn till när det gäller kompetens i företaget. Ekologisk drift kräver framförhållning samt planering. Enklaste exemplet ser vi i växtodlingen där man måste ha en väl planerad växtföljd för att nå bästa resultat över tiden. Utifrån denna kan man sedan ha en viss flexibilitet med att anpassa gröda och sortval samt se till möjligheter utifrån biologi, marknadens efterfrågan samt anpassade regler. Man måste dock hålla sig inom den strukturerade ramen. På liknande sätt behöver man jobba med alla delar i sin ekoproduktion om man skall lyckas bra. I arbetet med att utse årets spjutspetsföretagare ser vi genomgående oavsett om de är ekologiska eller konventionella att de företagare som lyckats bra har en god planering och grundstruktur i hela sitt tänkande. >>> LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217 4

JOBBA STRUKTURERAT RESULTATRÄKNING ENSKILD FIRMA: VAR INTE NÖJD FÖR TIDIGT! ANALYS INTÄKTER DREKTA KOSTNADER UPPFÖLJNING PLAN KRAV PÅ SISTA RADEN I ENSKILD FIRMA? GEMENSAMMA KOSTNADER GENOMFÖRANDE PERSONALKOSTNADER RÄNTEKOSTNADER NORMALT LÄSER VI HÄR! VÄRDEMINSKNINGAR NYCKELTAL TUMREGLER Motsvarar: Månadslön 27 kr Timlön 25 kr RESULTAT = LÖN Heltid ca 45 kr VINST Kommentar: 27 kronor i månadslön avser vad en anställd tjänar. I resultat 45 kr samt i månadslön 25 kr ingår skatt samt sociala avgifter. Resultat från LRF Konsult datalager LRF Konsults datalager är ett material där uppgifter samlas in löpande från aktuella bokslut. Varje företag som finns med följs 4 år bakåt i tiden vilket ger en mycket god referens. För första gången har vi nu plockat ut företag med ekologisk produktion. Dessa har vi jämfört med konventionella. Vi ger exempel på mjölk och växtodlingsföretag med minst 2/3 delar av sin omsättning i respektive driftsgren. I rapporten väljer vi att redovisa för en homogen mjölkföretagsgrupp bestående av mjölkföretag med mellan 51 och 125 mjölkkor i besättningen. Vi redovisar även för växtodlingsföretag. De ingående ekologiska växtodlingsföretagen är något större än den konventionella gruppen, 14 hektar jämfört med 118 hektar. Ekologiska mjölkföretag, 51 125 mjölkkor Konventionella mjölkföretag, 51 125 mjölkkor Ekologiska växtodlingsföretag Konventionella växtodlingsföretag Ko antal (st) 75 77 Åkerareal (ha) 148 135 14 118 Betesmark (ha) 25 22 16 6 Levererad mjölkmängd (kg per ko) 8 162 8 746 Övriga nöt (antal) 9 98 LANTBRUKETS LÖNSAMHET Specialrapport 217 5

Resultat Mjölkföretagen 212 215 Företagen mäts utifrån LRF Konsults nyckeltal Resultat före avskrivningar Finansnetto /Omsättningen. Vi har ett bedömt behov för långsiktig lönsamhet på 35 procent av omsättningen för ett mjölkföretag och 32 procent för ett växtodlingsföretag. Med långsiktig lönsamhet menas i princip att företagaren får lön samt att han får förräntning på sitt kapital. Detta är av största vikt om vi skall skapa framtidstro och få till nödvändiga investeringar att ersätta utgångna omoderna byggnader i lantbruket med. Alternativet är annars att vi tappar produktion i Sverige. Lönsamheten i mjölkföretagen uttryckt som vårt nyckeltal Resultat före avskrivningar Finansnetto /Omsättning visas i bilden nedan. Där ser man att lönsamheten i de ekologiska mjölkföretagsgrupperna har bibehållits på nivån 26 procent under 215 medan det minskar med 3 procentenheter till 23 procent av omsättningen i de konventionella. I båda fallen är det klart under den långsiktiga nivån på 35 procent. Det innebär att ingen av företagstyperna har full kostnadstäckning. Res f avskr minus finans/oms 36 34 32 3 28 26 24 22 2 18 16 212 213 214 215 51 125 mjölkkor ekologisk prod. långsiktig lönsamhet 51 125 mjölkkor konventionell prod. get ger det bättre resultat i de ekologiska företagen. Arbets- och kapitalinkomsten har 214 och 215 varit 1-13 procent högre i de ekologiska företagen. Ekologiska mjölkföretag, 51 125 mjölkkor Tkr 4 5 3 75 3 2 25 15 75 212 213 214 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Ekologiska mjölkföretag, 51-125 mjölkkor Konventionella mjölkföretag, 51 125 mjölkkor Tkr 4 5 3 75 3 2 25 1 5 75 Arbets- och kapitalinkomst Lönsamheten i mjölkföretagen uttryckt som LRF Konsults nyckeltal. 212 213 214 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Nyckeltalet (Resultat f Avskriv finansnetto)/ omsättning ska räcka till Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön Skatter Ränta på eget kapital Vinst Diagrammen nedan visar den totala omsättningen (blå staplar) för mjölkföretagen visar liknande variation för både konventionellt som ekologiskt, med vikande omsättning 215. Intäkterna för mjölk sjönk med 15 procent i de konventionella mjölkföretagen medan den bara sjönk med 3 procent i den ekologiska gruppen. Den totala omsättningen är cirka 15 procent högre i de ekologiska företagen under 215. Per ko blir det cirka 2 procent högre omsättning. Utslaget per hektar åker mark är dock omsättningen 2-procent lägre i de ekologiska företagen. Totala kostnaderna i de ekologiska företagen är cirka 1 procent högre än de är i konventionella företagen. Sammanta- Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Konventionella mjölkföretag, 51-125 mjölkkor Kostnadsanalys Totala kostnaderna per hektar är cirka 17 procent lägre i de ekologiska företagen jämfört med konventionella mjölkföretagen. Detta beror på att det fördelas på större areal i det ekologiska medelföretaget. Utslaget per ko är däremot kostnaderna cirka 15 2 procent högre i de ekologiska företagen. Det ger sammantaget att resultatet i de ekologiska företagen är drygt 35 procent högre per ko medan det per arealenhet är mer lika. Bruttovinst mjölkföretag Skillnaden i företagsgruppernas bruttovinst beskrivs i diagrammet nedan. Skillnaderna mellan ekologiska och konventionella företag är cirka 5 procentenheter redovisat som bruttovinst i relation till omsättning. Det innebär att de ekologiska mjölkföretagen använder en mindre del av intäkterna för inköp av foder, utsäde, gödsel, inköpta maskintjänster och så vidare. Utslaget per mjölkko har de ekologiska företagen 25 3 procent bättre bruttovinst. Dock slår återigen det större arealbehovet igenom då bruttovinsten per hektar är 5 1 procent högre i de konventionella grupperna. >>> LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217 6

Bruttovinst/oms 68 66 64 62 6 58 56 54 212 213 214 51 125 mjölkkor ekologisk prod. 51 125 mjölkkor konventionellprod. Bruttovinst i förhållande till omsättning 215 Foderkostnader I vårt material kan vi se kostnaderna för inköpt foder. Stora delar av det totala fodret produceras dock på gården och syns inte under den här kostnadsposten. Det är svårt att analysera omkostnaderna för det egna fodret utifrån tillgängligt bokföringsmaterial. I grafen nedan visas kostnaden för inköpt foder i förhållande till omsättning och visar på att den är drygt två procentenheter högre i konventionella företagen. Gör vi jämförelsen i förhållande till mjölkintäkten blir skillnaden ännu större, motsvarande cirka 4 procentenheter högre. Under 215 var kostnaden för inköpt foder i det konventionella mjölkföretaget 35 procent av mjölkintäkten medan det var 31 procent i de ekologiska företagen. Per kilo levererad mjölk är det dock 15 procent högre foderkostnad i de ekologiska mjölkföretagen. Foder och strö/mjölkintäkt 4 35 3 25 2 15 1 5 212 213 214 215 51 125 mjölkkor ekologisk prod. 51 125 mjölkkor konventionellprod Kostnaden för inköpt foder i förhållande till mjölkintäkt Foder och strö/oms 25 2 15 1 5 212 213 214 215 51 125 mjölkkor ekologisk prod. 51 125 mjölkkor konventionellprod Kostnaden för inköpt foder i förhållande till omsättning 7

Resultat Växtodlingsföretaget 212 215 Ekologiska växtodlingsföretag Tkr 4 5 3 75 3 2 25 1 5 75 Konventionella växtodlingsföretag Tkr 45 375 3 225 15 75 212 213 214 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst 212 213 214 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Ekologiska växtodlingsföretag Konventionella växtodlingsföretag Resultatet för den konventionella gruppen av växtodlingsföretag och den ekologiska visas i diagrammen intill. Att de ekologiska växtodlingsföretagen är större gör att för gruppen som helhet är omsättningen högre i den ekologiska växtodlingsgruppen. De ekologiska företagen har högre omsättning, för 215 uppgår omsättningen till 2-25 procent högre per hektar. Totala kostnaderna i de ekologiska företagen är 2 procent högre än de konventionella räknat per hektar. Det ger sammantaget att Resultat före avskrivningar Finansnetto /Omsättning i de ekologiska företagen är 26 procent medan konventionella gruppen är 24 procent. Utslaget per hektar åker blir resultat före avskrivningar minus finansnetto 29 procent högre i de ekologiska växtodlingsföretagen. Dock är det även för växtodlingsgrupperna långt till att nå en nivå för långsiktig lönsamhet På 32 % där företagaren får ersättning för eget arbete och utrymme för framtidsinvesteringar. Res f avskr minus finans/oms 33 31 29 27 25 23 21 19 212 213 214 ekologiska växtodlingsföretag långsiktig lönsamhet konventionella växtodlingsför Lönsamheten i växtodlingsföretagen uttryckt som LRF Konsults nyckeltal Bruttovinst växtodlingsföretag Företagens omkostnader beskrivs i diagrammen ovan. Skillnaderna mellan ekologiskt och konventionella företag är cirka 5 procentenheter redovisat som bruttovinst i relation till omsättning. Det innebär att de ekologiska växtodlingsföretagen använder en mindre del av intäkterna för inköp av utsäde, gödsel och andra växtodlingsomkostnader. Utslaget per hektar har de ekologiska företagen 3 procent högre bruttovinst 215. 21 Bruttovinst/oms 68 66 64 62 6 58 56 54 212 213 214 ekologiska växtodlingsföretag 215 konventionella växtodlingsföretag Bruttovinst i förhållande till omsättning ekologiskt och konventionellt växtodlingsföretag Drivmedelskostnad En vanlig uppfattning är att drivmedelskostnaden skall öka vid ekologisk drift. När vi jämför företagen i LRF Konsults datalager ser vi att den faktiska kostnaden för drivmedel är lägre för det ekologiska företaget både i relation till omsättningen och per ha! I grafen nedan och tabell visas värdena för ekologiska och den konventionella växtodlingsgården som andel av omsättningen. >>> Drivmedelskostnad/oms 5 4 3 2 1 212 213 214 215 51 125 mjölkkor ekologisk prod. 51 125 mjölkkor konventionellprod. Kostnad för drivmedel som andel av omsättningen för växtodlingsgårdar LANTBRUKETS LÖNSAMHET SPECIALRAPPORT 217 8

Drivmedelskostnad/oms 6 5 4 3 2 Konventionell växtodlingsgård Ekologisk växtodlingsgård Drivmedel per ha (kr) 824 795 (96) Konventionell mjölkgård Ekologisk mjölkgård Drivmedelkostnad per ha (kr) 944 911 (95 ) 1 212 213 214 Ekologiska växtodlingsföretag 215 Konventionella växtodlingsföretag Kostnad för drivmedel som andel av omsättningen för mjölkgårdar Drivmedel per levererad kilo mjölk (kr) Konventionell mjölkgård Ekologisk mjölkgård,19,23 Funderingar kring drivmedelskostnader När man lägger om till ekologisk drift försvinner bränslekostnader för gödsling med handelsgödsel och kemisk bekämpning. Dessa kostnader förväntas till viss del kompenseras av ökad förbrukning när det gäller ogräsharvning och kultivering. Inköp och spridning av externa gödselmedel sker i ekologiskt lantbruk som ökar bränsleförbrukningen. Den skördade varan per hektar minskar vilket gör att skördekostnaden också minskar per ha. Vid vallodling måste ändå varan fram men på större areal så den totala kostnaden borde dock vara samma. På den ekologiska mjölkgården borde inte bränsleförbrukningen skilja så mycket i relation till omsättningen då man kompenserar minskad vallskörd med fler hektar eller byter ut spannmålsodling till vallodling. Det som skiljer är att man inte kör ut handelsgödsel. På den ekologiska växtodlingsgården minskar förbrukning i framförallt skördearbetet men också på den del som man har i gröngödsling /vall. I de fall då gröngödslingen putsas så går det visserligen åt diesel för detta men inte i så stor omfattning som om man odlar fullt ut. Kombineras putsning med halvträda ökar givetvis förbrukningen ytterligare. I vissa fall säljer växtodlingsgården vallen på rot varför den totala drivmedelskostnaden påverkas på gården. En behovsanpassning av åtgärder bör ske hela tiden utifrån ogräsförekomst vilket påverkar den totala bränsleförbrukningen. Ibland är det ur ett företagsekonomiskt perspektiv nödvändigt att öka insatserna i syfte att gynna huvudgrödan. De första åren efter en omläggning kanske man har måttligt med ogräs varför man inte tar till trädesbruk eller annan mer intensiv brukning som hackning, tistelskärning mm. Har man däremot behov av dessa åtgärder så är de mycket motiverade utifrån ett ekonomiskt perspektiv eftersom det annars får stor skörde påverkan. Noterbart är att underlaget i LRF Konsults datalager innehåller både de som är nyomlagda och de som odlat ekologiskt länge. Lantbrukarnas erfarenheter Vi har pratat med två stycken ekologiska mjölkföretag. Båda har en robot med 8-9 årskor och cirka 2-25 hektar brukad åker. Tage Karlsson i Fröjered, Tidaholm och Tomas Bengtsson i Tidavad, Mariestad. Båda har varit nominerade till årets spjutspets i regi av LRF, LRF Konsult, Land Lantbruk och Swedbank. Tage år 215, Tomas år 216. På frågan om det går att förena ekologisk drift med effektiv mjölkproduktion behöver man inte ens invänta svaret då siffrorna talar för sig. Tage har levererat 875 ton mjölk 216 och Tomas 82 ton. Den som är insatt i vad som krävs av planering, djurvälfärd samt helhetskoll för att nå dessa siffror i en ladugård med endast en robot kan bekräfta att detta är mycket bra. Tomas har dessutom fri kotrafik och han påtalar att han senaste veckan nått 28 liter i roboten 7 dagar i följd! För den oinvigde kan sägas att detta är mycket bra siffror, bland det bästa som uppnåtts. Fråga: Vad var det svåraste med er omläggning? Inte så mycket med själva omläggningen, vi hade en bra planering innan samt fick bra rådgivning från början av Jan Hill på länsstyrelsen säger Tomas. Tomas säger att den mentala biten innan beslut om byggnation och omläggning var desto jobbigare. Vi ställde alternativet två robotar konventionellt mot en robot eko. Kalkylen visade ju på ett nödvändigt mervärde för eko. Efter mycket funderande så tog vi beslutet för att dels tro på det själva och dels för att göra banken glad. Vi har inte ångrat oss. >>> 9

Tage håller med om att processen innan beslut om omläggning och byggnation var den stora tankeställaren där han hade långa och många funderingar ihop med sin rådgivare från LRF Konsult. En lång utdragen process föregick byggnationen. Kanske var det bra ändå för när vi väl lade om och byggde var vi ordentligt förberedda. Sedan har det fungerat bra men det har inte skött sig självt, säger Tage som hela tiden jobbat aktivt med djurflöde och omsättning. Tage reflekterar över att växtodlingen går så bra men det beror nog på att vi har en bra balans mellan vall och spannmål i växtföljden cirka 5 procent var. Tomas säger också att han från början hade en ganska bra balans. Undrar om man inte överoptimerade lite i växtodlingen innan vi började med eko säger Tage? I alla fall på vallodlingen. Tomas kommenterar att innan han lade om så var stallgödseln mest en kostnad och belastning. Nu har den blivit en stor resurs som det är viktigt att placera till rätt gröda vid rätt tidpunkt. Tomas har haft mindre areal fram tills nu men har lyckats få bra skördar samt haft ett anpassat djurantal. Det har fungerat tack vare god planering vilket gjort att han ändå varit relativt självförsörjande på foder. Från i år så har han fått ett nytt arrende på cirka 9 hektar vilket han är mycket nöjd med. Tomas har en god dialog med sin jordägare som uppskattar Tomas långsiktiga arbete. Om man skall beskriva dessa två ekologiska mjölkproducenter utifrån tidigare resonemang i denna skrift så är Tomas ett bra exempel på den som verkligen har en strukturerad plan vilken han följer. Han har sina nyckeltal och tumregler att jobba efter och släpper inte en millimeter. Planering före är A och O. Tage är ett gott exempel på den som hela tiden prioriterar sina arbetsuppgifter rätt. Han står i mitten av fokuscirkeln och jobbar med de arbetsuppgifter som är av mest påverkande eller hämmande karaktär för resultatet. Tiden är ofta den begränsande faktorn i vardagen med ständigt nya arbetsuppgifter. För att lyckas bra måste man ha båda dessa egenskaper vilket dessa herrar besitter väl. Det syns också i resultatet. Vad har ni mer att säga till de som inte kommit lika långt som ni i er ekologiska drift? Lyssna och lär, gärna av varandra, svarar de. Vi är med i en erfarenhetsgrupp i regi av LRF Konsult där vi är helt öppna med siffror och ventilerar allt. Detta ger ett bra stöd och feed-back på om vi jobbar rätt både när det gäller ekoproduktion och övriga företagsfrågor. Ibland får man ett kvitto, ibland får man fundera lite extra på sitt arbetssätt. Vi har också haft bra support från vår länsstyrelse i Västra Götaland som ligger i framkant när det gäller eko och omläggning. Tomas har koll! Tage fokuserar rätt! Fakta: Tomas Bengtsson med familj 8 årskor, robotmjölkning, fri kotrafik 25 hektar åker 217 Anställda: Avbytare cirka 5 timmar om året samt sonen Simon då han inte går i skolan Växtodlingens omläggning påbörjades 21 Mjölk omlagd 213 helår Fakta: Tage Karlsson med familj 9 årskor, robotmjölkning, styrd kotrafik 2 hektar åker 217, varav 35 ha är utbyte i samverkan med växtodlingsgård Anställda: Deltidsanställd samt avbytare, sönerna Oskar och Martin då de är hemma. Växtodling omlagd 28 Mjölken helt omlagd 21 SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN GODA RÅD VID OMLÄGGNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION: Tänk helhet och balans! - Det visar sig på resultaträkningen. Jobba strukturerat, ha en plan! Jobba med växtföljd och genomtänkt tillgång på kväve samt övrig näring. Fokusera rätt! Jobba med rätt saker i rätt tid. Arealtillgång viktig men inte till vilket pris som helst. Räkna innan du bjuder! Samarbeta gärna med grannen, utbyt areal mellan olika typgårdar. Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Digital LRF Konsult analysgrupp: Stefan Nypelius, Jan Lagerroth Utgivningsplan: 9 november 217 ISBN nr 978-91-98762-4- Allt innehåll i denna rapport: LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över 75 kunder. Vi erbjuder branschspecifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med cirka 1 4 medarbetare på drygt 13 orter finns vi alltid nära dig. På www.lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 771-27 27 27.