Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt.
Vi stöttar dig Du kommer få all den stöttning du behöver i ditt arbete. Under programmets gång kan du alltid höra av av dig anonymt via meddelanden i till våra psykologer via en applikation som heter telegram. Telegram Med hjälp av appen Telegram kan du skicka meddelanden som är krypterade till din psykolog. Anledningen till att vi väljer att använda oss av telegram är just säkerheten. Det är viktigt för oss att du känner dig trygg när du kontaktar din psykolog.
För att komma igång, börja med att ladda hem appen och gå till http://telegram.me/psychologists. Din psykolog kommer svara när du skickar meddelanden till @psychologists Här kan du ladda hem Telegram till din iphone eller Androidtelefon. ios Android Ta kontakt med din psykolog Ett bra första steg är att skicka ett meddelande till din psykolog så han eller hon vet att du har kommit igång med programmet och kan finnas där för att stötta dig. Här är ett exempel på vad du kan skriva. Hej! Jag har just börjat med ert självhjälpsprogram för PTSD. Jag hoppas att du kan finnas där för att stötta mig under tiden jag går programmet
Förväntningar inför programmet Vi tänkte börja med att berätta hur programmet kommer hjälpa dig att må bättre genom att gå igenom det del för del. Programmet är indelat i två huvudsakliga delar. Del ett lär ut färdigheter för att må bra och hantera känslor Del två fokuserar på att bearbeta traumatiska upplevelser Att bearbeta ett trauma kan väcka många känslor. Vi vill därför börja med att ge dig färdigheterna för att hantera dessa känslor innan vi påbörjar arbetet med att bearbeta traumat.
Del 1 Stöttning och färdighetsträning Del 1 handlar om stöttning och att hitta pusselbitarna till ett bra liv. Efter att vi har varit med om en svår händelse är det lätt att vi tappar fotfästet. I del 1 hjälper vi dig att på nytt ta kontroll över ditt liv och ge dig förutsättningarna för att i del 2 kunna arbeta vidare med dina traumatiska minnen. Varje del är indelad i fyra kapitel. Del 1 är indelat i följande kapitel: 1. Inledning och psykoedukation om trauma (psykoedukation innebär i psykologin riktad information, i det här fallet om trauma och PTSD).
2. Avslappning och aktivering. 3. Tankar om trauma och känsloreglering. 4. Stöd i omgivningen. Del 2 Traumanarrativ och vidmakthållande Del 2 handlar om traumatiska minnen och hur vi bearbetar dessa för att hitta tillbaka till en fungerande vardag efter en svår händelse. I del 2 kommer du att: 1. Lära dig mer om hur trauma påverkar hjärnans funktioner. 2. Påbörja din egen traumaberättelse. 3. Exponering för traumatiska minnen.
4. Vidmakthållande. Glöm inte att ta kontakt med din psykolog! Vi hoppas att du tog tillfället i akt att ta kontakt med din psykolog genom Telegram. Om du önskar att gå programmet utan detta stöd, fundera över om det finns en vän eller anhörig som du tror skulle kunna stötta dig under arbetet med programmet? Även om vi många gånger ensamma då vi upplever ett trauma betyder det inte att vi behöver vara ensamma i arbetet att komma över det det! Väljer du att genomgå behandlingen med stöd av en anhörig ber vi dig kontakta oss på info@posttraumatiskstress.com och informera oss om detta.
Information om posttraumatisk stress Du kommer nu få läsa information om PTSD och traumatiska upplevelser. Kanske har du redan läst den här informationen förut på vår hemsida eller i någon annat sammanhang. Vi ber dig ändå läsa igen. Anledningen till att vi ber dig läsa om posttraumatisk stress och trauma är att det är viktigt att förstå innebörden av vad PTSD innebär innan du påbörjar arbetet att komma över dina traumatiska minnen. Posttraumatisk stress innebär att vi efter att ha upplevt en skrämmande eller obehaglig upplevelse börjar få ångest och obehag och andra
psykiska problem. Om dina svårigheter uppfyller vissa kriterier kan du få diagnosen PTSD (Post Traumatisk Stress Syndrom). Att uppleva en traumatisk händelse är obehagligt för alla människor och de flesta som är med om någonting fasansfullt mår väldigt dåligt efteråt. Det är vanligt att man får svårt att minnas det som hände, plötsligt får flash backs av den traumatiska händelsen och börjar undvika situationer som har en koppling till den traumatiska upplevelsen. Det är också vanligt att få svårigheter med nedstämdhet, ångest och sömn. Symtom vid posttraumatisk stress PTSD kan få dig att känna dig bortkopplad från den övriga världen
Efter ett trauma kan du uppleva olika sorters symtom. Dessa symtom behöver inte vara ett tecken på att du lider av posttraumatisk stress, men det kan vara det. Du kan ha några, eller flera av symtomen som är vanliga i samband med trauma. Man brukar dela in symtomen vid PTSD i tre olika kategorier som du kan läsa mer om nedan. Återupplevande Intensiva minnesbilder av den traumatiska upplevelsen. Känslan av att återuppleva den traumatiska händelsen igen (flashbacks). Mardrömmar. Känslan av panik när du påminns om traumat. Ökade hjärtslag, illamående, muskelspänningar eller svettningar när du påminns om traumat. Undvikande Undvikande av aktiviteter som påminner dig om traumat. Svårigheter att minnas specifika detaljer som är kopplade till traumat. Minskat intresse för aktiviteter och allmän känsla av trötthet. Känslan av att vara frånkopplad från andra människor och upplevelsen av att vara likgiltighet. En känsla av att din tid är utmätt eller kort (du gör inga framtidsplaner, som giftemål, karriär, barn etc).
Ångest Svårigheter att somna eller hålla sig sovande. Känsla av ilska och irritation. Koncentrationssvårigheter. Hyperaktiv. Känslan av att hela tiden vara på helspänn. Hur du påverkas kan skilja sig åt beroende på om du är barn eller vuxen. Läs mer om det här: Posttraumatisk stress hos små barn. Posttraumatisk stress hos barn och tonåringar. Posttraumatisk stress hos vuxna. Posttraumatisk stress syndrom är en relativt ny diagnos, men psykisk ohälsa i samband med traumatiska händelser har förekommit i flera tusen år. Tack vare att vi idag förstår sjukdomen bättre har vi kunnat utveckla effektiva metoder för att hjälpa de som lider av sjukdomen. Att lida av posttraumatisk stress / PTSD kan vara skrämmande, men du är inte ensam och som tur är finns det hjälp att få.
Olika typer av traumatiska händelser Om du har varit med om en svår händelse kan du här nedan läsa hur olika upplevelser kan vara kopplade till posttraumatisk stress. Familjevåld och posttraumatisk stress. Sexuella övergrepp och posttraumatisk stress. Våldtäkt och posttraumatisk stress. Cancer och posttraumatisk stress Krig och posttraumatisk stress Migration och posttraumatisk stress Mobbning och posttraumatisk stress Skilsmässa och posttraumatisk stress
Komplex traumatisering Komplex traumatisering är en term som används för att beskriva en mer allvarlig form av påverkan till följd av trauma. Ett av fallen där det är vanligt med komplex traumatisering är de där en nära anhörig begår övergrepp mot ett barn och övergreppen är upprepade. Barn som är komplext traumatiserade lider ofta av en mängd trauman såsom fysisk misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, separationer från nära anhöriga. Komplex traumatisering kan få långtgående konsekvenser för barnets fysiska och emotionella utveckling. Det är också vanligt att barnets förmåga till inlärning, koncentration, impulskontroll och självbild påverkas av upprepade trauman.
Obearbetad komplex traumatisering är i barndomen kan leda till allvarliga konsekvenser när barnet kommer i tonåren. Då många barn som utsatts för upprepade trauman visar tecken på: Missbruk. Kroniska somatiska besvär. Depression. Ångest. Självskadebeteende. Barn som befinner sig i familjer som saknar förmåga att hjälpa barnet att hantera sina traumatiska upplevelser kan utveckla försvarsmekanismer för att överleva. De kan bli överkänsliga för andra människors humör och ständigt observera vuxna omkring dem för att ta reda på hur de känner sig och hur de kommer agera. Barnet kan undanhålla sina egna känslor från andra, så att ingen vet när barnet är rädd, ledsen eller arg. Dessa strategier är byggs upp för att överleva i en vardag där fysiska och emotionella hot är ständigt förekommande. Men när barnet växer upp är dessa strategier inte längre hjälpsamma och kan försvåra för möjligheterna att skapa funktionella relationer till andra. Effekterna av komplex traumatisering kan vara många. Här nedan följer en översikt över hur komplex traumatisering påverkar individen inom ett flertal områden områden. Anknytning och relationer
Vikten av barnets nära relation till en vårdnadshavare kan inte överskattas. Genom relationen till anknytningspersonen lär sig barnet att lita på andra, hantera sina känslor och interagera med världen. Barnet skapar en känsla av världen som säker eller osäker och kommer utifrån detta att förstå sitt eget värde som individ. När dessa relationer är osäkra eller oförutsägbara lär sig barnet att de inte kan vända sig till andra för hjälp. När vårdnadshavare utnyttjar ett barn, lär sig barnet att hon är dålig och att världen är en osäker plats. De flesta utnyttjade barn har svårigheter med att skapa en hälsosam anknytning till en vårdnadshavare. Barn med en otrygg anknytning har större svårigheter med stress. Barnen har svårigheter med att kontrollera och uttrycka känslor och kan reagera våldsamt eller märkligt i situationer. Vår förmåga att skapa hälsosamma stöttande relationer med vänner och nära anhöriga är avhängigt vår förmåga att först ha skapat denna form av relation med vår familj. Ett barn som är komplext traumatiserat kan senare få svårigheter i intima relationer, vänskapsrelationer och med auktoriteter. Fysisk hälsa: Kropp och hjärna Från att vi föds och genom ungdomen utvecklas vår hjärna. En del av vår biologiska utveckling påverkas av vår miljö. När ett barn växer upp i en otrygg miljö eller under extrem stress, kan det försämra immunsystem och vår kropps förmåga att hantera stress. När barnet senare exponeras för normal stress kan dessa system automatiskt svara som om individen är under extrem stress. Personen kan
uppleva starka fysiska reaktioner som ökad hjärtfrekvens och börja hyperventilera eller bli apatisk i en stressfylld situation. Dessa reaktioner var adekvata vid allvarliga hot men blir överdrivna i förhållande till normal stress. Andra kan då anse att personen överreagerar eller att personen är överkänslig. Stress i miljön kan också försämra hjärnans utveckling. Vuxna personer med en historia av barndomstrauman har fler kroniska sjukdomar och har löper en större risk för missbruk. Personer som är komplext traumatiserade har svårigheter med att reglera kroppsliga reaktioner och överreagerar eller reagerar inte alls på stimuli. En överkänslighet mot ljud eller en försämrad förmåga att känna smärta är exempel på detta. Detta kan på längre sikt leda till svårigheter att med att märka av kroppsliga sjukdomar i tid eller tvärtom, att personen ständigt lider av fysiska åkommor kan bli en följd av detta. Känslomässiga effekter Barn som har blivit komplext traumatiserade har ofta svårt att namnge, uttrycka och hantera känslor. Stressreaktioner internaliseras eller externaliseras och kan leda till svårigheter med depression, ångest och ilska. De känslomässiga reaktionerna kan vara oförutsägbara och explosiva.
Ett barn kan reagera på en traumapåminnelse med ilska, sorg eller undvikande. För ett barn som är komplext traumatiserad kan traumat göra sig påmint överallt i barnets miljö. Barnet reagerar ofta kraftfullt och har svårigheter att lugna sig själv. Eftersom traumat i sig ofta är interpersonellt kan även vardaglig stress utgöra trigger för kraftfulla känsloutryckningar. Eftersom barnet har lärt sig att världen är en farlig plats där det inte ens går att lita på personer han eller hon älskar är barnet ofta vaksam i kontakt med andra och kan uppfatta ofarliga situationer som hotfulla. Andra barn märker inte av några hot i miljön vilket kan öka risken för att barnet råkar ut för nya traumatiska upplevelser. Oförmågan att lugna sig själv kan leda till stora problem i skolmiljön. Frustrationer vid svåra uppgifter kan göra att barnet helt ger upp vilket försvårar förmågan att klara av skolgången. Dissociation Dissociation återfinns ofta hos barn som har en historia av komplex traumatisering. När ett barn upplever en fruktansvärd upplevelse kan barnet dissociera. Mentalt frånkoppla sig från upplevelsen. De kan uppleva att de är bortkopplade från sin kropp och kan se på den traumatiska händelsen från en annan del av rummet. Det kan också uppleva att de är i en dröm eller att den traumatiska händelsen händer någon annan.
Personen kan också förlora alla minnen av att händelsen har inträffat vilket kan leda till luckor i det episodiska minnet. I en extrem form av dissocation kan barnet förlora kontakten med en del av sin personlighet. Även om barn inte har förmågan att dissociera medvetet kan barn som har lärt sig att dissociera som en försvarsmekanims automatiskt dissociera under stressfulla situationer eller när de påminns om traumat. Dissocation kan påverka ett barns förmåga att vara delaktig i det vardagliga livet och kan skada barnets känsla av tid och kontinuitet. Det kan påverka inlärningen i skolan och samspelet med andra. Det blir inte alltid tydligt att ett barn dissocierar och det kan framstå som att barnet dagdrömmer eller har svårigheter med uppmärksamhet. Beteende Ett barn som har en historia av komplexa trauma reagerar ofta starkt och impulsivt på traumatriggers. Barnet kan ha svårigheter med att reglera sig själv och kan ha svårigheter med impulskontroll och att se konsekvenser av sina handlingar. Som ett resultat av detta kan traumatiserade barn handla på ett sätt som framstår märkligt för andra. Ett barn som växt upp i en miljö där de känt sig maktlös eller växt upp med rädsla för en våldsam auktoritetsfigur kan reagera aggressivt då han eller hon känner sig förorättat eller attackerat. Barnet kan också vara överdrivet kontrollerad och rigid i sitt förhållande till vuxna.
Om ett barn dissocierar ofta kan detta även påverka barnets beteende. Barnet kan verka frånkopplat eller sakna verklighetsförankring. Kognition Barn som är komplext traumatiserade kan ha svårigheter med problemlösning och logisk slutledning. Det kan leda till svårigheter med planering och att klara av att förutspå konsekvenser av handlingar. När barnet växer upp under konstanta hot kommer alla dess inre resurser att användas till säkerhet. Den kroniska stressen försvårar gör det svårare för barnet att tänka igenom problem och ser saker ur olika perspektiv. Det kan leda till svårigheter med språkförståelse och logisk slutledning. Många barn som upplevt komplex traumatisering har problem med inlärning och bör erbjudas extra stöttning i skolan. Självbild och bild av framtiden Barn lär sig om sitt eget värde utifrån andras reaktioner, framförallt reaktionerna hos närstående. Vårdnadshavaren har den största påverkan på barns självkänsla. Övergrepp och grav omsorgssvikt gör att barnet känner sig värdelöst. Ett barn som blir utnyttjad kommer ofta själv ta på sig ansvaret för det som har hänt. Det kan kännas säkrare att själv ta på sig skulden än att acceptera att ens förälder är farlig och inte går att lita på.
Skam, skuld, låg självkänsla och låg självbild är vanligt hos barn som blivit komplext traumatiserade. För att barn ska förmå a tt planera inför framtiden behöver barnet värdesätta sig själv. Barn som är omgivna av våld i hemmet lär sig från en tidig ålder att de inte kan lita på någon, att världen är en farlig plats och att de är maktlösa att påverka sin situation. Läs också: Små barn och posttraumatisk stress. Familjevåld och posttraumatisk stress.
Andra typer av traumatiska händelser Du kan lida av traumatiska minnen även om du inte upplevt någon av händelserna som beskrivs ovan. Starka upplevelser av skam eller skuld under barndomen är exempel på händelser som kan upplevas traumatiska och kan påverka oss under hela livet. Att leva med en psykisk sjuk förälder är en annan upplevelse som kan skapa trauma hos barn. Det kan vara extra svårt att bearbeta denna typ av händelser eftersom vi själva kanske inte helt förstår att det vi upplevt var traumatisk för oss.
Att själv ha varit fast i ett missbruk eller att ha en nära anhörig som är eller har varit missbrukare är också något som kan leda till posttraumatisk stress. Oavsett vad det är som orsakat vårt trauma är det viktigt att vi vågar vara öppna med vad det är som hänt. Det är vanligt att våra trauman blir en del av en hemlig historia i vårt liv som vi aldrig berättar för någon men som vi bär med oss som känslomässig ärrvävnad. I behandling för PTSD tar vi hand om dessa sår och ger dem den omvårdnad som behövs för att de ska kunna läka på ett bra sätt.
Vanliga myter om trauma Det är ovanligt att vi pratar om traumatiska upplevelser till vardags. Det har gjort att vissa myter kring trauma uppstått. 1. Det är farligt att prata om trauma Att berätta om ett trauma kan väcka starka känslor av obehag. Det är därför vi i den här delen av programmet börjar med att ge dig verktygen du behöver för att hantera dessa starka känslor. Men att ett minne är
plågsamt betyder inte att det är farligt och när du känner dig redo kommer berättandet hjälpa dig bearbeta ditt trauma. 2. Det är svårt att behandla trauma Behandling av trauma med hjälp av kognitiv beteende-terapi har i forskningsstudier visat sig ha en liknande effekt som behandling av andra former av psykisk ohälsa. Däremot ställer behandlingen höga krav på kompetens hos terapeuter som hjälper patienten att bearbeta sina svåra minnen. 3. Det är extremt ovanligt att vara med om ett trauma Att vara med om en traumatisk händelse är väldigt vanligt. 20-25 procent av flickor och ca 10 procent av pojkar vid 18 års ålder medger att det varit med om minst en traumatisk händelse kopplat till våld eller sexuella övergrepp. Känslor av ensamhet och utanförskap är vanligt efter ett trauma men det är viktigt att veta att du är långtifrån ensam. 4. Ett trauma kan bara vara en naturkatastrof eller en situation där jag är hotad till livet Många känner sig förvirrade efter att ha upplevt en traumatisk händelse. Når våld eller sexuella övergrepp förekommer i en nära relation är det lätt att bli överväldigad av våra känslor. Men även människor vi tycker om kan utsätta oss för ett trauma.
5. Ett trauma kan aldrig bli helt läkt Ibland kan det efter ett trauma kännas som någonting inom oss har gått sönder. Lyckligtvis går det att laga. Efter att ha bearbetat ett trauma berättar många att de får tillbaka hopp och får en ny styrka som ger dem möjligheten att skapa det liv som de vill leva. En av världens mest framstående psykologer Marsha H. Linehan har själv upplevt trauma och skapade dialektisk beteendeterapi för att hjälpa människor med svårigheter att reglera känslor. Längre ner kommer du få svara på kunskapsfrågor om trauma och själv fundera över dina mål för programmet.
Bra jobbat, nu har du läst igenom första kapitlet! Sammanfattning I det första kapitlet har du tagit kontakt med din psykolog eller en när anhörig, lärt dig vad posttraumatisk stress är samt lärt dig hur det här självhjälpsprogrammet är uppbyggt och kan hjälpa dig att bli fri från dina symptom. I slutet av varje kapitel kommer vi kort repetera det som du lärt dig i programmet med några kunskapsfrågor.
Kunskapsfrågor kapitel 1 1. Kan du komma i kontakt med en psykolog medan du läser programmet? A. Det vore bra att ha kontakt med en psykolog men det finns tyvärr ingen möjlighet till det. B. En psykolog finns alltid tillgänglig via meddelanden på @psychologists via applikationen Telegram. Applikationen har valts ut eftersom den har stark kryptering och du har alltid möjligheten att vara anonym. Det kan också vara användbart att få stöd av anhöriga när du går programmet. C. Det här är ett program som det är menat att du läser själv. 2. Vad är målsättningen med del 1 av detta program? A. Att lära ut vad posttraumatisk stress är samt ge mig alla verktyg jag behöver för att senare i programmet kunna arbeta med att bearbeta traumatiska händelser. B. Att direkt exponera mig för obehagliga minnen på ett okontrollerat sätt. C. Att ge ut information om olika sorters trauma. Kan behandling hjälpa för alla former av trauma? A. Absolut, behandling är hjälpsamt för alla former av trauma och för alla människor. Även om inte alla personer direkt blir av med alla sina symptom brukar de flesta som genomgår en behandling rapportera en förbättring. Hur lång tid en behandling tar kan däremot påverkas av typen av trauma
och antalet traumatiska händelser. Det första steget att påbörja behandling är ofta det svåraste så även om det kanske inte känns så har du redan tagit ett stort steg mot att överkomma dina svårigheter. B. Nej, för vissa typer av trauma så hjälper inte psykologisk behandling. C. Nej, behandlingen är bara hjälpsam om man är en stark person så om jag inte är en tillräcklig stark person kommer inte behandlingen att hjälpa mig. Svar på kunskapsfrågorna 1: B 2: A 3 A
Hemuppgifter I alla former av psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi är hemuppgifter ett viktigt inslag. Inom kognitiv beteendeterapi utgår vi ifrån att allt det vi gör i vårt liv, inte bara stunden när vi träffar en psykolog eller läser text i ett program har möjligheten att påverka vårt mående. Hemuppgifterna blir därför en naturlig fortsättning på arbetet du gör när du läser texten i programmet och svarar på frågor. I början av programmet
kommer hemuppgifterna ta kortare tid att genomföra. I senare delar av programmet kommer det vara mer utförliga. Hemuppgifterna är den absolut viktigaste delen i vårt program. Så ta dig tid att genomföra dem! Hemuppgift 1 Välj ut dina egna mål med programmet
För att göra din första hemläxa fyller du i formuläret som du kommer till genom att klicka här. Har du svårt att fundera ut några mål kan du ta hjälp av exemplen nedan. Här är några exempel på mål: Gå vidare från det som har hänt och komma tillbaks till mitt liv. Sluta känna mig nedstämd. Få tillbaks min tro på framtiden Lära mig att hantera min ilska. Hitta sätt att hantera min ångest. Sluta känna känslor av skuld och skam kopplat till det som har hänt. Sluta må dåligt av återkommande påminnelser från det som hände mig. Jag vill lära mig hantera mina känslor på ett bättre sätt. Gå vidare från den traumatiska händelsen och klara av att vara öppen med det som har hänt mig när jag träffar människor jag litar på i min närhet. Grattis! Du har nu genomför t den första delen i det här programmet. Ta gärna ett par dagar att fundera över det du har läst och dina mål. När du är redo att fortsätta hör av dig till din psykolog via telegram efter att du fyllt i dina mål med programmet för att få lösenord till del 2.
I kapitel två i programmet får du lära dig utmärkta färdigheter för välmående.