Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Relevanta dokument
BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

Växtnäring i stallgödseln

Kort introduktion till

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Datainsamling för djurgård

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

VERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Presentation om Klimatkollen i VERA. Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Jordbrukets klimatpåverkan

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Sommarens torka. Klimatförändring

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Jordbruk, biogas och klimat

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Jordbrukets klimatpåverkan

15A - Grovfoderodling

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Frågor och svar Klimatkollen juni Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)

Tvärvillkor växtnäring

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Utlakning efter spridning av

Ekonomi i miljöåtgärder

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

H , Växtodling

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Vägledning BAT-slutsatser

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Gården i ett livscykelperspektiv

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Klimatpåverkan från djurproduktion

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

Transkript:

Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Nitrat, ammoniak Kol i mark systemgräns Lustgas Lustgas Koldioxid Odling

Beräkningsverktyget i klimatkollen är ett Excel-baserat kalkylblad. Det är således inget riktigt program (ännu) och därför har det sina brister och problem. Tanken är dock att utveckla det till ett riktigt datorprogram. Beräkningsverktyget består av en rad inmatningsflikar (se menyn för översikt) samt några hjälpflikar och resultatfliken. Dessa når du enklast via menyknapparna på varje sida, men du kan även använda dig av flikarna nedan. Det finns hjälp och information att hämta genom att markera celler eller peka med musen på rubriker med kommentarer (-dessa kommentarer känns igen på den lilla röda trekanten i övre högra hörnet på cellen). Dessutom kan en del inmatningsceller innehålla information (oftast i översta raden). Växthusgasutsläpp i form av koldioxid (CO 2 ), lustgas (N 2 O) och metan (CH 4 ). Utsläppen räknas även om som kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Växthusgasutsläppen beräknas för de delar som ligger innanför systemgränsen i figuren till höger, d v s: Utsläpp vid själva produktionen av de produkter som importeras till gården. Dessutom kan utsläpp från transporter beräknas. Energianvändning på gården Djurens fodersmältning och stallgödsel (utsläpp av metan och lustgas) Växtodlingen (utsläpp av lustgas och ev av förändrat kolförråd i marken) Indirekta lustgasutsläpp som bildas när ammoniak- och nitratförluster från jordbruket omsätts i andra delar av ekosystemet. TIPS! Välj att visa kalkylbladet i helskärm så utnyttjas skärmen på bästa sätt. Du kan även zooma efter egen önskan. egen önskan. Förflyttning mellan inmatningsrutor görs ofta lättast mha Tab-tangenten (eller Shift+Tab).

Klimatkollen 2011-03-02 Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Nitrat, ammoniak systemgräns Lustgas Lustgas Koldioxid

Klimatkollen 2011-03-02 Allmän Information Datum: Gård/Företag: SAMnr: Brukare: Telefon: Mobil: Län: Kommun: Gårdsinfo Mail: Adress: Rådgivare: Företag: Rådgivare

Klimatkollen 2011-03-02 Lagringsteknik Lagringsinformation Andel av gödseltypen Urinen lagras med flytgödseln (fastgödselhant.) % Tak över behållare för urin % Svämtäcke eller dyl över behållare för urin % Tak över behållare för flytgödsel % Svämtäcke över behållare för flytgödsel % Annan täckning över behållare för flytgödsel %

Klimatkollen 2011-03-02 Gödselspridning Indirekta lustgasemissioner från förluster av reaktivt kväve Kväveutlakning Kväveutlakning: Areal: kg N/ha hektar Ammoniakförluster vid spridning av mineralgödsel Tillförd mineralgödsel: 0 kg N Förluster vid spridning: 2,0% Totala spridningsförluster: kg N Importerad organisk gödsel Mängd kg NH4- (ton) kg tot-n/ton N/ton - - - - Hantering som Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid (%) Vårvinter: Bredspridning Vårvinter: Bandspridning Vårbruk: Bredspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bredspr. nedbr. 12 tim Vårbruk: Bredspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Mot vinderosion Vårbruk: Bandspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bandspr. nedbr. 12 tim Fast Urin Djup Flyt

Klimatkollen 2011-03-02 Vårbruk: Bandspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Myllning vall Försommar,sommar: Bredspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. stråsäd, ej nedbr. Försommar, sommar: Myllning stråsäd Försommar, sommar: Myllning vall Försommar, sommar: Mot vinderosion Tidig höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bredspr. ej nedbr. Tidig höst: Bredspr. Vall Tidig höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bandspr. ej nedbr. Tidig höst: Bandspr.Vall Tidig höst: Myllning stråsäd Tidig höst: Myllning vall Sen höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bredspr. ej nedbr. Sen höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bandspr. ej nedbr. Sen höst: Myllning stråsäd Sen höst: Myllning vall Summa

Klimatkollen 2011-03-02 Summering ammoniak och nitrat Ammoniakförluster på bete (kg N) Fast Urin Djupströ Flyt Summa Alla djurslag Totalt från egna djur till stallgödseln (kg N) Ammoniakförluster i stall (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i stall Återstår efter stall (kg tot-n) Ammoniakförluster i lager (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i lager Summa ammoniakförluster (kg N) Återstår efter lager (kg tot-n) Därav växttillgängligt (kg NH4-N) Ev. korrigering Korr. tot. mängd kväve i stallgödseln (kg tot-n) Korrigerad ammoniakförlust (kg N) Korrigerat växttillgängligt N (kg NH4-N) Export organisk gödsel Avyttrad gödsel (ton) Avyttrad gödsel (kg N) Avyttrad gödsel (kg NH4-N) Import organisk gödsel Importerad stallgödsel (ton) Importerat stallgödsel (kg N) Importerat stallgödsel (kg NH4-N) Import övrig organisk gödsel (ton) Import övrig organisk gödsel (kg N) Import övrig organisk gödsel (kg NH4-N) Totalt växttillgängligt kväve (kg NH4-N) Spridningsförlust, org. gödsel (kg N) Korrigerad spridningsförlust (kg N)

Klimatkollen 2011-03-02 Kol i mark Koldioxidavgång från mulljordar Bete (på åkermark): Vall: Ettåriga grödor: Radsådda grödor (hackgrödor): Summa mulljordar (ha): Areal (ha) Kol i mark, mineraljordar Beräknad förändring av kolförråd mark: Areal (ha): kg C/ha och år hektar

Klimatkollen 2011-03-02 Lustgas Gödsling: Eget korrigerat värde Mineralgödsel 0,0 kg N kg N Stallgödsel och andra org. gödselmedel 0,0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0,0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; får, övrigt 0,0 kg N-tot kg N-tot Organogen jord 0,0 hektar hektar Resultat Lustgasavgång (kg N2O-N) Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0,0 Organogen jord 0,0 Skörderester 0,0 Träda 0,0 Summa 0,0 kg N2O-N Summa kg N2O-N/ha, inkl ev träda och naturbete Summa kg N2O-N/ha, exkl ev träda och naturbete

Energi Mineralgödsel Fodermedel Övr. insatsmedel Energianvändning Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniakoch nitratförluster Förändrat kolförråd i mark Fodersmältningen Lager och stall 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 Koldioxidekv. Metan Lustgas Koldioxid Produktion insatsvaror Anv av insatsvara Marken Djuren ton CO2ekvivalenter

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Klimatkollen 2011-03-02 Sök en produkt Produktnamnet innehåller texten: Antal produkter med sökt text plast 2 Alla förekomster av söktexten redovisade 20 första förekomster av söktexten Huvudgrupp och undergrupp Aktiv? CO2ekv CO2 N2O CH4 1 Ensilageplast Energi > Emballage Ja 4,1 2 Plastsäckar Energi > Emballage Ja 4,1 3 #SAKNAS! 4 #VÄRDEFEL! 5 #VÄRDEFEL! 6 #VÄRDEFEL! 7 #VÄRDEFEL! 8 #VÄRDEFEL! 9 #VÄRDEFEL! 10 #VÄRDEFEL! 11 #VÄRDEFEL! 12 #VÄRDEFEL! 13 #VÄRDEFEL! 14 #VÄRDEFEL! 15 #VÄRDEFEL! 16 #VÄRDEFEL! 17 #VÄRDEFEL! 18 #VÄRDEFEL! 19 #VÄRDEFEL! 20 #VÄRDEFEL!

Klimatkollen 2011-03-02 CO2ekv_datakommentar N Beräknat på 70% återvinningsgrad i produktion 0,00 (egentligen värde för ensilageplast) 0,00

Dieselförbrukning hjälptabell Schablonvärde för förbrukning: Traktor - Lätt arbete Traktor - blandad arbete Traktor - Hårt arbete Skördetröska 0,12 l/tim och per kw 0,15 l/tim och per kw 0,18 l/tim och per kw 0,22 l/tim och per kw Maskingrupp Maskin/redskap Kapacitet (ha/tim) Effekt (kw) förbrukning (liter/tim) Belastning (l/tim * kw) Diesel (l/ha) Traktor Traktor 4WD 160 kw 0,0 160 24,0 Harv/kultivering Harv, bogserad 8 meter 110 kw 5,0 110 0,0 0,18 4,0 Spruta Spruta självgående, 4000l 24 meter 154 kw 8,0 154 162,0 0,0 Skörd Skördetröska inkl. hack 9,0 meter 310 kw 0,0 310 68,2 Harv/kultivering Tallriksredskap, tungt 5,4 meter 100 kw 2,3 100 0,0 0,2 8,7

Diesel