Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Relevanta dokument
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Omvårdnadsforskning utveckling och användning. Tillämpning av omvårdnadsforskning

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Hur ska bra vård vara?

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Ingen patient ska skadas i vården

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Utbildningsmaterial kring delegering

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Innehållsförteckning

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetsberättelse

Kommunal hälso- och sjukvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

April Bedömnings kriterier

Svensk författningssamling

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Patientlagen 2014:821

KOMPETENSBESKRIVNING

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

E-hälsa. Profilinfo 2019

Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Maria Åling. Vårdens regelverk

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Information om patientsäkerhetslagen

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Meningen med avvikelser?

Samverkansrutin Demens

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Riktlinje för god inkontinensvård

Blås- och tarmdysfunktion

Transkript:

Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska artikelnr 2005-105-1 Socialstyrelsen, Stockholm Sjuksköterskan huvudsakliga arbetsområden, nämligen: - Omvårdnadens teori och praktik - Forskning, utveckling och utbildning - Ledarskap Helhetssyn och etiskt förhållningssätt ska genomsyra samtliga kompetensområden.

http://qsen.org/

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

De tre källorna till evidensbaserade insatser är: Forskningsresultat Den praktiskt verksamma personalens erfarenheter Patientens/brukarens/anhörigas erfarenheter

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

Klyftan teori-praktik 20-25 av vården är onödig eller potentiellt skadlig 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap Grol & Grimshaw 2003 i Lancet

Omvårdnadsforskning förbättrar vården Eva Joelsson Alm, sjuksköterska inom intensivvård och doktor i medicinsk vetenskap har forskat om övertänjning av urinblåsan. Urinretention Urinretention Övertänjning Övertänjning Skadad urinblåsa Vid tre och en halv deciliters fyllnad är det optimalt att tömma blåsan. Vid fyra deciliter eller mer blir det svårare att kissa. Mer än fem deciliter orsaka skador med men för livet.

Ami Hommels, sjuksköterska och docent visade att patienter med höftfraktur var lågt prioriterade och att de fick vänta ett eller flera dygn på operation. Knappt 18 000 patienter drabbas av höftfraktur varje år,. Förutom det uppenbara lidandet för dem som drabbas, leder lång väntan på operation till både förlängd vårdtid och ökad dödlighet inom fyra månader efter benbrottet. Dessutom ökar risken för infektioner, trycksår och förvirring. Allt fler sjukhus inför nu Höftlinjen med operation inom 24 timmar. En person med misstänkt höftfraktur tas om hand snabbt redan i ambulansen på väg till sjukhuset. Patienten slipper vänta på akuten, utan kommer direkt till röntgen och sedan omgående till vårdavdelning och läggs där i en specialsäng med tryckavlastande madrass. (SSF 2014; Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården)

Patientsäkerhetslag trädde i kraft 2011-01-01. - vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. - vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. - ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhets-arbetet. - till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada

Patienten och anhöriga - en resurs Patienter och anhöriga ska ses som en resurs och uppmuntras att engagera sig i patientsäkerhetsarbetet. De ska uppmanas att ställa frågor och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Om det har skett en vårdskada är vårdgivare skyldig att informera patienten eller en anhörig om vad som har hänt och vad man tänker göra för att något liknande inte ska hända igen. Vårdgivaren ska informera om möjligheten att anmäla klagomål, hur man begär ersättning, informera om Patientnämndens verksamhet.

Omvårdnad relaterat till den sjuka människans fundamentala behov! - Komplex och avancerat fundamentala behov = basala behov = grundläggande behov Fundamental = omfattar alla elementära, absolut nödvändiga faktorer eller förutsättningar dvs. andning, mat, sömn, vila, aktivitet, uträtta behov, närhet och liknande

Fördelningen av omvårdnadsaktiviteter Psycho-social-spiritual care Medication Eating and elimination Dressing and hygiene Admission, discharge, relocation Mobility, rest and sleep Medical rounds Surveillance and monitoring Investigation and treatment Hospice care % 24 14 16 14 0.5 16 0.2 11 7 Oncological care % 19 19 14 5 2 8 1 7 19

Personernas sårbarhet i omvårdnad av fundamentala behov Att patienterna ofta inte är beslutskompetenta på grund av chock, förvirring, sänkt kognitiv förmåga eller demens. Nära kroppskontakter vid personlig vård berör det mest intima. Skamliga känslor och social tabu vid urinläckage, avföring, kräkningar, slem och svett.

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

Vad är e-hälsa? E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Kommunikation. E-hälsa kan användas för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, sjukvård och patienter. Tillgänglighet. E-hälsa låter patienten själv medverka i sin vård genom att till exempel boka vårdtider på webben och jämföra olika vårdgivare. Verksamhet. E-hälsa ger vårdpersonal rätt arbetsverktyg och tillgång till snabb information vilket leder till säkrare vård.

e-tjänsten Journalen på 1177 Vårdguiden där landsting och regioner har öppnat för invånare att ta del av sin journalinformation. Det är vården som äger informationen och patientdatalagen gäller. SKÅNE: Journalinformation från offentliga vården och även från vissa privata vårdgivare. Däremot inte från förlossningsvården. Patient inom Psykiatri Skåne kan se delar av sina journalanteckningar gjorda från den 28 september 2015. Journaler för barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri visas inte. Framöver kommer ytterligare journalinformation visas och från fler vårdgivare i länet.

Nästa steg: Hälsa för mig Hälsa för mig är ett personligt hälsokonto som hjälper dig att hålla koll på din hälsa. E-hälsomyndigheten arbetar för att privatpersoner ska kunna öppna ett konto under 2017. Hälsa för mig är också en plattform där företag och organisationer kan utveckla hälsorelaterade tjänster för invånare, i form av applikationer (appar).

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

Sjuksköterskans två jobb: Att göra sitt jobb och Att göra vården bättre Att göra - Sak - Relation Att förändra vården till det bättre Att förstå görandet Forskning Förbättringsarbete

Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PDSAcirkeln Agera Planera Studera Gör Test!

Plan Act - Vilka förändringar behöver göras? - Vad skall nästa testcykel vara? - Vad behöver vi förändra? - Sätt mål för arbetet - Förutse utfallet av insatsen - Planera genomförandet. Vem, var, när? Study - Avsluta analysen av testet - Jämför testet med förväntningarna - Summera vad vi lärt Do - Genomför testet - Dokumentera problem och oväntade observationer. - Börja analysera

Kvalitetsregister systematisk registrering Nationella kvalitetsregister med personbundna uppgifter inom specifika områden i hälso- och sjukvården. De används för förbättringsarbete och uppföljning samt för forskning. Information om kvalitetsregistren, se Socialstyrelsens hemsida och respektive registers hemsida. Några exempel: http://palliativ.se/ http://www.bpsd.se/ http://plus.rjl.se/senioralert

Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

Värdegrunden beskriver, utifrån en humanistisk människosyn, centrala värden av betydelse för omvårdnad. En värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet.

En värdegrund är ett gemensamt förhållningssätt, en gemensam etisk plattform som grund för det dagliga arbetet. Omvårdnad bygger på en humanistisk grundsyn: människan betraktas som en fri individ som har förmåga att göra val och ta ansvar och förstås både som en generell och unik varelse. Människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina unika förutsättningar.

Kärnkompetens för personcentrering Skapa partnerskap Respektera värdighet och integritet Aktivt lyssnande En person som är expert på sin situation Se personens behov, sårbarhet och resurser Visa tillit Personerna är tryggare, kortare vårdtider, mindre komplikationer, bättre smärtlindring, minskade kostnader (Inger Ekman, GPCC)

Omvårdnad är sjuksköterskornas ansvarsområde. - Målet för omvårdnaden är att personen ska vara självständig och oberoende, så långt det är möjligt, samt uppleva hälsa. - Målsättningen är att balansera maktförhållandet i omvårdnadsrelationen så att patienter och närstående är delaktiga, känner trygghet och upplever respekt.

Andra Ronden - Personcentrerad rond på en medicinavdelning https://www.youtube.com/watch?v=o4ud4stbtzo