Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av en viss åtgärd eller ett visst projekt, (Mattsson) Varför görs samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? Om alla marknader fungerar perfekt kommer privata aktörer att agera på ett ur samhällsekonomisk synpunkt optimalt sätt: Det finns ingen konflikt mellan samhällsekonomi och privatekonomi (företagsekonomi). På verklighetens marknader existerar olika slag av marknadsimperfektioner som bryter sambandet mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk lönsamhet. Externa effekter Kollektiva nyttigheter Extrema stordriftsfördelar Ojämvikter Kräver offentliga ingripande (offentlig produktion eller offentlig styrning). En samhällsekonomisk kalkyl kan ses som ett underlag för dessa beslut 1
Exempel på områden där samhällsekonomiska kalkyler görs Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, broar etc. o Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar (dammanläggningar, sjukhus, idrottsanläggningar etc.) Hälsosektorn o Sjukvårdsbehandlingar o Läkemedel Brandförsvaret Utbildningssektorn Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samhällsstöd vid industrietableringar/annat industristöd Förändrad lagstiftning eller andra politiska beslut i- nom olika områden Biståndsprojekt 2
Teoretisk bakgrund Utgångspunkten för den samhällsekonomiska kalkylen är välfärdsteorin Samhällets välfärd beror på de ingående individernas välfärd De enskilda individerna är själva bäst på att bedöma vad som ger dem välfärd Hur skall vi veta om ett visst projekt höjer välfärden i samhället eller inte? Paretokriteriet sällan användbart Majoritetsprincipen tar ej hänsyn till intensiteten i preferenserna Utilitaristisk ansats kan man verkligen göra interpersonella nyttojämförelser? Välfärdsteorins lösning : Hicks Kaldor kriteriet (kompensationskriteriet, det potentiella paretokriteriet) Om de som vinner på en åtgärd teoretiskt kan kompensera de som förlorar på åtgärden så har samhällets välfärd ökat Antag att kompensationen är monetär: Om vinnarna är beredda att betala mer för åtgärden än vad förlorarna kräver för att gå med på åtgärden så är Hick-Kaldor kriteriet uppfyllt 3
Den samhällsekonomiska kalkylen bygger på Hicks Kaldor kriteriet: I en samhällsekonomisk kalkyl mäter man sällan direkt vinnarnas betalningsvilja respektive förlorarnas ersättningskrav utan presenterar resultatet som skillnaden mellan samhällsekonomiska intäkter (benefits) och kostnader (costs). Men om en samhällsekonomisk kalkyl ger ett positivt resultat vet man att vinnarna alltid kan kompensera förlorarna oavsett hur intäkter och kostnader är fördelade mellan enskilda individer. Kritik: Eftersom kompensationerna inte betalas ut tas i kalkylen ingen hänsyn till vilka konsekvenser åtgärden får för välfärdsfördelningen Försvar: (a) Samhället har andra möjligheter att åstadkomma önskad välfärdsfördelning (b) En del åtgärder gynnar vissa, en del andra. Alla vinner på om man konsekvent nöjer sig med att se på totaleffekten och strunta i fördelningen 4
Projektval och projektavgränsning Det finns mer än ett sätt att bygga en väg mellan A och B (sträckning, vägbeläggning, igångsättningstidpunkt) Ibland bestäms detta av uppdragsgivarna (beslutsfattarna) ibland av utredarna Val av jämförelsealternativ/referensalternativ (oftast nollalternativ ) Val av tidshorisont och diskonteringsränta Vem skall omfattas av kalkylen, d.v.s. vad menas med samhället i den samhällsekonomiska kalkylen? o Samhället oftast nationen men inget hindrar att man gör en samhällsekonomisk kalkyl för en viss region eller för världsekonomin o I praktiken inte begränsat till nationsmedborgarna Exempel från transportområdet - Även utländska medborgare som utnyttjar svenska vägar räknas - Negativa effekter av koldioxidutsläpp räknas globalt 5
Identifiering och kvantifiering Hitta och mäta alla väsentliga effekter av projektet relativt referensalternativet, göra prognoser Centralt vid bestämning av alternativkostnaden Exempel: Antag att det projekt vi utvärderar köper och utnyttjar en viss resurs X Vad blir effekten jämfört med referensalternativet (nollalternativet)? Projektets köp kan leda till: (a) Produktionen av X inom landet ökar (specialproduktion) alternativkostnaden = alternativkostnaden för de resurser som krävs för produktionsökningen (b) Produktionen av X inom landet är oförändrad (i) Importen ökar alternativkostnaden bestäms av kostnaden för importen (exklusive tull) (ii) Exporten minskar alternativkostnaden bestäms av förlusten av exportintäkter (iii) Andra köpare inom landet blir utan X (undanträngning) alternativkostnaden bestäms av värdet av X i denna användning (iv) X finns redan och har ingen alternativ användning alternativkostnaden = 0 (sunk costs) 6
På motsvarande sätt bestäms värdet av att projektet leder till en ökad produktion av en nyttighet Y. Effekten kan bli (a) ökad konsumtion av Y inom landet (b) minskad produktion i andra inhemska företag, (c) minskad import (d) ökad export o Varning för före- och efter- jämförelser! (Mattsson) Bränder Åtgärd Utfall utan åtgärd (referensalternativ) Utfall med åtgärd Tid o Varning för dubbelberäkning (Mattsson) En vägförbättring som sänker tidsåtgången leder samtidigt till att mark- och fastighetsvärden stiger 7
Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl? Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 Efterfrågan P 0 P 1 X Y Z W MC Q 0 Q 1 Intressentkalkyl Konsumentöverskott Producentöverskott Totalt X+Y Z X Y+Z Realekonomisk kalkyl Värdet av ökad konsumtion Ökade produktionskostnader Totalt Y+Z+W W Y+Z Värdering För varor och tjänster som säljs på marknader kan man utnyttja den information om värdering som ges av marknaden (exempelvis priser) För nyttigheter som inte marknadsförs får man uppskatta värdet på annat sätt 8
WTP och WTA Två olika sätt av värdera en förändring monetärt WTP (willingness to pay) Vid en förbättring: Vad man maximalt är beredd att betala för att förbättringen skall komma till stånd Vid en försämring: Vad man maximalt är beredd att betala för att slippa försämringen WTA (willingness to accept) Vid en förbättring: Vad man minst kräver i ersättning för att acceptera att förbättringen inte blir av Vid en försämring: Vad man minst kräver i ersättning för att acceptera försämringen Värdering enligt WTP eller WTA kan leda till olika resultat En förklaring ligger i inkomsteffekten, särskilt uppmärksammat i anslutning till frågan om WTP och eller WTA överensstämmer med förändringen av konsumentöverskottet vid en prisförändring Antag en prissänkning på en vara WTP: Vad man är villig att betala för att priset skall sänkas WTA: Vad man måste ersättas med för att acceptera att avstå från prissänkningen 9
WTP och WTA och konsumentöverskottet Exempel: Värdet av att priset sänks för en vara Utgifter för övriga varor WTA WTP A E B C U 1 U 0 X 0 X A X B X 1 X I exemplet är WTP < WTA och inget av dem är lika med förändringen av konsumentöverskottet. Förklaringen ligger i inkomsteffekten Pris Efterfrågan Längs AE är U = U 0 Längs BC är U = U 1 AE och BC visar därför efterfrågan justerad för inkomsteffekten P 0 A B WTP = P 0 AEP 1 WTA = P 0 BCP 1 P 1 E C KÖ = P 0 ACP 1 WTP < KÖ < WTA X 0 X A X B X 1 X 10
Vid många (flertalet) prisförändringar är inkomsteffekten 0 och förändringen av KÖ ett bra mått I andra situationer kan det finnas andra orsaker än inkomsteffekten till att WTP och WTA skiljer sig åt Vanligast är att mäta förbättringar (benefits) från WTP och försämringar (costs) från WTA, d.v.s. man söker det belopp som håller nyttan oförändrad Värderingen av marknadsförda varor och tjänster A. Marginell förändring och väl fungerande marknad (P = MC SAM ) B. Icke-marginell förändring och väl fungerande marknad (P = MC SAM ) C. Marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention (P MC SAM ) D. Icke-marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention (P MC SAM ) E. Offentligt bestämda priser F. Arbetskraft G. Effekter på sekundära marknader och indirekta effekter H. Vanliga missförstånd/misstag 11
A. Marginell förändring och väl fungerande marknad Pris D S P 0 Q 0 Kvantitet Priset speglar såväl konsumenternas betalningsvilja som produktionskostnaden och man behöver inte bekymra sig om projektets köp eller försäljning leder till undanträngning eller specialproduktion marknadspriset kan användas vid värdering av projektets produktion eller köp av insatsvaror Det i praktiken vanligaste sättet att värdera varor och tjänster som säljs på en privat marknad 12
B. Icke-marginell förändring och väl fungerande marknad (a) projektets köp av en insatsvara ökar efterfrågan och höjer priset Pris D D S P 1 P 0 C A B Q 2 Q 0 Q 1 Kvantitet Projektets utgifter = CBQ 1 Q 2 Men den samhällsekonomiska kostnaden för insatsvaran understiger projektets utgifter och bestäms av (i) kostnaden för den ökade produktionen (ABQ 1 Q 0 ) (ii) undanträngning av andra köpare (CAQ 0 Q 2 ) 13
(b) projektets produktion ökar utbudet och sänker priset Pris D S S P 0 P 1 C A B Q 2 Q 0 Q 1 Kvantitet Projektets försäljningsintäkter = CB Q 1 Q 2 Men den samhällsekonomiska intäkten av produktionen överstiger försäljningsintäkterna och bestäms av (i) köparnas värdering av tillskottet (ABQ 1 Q 0 ) (ii) inbesparade produktionsresurser p.g.a. minskad produktion hos andra producenter (CAQ 0 Q 2 ) 14
C. Marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention Hur man bestämmer den samhällsekonomiska kostnaden för de resurser som projektet köper och förbrukar under olika omständigheter (a) Köp av monopol (P > MC) D P 0 MR MC MC 0 SP UT Q 0 Om projektets köp antas leda till ökad produktion bestäms den samhällsekonomiska kostnaden av produktionskostnaden, d.v.s. MC (specialproduktion) Om projektets köp inte antas leda till ökad produktion utan till att andra köpare blir utan bestäms den samhällsekonomiska kostnaden normalt av P (undanträngning). Alternativt påverkas exportintäkter eller importkostnader Om man inte har belägg för något annat antas vanligen specialproduktion 15
(b) Köp på en marknad där produktionen ger upphov till negativa externa effekter (P < MC SAM ) MC 0 D MC sam S P 0 SP UT Q 0 Om projektets köp antas leda till ökad produktion bestäms den samhällsekonomiska kostnaden av produktionskostnaden inklusive den negativa externa effekten, d.v.s. av MC SAM (specialproduktion) Om projektets köp inte antas leda till ökad produktion utan till att andra köpare blir utan (undanträngning) påverkas inte mängden negativa externa effekter och den samhällsekonomiska kostnaden bestäms normalt av P (undanträngning). Alternativt påverkas exportintäkter eller importkostnader Om man inte har belägg för något annat antas vanligen specialproduktion 16
(c) Köp på en marknad där produktionen är subventionerad (P < MC SAM ) D S utan subvention = MC SAM MC 0 S med subvention P 0 SP UT Q 0 I princip som vid negativa externa effekter (d) Köp på en marknad där produktionen är punktbeskattad (P > MC SAM ) (skatten ej pålagd som korrigering av extern effekt) D S med skatt P 0 S utan skatt = MC SAM MC 0 SP UT Q 0 17
Men behandlingen av skatter är krångligare än så! Antag en generell procentuell skatt på alla varor (moms) Vara X Vara Y D S med skatt D S med skatt S utan skatt P 0 S utan skatt P 0 MC 0 MC 0 Q 0 Q 0 Projektet köper vara X och betalar priset P 0. Antag att produktionen av X ökar marginellt, (specialproduktion av X) Eftersom resurserna antas ha alternativ användning innebär ökad produktion av X en marginell minskning av produktionen av vara Y, d.v.s. undanträngning av Y. Värdet av undanträngd Y visas av betalningsviljan, d.v.s. av priset på vara Y inklusive moms de resurser som används för att producera vara X skall skrivas upp med skatten på resursernas alternativa användning Sammanfattning och praxis i Sverige: (a) Beräkna kostnaden för insatsvarorna exklusive alla skatter (punktskatter, moms) och eventuella subventioner (b) Skriv upp kostnaden med skattefaktor 1 = skatten på alternativ produktion, i Sverige (transportsektorn) f.n. uppskattad till i genomsnitt 21% 18
D. Icke-marginell förändring med någon form av marknadsimperfektion eller skatt/subvention En kombination av fall (B) och (C) Exempel ur Mattsson, positiv extern effekt av handbrandsläckare Projektet består i att producera handbrandsläckare till en lägre kostnad än i dag Pris D D SAM (inklusive positiv extern effekt) A P 0 C B S P 1 E S O Q 0 Q 1 Kvantitet Samhällsekonomiska intäkter (brutto): (i) värdet av konsumtionsökningen (ABQ 1 Q 0 ) (ii) inbesparade produktionsresurser p.g.a. minskad produktion hos andra producenter (P 0 CQ 0 O) För att få nettoeffekten (se färgad yta) drar man av projektets produktionskostnader (P 1 EQ 1 O) 19
E. Offentligt bestämda priser Vad konsumenterna betalar kan ofta skilja sig kraftigt från betalningsviljan Exempel 1: Projektets produktion säljs till ett pris som understiger ett tänkt jämviktspris (efterfrågeöverskott p.g.a. en prisreglering) WTP? P tak D S Vad är betalningsviljan för dem som får tillgång till den utökade produktionen? Q S Q D Ibland kan betalningsviljan uppskattas från de kostnadsbesparingar för konsumenterna som projektet medför Exempel 2: Värdet av en ny offentlig simhall (kraftigt subventionerade avgifter) eller ett nytt offentligt bibliotek (helt gratis tjänster) kan uppskattas från inbesparade transportkostnader, till den del besöken ersätter besök av annan simhall eller bibliotek - Dock tillkommer värdet av ökat antal besök p.g.a. ökad tillgänglighet, d.v.s. minskade transportkostnader - Alternativ värdering från ytan under en uppskattad D-kurva från enkätundersökning 20
Exempel 3: Investeringar i transportinfrastrukturen Antag att en ny väg sänker den generaliserade transportkostnaden (GC) för en färd mellan A och B. Inga vägavgifter förekommer vi kan inte mäta betalningsviljan från marknaden för vägtjänster GC GC 0 A GC 1 C B D O Q 0 Q 1 (i) Inbesparade kostnader för befintlig trafik (GC 0 ACGC 1 ) (ii) Nettovärdet för nygenererad trafik ABC Totalt värde av den nya vägen för trafikanterna visas av den färgade ytan (Obs, dessutom tillkommer att den nya vägen kan påverka mängden negativa externa effekter) 21
F. Arbetskraft Normalt antas att alternativet är likartad sysselsättning någon annanstans. Om dessutom marknadslön råder antas denna (bruttolönen, inklusive sociala avgifter) vid normalt tillstånd på arbetsmarknaden ( full sysselsättning, d.v.s. cirka 4-6% öppet redovisad arbetslöshet) visa arbetskraftens alternativkostnad (undanträngning) I vissa projekt är det rimligt att tänka sig att alternativet (på kort sikt) är arbetslöshet. Alternativkostnaden för alternativt arbetslös arbetskraft kan då vara värdet av den fritid som förloras. Hur kan detta värde uppskattas? o Om man har möjlighet att själv välja mellan arbete eller arbetslöshet så kan fritiden värderas till (maximalt) lika med den nettoökning av disponibel inkomst som arbetet innebär (nettolön minus förlorad arbetslöshetsersättning). Men har man verkligen möjlighet att välja? o Uppskatta värdet av förlorat hemarbete Ofta antas alternativkostnaden vara approximativt lika med noll med motiveringen att arbetslöshet inte är ett frivilligt tillstånd (nettonyttan av fritid 0) OBS! I flerårsprojekt är det orimligt att anta att alternativet är arbetslöshet 22
G. Effekter på sekundära marknader och indirekta effekter (Boardman, Greenberg, Vining & Weimer) Exempel: (a) En förbättrad kollektivtrafik minskar biltrafiken, efterfrågan på bensin och bilreparationer (b) Investeringar i transportinfrastrukturen sänker företagens transportkostnader och leder till sänkta priser på företagens produkter (c) En företagsetablering i en glesbygdskommun leder via ökad (bibehållen) befolkning till ökad efterfrågan och produktion av privat och offentlig service Sådana effekter kan ofta ignoreras, d.v.s. alla effekter av projektet kan mätas på den primära marknaden. Endast när den sekundära marknaden inte är perfekt ( distorted secondary market ) behöver man ta hänsyn till dessa effekter 23
Oförändrat pris på den sekundära marknaden Exempel: en ny fiskesjö leder till ökad efterfrågan på fiskeredskap Kostnad per fiskedag Pris för fiskeredskap D P 0 MC 0 P 1 A B MC 1 D 0 D 1 P MC q 0 q 1 fiskedagar q 0 q 1 fiskeredskap Den samhällsekonomiska intäkten visas av A + B Anledningen till att man är beredd att betala mer för fiskeredskap är att kostnaden per fiskedag har minskat Att inkludera ökningen av KÖ för fiskeredskap innebär därför att samma effekt beräknas dubbelt Om man inte kan beräkna den samhällsekonomiska intäkten på den primära marknaden kan man ibland använda den sekundära marknaden för att uppskatta denna 24
Förändrat pris på den sekundära marknaden Kostnad per fiskedag Kostnad per golfdag D 0 D* = Equilibrium demand schedule P 0 D 1 MC 0 D 0 S P 1 A B C MC 1 P 0 P 1 X D 1 Y q 0 q 1 q fiskedagar q 1 q 0 golfdagar Primär marknad: Kostnadssänkning ger A+B+C Sekundär marknad: Ingen hänsyn skall tas till efterfrågeminskningen i sig men prissänkningen ger förändringar i KÖ (+X) och PÖ (-X-Y), d.v.s. sammanlagt -Y Total samhällsekonomisk intäkt: A+B+C-Y Men det är enklare än så! Förklaring: Prissänkningen på golfdagar leder i sin tur till en efterfrågeminskning på fiskedagar den kvantitet man faktiskt kommer att mäta (uppskatta) på fiskedagsmarknaden är inte q utan q 1 vilket innebär ytan A+B (istället för A+B+C) Men C och Y är approximativt lika stora, vilket gör att A+B A+B+C-Y. Därför OK att uppskatta denna och strunta i sekundärmarknaden även i detta fall. 25
Den sekundära marknaden är inte perfekt, P MC SAM Antag att fiskeredskapen ger upphov till negativa externa effekter Kostnad per fiskedag Pris för fiskeredskap D P 0 MC 0 D 1 A B MC D 0 P 1 1 P E MC SAM MC FÖR q 0 q 1 fiskedagar q 0 q 1 fiskeredskap Jämfört med situationen utan externa effekter måste man dra bort E = ökningen av den negativa externa effekten! På motsvarande sätt skall man lägga till skillnaden mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk marginalkostnad om en företagsetablering leder till ökad efterfrågan och produktion på service i en glesbygdskommun Man kan exempelvis utnyttja alternativt arbetslös arbetskraft eller tomma lokaler (Observera dock åter skillnaden mellan kort och lång sikt) 26
Indirekta effekter av investeringar i infrastrukturen Tillbaka till tidigare exempel där en ny väg sänker den generaliserade transportkostnaden (GC) för en färd mellan A och B. Inga vägavgifter förekommer Detta leder i sin tur till sänkta priser på produkter som transporteras på vägen GC Primär marknad Sekundär marknad S 0 GC 0 S 1 GC 1 A B C P 0 P 1 X Y D* D 0 D 1 D O Q 0 Q 1 Q Q 0 Q 1 Men detta skall man normalt inte ta hänsyn till! Effekterna mäts fullt ut på den primära marknaden (transportmarknaden) om den sekundära marknaden fungerar väl (pris marginalkostnad) och vi mäter kvantitetsökningen på vägen givet det förändrade priset på den sekundära marknaden (A+B A+B+C-Y) 27
Regionala och lokala samhällsekonomiska kalkyler Exempelvis en ny flygplats, en ny arena eller ett evenemang av något slag Direkta effekter, sekundära effekter och multiplikatoreffekter är ofta mindre än vad som påstås! Om det inte finns outnyttjade resurser (lokal arbetslöshet, outnyttjade lokaler etc.) blir resultatet undanträngning av annan verksamhet En hel del av effekterna läcker ut o Lokala företag skaffar sig inputs externt o Via förändringar i skatter och transfereringar blir effekten på de lokala disponibla inkomsterna måttliga och därmed blir också de lokala multiplikatoreffekterna måttliga o Många av dem som drar nytta av den lokala investeringen kommer utifrån och bör då inte räknas med i en lokal samhällsekonomisk kalkyl I vilket fall som helst ofta omfördelningseffekter från andra delar av landet o En flygplatsanläggning leder till ökad företagsetablering i regionen men minskad på annat håll o Ett evenemang leder till ökad konsumtion i regionen, men minskad på annat håll 28
H. Vanliga missförstånd/misstag Varning för kapitalförluster Ett vägbygge medför att en skola måste rivas. Skolan byggdes för 5 år sedan till en kostnad av 20 miljoner kr Kapitalförlust 20 miljoner? (eller något mindre p.g.a. avskrivning) FEL! Detta utgör ett exempel på sunk costs Den samhällsekonomiska kostnaden beror på situationen. Om en ny skola byggs är den samhällsekonomiska kostnaden = kostnaden för nybygget (eventuellt justerat för att man förskjuter reparationer och underhåll framåt i tiden) Rena transfereringar utan resursanspråk (skatter, tullar, avgifter, sjuk - och arbetslöshetsersättning) skall inte påverka bruttokalkylen Ett projekt innebär att man under ett år anställer ett antal alternativt arbetslösa personer. Projektet leder till minskade utgifter för arbetslöshetsersättning samt ökade skatteintäkter. Men dessa påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylens nettoresultat, endast hur detta fördelas mellan berörda individer och samhället i övrigt 29
Exempel: Kommunalt projekt Värdet av projektets produktion Lön till alternativt arbetslösa Lön till övrig arbetskraft Övriga produktionskostnader Inbesparad arbetslöshetsersättning (staten) Ökade skatteintäkter (kommunen) 3 miljoner 1,5 miljoner 1 miljon 1,2 miljoner 1 miljon 0,2 miljoner Realekonomisk kalkyl Benefits: Värdet av produktionen Costs: Alternativkostnad för övrig arbetskraft Övriga produktionskostnader Resultat: 3 miljoner 1 miljon 1,2 miljoner 0,8 miljoner Intressentuppdelning (Social planeringsbalans) Post Stat Kommun Arbetslösa Realekonomisk kalkyl Produktionsvärde +3 +3 Lön arbetslösa -1,5 +1,5 0 Lön övriga -1-1 Övriga kostnader -1,2-1,2 Arbetslöshetsersättning +1-1 0 Skatt +0,2-0,2 0 Totalt +1-0,5 +0,3 +0,8 30
Diskontering och tidshorisont Vanligen sträcker sig en samhällsekonomisk kalkyl över flera år krävs att man diskonterar alla poster till nuvärde Nettonuvärde = nuvärdet av samtliga intäkter minus nuvärdet av samtliga kostnader Obs! Inte samma sak som att man justerar för inflation. En samhällsekonomisk kalkyl görs alltid i ett visst års penningvärde (vilket i boken tveksamt beskrivs som att kalkylen görs i fasta priser. Det är inte priserna som är fasta utan prisnivån) Om priser på vissa nyttigheter inte utvecklas i takt med inflationen skriv upp/ner dem innan diskontering Ofta nedanstående tidsprofil: Benefits 0 1 2 39 40 tid (år) Projekt A Cost 31
Ju högre diskonteringsräntan är desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Nettonuvärde = Benefits till nuvärde minus costs till nuvärde = nettot av odiskonterade värden Projekt A internränta 0 diskonteringsränta Exempel: Projekt A har investeringskostnad 80 miljoner och överskott år 1-40 på 5 miljoner varje år Ränta (procent) Nuvärde Benefits (miljoner kr) Nuvärde Costs (miljoner kr) Nettonuvärde 0 200,0 80 120,0 1 164,2 80 84,2 2 136,7 80 56,7 3 115,6 80 35,6 4 99,0 80 19,0 5 85,8 80 5,8 5,522 (=internräntan) 80,0 80 0,0 6 75,2 80-4,8 8 59,6 80-20,4 10 48,9 80-31,1 32
Valet av diskonteringsränta kan också påverka rangordningen mellan olika alternativ. Om benefits ligger längre fram i tiden blir nuvärdet mer räntekänsligt Benefits 0.. tid (år) Projekt B 1. 20 21. 40 Cost Nettonuvärde Projekt B Vid ränta < i 0 är projekt B bättre än A Vid ränta > i 0 är projekt A bättre än B Projekt A 0 i 0 diskonteringsränta Exempel: Projekt B har investeringskostnad 80 miljoner och överskott 3,5 miljoner år 1 20 och 7,5 miljoner år 21-40 Ränta Nettonuvärde Projekt A Nettonuvärde Projekt B 0 120,0 140,0 2 56,7 59,8 2,587 43,7 43,7 i 0 4,915 6,8 0 Internränta B 5,522 0-7,7 Internränta A 33
o För projekt med stora kostnader (exempelvis miljökostnader) långt fram i tiden kan sambandet mellan diskonteringsränta och lönsamhet se annorlunda ut! Exempel: En kostnad på 10 miljoner om 40 år när en grusgrop läggs ned Diskonteringsränta 2% Diskonteringsränta 8% Nuvärde 4,53 miljoner Nuvärde 0,46 miljoner Nettonuvärde eller nettonuvärdeskvot? Antag att man har en viss given investeringsbudget och ett antal projekt av olika storlek att välja mellan (Trafikverket) Vanligt att beräkna nettonuvärdeskvot och rangordna efter denna. Välj projekt till dess att hela budgeten är utnyttjad största möjliga nuvärde för en given investeringsbudget Nettonuvärdeskvot = nettonuvärde investeringskostnad 34
Vilken diskonteringsränta bör man välja? På perfekta marknader för sparande/lånande kommer jämviktsräntan att spegla såväl konsumenternas värdering av konsumtion i olika tidpunkter (vad de kräver i kompensation för att skjuta upp sin konsumtion eller vad de är beredda att offra för att tidigarelägga sin konsumtion) som företagens avkastning på investeringar (vad de är beredda att betala för att låna) Det spelar då ingen roll om ett projekt undantränger konsumtion eller investeringar, alternativkostnaden = marknadsräntan På verklighetens marknader har det betydelse! På grund av skatter, transaktionskostnader och risk är investeringsavkastningen större än spararnas ersättning Den rena tidspreferensen (otålighet + katastrofrisk) visas av den reala ersättning som spararna kräver (= vad de faktiskt får) för en riskfri placering Mattsson: Obligationsmarknaden, cirka 1,4% realränta efter skatt Amortering av villalån, cirka 2,0 % realränta efter skatt 35
Men denna bör sedan justeras uppåt/nedåt p.g.a. att a) Ett projekt tränger delvis ut investeringar med högre avkastning. Beräkna vad detta innebär i minskad framtida konsumtion justera räntan uppåt b) Givet en positiv ekonomisk tillväxt kommer framtida generationer att ha en högre levnadsstandard än dagens generation. Under antagande om avtagande nytta av konsumtion innebär detta att marginella konsumtionsförändringar som inträffar långt fram i tiden skall värderas lägre än marginella konsumtionsförändringar i dag justera räntan uppåt c) Räntor som baseras på preferenserna hos dagens konsumenter tar ej fullt ut hänsyn till framtida generationer (exempelvis miljöeffekter) justera räntan nedåt I klimatdebatten finns även argument för att använda en diskonteringsränta som avtar över tiden (p.g.a. osäkerhet om klimateffekternas storlek) Vanlig real diskonteringsränta i Sverige idag är 4% (Tidigare högre, före 1984 rekommenderades 8%, fram till 1994 5%) Varierar kraftigt mellan länder från Tysklands 3% till Frankrikes 8% Känslighetsanalys! 36
Vilken tidshorisont bör man välja? Normalt är tidshorisonten lika med projektets ekonomiska livslängd, (för transportinvesteringar ofta 40-60 år) Ibland kan effekter uppträda efter projektets livslängd Problem om man jämför alternativ med olika ekonomisk livslängd o Upprepa projekten så att den totala livslängden blir densamma o Beräkna ett årligt överskott/underskott Exempel: Projekt A: 20 år med nettonuvärde 100 miljoner Projekt B: 15 år med nettonuvärde 75 miljoner Diskonteringsränta 4% Årligt överskott: Projekt A: 100/13,590 = 7,36 miljoner Projekt B: 75/11,118 = 6,75 miljoner Värdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i 20 år (15 år) vid räntan 4% När kalkylperioden är kortare än den ekonomiska livslängden måste ett restvärde bestämmas 37
Risk och osäkerhet Prognosvärden (priser, kvantiteter etc.), parametervärden, (värderingar, diskonteringsränta, tidshorisont etc.) Definitioner (Brandexempel ur Mattsson) o Genuin osäkerhet: Inget kan sägas om antalet bränder o Osäkerhet: Antal bränder ligger mellan 150 250 o Risk: Sannolikheterna för olika utfall kan uppskattas, vilket gör att man kan beräkna förväntat utfall Brukar ibland hanteras genom att man använder sig av en högre diskonteringsränta, men flertalet ekonomer rekommenderar inte detta! Istället välj ett huvudalternativ och gör känslighetsanalys! Monte Carlo analys Steg 1: Antag sannolikhetsfördelningar för prognosvärden och parametervärden Steg 2: Gör via slumpmässiga urval ett stort antal numeriska simuleringar för att skapa en sannolikhetsfördelning över utfallet 38
Övriga hänsyn Hänsyn till välfärdsfördelningen o Uppdelning på olika intressenter o Viktad CB-analys Särskild hänsyn till effekten på offentliga finanser och marginal cost of public funds, MCPF Bakgrund: En ökad skattefinansiering antas orsaka ineffektiviteter på olika marknader, främst genom att den ökar skattekilen i valet mellan arbete och fritid vilket minskar arbetsutbudet marginalkostnaden för ekonomin av att ta in en skattekrona överstiger en krona (KÖ och PÖ på annat håll minskar med > en krona) Slutsats: Vikta projektets effekt på offentliga finanser med en vikt > 1, skattefaktor 2 Kritik: (i) Uppskattningarna av MCPF varierar kraftigt och beror också på vilken skatt som höjs (ii) Man glömmer ofta att projektet även kan ge ökade skatteintäkter I Sverige görs för investeringar inom transportsektorn ett påslag på 30% men detta skall eventuellt försvinna p.g.a. a) stor osäkerhet om rätt värde b) för investeringar inom andra sektorer görs inga liknande påslag 39