Box 223, 686 25 SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel 0565 174 00 Fax 0565 174 29. info@fryksdalenssparbank.se www.fryksdalenssparbank.

Årsredovisning 2008

Box 223, 686 25 SUNNE Besöksadress: Storgatan 33 Tel 0565 174 00 Fax 0565 174 29 info@fryksdalenssparbank.se www.fryksdalenssparbank.se Omslagsbilden: Bild på vårt eget betal- och kreditkort. Tryck: Ramströms Tryckeri 2009

ÅRSREDOVISNING Fryksdalens Sparbank Innehållsförteckning Sid Förvaltningsberättelse... 4 Resultaträkning... 15 Balansräkning... 16 Redogörelse för redovisade intäkter och kostnader... 16 Kassaflödesanalys (indirekt metod)... 17 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken... 18 Not 2 Redovisningsprinciper... 18 Not 3 Finansiella risker... 24 Not 4 Räntenetto... 33 Not 5 Provisionsintäkter... 33 Not 6 Provisionskostnader... 33 Not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner... 33 Not 8 Övriga rörelseintäkter... 34 Not 9 Allmänna administrationskostnader... 34 Not 10 Övriga rörelsekostnader... 36 Not 11 Kreditförluster, netto... 36 Not 12 Nedskrivning av finansiella tillgångar... 36 Not 13 Bokslutsdispositioner... 36 Not 14 Skatter... 37 Not 15 Utlåning till kreditinstitut... 37 Not 16 Utlåning till allmänheten... 37 Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper... 38 Not 18 Aktier och andelar... 38 Not 19 Materiella tillgångar... 38 Not 20 Övriga tillgångar... 39 Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 39 Not 22 Skulder till kreditinstitut... 39 Not 23 Inlåning från allmänheten... 39 Not 24 Övriga skulder... 39 Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 39 Not 26 Obeskattade reserver... 40 Not 27 Eget kapital... 40 Not 28 Ställda säkerheter... 40 Not 29 Ansvarsförbindelser... 40 Not 30 Åtaganden... 40 Not 31 Finansiella tillgångar och skulder... 41 Not 32 Händelser efter balansdagen... 42 Not 33 Viktiga uppskattningar bedömningar... 42 Not 34 Kapitaltäckning... 43 Styrelsens underskrifter... 44 Revisionsberättelse... 45 Företagsstyrning... 46 Huvudmän... 47 Styrelse, revisorer... 48 Sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum fredagen den 29 maj kl. 18.00 på Länsmansgården.

I oroliga tider är det särskilt viktigt med en trygg lokal bank När man skall kommentera 2008 ur ett bankperspektiv är det svårt att inte börja med den finanskris som svept över världen. Även om det började redan 2007 så var det under 2008 det stod klart hur illa det var ställt på många håll. Det uppdagades stora förluster i internationella finansinstitut och efter sensommarens konkurs i Lehman Brothers var paniken nära i finansbranschen. Räntan på utlåning mellan banker steg dramatiskt vilket i sin tur gjorde att räntorna mot kunderna steg kraftigt eller att inga pengar alls fanns att låna ut. Dessa problem spädde på krisen och spred den till den övriga ekonomin. Efter ett antal åtgärder för att lösa bl.a likviditetskrisen i bankerna och stimulanspaket för att underlätta för privatpersoner och företag i lågkonjunkturen börjar hoppet så smått återvända. Det är dock för tidigt att ropa faran över ännu och vi kan förvänta oss att det blir sämre innan det blir bättre igen. Mindre risk för kreditförluster när all utlåning är samlad i Sunne kommun I Fryksdalens Sparbanks verksamhetsområde, Sunne kommun, har vi dock klarat oss förhållandevis bra från varsel och konkurser hittills. Jag tror det beror på ett väl diversifierat näringsliv och avsaknad av dominerande enskilda företag och branscher. Även om varslen inte varit så tydliga i Sunne så ökar arbetslösheten markant, från 226 personer till 382 personer det senaste året, en ökning med 69 %. För hela Värmland var samma siffra 74 %. Ökad arbetslöshet och lågkonjunktur kommer förstås att sätta sina spår i vardagen för människor och företag och även påverka vår resultaträkning framöver, även om risknivån på utlåning i Sunne kommun känns relativt låg i dagsläget. Vi kommer att satsa resurser på att hjälpa de kunder som drabbas av svårigheter för att minimera effekterna både för dem och för banken. Ovanligt god soliditet Under hösten skrevs det mycket i media om att bankerna stryper sin utlåning och inte hjälper sina företagskunder med investeringar o dyl. Vi på Fryksdalens Sparbank känner inte igen oss i den negativa beskrivningen av bankernas hantering av sina kunder. Vi har haft en bra tillväxt i vår utlåning och har inte ändrat policyn för kreditgivning. Den är fortfarande fokuserad på återbetalningsförmågan och kompletteras med historik om betalningsförmåga och lönsamhet mm. Att banken inte handlar upp sin likviditet på den internationella penningmarknaden gör förstås att vi inte drabbas av likviditetsproblem som storbankerna. I sådana tider är det en stor trygghet att vara en lokal aktör med tillgångar och skulder placerade i vårt lokala verksamhetsområde. Det har också pratats mycket om stabilitet i bankerna den senaste tiden och även där är sparbankerna i allmänhet och Fryksdalens Sparbank i synnerhet i en klass för sig. De fyra storbankerna har en soliditet på c:a 4 % medan vi i Fryksdalens Sparbank ligger på drygt 17 %. Vår kapitaltäckningskvot låg vid årsskiftet på 2,60 vilket betyder att vi har 160 % mer kapital än vi måste för att få driva bankverksamhet i Sverige. Vi både kan och vill vara med att finansiera fortsatt utveckling i Fryksdalen i många år framöver. Ägande för långsiktigt inflytande Värdet på vårt innehav i Swedbank har naturligtvis påverkats kraftigt av kursutvecklingen under 2008. Aktierna är dock inte förvärvade för spekulation som en finansiell placering utan som ett näringsbetingat innehav för att vi, tillsammans med övriga sparbanker, skall säkerställa ett ägarinflytande på vår viktiga samarbetspartner. Det var också huvudskälet till att vi deltog i den nyemission som Swedbank genomförde i december och sparbankernas ägarandel i Swedbank är nu närmare 11 %. Och även om vi fick göra en stor nedskrivning av värdet på aktierna det senaste året får vi inte glömma att vi genom åren fått över 13 mkr i utdelning på aktierna. Sist men inte minst vill jag tacka personal, styrelse och huvudmän för allt det arbete som lagts ned under året. Och du är alltid välkommen att kontakta mig om du har synpunkter på banken, positiva som negativa. Du når mig på ola.evensson@fryksdalenssparbank.se, eller 0565-17418. Ola Evensson, VD 4

Redovisning för verksamhetsåret 2008 Styrelsen för Fryksdalens Sparbank ( 574000 3420 ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 153:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Om Fryksdalens Sparbank Vi är inget vanligt företag och inte heller en bank i mängden. Som sparbank har vi inga enskilda ägare utan vi ägs i princip av våra kunder. Våra vinster ska användas till att stödja satsningar och verksamheter som gör Fryksdalen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Så har det varit i mer än 150 år. Då var det framsynta människor, med Anders Fryxell i spetsen, som såg till att en sparbank startades i Sunne. Med den moderna bankverksamhet vi bedriver idag för vi traditionen vidare. Vi har ett annorlunda uppdrag: Fryksdalen Framför Allt 1855 fattade sockenstämman i Sunne ett beslut om att starta en sparbank. I protokollet kan man läsa att det skulle bli enklare för folk i Fryksdalen att spara pengar och att vinsten skulle stanna här hemma. Idag är kundernas behov av finansiella tjänster mycket större, men grunden är den samma som då. Alla beslut fattas i Fryksdalen. Alla vinster stannar här hemma. Våra vinster får bara gå till två ändamål. Till att trygga våra kunders insatta pengar och till att stödja satsningar och verksamheter som utvecklar vårt verksamhetsområde, Sunne kommun. Våra kunder bidrar därför även till Fryksdalens utveckling. Våra produkter och tjänster, vår service och vinst ska göra största möjliga nytta för folk här i Fryksdalen. Det är därför vi finns. Vad vinner våra kunder på det? Vi är närmare och snabbare än andra banker. Vi har vår verksamhet, vårt huvudkontor och vårt fokus här i Fryksdalen. Bankens personal och styrelse delar samma vardag som andra fryksdalingar. Därför vågar vi lova dem bättre service och snabbare beslut än andra banker. Vi erbjuder ett brett sortiment av produkter inom sparande, lån och försäkring för privatpersoner och företag. Vi ger råd om ekonomi och familjejuridik. Kompetens och kunskap är viktigt för oss. Där vi inte kan vara bäst samarbetar vi med andra. Men servicen och banken finns alltid här hemma. Det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen Så låter vår vision och vi jobbar varje dag på att bli ännu bättre och för att förtjäna våra kunder. Det räcker alltså inte med att besluten fattas här och att vinsterna stannar här. Vi måste också vara bäst på vår marknad för att bli det självklara valet för folket i vår del av Fryksdalen. 5

Internationell och svensk ekonomi 2008 Världsekonomin är på väg mot en djup lågkonjunktur Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade. Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hushåll och företag försvagats. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång och som förutses långsamt vända upp tidigast under 2010. Kreditåtstramning och fallande tillgångspriser bidrar till att återhämtningen blir mer utdragen. Tillväxten i världsekonomin under 2009 förväntas bli den svagaste sedan början av 1980-talet. Nedgången blir tydligast i OECD-länderna där ekonomierna krymper. Omslaget i konjunkturen har på kort tid lett till en väsentligt lägre inflationstakt i omvärlden. Samtidigt har risken för deflation ökat på grund av finanskrisen och nedgången i tillgångspriserna. För att motverka en deflationistisk utveckling har omfattande ekonomisk-politiska stimulanspaket klubbats igenom både i Sverige, USA, EU och i Asien. Börsutvecklingen, januari 2005=100 Recession i svensk ekonomi under 2008 Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på den svenska ekonomin. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ BNP-tillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. Inkommande statistik under det sista kvartalet 2008 visade att den svenska ekonomin har försvagats ytterligare. Konjunkturnedgången sätter allt djupare spår på den svenska arbetsmarknaden. Antalet personer som varslades ökade med drygt 57 000 under fjolårets sista kvartal, vilket på sikt kommer att leda till en betydande ökning i arbetslösheten under 2009. Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin samtidigt som konjunkturnedgången allt mer fördjupas. 6

Svensk ekonomi vilar på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen Den svenska 1990-talskrisen var i stort sett en hemlagad kris i spåren efter avregleringen av finansmarknaderna, ändrade skatteregler och en omställning till låg inflation. Försvaret av den fasta valutakursen gentemot en korg av utländska valutor ledde till ett rekordhögt ränteläge i svensk ekonomi, vilket pressade ned den inhemska efterfrågan investeringar och konsumtion. Samtidigt ifrågasattes Sveriges kreditvärdighet när de offentliga underskotten och statskulden sköt i höjden. Det innebar också ett krympande utrymme för finanspolitiska stimulansåtgärder. Sparkvoten i ekonomin vände kraftigt uppåt efter en längre period av negativt sparande. Omsvängningen i sparandet berodde delvis på det höga ränteläget och den svaga efterfrågan men också på försämrade avdragsmöjligheter för ränteutgifter. Svensk ekonomi har sedan 1990-talets början blivit allt mer internationaliserad och konkurrensutsatt. Det innebär att Sverige påverkas mer av internationella faktorer än tidigare, vilket är den främsta förklaringen till att svensk ekonomi nu befinner sig i en recession. Svensk ekonomi vilar dock idag på en stabilare grund jämfört med 1990-talskrisen. Stora överskott i bytesbalansen visar att svenskt näringsliv är konkurrenskraftigt. Införandet av överskottsmål och det finanspolitiska ramverket har bidragit till att stärka de svenska offentliga finanserna. Statsskulden har sjunkit till omkring 40% av BNP, vilket är bland de lägsta i EU. En expansiv finans- och penningpolitik och låg inflationstakt bidrar till att hushållens reala disponibelinkomst kommer att växa i en relativt god takt under det närmaste året trots den försämrade arbetsmarknaden. Svensk BNP-tillväxt, 2000-2008, kvartalsvis Exportutsikterna har påtagligt försämrats Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt förskjuts på framtiden. Kronförsvagningen kan dock till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller oundvikligt. Trygghetssparandet ökar i orostider En ökad oro om den framtida arbetsmarknaden och krympande förmögenhetsvärden är bidragande faktorer till att hushållen blivit allt mer pessimistiska om framtiden både om svensk ekonomi och om sin egen ekonomi. Sänkta skatter och lägre inflation gör dock att hushållens disponibla inkomster växer i en relativt hygglig takt, vilket kan hålla uppe den privata konsumtionen. Men fortsätter arbetsmarknaden att försämras i lika snabb takt som tidigare ökar det dock sannolikheten för ett högre hushållssparande. 7

Lägre räntor och minskad inflationstakt Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabbt takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september 2008. Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under 2009. Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter till 2 % från 3,75 %. Sedan räntehöjningen i början av september har styrräntan sänkts med hela 2,75 procentenheter och fler räntesänkningar är troliga under början av 2009. Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i höstbudgeten 2008. Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. De finanspolitiska stimulansåtgärderna och en vikande arbetsmarknad kommer att belasta de offentliga finanserna med stigande underskott som följd. Svenska ränteutvecklingen Kronan gentemot dollarn och euron 8

Allmänt om verksamheten Sparbankens verksamhetsområde omfattar Sunne kommun med ca 13 500 invånare. Banken fortsätter den rörelse som tidigare bedrivits av Sunne sparbank sedan 1856, sedan 1889 av Östra Emterviks sparbank, sedan 1898 av Västra Emterviks sparbank, sedan 1904 av Lysviks sparbank och sedan 1933 av Föreningsbanken i Sunne. Bankens kontor finns i kommunens centralort Sunne. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag, lantbruk, kommun och kommunala bolag samt organisationer och föreningar. Vi är en fullservicebank och tillhandahåller bl.a produkter och tjänster inom in- och utlåning, sparande och placeringar, betalningsförmedling, utlandstjänster, juridiska tjänster, finansbolagsprodukter, förvaring samt försäkringar. Balansomslutningen Balansomslutningen vid utgången av 2008 uppgick till 1.132.130 tkr, en ökning med 60.990 tkr. (6%) Affärsvolymen Affärsvolymen är ett mått som beskriver bankens totala verksamhet och utgör summan av in- och utlåningen i egen portfölj samt förmedlade volymer av fondprodukter och krediter, huvudsakligen i Swedbank Robur AB respektive Swedbank Hypotek AB. Förmedlingen erbjuder kunden ett varierat tjänsteutbud och bidrar samtidigt till bankens resultat i form av provisioner. Den totala affärsvolymen var 3.097.789 tkr, en ökning med 29.279 tkr, eller 1 %, från föregående år. Förändringen kommer av en positiv in och utlåningsutveckling samt ökad förmedling av bolån till Swedbank Hypotek AB medan volymerna i Swedbank Robur minskade kraftigt pga börsutvecklingen. Utlåningen Utlåning till allmänheten ökade med 80.124 tkr till 952.357 tkr, en ökning med 9 %. Utöver egen utlåning förmedlar banken fastighetskrediter till Swedbank Hypotek AB. Summan av dessa uppgick vid utgången av 2008 till 455.156 tkr vilket innebär en ökning med 37.319 tkr (9 %). Inlåningen Inlåningen ökade under året med 74.000 tkr (9 %) och uppgick vid utgången av 2008 till 912.238 tkr. Soliditeten Sparbankens egna kapital och obeskattade reserver uppgick vid årets slut till 195.443 tkr. Soliditeten uppgick, trots en nedgång, till mycket goda till 17,18 %. ( 20,5 %) Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 645 tkr, att jämföra med 15.822 tkr föregående år. Följande faktorer i resultaträkningen har bidragit till rörelseresultatet: - Räntenettot ökade med 5.832 tkr. Våra räntekostnader ökade med 9.862 tkr och ränteintäkterna med 15.694 tkr beroende på ökade volymer, ett stigande ränteläge samt ökade marginaler. - Nettot av provisionsintäkter och provisionskostnader minskade med 1.432 tkr. Orsaken till det minskade provisionsnettot beror främst på den kraftiga nedgången av värdet på kundernas placeringar i fonder, där vår ersättning baseras på värdet. - Det negativa resultatet under nettoresultat av finansiella transaktioner på 4.063 tkr beror främst på att värdet på våra ränteswapar sjunkit i takt med räntenedgången. Dessa instrument är dock till för att minska bankens ränterisk och kommer att behållas till slutdatum och inte användas i spekulativt syfte. - Kreditförlusterna har minskat från 4.375 tkr till 3.703 tkr. Av 2008 års kreditförluster avser den största delen reservering för befarade förluster och inte konstaterade förluster. - Värdeförändring på finansiella tillgångar 14.649 tkr avser nedskrivning av värdet på aktier i Swedbank AB. Därutöver har värdejustering bokförts mot eget kapital. Nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat finns redovisade på sid 13 till 14 i årsredovisningen. Personal Arbetade timmar uppgick till 35.846 (34.592), en ökning med 1.254 timmar. Omräknat till normalarbetstidsmått ( 1.730 timmar per årsarbetare) motsvarar det 20,72 årsarbetare vilket är en ökning med 0,72 årsarbetare. Ytterligare uppgifter lämnas i not 9 till resultaträkningen. 9

Viktiga händelser 2008 Fryksdalen Framför Allt Konferensen 2008 Tema Talang och tillväxt Om det går bra för Sunne, så går det bra för Fryksdalens Sparbank. Det var grunden för konferensen Fryksdalen Framför Allt, som arrangerades den 13 november. Det var också huvudbudskapet i styrelseordförande Svenerik Erikssons inledningsanförande. Fyra föreläsare talade utifrån temat men med olika utgångspunkter och gav en bra beskrivning och bild av läget i vår del av världen och även vad vi behöver prioritera. Det gav också en bra grund inför den workshop som handlade om prioriteringar för olika grupper och näringar i vårt samhälle som t.ex, Unga och Vuxna samt Företag inom olika branscher. Ett lyckat arrangemang där banken visade upp sitt engagemang för utvecklingen i vår kommun och skapandet av mötesplatser för olika grupper. Indecap Under 2008 förvärvade banken aktier för 843 tkr, motvarande drygt 1 %, i bolaget Indecap AB. Anledningen är bolagets produkt Fondguide Premiepension som utvecklades, via Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag, under 2007. Kortfattat innebär Fondguide Premiepension att banken, via Indecap, åtar sig att förvalta kundernas Premiepension mot en viss ersättning. Dessutom ingår ett efterlevandeskydd vilket varit mycket uppskattat av kunderna. Utvecklingen av Indecaps förvaltning har hittills med råge slagit t.ex Premiesparfonden vilket gett våra anslutna kunder en betydligt bättre förutsättning för sin framtida pension. Bidrag till allmännyttiga ändamål Vi har också fortsatt vårt arbete med att bidra med våra vinstmedel till verksamheter som gör Sunne kommun till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Under 2006 satte vi av 5 mkr för detta ändamål och vi jobbar nu för att få bästa möjliga utveckling i de projekt vi är med och satsar i. Under 2008 betalade vi ut 823 tkr och har nu kvar 2.412 tkr av de ursprungliga 5 miljonerna. Här ser du en sammanställning av de föreningar och organisationer som hittills fått ta del av stöden. Bjälveruds Byalag IK Fryken Rottneros IK Bjälveruds Bygdeförening Kulturpoolen Rottneros Park Bjälveruds IK Lysviks Byalag Sunne Kyrkliga samfällighet Broby Grafiska Lysviks Hembygdsförening Sjösalahallen Communicare Lysviks IF Solbacka Akademi Freja af Fryken Lövåsen Bygdeförening Sundsbergs Gård Frykmanskolan Majorskorna Sunne Hembygdsförening Demokrati Centrum Mallbackens byalag Sunne Mx Klubb Granådalens bygdeförening Mallbackens IF Synskadades Riksförbund Gräsmarks hembygdsförening Malvikens Tegelbruksförening V Ämterviks Hembygdsförening Gårdseruds Hembygdsförening Nedre Fryksdals Konstförening Västanå Teater Hedås Bygdeförening Radio Sunne Västerrottna Byalag IFK Sunne Ransbysätter utveckling ek.för Östanbjörke Bygdegårdsförening 10

Startskottet Med Startskottet vill vi stimulera unga att utveckla sina idéer. Under tre år, 2007-2009 kommer vi att dela ut 300.000 kronor till ungdomar i Sunne kommun som är mellan 15 och 20 år. Det här gör vi för att långsiktigt utveckla entreprenörskapet här i Sunne. Som lokal sparbank är vi beroende av att det går bra för Sunne och med det här initiativet är vi med och skapar förutsättningar för det. Vi vill både få fram affärsidéer som kan lägga grunden för nya företag och idéer som gör det ännu bättre och roligare att bo i Sunne. Det viktigaste med Startskottet är att motivera unga att tro på sina idéer och att stimulera dem att våga förverkliga dem. Hösten 2008 genomfördes det andra året av Startskottet med ansökningar, utvärderingar, presentationer och till sist beslut om stipendiater i december. Det känns hoppfullt när vi ser engagemanget och kompetensen hos dessa ungdomar. Sparbankernas Affärsutvecklings AB Under 2007 startade 34 sparbanker upp arbetet i ett gemensamt bolag som skall driva affärsutvecklingsfrågor för ägarbankerna. Intressanta projekt skall drivas från idé till egna bolag där vi förutom nya produkter, och intäkter från dem, får del i värdeökning i bolagen, något som inte är möjligt i vårt samarbete med Swedbank. Ett flertal intressanta projekt har nu genomförts och fler är på gång till nytta för både vår bank och sparbanksrörelsen. Kontanthanteringen 2007 tecknade vi aktier i Bankservice Sverige AB. Ett bolag som ägdes av 42 sparbanker och vars verksamhet är att ge möjligheter till fler alternativ till kontanthanteringstjänster. Dels för vårt eget behov av kontanthantering med servicebox, uttagsautomater och kassa och dels våra kunders behov av främst deponering av dagskassor och liknande. Under 2008 såldes dock aktierna till Panaxia AB. Istället har ett långvarigt samarbetsavtal tecknats med Panaxia där vi nu köper alla kontanthanteringstjänster t.ex laddning av automater samt hantering av vår servicebox. Detta kan leda till en något försämrad service för våra kunder men vi har sett det som viktigt att ur säkerhetssynpunkt minimera vår kontanthantering, vilket vi nu gjort. Pensionssatsning Förra året gjorde vi en rejäl satsning på pensionsrådgivning. Våra kunder ställs inför fler och fler val när det gäller placering av sina pensionspengar. Valen de gör, eller låter bli att göra, kommer påverka storleken på deras framtida pensioner. När valen blir fler ökar även efterfrågan på hjälp och råd. Även för banken är kundernas pensionspengar en viktig affär. Det är relativt små belopp per person och månad men eftersom det omfattar i stort sett alla vuxna och hela den yrkesverksamma tiden är det en mycket viktig del av våra kommande intäkter. Vi har därför fortsatt satsa extra hårt på att träffa många kunder och ge råd och stöd kring deras pensionssparande. Förvärvet av Indecap och satsningen på nya produkten Fondguide Premiepension är en del av det arbetet. 11

Nyemission i Swedbank Banken deltog under december 2008 i Swedbank AB:s nyemission. Banken tecknade totalt 238.352 preferensaktier till ett belopp av 11.440.896 kr. Sparbankernas Försäkringsaktiebolag Banken har under 2008 tecknat aktier i det nybildade bolaget Sparbankernas Försäkringsaktiebolag. Anledning är förändrad lagstiftning som gjort att vi varit tvungna att avveckla det enkla bolaget Konsortiet för Sparbanksförsäkring och istället överlåta rättigheter och skyldigheter till det nya bolaget. Försäkringskonsortiet har sedan dess start varit en mycket lyckad lösning på ett kollektivt försäkringsbolag sparbanker emellan. Det har lett till både lägre premier, ett aktivare och bättre säkerhetsarbete med bland annat gemensam standard. Sparbankerna och strukturfrågan Omvärldsförändringar, ökade myndighetskrav och ökad konkurrens har gjort att vissa av de mindre sparbankerna allt svårare att leva upp till kraven eller känner att det kan bli övermäktigt framöver. Detta har inneburit att ett flertal fusioner genomförts mellan sparbanker och ett flertal sparbanker har förvärvat kontor av Swedbank. Vi har analyserat vår situation i detta och haft arbeten både i ledningsgrupp, styrelse och med våra huvudmän kring våra alternativ. Frågan är fortsatt viktig och aktuell under 2009. Klart är i alla fall att vi trots bankens starka ställning kommer att behöva öka samarbetet med andra sparbanker och övriga samarbetspartners för att långsiktigt garantera bankens fortlevnad och klara av de ökande kraven från kunder och myndigheter. I kölvattnet av finanskrisen ökar dessutom samhällets krav på ökad reglering av finansbranschen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 34 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt våra prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer bankens resultat före kreditförluster att försämras något jämfört med föregående år. Det beror främst på det sjunkande ränteläget samt lägre aktieutdelning. Eventuellt kan kreditförlusterna komma att öka i lågkonjukturens tecken. Kursförändring på vårt aktieinnehav i Swedbank AB kan påverka resultatet även för 2009. Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljö Sparbanken har påbörjat en process i syfte att erhålla miljöcertifiering. Policy avseende resor är utformad för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan. Vidare pågår ett arbete med syfte att kundinformationen i första hand ska ges elektroniskt eller via självbetjäning. Dessutom är miljöpåverkan en av de faktorer som bedöms vid kreditgivning. Målet är att vi skall ha erhållit vår miljöcertifiering under 2010. Personal Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg arbets-plats och jämställdhet. En av våra sju strategier är Vi skall vara en attraktiv arbetsgivare och en annan är Vi skall satsa på kompetens. Detta avspeglar sig i ett antal policies inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. Årliga medarbetarsamtal genomförs med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp och för att varje medarbetare skall ha en egen utvecklings-plan. Under 2009 startar vi upp ett förbättringsarbete som vi kallar Fryksdalen Framför Allt 3.0. Där ligger fokus på att utveckla det Professionella kundmötet och allt som hör därtill i form av struktur, arbetssätt och kompetens. Sparbanken bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 12

Fem år i sammandrag * * ** Nyckeltal 2008 2007 2006 2005 2004 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 098 3 069 2 848 2 537 2 215 förändring under året, % 0,95 7,74 12,28 14,50 7,68 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 17,18 20,50 20,82 22,17 21,86 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,60 2,70 2,91 2,96 2,98 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,28 3,13 3,05 3,12 3,36 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av 1,45 1,51 1,58 1,54 1,74 genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,02 0,53 0,55 0,49 0,58 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av 0,22 5,60 5,75 4,67 5,26 genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,55 0,60 0,68 0,63 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,66 0,65 0,65 0,69 0,67 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 43,02 13,76 45,17 62,32 54,03 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,58 2,50 1,01 0,41 0,80 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,42 0,52 0,32 0,04 0,25 Övriga uppgifter Medelantal anställda 21 20 21 21 21 Antal kontor 1 1 1 1 1 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 13

* * ** Resultat- och balansräkning tkr 2008 2007 2006 2005 2004 Resultaträkning Räntenetto 36 058 30 226 27 384 25 166 26 638 Provisioner, netto 9 914 11 346 10 321 8 943 8 148 Nettoresultat av finansiella transaktioner -4 063 949 169 236 256 Övriga intäkter 2 873 2 232 4 415 2 138 1 781 Summa intäkter 44 782 44 753 42 289 36 483 36 823 Allmänna administrationskostnader -22 272-21 292-21 552-21 923-20 754 Övriga kostnader -3 513-3 264-3 733-2 853-2 463 Kreditförluster -3 703-4 375-2 293-226 -1 348 Summa kostnader -29 488-28 931-27 578-25 002-24 565 Värdeförändring på finansiella tillgångar -14 649 0 0 0 0 Rörelseresultat 645 15 822 14 711 11 481 12 258 Bokslutsdispositioner 236 236 236 15 507 6 011 Skatter -4 214-3 950-3 296-7 253-4 718 Årets resultat -3 333 12 108 11 651 19 735 13 551 Balansräkning Kassa 15 464 15 556 7 457 10 711 9 381 Utlåning till kreditinstitut 83 945 116 946 995 1 057 7 027 Utlåning till allmänheten 952 357 872 233 839 103 723 905 607 516 Räntebärande värdepapper 40 514 0 9 998 39 977 121 343 Aktier och andelar 24 798 47 608 26 816 25 999 25 999 Materiella tillgångar 7 858 8 104 8 525 9 123 9 546 Övriga tillgångar 7 194 10 693 8 082 6 283 8 717 Summa tillgångar 1 132 130 1 071 140 900 976 817 055 789 529 Skulder till kreditinstitut 2 329 1 528 3 389 17 975 3 574 Inlåning från allmänheten 912 238 838 238 698 430 607 255 600 345 Övriga skulder 22 120 10 771 10 428 9 511 7 525 Summa skulder 936 687 850 537 712 247 634 741 611 444 Obeskattade reserver 3 539 3 775 4 010 4 246 19 752 Eget kapital 191 904 216 828 184 719 178 068 158 333 Summa skulder, obeskattade reserver 1 132 130 1 071 140 900 976 817 055 789 529 och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 Förslag till behandling beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. -3 333 Styrelsen föreslår att detta belopp behandlas enligt följande: - avräknas mot reservfonden -3 333 14

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,60 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,70 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 170 mkr (f å 171 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 65 mkr (f å 63 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 34 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2008 2007 Ränteintäkter 63 852 48 158 Räntekostnader -27 794-17 932 Räntenetto 4 36 058 30 226 Erhållna utdelningar, Swedbank AB 2 250 2 062 Provisionsintäkter 5 11 716 13 300 Provisionskostnader 6-1 802-1 954 Nettoresultat av finansiella transaktioner 7-4 063 949 Övriga rörelseintäkter 8 623 170 Summa rörelseintäkter 44 782 44 753 Allmänna administrationskostnader 9-22 272-21 292 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-721 -736 Övriga rörelsekostnader 10-2 792-2 528 Summa kostnader före kreditförluster -25 785-24 556 Resultat före kreditförluster 18 997 20 197 Kreditförluster, netto 11-3 703-4 375 Nedskrivningar av finansiella tillgångar 12-14 649 0 Rörelseresultat 645 15 822 Bokslutsdispositioner 13 236 236 Skatt på årets resultat 14-4 214-3 950 Årets resultat -3 333 12 108 15

Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2008 2007 Tillgångar Kassa 15 464 15 556 Utlåning till kreditinstitut 15 83 945 116 946 Utlåning till allmänheten 16 952 357 872 233 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 40 514 0 Aktier och andelar 18 24 798 47 608 Derivat 3 0 538 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 1 116 1 028 - Byggnader och mark 6 742 7 076 Aktuell skattefordran 529 3 604 Övriga tillgångar 20 478 492 Uppskjuten skattefordran 14 30 77 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 6 157 5 982 Summa tillgångar 1 132 130 1 071 140 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 2 329 1 528 Inlåning från allmänheten 23 912 238 838 238 Derivat 3 3 897 0 Övriga skulder 24 14 764 8 118 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 3 459 2 653 Summa skulder och avsättningar 936 687 850 537 Obeskattade reserver 26 3 539 3 775 Reservfond 196 827 184 719 Fond för verkligt värde -1 590 20 001 Årets resultat -3 333 12 108 Summa eget kapital 27 191 904 216 828 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 132 130 1 071 140 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder 28 90 221 Ansvarsförbindelser 29 6 419 6 844 Åtaganden 30 111 806 96 978 Redogörelse för redovisade intäkter och kostnader Per den 31 december tkr 2008 2007 Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital -21 591 20 001 Årets resultat -3 333 12 108 Total förmögenhetsförändring, exklusive transaktioner med bolagets ägare -24 924 32 109 Effekt av byte av redovisningsprincip Fond för verkligt värde 0 20 001 16

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december 2008-12-31 2007-12-31 tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 645 15 822 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 18-2 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 4 435-538 Av-/nedskrivningar (+) 721 736 Kreditförluster (+) 3 431 4 447 Nedskrivning av finansiella tillgångar (+) 14 649 0 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -1 726 0 Betald inkomstskatt (-) -1 092-5 862 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 21 081 14 603 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -82 296-37 578 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -41 269 10 000 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 74 000 139 808 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 801-1 024 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -11 062 152 Förändring av övriga skulder (+/-) 8 275 1 439 Kassaflöde från den löpande verksamheten -30 470 127 400 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 375 0 Investering i finansiella tillgångar (-) -12 699-791 Förvärv av materiella tillgångar (-) -476-315 Kassaflöde från investeringsverksamheten -12 800-1 106 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -823-1 255 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -823-1 255 Årets kassaflöde -44 093 125 039 Likvida medel vid årets början 132 502 7 463 Likvida medel vid årets slut 88 409 132 502 tkr 2008-12-31 2007-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 15 464 15 556 Utlåning till kreditinstitut 2 945 116 946 Summa enligt balansräkningen 88 409 132 502 Tillgänglig checkräkningskredit 25 000 60 000 Summa tillgängliga likvida medel 113 409 192 502 17

1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Fryksdalens Sparbank med säte i Sunne. Sparbanken bedriver sin verksamhet på Storgatan 33 i Sunne. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 april 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 maj 2009. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. (e) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. (f) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. 18

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. (g) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (I) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (II) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (III) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (IV) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (I) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (II) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (III) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (h) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (i) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde i resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar 19

(j) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (k) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (l) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. (m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. (II) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt 20