TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

Relevanta dokument
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA II VÄN MED TIDEN

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Strategisk kommunikation

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Mediebarometern Välkommen!

Nordiska Livsstilsverkstan

MEDIEUTVECKLING

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Kap 9: Kommunika-onskanaler

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

Göteborg den 18 december Karin C Ringsberg Professor, projektledare, redaktör Nordic School of Public Health NHV

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Filmbarometer Saltmätargatan 8, Stockholm Kungsgatan 12, Uppsala +46 (0)

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet.

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Innehåll. 1.0 Samhällsansvar och måttfull konsumtion 2.0 Hälsa och Säkerhet 3.0 Barn och Ungdomar 4.0 Effekterna av alkohol

MEDIEUTVECKLING

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Kap 7: Fyra P:n marknadsförarens verktygslåda

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

Journal via nätet pv. Antal respondenter 83

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Marknadsföring på INTERNET

RAPPORT REKRYTERING OCH SOCIALA MEDIER

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Kommittédirektiv. Tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker och tobak samt tillsyn och ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

Iq Rapport 2013:1. Alkoholvarumärkens sponsring. svenska festivaler

IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare INTRODUKTION INT S1

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

1 miljard engagerar sig i sociala medier

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Kulturnämndens verksamhetsberättelse januari-augusti 2017

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare 1 (10)

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Pedagogiskt program. Landskrona museum

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Variabelbok år World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Det konstruktiva samrådet

Djurägare/Kunder: Feromonerna frågor och svar

Pedagogiskt program. Landskrona museum

Goda råd för reklamköpare

Barnet, marknadsföringen och rätten

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

IMK Marknadsrä2

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

HANDLEDNING PERFECT GIRL

STRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER. stakston.skl.projekt

Du har en produkt som får oss att må bra

Mellan det förflutna och framtiden

Förnyelseansökan - Fairtrade City. Ansökningsformulär

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Reflektera kring digital vänskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

Tema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas UNDERBAR VÄRLD!

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Tonåringars relation till internet. Seminarium 8 oktober 2009 paneldebatt

Sex på internet. Kristian Daneback.

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

MÅLGRUPPSANALYS BRANSCH POTENTIELLA BILKÖPARE

Mölnbackagatan 7A, Karlstad Karlstads kommun

Seglingsledaren och ledarskapet

Transkript:

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg, professor, Nordic School of Public Health NHV

Sy0e Sy<et med Tema III är ai deltagarna genom ai reflektera och diskutera skall förstå mediers påverkan samt ai deltagarna skall utveckla sin kri2ska värderingsförmåga i både posi2v och nega2v bemärkelse 2ll vad som framställs av och rapporteras i medier.

Tema III är uppdelat i fyra diskussionsområden 1. Hälsokompetens: Diskussion och reflexion kring varför hälsa är medialt gångbart samt trender rörande rapportering. 2. Karta och Kompass. Medier styr en stor del av vår vardag. Diskussion kring hur medier bestämmer agendan i samhället på olika nivåer. 3. Hur ser vår medievardag ut? Digitala medier och Internet har förändrat vuxnas, ungdomars och barns medievanor. Diskussion utifrån deltagarnas egna erfarenheter 4. Varför är barn så intressanta för marknadsförare? Hur reklam kan påverka barn och olika mediers förhållningssätt till reklam samt hur deltagarna förhåller sig själva diskuteras.

Varför är hälsa medialt gångbart? All2d aktuellt Högt uppmärksamhetsvärde Angeläget O<a omtvistat

Diskussionsfrågor Hälsokompetens Vilka kanaler riktar sig till småbarnsföräldrar? Om det finns sådana, vilka ämnen tar de upp? Om ni letar efter kunskap om barns hälsa och hälsofrämjande aktiviteter. Vart vänder ni er då? Hur väl förstår ni information om barns hälsa?

Tabell 1. De fem vanligaste källor som nordiska föräldrar använder när de söker efter information om barns hälsa (2011). Källa: NordChild 2011

Tabell 2. Nordiska föräldrars förståelse av informa2on rörande barns hälsa i åldersgruppen 2-6 år. Källa: NordChild 2011

Medierna fungerar som karta och kompass.

Karta och kompass. Diskussionsfrågor. Vilket/vilka ämnen eller hälsoproblem upplever ni får mycket utrymme just nu i medierna? Saknar ni något ämne? Varför tror ni ai det blir så?

Medierna är mäkgga genom deras: Anpassningskra0 (mediernas logik säier sin prägel på samhället och dess aktörer). InspekGonskra0 (medierna granskar och övervakar samhällsins2tu2oner och poli2ska processer). Publicitetskra0 (medierna bestämmer dagordningen i samhället).

Karta och kompass. Diskussionsfrågor. Vilka slags bilder har ni sei i olika reportage eller inslag om hälsa. Vad kännetecknar bilderna? Vem eller vad porträieras? Hur påverkar oss valet av bilder? Vilka fördelar och nackdelar finns det med det stora informa2onsutbudet i dagens medier?

Utbudets fördelar 1. Sjukvården avmys2fieras. 2. Avståndet producent - konsument minskar. 3. LäIare ai delta i beslut som rör egna hälsan.

Utbudets nackdelar 1. Svårt ai sovra. 2. Försämrad kvalité. 3. Dålig vägledning. 4. Onödig oro. 5. Status quo.

Hur ser vår medievardag ut? Diskussionsfrågor Vilka slags medier använder dii barn? Hur många 2mmar per dag ser barnet på TV? Brukar ni se 2llsammans med barnet? Vilka program ser barnet på? Notera om det kommer reklaminslag, hur länge och om vilka produkter.

Tabell 3. Nordiska barns (2-6 år) medieanvändning. GenomsniIligt antal 2mmar 1996 och 2011. Källa: NordChild 2011

Tabell 4. Nordiska föräldrars begränsning av barnets användande av medier. Barn i åldersgruppen 2-6 år 2011. Källa: NordChild 2011

Barn och ungas medievardag

Trender Ökad rapportering om hälsa i medierna. Ökad kommersialisering. Barnen, en allt viktigare målgrupp.

Varför är barn intressanta för marknadsförare? Ökat välstånd, mer pengar att konsumera för. Värdeförändringar, ökad status, stort inflytande på hushållets konsumtion och inköp. Framtidens konsumenter.

Mat och marknadsföring Matpreferenser och matval påverkas av reklam. Marknadsföringen tekniskt sofis2kerad och diffus/inbäddad. Reklaminvesteringar flyias från tradi2onella medier 2ll nya medier.

Internet och reklam Frivillig interaktion. Förklädd reklam. Varumärkesambassadörer. Barn omedvetna om reklamexponering. Naiva till kommersiell påverkan långt upp i åren. Strängare reglering leder inte per automatik till färre fall av barnfetma/ohälsa. Marknaden inte enda pedagogen i barns konsumentsocialisation och hälsoutveckling.

Fördjupad läsning/resurser Institutet för reklam och mediestatistik http://www.irm-media.se/ von Haartman, F. (2009) Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN 978-91-86313-08-1 http://ki.se/content/1/c6/08/19/17/kfa_2009_9.pdf Hastings, G., McDermott, L., Angus, K., Stead M. & Thomson, S. (2006) The extent, nature and effects of food promotion to children: A review of the evidence http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/hastings_paper_marketing.pdf Nordicom-Sverige (2011) Mediebarometern 2010 http://www.nordicom.gu.se/?portal=publ&main=info_publ2.php&ex=335 Ekström, L. & Sandberg, H. (2010). Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet. Nord 2010:502. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-502 Sandberg, H. (2010) Godis och medier: en söt sur eller besk upplevelse? I K.M. Ekström (red). Unga konsumenter utsatta och kapabla (s. 78 89). Karlstad: Konsumentverket http://www.konsumentverket.se/global/konsumentverket.se/best%c3%a4lla%20och%20ladda%20ner/rapporter/2011 Rapport_Unga_Konsumenter_utsatta_och_kapabla.pdf Sandberg, H. (2005) Medier som arena för hälsokommunikation. Nordicom Information, 27(2): 27 36. http://www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/184_027-036.pdf Småungar och medier 2010 (Medieanvändningen hos barn 2 9år) http://www.statensmedierad.se/publikationer/produkter/smaungar--medier-2010/ Unga och medier 2010 (Barn och ungas (9 16 år) medievardag) http://www.statensmedierad.se/publikationer/produkter/ungar--medier-2010/