Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Transkript

1 Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2017 Styrelsen för Fryksdalens Sparbank, org nr får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden Allmänt om verksamheten Första halvåret 2017 har präglats av en mycket stark kundtillströmning. 800 nya kunder på 6 månader är fantastiskt och har inneburit en rejäl påfrestning på våra resurser. Anledningen till alla nya kunder är förstås storbankernas kontorsnedläggningar runt omkring oss, samtidigt som banken och våra medarbetare har ett väldigt bra rykte. För att klara alla nya kunder och samtidigt göra ett bra jobb med befintliga kunder har vi rekryterat ett antal nya medarbetare under året. Vi har lyckats väldigt bra i dessa rekryteringar, en trygghet framöver och en bra investering för framtiden. Våra intäkter under första halvåret har ökat rejält tack vare ökade volymer, något vi kommer att ha nytta av framöver. Även våra kostnader har ökat mer än vanligt beroende på våra rekryteringar samt renovering av våra lokaler. Såklart en utmaning att hitta rätt nivå på såväl kostnader och resultat som likviditet och kapital i den tillväxt vi har och de investeringar vi nu gör. Vi känner oss dock trygga i att vi är på rätt väg med vår strategi och våra aktiviteter. Annat aktuellt i verksamheten har som vanligt varit en hel del arbete med anpassningar till befintligt och nytt regelverk som löpande implementeras i branschen. Kring penningtvätt och kundkännedom har vi höjt våra ambitioner rejält efter ett antal granskningar i sparbanker samt nya regler som kommit och kommer. Ett viktigt och nödvändigt arbete för att komma tillrätta med ett samhällsproblem, men det skapar också en del friktion i vissa kundmöten då vi måste få in betydligt mer information om kunderna för att kunna hjälpa dem. Bra makroekonomiska förutsättningar Positiva utsikter i stora delar av världen, inte minst i Europa där konjunkturåterhämtningen fortsätter. Flera val i Europa är nu avgjorda men det finns såklart en del politiska risker kvar, inte minst kring de pågående Brexitförhandlingarna. En annan oro är när och hur centralbankerna ska fasa ut de stimulansåtgärder som gjorts, och fortfarande görs, efter finanskrisen. Privat konsumtion och aktiviteten på bostadsmarknaden driver den svenska ekonomin och konjunkturindikatorer pekar mot att utvecklingen är fortsatt stark. Trots en hel del utmaningar finns relativt goda förutsättningar för att kunna hantera dem. Vad händer under resten av verksamhetsåret? I augusti och september har vi både kundundersökning och en medarbetarundersökning som blir spännande att ta del av och inte minst viktiga att ta med i arbetet med planen för Vi hade jättefina resultat för 2 år sedan och kanske får svårt att leva upp till det beroende på det kundtryck vi haft en längre tid. Vi förväntar oss också fortsatt efterfrågan från nya kunder, vår affärsmodell passar väl in i människors behov och krav på vår marknad. Dessutom ger våra rekryteringar oss nya möjligheter vilket vi märkt tydligt senaste året. 1

2 Sparbankens resultat Bankens resultat före kreditförluster uppgick till tkr vilket är en ökning med tkr. Kreditförlusterna under första halvåret blev -167 tkr (-163 tkr). Rörelseresultatet blev tkr ( tkr), en ökning med tkr eller 12,1 %. Räntenettot uppgick till tkr ( tkr), vilket är en ökning med tkr, eller 11,1 %. Ränteintäkterna blev tkr högre och räntekostnaderna minskade med 201 tkr. Provisionsnettot har ökat med tkr, motsvarande 18,4 %, till tkr. Allmänna administrationskostnader har ökat med tkr och uppgick till tkr ( tkr). Personalkostnaderna blev tkr ( tkr), en ökning med tkr mot föregående år. Beräknad avsättning till resultatandelar har gjorts med 466 tkr. Sparbankens ställning Från har balansomslutningen ökat med tkr eller 3,0 % och uppgick till tkr. Utlåningen till allmänheten ökade med tkr till tkr, en ökning med 0,9 %. Inlåningen från allmänheten ökade med tkr till tkr, en ökning med 4,7 %. Bankens placeringar i räntebärande värdepapper ökade med tkr till tkr Förändring Utlåning till allmänheten Inlåning från allmänheten Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Beviljad checkräkningskredit: 0 mkr (f.å 0 mkr). Medelantalet anställda under perioden har varit 28,4 ( f.å 25,7 ). Uppgifter gällande bankens kapitalbas och minimikapitalkrav finns att läsa under rubriken kapitaltäckning i delårsrapporten. Resultatprognos Med i dagsläget kända faktorer förväntar vi oss ett rörelseresultat på drygt 34 mkr. 2

3 Resultaträkning tkr Jan- Juni Jan - Juni Helår Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa räntenetto och rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anlägg.tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Not Nedskrivning av finansiella transaktioner Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Nedskrivning av finansiella anl tillgångar Skatt på periodens resultat Periodens resultat Rapport över totalresultat Tkr Jan Juni Jan - Juni Periodens resultat Övrigt totalresultat Periodens förändringar i verkligt värde på tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Periodens övrigt totalresultat Periodens totalresultat

4 Balansräkning tkr 30-jun 30-jun 31-dec TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar m m Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ställda panter inga inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden

5 Noter till de finansiella rapporterna i sammandrag Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport i sammandrag har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap. och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12). Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i den senaste årsredovisningen. NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 träder ikraft den 1:a januari 2018 och innehåller nya regler för redovisning av förväntade kreditförluster, klassificering och värdering av finansiella tillgångar samt säkringsredovisning. Banken har under delåret fortsatt sitt arbete med att implementera IFRS 9. Den största förändringen kommer införandet av de nya reglerna för redovisning av förväntade kreditförluster att medföra. Banken förväntar sig att kreditförlustreserverna kommer att öka och därigenom det redovisade egna kapitalet att minska. Detta medför i sin tur en negativ påverkan på bankens kapitalbas. Det finns emellertid långt gångna förslag till ändring av kapitaltäckningsreglerna som går ut på att den minskning av det redovisade egna kapitalet som de nya reglerna har ska fasas in i kapitaltäckningen under en period fram till En betydande del av implementeringen av de nya reglerna om förväntade kreditförluster utgörs av systemutformning och implementering. Utveckling sker framför allt i samarbete med Swedbank men även med andra externa leverantörer. Banken kommer att få tillgång till ett anpassat system från systemleverantören Swedbank under hösten Banken har därför inte kunnat kvantifiera effekterna av de nya reglerna. Banken har också bedrivit ett arbete med att kartlägga affärsmodell och analysera kassaflöden i arbetet med implementering av de nya reglerna i IFRS 9 om klassificering och värdering. Eftersom arbetet inte är slutfört har inte banken kunnat dra några slutsatser om hur redovisningsprinciperna för 2018 och framåt kommer att påverkas eller om det uppkommer någon påverkan på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. Banken har inte fattat något beslut om principerna i IFRS 9 om säkringsredovisning ska tillämpas från och med Bankens preliminära bedömning är dock att förändringarna inte kommer att påverka redovisade belopp i årsredovisningen eller ha någon påverkan på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder träder i kraft den 1 januari Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Bedömningen är att standarden förutom utökade upplysningskrav, inte kommer ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. IFRS 16 Leases IFRS 16 Leases ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom banken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person och inte koncernredovisning uppkommer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. 5

6 Not 2 Närstående Inga transaktioner av väsentlighet har skett under perioden. Not 3 Kapitaltäckning För sparbanken gäller enligt lag specifika minimikapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Sparbanken har därutöver en intern kapitalutvärderingsprocess som ska tillförsäkra att sparbankens kapital även täcker andra risker i verksamheten som koncentrationsrisker i kreditportföljen, ränterisker i balansräkningen etc. Upplysningarna nedan om kapitalkravet begränsar sig till det legala minimikapitalkravet. Kapitalbas 30-jun jun 2016 Tkr Kärnprimärkapital Reservfond Fond för verkligt värde Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn Värdejustering på grund av kraven på försiktig värdering Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Kapitalrelationer, buffertar mm 30 juni juni 2016 Kärnprimärkapitalrelation 20,63% 17,42% Primärkapitalrelation 20,63% 17,42% Totalkapitalrelation 20,63% 17,42% Buffertkrav 4,50% 4,00% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 1,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 12,63% 9,42% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00%)

7 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 30 juni juni 2016 Riskvägt Riskvägt Exponerings- Exponerings- Kapitalkrav Belopp Kapitalkrav belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponering mot stater och centralbanker Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Fond Aktieexponeringar Övriga poster Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Operativ risk enligt basmetoden Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och Kapitalkrav Delårsrapporten har ej granskats av bankens revisor. Sunne Ola Evensson VD 7