INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE

sfullmäktige 13.6.2011

INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1. ÖVERBLICK ÖVER ÅR 2010...1 1.2. s förvaltning...4 1.2.1. sfullmäktige...4 1.2.3. s personal...6 2. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET...8 3. BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT...10 3.1. Resultaträkning och dess nyckeltal...10 3.2. Resultaträkningens intäkter...10 3.3. Kostnader... 11 3.4. Verksamhetsbidrag...12 3.5. Årsbidrag...12 3.6. Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott...12 4 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN...13 4.1. Finansieringsanalysen och dess nyckeltal...13 4.2. Analys av fi nansieringsanalysen...13 5. BALANSRÄKNING...15 5.1. Balansräkning och dess nyckeltal...15 5.2. Balansräkningens innehåll...17 6. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER...18 7. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI...19 8. MILJÖBOKSLUT...23 9. REDOGÖRELSE FÖR HUR DEN INTERNA TILLSYNEN ÄR ORDNAD...27 10. VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN...29 11. STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RESULTATET...30 BUDGETUTFALL...31 1. UPPNÅENDET AV MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE...33 2. UPPNÅENDET AV EKONOMISKA MÅL...65 2.1. Förvaltningarnas verksamhetsberättelser...65 2.2. Utfallet av de mål som uppställts för affärsverken...98 3. UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER...103 3.1. Driftekonomins och resultaträkningens utfall...104 3.2. Investeringsdelens utfall...107 3.3. Utfallet av fi nansieringsdelen...109 3.4. Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster enligt Bundenhetsdrag... 110 3.5. Specifi kationerna till driftsekonomidelen och investeringsdelen... 115 3.6. Resultaträkning, fi nansieringskalkyl och balansräkning utan Affärsverken...131 BOKSLUTSKALKYLER...137 1. RESULTATRÄKNING...139 2. FINANSIERINGSKALKYL...140 3. BALANSRÄKNING...141 4. KONCERNKALKYLER...143 NOTER TILL BOKSLUTET...151 1. NOTER SOM BERÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT...153 2. NOTER TILL RESULTATRÄKNING...154 3. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN...156 4. NOTER SOM BERÖR SÄKERHETER OCH BORGENSFÖRBINDELSER...159 5. NOTER ANGÅENDE PERSONALEN...160 6. AKTIER OCH ANDELAR...161 7. NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET...163 SÄRREDOVISADE BOKSLUT...169 1.1. Affärsverken...171 1.2. Sammanfattning av affärsverken...260 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...267 HANDLINGAR SOM BEKRÄFTAR BOKSLUTET...271

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

1.1. ÖVERBLICK ÖVER ÅR 2010 År 2010 hade det förfl utit 390 år sedan staden Gamlakarleby grundades. Under året arrangerades fl era evenemang i anknytning till jubileumsåret. Av de viktigaste kan nämnas Anders Chydenius frihandelsseminariet i början av juli. Temat var Vems frihet kapitalets eller människans? Flera av vårt lands ledande påverkare inom ekonomi och näringsliv, bl.a. verkställande direktör för Näringslivets delegation Sixten Korkman och statssekreterare vid fi nansministeriet Raimo Sailas, höll sina anföranden. En lång beredning av Mellersta Österbottens inriktning inom den statliga regionförvaltningen nådde sitt slut på hösten. Statsrådet beslöt att landskapet beträffande fördelningen av regionförvaltningen riktar sig söderut, därmed hör Mellersta Österbotten till verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, och beträffande näringar och kompetens till Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Österbotten samt beträffande trafi k och miljö till området för Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Södra Österbotten. I enlighet med lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet inleddes verksamheten inom miljö- och hälsoskyddet för Mellersta Österbotten i början av år 2010. Samarbetsområdet inbegriper hela Mellersta Österbottens landskap samt Kronoby kommun. Avtalskommunerna gav i uppdrag att sköta de i speciallagen defi nierade miljö- och hälsoskyddsuppgifterna i kommunen på basis av värdkommunmodellen. Utarbetandet av en strategisk regionstrukturmodell för utvidgade Karleby inleddes år 2010. I denna regionstrukturmodell som anknyter till generalplanläggning fattas beslut om hur olika delområden i utvidgade Karleby utvecklas. Ekonomisk utveckling Kommunalekonomin utvecklades år 2010 i en gynnsammare riktning än väntat. Ekonomin och sysselsättningen förbättrades mera än väntat vilket ledde till att kommunalskattens skattebas utvecklades gynnsammare än prognoserna visade. Även samfundsskatten ökade snabbare än väntat. Enligt förhandsboksluten ökade kommunernas årsbidrag med ca 19 % från år 2009. Verksamhetsutgifterna ökade enligt förhandsuppgifterna med ca 4 % från året innan, verksamhetsinkomsterna med 3,5 % och skatteinkomsterna med 4 %. Trots att kommunernas inkomster var större än väntat räcker de fortfarande inte till för att täcka tjänsterna och investeringarna, utan kommunerna fortsätter att skuldsätta sig. Även i Karleby blev skatteinkomsterna större än väntat tack vare att sysselsättningen överskred det genomsnittliga värdet. Skatteinkomsterna uppgick till sammanlagt 149,3 miljoner euro vilket innebär en överskridning av budgeten med 3,7 miljoner euro. Årsbidraget är 21,1 miljoner euro vilket är ca 17,2 miljoner euro mera än uppskattningen i den reviderade budgeten, även om man under året beviljade sammanlagt 11,8 miljoner euro i tilläggsanslag. Räkenskapsperiodens överskott uppgick till 1,6 miljoner euro. Investeringarnas nettoutgifter uppgick till sammanlagt 30,6 miljoner euro varav stadens andel var 11,3 miljoner euro och affärsverkens andel 19,3 miljoner euro. I slutet av året uppgick lånestocken utan affärsverken till 128,4 miljoner euro, d.v.s. 2 776 euro/invånare. Lånestocken inklusive affärsverken var 159,0 miljoner euro, d.v.s. 3 437 euro/invånare. Befolkningsutveckling Redan i ett par årtionden har Karleby hört till de tillväxtcentra där invånarantalet klart växer. År 2010 ökade stadens befolkning med 364 personer. Befolkningsökningen baserade sig till stor del på den naturliga befolkningstillväxten, d.v.s. födelseöverskottet. Antalet födda var 614 och födelseöverskottet 221 personer. Födelseöverskottet jämfört med siffran i städer av motsvarande typ är väsentligt stort. Även fl yttningsbalansen var klart positiv med en marginal på 149 invånare. Nettoinfl yttningen har redan länge varit positiv. I fjol blev också fl yttningen mellan kommunerna inom landet positiv med en marginal på 52 invånare. Faktorerna som inverkar på förändringar avseende befolkningen är strukturellt sett gynnsamma. Därmed föreligger förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling även i fortsättningen. I slutet av året var antalet invånare i Karleby 46 260 invånare. Till invånarantalet var Karleby vid årsskiftet landets 22 största stad. Bokslut 2010 1

Näringar Recessionen inverkade relativt litet på Karleby tack vare den mångsidiga näringsstrukturen. Exempelvis storindustrin och handelsbranschen påverkades knappast alls av recessionen. Permitteringar och i viss mån uppsägningar har drabbat närmast båtbranschen och programvaruindustrin inom ITC-branschen. Den positiva utvecklingen i hamnens verksamhet fortsatte och trafi krekordet från året innan slogs. Via Karleby Hamn transporterades ca 6,4 miljoner ton gods. Den totala godstrafi ken ökade med 15,6 % och den reguljära linjetrafiken med containrar ökade med 75,5 %. Hamnen var landets fjärde största allmänna hamn mätt i antal ton godstrafi k och den största hamnen för transitotrafi k. Elektrifieringen av järnvägsspåret i Yxpila, färdigställandet av mellanbangården samt VR:s fortsatta planer och stadens planer på att utveckla Silverstenshamnen skapar förutsättningar för en positiv utveckling i hamnen och på storindustriområdet även i fortsättningen. Det arbete som gjorts för att göra staden bättre nåbar har burit frukt. Utbudet av flygturer utökades med nya turer och uppgår under vardagar till 7-8 turer. Det utökade utbudet av reguljära flyg påverkades bl.a. av att hangaren, alltså flygfältets övernattningshall, färdigställdes på Karleby-Jakobstad fl ygfält. Arbetslösheten minskade långsamt i början av året men under det senare halvåret var arbetslöshetsgraden redan klart lägre än året innan. År 2010 var arbetslöshetsgraden i medeltal 9,2 %. Hela landets motsvarande siffra var 10 %. Den ökade arbetslösheten bland unga är fortsättningsvis oroväckande trots att arbetskraftsmyndigheter och staden satsat på de ungas möjligheter att utbilda sig och på främjandet av sysselsättningen. I slutet av året var 17 % av de arbetslösa under 25 år. Antalet arbetsplatser har under de senaste åren ökat med fl era hundra årligen. År 2008 (den senaste tillgängliga statistiken) stannade arbetsplatsökningen upp som en följd av recessionen, ökningen var knappa 50 arbetsplatser. I Karleby var antalet arbetsplatser sammanlagt över 20 054 i slutet av år 2008. I fjol lät Finlands Näringsliv göra en undersökning i vilken man utredde hur kommunerna i Finland sköter sin näringspolitik sett ur företagens synvinkel. I rapporten som beskriver företagsklimatet placerade sig Karleby på första plats beträffande så gott som alla undersökningens delfaktorer såsom det allmänna företagsklimatet, företagsnärheten i beslutsfattandet, drivfjädrarna i företagsverksamheten, servicen och strukturen. Stadens strategiarbete Stadens strategi färdigställdes i slutet av år 2009. Förankringen av strategin i olika sektorer och arbetsenheter fortgick år 2010. Sedan strategin hade godkänts inledde sektorerna beredningen av sina egna stragier och strategiprogram på basis av stadsstrategin. Strategierna har godkänts i regel år 2010. Näringsstrategin, som ingår i stadsstrategihelheten, godkändes på hösten. Stadens intressegrupper deltog i omfattande grad i beredningen av näringsstrategin. Regionutveckling De huvudsakliga instrumenten för regionutveckling är de nationella specialprogrammen såsom Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet, kunskapscentrumprogrammet samt av EU-programmen Norra Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning och ESF-programmet för finländska fastlandet samt Utvecklingsprogrammet för landsbygden på Finlands fastland. Karlebyregionen deltar genom Kemiska kompetenscentret i ett nanotekniskt kluster och ett kluster för förnybar skogsindustri. Kompetenscentrets verksamhet och utvecklandet av det har koncentrerats på regionens industri, speciellt på utvecklandet av basservice som små och medelstora företag behöver, på specialisering och nätverksbildning inom valda branscher på nationell nivå samt på utvecklandet av kompetensen inom snäva spetsbranscher på internationell nivå. År 2010 var det första verksamhetsåret för Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). Början av året bestod närmast av organiseringen av verksamhetsmodeller, verkställighetssätt och nätverksbildning och det egentliga utvecklingsarbetet inleddes mot slutet av året. Objekten i programmet för Karlebynejdens utveckling anknyter till utvecklandet av den regionala innovationsmiljön, utvecklandet av naturbruket samt stärkandet av utvecklingszonens dragningskraft i Karleby- och Jakobstadsregionerna. Utredningsarbetet för Karleby- och Jakobstadsregionernas utvecklingskorridor i anknytning till detta inleddes i slutet av året. Avsikten är att utreda Karleby- och Jakobstadsregionernas regionala och funktionella struktur och resurser. Målet är att ta fram regionernas styrkor, utreda förutsättningar för eventuellt fortsatt arbete och vidare val samt att ta fram konkreta åtgärder som det fortsatta arbetet borde koncentreras på. 2 Bokslut 2010

Högskoleundervisning och forskning Jyväskylä universitet har på ett betydande sätt utvecklat Karleby universitetscenter Chydenius som fungerar som universitetets fristående institution. Att universitetscentret utvecklats till sin nuvarande omfattning har varit möjligt med Jyväskylä universitets starka stöd och samarbetet med universiteten i Uleåborg och Vasa. Regionens näringsliv och påverkare har också understött förbundenheten till utvecklandet av universitetscentret. donerade 230 000 euro till Jyväskylä universitets grundkapital. Likaså donerade staden 40 000 euro till Uleåborgs universitet samt 30 000 euro till Vasa universitet för motsvarande ändamål. Kokkola Power, som ingår i stadskoncernen, donerade 25 000 euro till Jyväskylä universitets grundkapital. Evenemang år 2010 Stadens 390:e år inleddes med Mellersta Österbottens traditionella landskapsstafett för 59:e gången i Kelviå. Dessutom arrangerade man i Karleby FM i innebandy för fl ickor och FM i vinterbad samt många andra idrottsevenemang. Undervisningsminister Henna Virkkunen invigde Hållhagens skola på Karlebydagen den 7 september efter utbyggandet och den grundläggande reparationen av skolan. Minister Elisabeth Rehn överräcktes samma dag s Chydeniuspris. Den riksomfattande evangeliefesten arrangerades i början av juli i Kelviå. De nordiska vänorternas Nordiska Dagar hölls i Karleby i slutet av juni. Karleby och Mellersta Österbotten presenterade sig i juni i Helsingfors under ett stadsevenemang. Många organisationer arrangerade riksomfattande kongresser och evenemang i Karleby. Deltagarna fick samtidigt tillfälle att bekanta sig med staden. Märkeshändelser var bland annat: Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice fi rade sina 40 år och invigningen av utbyggnaden Kokkolan ammattiopisto 50 år Karleby-Jakobstad fl ygplats i Kronoby 50 år Kokkolan Palloveikot KPV 80 år Kokkolan Työväen Urheilijat KTU 50 år Tack Tack till alla för ett gott arbete för stadens och hela regionens bästa. De nådda resultaten framgick som en positiv utveckling under året för stadens 390-årsjubileum. Antti Isotalus stadsdirektör Bokslut 2010 3

1.2. KARLEBY STADS FÖRVALTNING 1.2.1. KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE Stadsfullmäktige sammanträdde 9 gånger och behandlade 99 paragrafer år 2010. Fullmäktige består av 51 ledamöter av vilka 39 representerar icke-socialistiska och 12 socialistiska partier. Fullmäktiges sammansättning Ordförande Stefan Anderson (SFP) 1. vice ordförande Kauko Ojala (C) 2. vice ordförande Raimo Harsunen (SDP) 1.2.2. KARLEBY STADSSTYRELSE Stadsstyrelsen sammanträdde 36 gånger och behandlade 609 paragrafer år 2010. C Anias Pentti Harmaala Mari Herlevi Reino Huhtala Jouni Kalliokoski Riitta Karhumaa Juho Kippo-Kovasin Lea Laitila Veikko Leskelä Pertti Maijala Aimo Mäkelä Anne Nurmi Pekka Ojala Kauko Palosaari Anneli Puumala Tuomo Puutio Sari Rahkola Riitta Virolainen Timo SDP Harsunen Raimo Kellosalo Anne Lahti Mauri Mustasaari Erkki Rasi Anne Sabel Roy Tastula Antero Urpilainen Jutta Urpilainen Kari KD Candelin Johan Häli Pirkko Kallis Bjarne Mehtälä Anja Nikkanen Risto Paananen Juha Passoja Terttu Salo Mauri SFP Anderson Stefan Brandt Mats Kouvo Kajsa Snellman Hans Timonen Marlén Åström Bernhard Saml Haimakainen Pentti Jukkola Janne Kivistö Matti Marjamaa Helinä VF Ahonen Eila Pohjola Vesa Tastula Seppo Sannf Puolimatka Pekka Ylitalo Alpo Gröna Taarna Terho Stadsstyrelsens sammansättning Ordförande Pekka Nurmi (C) 1. vice ordförande Kari Urpilainen (SDP) 2. vice ordförande Pentti Haimakainen (Saml) Haapalehto Seija (SDP) Häli Pirkko (KD) Kalliokoski Riitta (C) Kouvo Kajsa (SFP) Leskelä Pertti (C) Marjamaa Helinä (Saml) Paldanius Heikki (SDP) Rahkola Riitta (C) Salo Mauri (KD) Tastula Seppo (VF) Övriga av stadsfullmäktige valda organ Personalnämnden Centralvalnämnden Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet Idrottsnämnden Landsbygdsnämnden Utbildnings- och barndagvårdsnämnden Räddningsnämnden Byggnads- och miljönämnden Social- och hälsovårdsnämnden Revisionsnämnden Tekniska nämnden Fullmäktiges valnämnd Miljö- och hälsovårdsnämnden Energidirektionen Hamndirektionen Direktionen för Työplus Vattenverksdirektionen Delegationen för polisinrättningen Nämndemän vid tingsrätten Gode män 4 Bokslut 2010

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Regionfullmäktige Kommittén för kommundelarna Stadsplaneringsgruppen Personalnämnden Affärsverksamhet Tekniska väsendet och miljöväsendet Hamndirektionen Vattenverksdirektionen Direktionen för Työplus Energidirektionen Tekniska nämnden Lokalförsörjning Samhällsteknisk service Byggnads- och miljönämnden Stadsmiljötjänster Koncern- och organisationsstruktur Stadsfullmäktige Valorgan Stadsstyrelsen Revisionsväsendet Revisionsnämnden Samkommuner Andra intressentorganisationer Dotterbolag och intressebolag Stiftelser Stadsdirektör Centralförvaltning Social- och hälsovårdsväsendet Social- och hälsovårdsnämnden Svenska sektionen Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialservice och handikappomsorg Administration Bildningsväsendet Nämnden för utbildning och fostran Finska avdelningen Svenska avdelningen Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Utbildning på andra stadiet / gymnasier Fri bildning Nämnden för kulturoch ungdomsväsendet Kulturväsendet Museiväsendet Biblioteksväsendet Ungdomsväsendet Idrottsnämnden Idrottsväsendet Räddningsväsendet Räddningsnämnden Landsbygdsväsendet Landsbygdsnämnden Revisor Miljö- och hälsoskydd Miljö- och hälsoskyddsnämnden 10.9.2010 Bokslut 2010 5

1.2.3. KARLEBY STADS PERSONAL Det framkom inga markanta förändringar vid avseende antalet anställa och personalstrukturen jämfört med året innan. Antalet anställningsförhållanden för viss tid uppgick den 31 december 2010 till ca 100 fl er än vid samma tidpunkt året innan, uppgifterna gäller dock endast läget under en dag. Personalens sjukdagar steg med 0,5 kalenderdagar. Lönekostnaderna steg med 6,5 procent från nivån 2009. På de ökade kostnaderna inverkade ändringarna av tjänste- och kollektivavtalen, harmoniseringen av lönerna inom småbarnsfostran och social- och hälsovårdsväsendet och nya vakanser. En stor omorganisation genomfördes i och med att småbarnsfostran överfördes på bildningsväsendet i början av 2010. Vid ingången av året inledde också miljö- och hälsoskyddsmyndigheten i Mellersta Österboetten sin verksamhet. Det här innebar att nio hälsoinspektörer och tretton veterinärer från sju kommuner övergick i stadens tjänst. Personalstrategin för 2010 2013 blev klar på våren. Den baserar sig på de perspektiv och mål som framgår av stadens strategi. Till dessa hör att säkerställa kompetens, tillgång till personal, sunda arbetsgemenskaper och motiverad personal. Utifrån dessa har man härlett projekt och åtgärder vars utfall följs av samarbetsgruppen och personalnämnden. En enkätundersökning om arbetshälsan genomfördes i samråd med Keva. Enkäten riktades till stadens personal med undantag av social- och hälsovårdsväsendet eftersom det deltog i en motsvarande enkät 2009. Resultaten från enkäten rapporterades på olika nivåer och även på arbetsenhetsnivå. fi ck i sin helhet bra resultat. Arbetshälsan var i närheten av nivån för jämförelsematerialet, resultaten för nästan alla delområden var dock en aning bättre än jämförelsematerialet. Ett utvecklingsmål som gäller hela staden är att få praxisen med utvecklingssamtal att bli mer omfattande. Arbetsenheterna gör utifrån rapporterna upp egna planer för välbefi nnandet i arbetet. Chefsutbildningen genomfördes alltjämt som JET-utbildning i vilken deltog ca 70 personer indelade i tre grupper. Förutom fyra chefsforum ordnades också kurser i anslutning till chefsuppgifter och ledning i samband med förändringar. Utvärderingen av arbetets svårighetsgrad och löneharmoniseringen utifrån den fortsatte. Arbetet slutfördes inom småbarnsfostran och social- och hälsovårdsväsendet. Antalet anställda 31.12.2010 Heltid Deltid I bisyssla Sammanlagt Centralförvaltningen 237 62 2 301 Social- och hälsovårdsväsendet* 1027 367 8 1402 Bildningsväsendet* 1084 233 130 1447 Tekniska servicecentret 409 58 3 470 Affärsverken 156 23 9 188 Regionala räddningsverket 118 2 524 644 Sammanlagt 3031 745 676 4452 Inräknade i antalet anställda är alla de personer som var fastanställda eller visstidsanställda 31.12.2010. Även anställda med sysselsättningsstöd (58 personer) har inkluderats. * Personalen inom småbarnsfostran övergick fr.o.m. 1.1.2010 från social- och hälsovårdsväsendet till bildningsväsendet. Sysselsättning och aktivering I budgeten har det ställts fem mål för verksamheten. Till delfunktioner för att främja sysselsättningen har fastslagits stiftelsen Kokkotyö-säätiö, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, sommarsysselsättning, övrig sysselsättning, sysselsättning inom förvaltningarna, projektet ALMA, aktiveringsåtgärder (för att reducera arbetsmarknadsstödet) och föreningen för arbetslösa samt projekt (DYNAMO, KANTO). Enheten för sysselsättning och aktivering samordnade stadens sysselsättningsåtgärder; sysselsättning med lönesubventionering, ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, administration av projektet 6 Bokslut 2010

ALMA och aktivering av dem som hade fått passivt arbetsmarknadsstöd i mer än 500 dagar samt deltagande i huvudsak i egenskap av delfi nansiär i projektsamarbetet. Staden sysselsatte med lönesubvention i medeltal 75 personer per månad, sammanlagt 163 personer. I arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte deltog i snitt 161 personer/månad, sammanlagt 256 personer, 23 655 verksamhetsdagar. Staden anställde 300 unga och beviljade företag stöd för anställning av sammanlagt 120 unga under sommaren. Med stöd av fullmäktiges beslut från 2008 ökade åtgärderna för att minska utgifterna för arbetsmarknadsstöd med 16,3 procent från 2009. Aktiveringsgraden uppgick till 48,3 procent och hörde således till de högsta i landet bland de trettio största städerna (9/2010). Den 31 december 2010 uppgick antalet personer som omfattades av träning som tillhandahålls av stiftelsen Kokkotyö-säätiö till 551 varav 229 unga (41,6 %), kvinnor 232 (42,1 %) och män 319 (57,9 %). Antalet karlebybor som omfattades av stiftelsen Kokkotyö-säätiös åtgärder uppgick till 338 (61,3 %). Stiftelsens verksamhet fi nansierades med 436 970 euro från stadens enhet för aktivering och sysselsättning, socialoch hälsovårdsväsende och ungdomstjänster och arbetskraftsförvaltningen (lönesubventioner). Dessutom fi ck man medel för verksamheten från köpta tjänster, olika projekt (ESF och rikstäckande fi nansiering) och försäljning av varor och tjänster. Den stadigvarande personalens åldersfördelning 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 kvinnor män under 20v 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Bokslut 2010 7

2. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET Den internationella fi nanskrisen och utvecklingen av den till en skuldkris för vissa stater stämplade den ekonomiska utvecklingen år 2010. Världsekonomin har börjat repa sig och den ekonomiska tillväxten väntas bli över 4 % åren 2010 och 2011. Tillväxten beror till en del på starka stöd- och stimulansåtgärder. Den ekonomiska tillväxten inom euroområdet fi ck under årets andra kvartal ett starkt uppsving. Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 % år 2010, då bruttonationalprodukten året innan sjönk med 8,2 %. Produktionen år 2010 låg ungefär på samma nivå som år 2006. Nettonationalinkomsten, som beskriver samhällsekonomins inkomster, ökade reellt med 2,3 %. Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 % och importvolymen med 2,6 %. Värdet på Finlands export steg år 2010 med 16 % och på importen med 18 %. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 % och den offentliga konsumtionen med 0,4 %. Investeringarna ökade med 0,8 %. Driftsöverskottet som beskriver företagens vinster ökade med 36 %, men var ännu klart mindre än under toppåret 2007. Företagen betalade nästan 40 % mer i direkta skatter än året innan, men uppskattningsvis 4 % mindre i dividender. Företagens fi nansiella ställning visade ett överskott på 9 miljarder euro. Den officiella sektorns finansiella ställning visade däremot ett underskott för andra året i följd, 5 miljarder euro. Hushållens realinkomster ökade med i genomsnitt 2,9 %. Hushållens justerade realinkomst ökade med 2,3 %. Den omfattar också individuella tjänster såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster som organisationer och den offentliga sektorn producerar för hushållen. Löneinkomsterna ökade med 1,9 % och de sociala förmånerna med 4,1 % samt egendoms- och företagarinkomsterna med 6,2 %. Infl ationen började öka i slutet av året från en låg nivå, men i november mättes redan en tillväxthastighet på 2,5 %. Infl ationen för hela året beräknas bli 1,2 %. Kostnaderna som anknyter till boende och trafi k har ökat snabbast, men en starkare euro har dock bromsat upp ökningen av bränslepriserna. Antalet arbetslösa kvarstod år 2010 på ungefär samma nivå jämfört med året innan. Enligt statistikcentralen var antalet arbetslösa 224 000 medan arbetslöshetsgraden var 8,4 % (8,2 % år 2009). Arbetslöshetsgraden för män var något högre än för kvinnor (män 9,1 %, kvinnor 7,6 %). Sysselsättningsgraden låg på samma nivå som året innan, d.v.s. på 68 %. % 25 ARBETSLÖSHETSGRADEN I ÅRSMEDELTAL hela landet Karleby 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 8 Bokslut 2010

Enligt Österbottens TE-central var antalet arbetslösa 2011 i slutet av år 2010 vilket innebär en arbetslöshetsgrad på 9,3 % (år 2009 arbetslöshetsgrad 11,1 %). Arbetslösheten har minskat med 388 personer jämfört med året innan vilket innebär än ändring på -15,4 % på årsnivå. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med knappa 4 % jämfört med år 2009. Kommunernas skatteinkomster ökade med ca 4 % (Karleby 0,4 %) och statsandelarna med 7,3 % (Karleby 3,2 %). Kommunernas årsbidrag ökade med 18,9 %. Antalet kommuner med negativt årsbidrag minskade från 26 till 8. Inom kommunsektorn ökade skuldsättningen i relativt rask takt, kommunernas lånestock ökade med 9,6 %, samkommunerna inkluderade ökade lånestocken med 21,3 %. Indelade i landskap var lånestocken för kommunerna i Mellersta Österbotten högst i landet per invånare. I Karleby uppgick lånestocken till 3 437 /invånare (3 141 /invånare år 2009) medan medelvärdet för hela landet var 2 005 /invånare. Nyckeltal/Karleby 2010 Invånarantal 31.12. 46 260 Inflyttnings-/utflyttningsöverskott 149 Förändring i invånarantal 364 Arbetslöshetsgrad (medeltal) * 9,2 Nya bostäder 238 Skatteprocent 19,75 Verksamhetsintäkter ** 1 000 109 770 Verksamhetskostnader ** " 329 298 Verksamhetsbidrag ** " -219 528 Skatteinkomster ** " 149 314 Statsandelar ** " 66 787 Årsbidrag ** " 1 796 Resultat ** " -6 243 Årsbidrag, affärsverken inkluderade " 21 141 Resultat, affärsverken inkluderade " 5 201 Överskott/underskott " 1 563 Investeringar affärsverken inkluderade " 37 173 Nettoförändringar i lånestock " 14 846 Lånestock, affärsverken inkluderade /inv. 3 437 * utan affärsverk Bokslut 2010 9

3. BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 3.1. RESULTATRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL KARLEBY SATD * * staden och affärsverken RESULTATRÄKNING 2010 2009 1000 eur 1000 eur Verksamhetensintäkter 132 196 114 110 Tillverkning för eget bruk 1 939 1 920 Verksamhetens kostnader -327 158-302 754 Verksamhetsbidrag -193 023-186 723 Skatteinkomster 149 314 148 682 Statsandelar 66 787 64 705 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 86 183 Övriga finansiella intäkter 890 665 Räntekostnader -2 898-4 175 Övriga finansiella kostnader -16-52 Årsbidrag 21 141 23 285 Avskrivningar och nedskrivningar -15 939-15 390 Extraordinära poster 0 0 Räk. periodens resultat 5 201 7 896 Ökn. (+) / minskn. (-) av avskr.differens 205-80 Ökn. (+) / minskn. (-) av reserver -4 006-2 780 Ökn. (+) / minskn. (-) av fonder 163-1 139 Räk. periodens över/underskott 1 563 3 897 NYCKELTAL Verks.intäkter/verks.kostnader % 40,6 % 37,9 % Årsbidrag/Avskrivning % 132,6 % 151,3 % Årsbidrag, /invånare 457 507 Invånarantal 46 260 45 896 Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som uppstår till följd av produktionen av tjänster. I den offi ciella resultaträkningen läggs fram s.k. externa poster, d.v.s. intäkter som erhållits utom staden, och kostnader som uppkommit till följd av upphandling utom staden. 3.2. RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER Resultaträkningens intäkter för uppgick år 2010 till sammanlagt 349,3 miljoner euro. Intäkterna ökade med sammanlagt 20,9 miljoner euro (6,4 %) från år 2009. Verksamhetsintäkterna Intäkter (1 000 ) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring Ändring % Verksamhetsintäkter 132 196 37,8 114 110 18 086 15,8 Skatteinkomster 149 314 42,8 148 682 632 0,4 Statsandelar 66 787 19,1 64 705 2 082 3,2 Finansiella inkomster 976 0,3 848 128 15,1 Sammanlagt 349 273 100,0 328 345 20 928 6,4 10 Bokslut 2010

Verksamhetsintäkterna uppgick till 132,2 miljoner euro och ökade med 18,1 miljoner euro ( 15,8 %). De största posterna var försäljningsintäkterna på 100,8 miljoner euro och betalningsintäkterna på 12,2 miljoner euro. Skatteinkomster Skatteinkomster (1000 ) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring Ändring % Kommunalskatt 125 428 84,0 124 536 892 0,7 Fastighetsskatt 7 773 5,2 7 450 323 4,3 Samfundsskatt 16 114 10,8 16 696-582 -3,5 Sammanlagt 149 314 100 148 682 632 0,4 Skatteinkomsterna uppgick år 2010 till sammanlagt 149,3 miljoner euro. Jämfört med året innan ökade skatterna med 0,6 miljoner euro. Kommunalskatten ökade med 0,9 miljoner euro, dvs. ca 0,7 %, och fastighetsskatten med 0,3 miljoner euro, dvs. 4,3 %. Samfundsskatteinkomsterna sjönk med 0,6 miljoner euro, dvs. -3,5 %. Av skatteinkomsterna uppgick andelen kommunalskatt till 84,0 %, fastighetsskatt till 5,2 % och samfundsskatt till 10,8 %. Statsandelar Statsandelar (1000 ) BS 2010 BS 2009 Ändring Ändring % Allmän statsandel 2 181 Social- och hälsovård 51 580 Utbildning och kultur 10 945 Statsandel för kommunal basservice 73 652 På skatteinkomsterna baserad utjämning av statsandelarna -281 Övergångsutjämning 194 Utbildning och kultur - 6 778 Sammanlagt 66 787 64 705 2 082 3,2 Statsandelarna uppgick till sammanlagt 66,8 miljoner euro vilket innebär en ökning på 2,1 miljoner euro (3,2 %) jämfört med året innan. 3.3. KOSTNADER Kostnaderna uppgick till sammanlagt 330,1 miljoner euro vilket innebär en ökning på 23,1 miljoner euro (7,5 %) jämfört med året innan. Kostnader (1 000 ) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring Ändring % Personalkostnader 145 920 41,9 138 047 7 873 5,7 Köpta tjänster 111 007 41,1 103 365 7 642 7,4 Material, förnödenheter och varor 49 742 4,9 41 051 8 691 21,2 Understöd 14 441 4,4 14 836-395 -2,7 Hyror 4 355 7,1 3 857 498 12,9 Övriga kostnader 1 694 0,5 1 597 97 6,0 Finansiella kostnader 2 913 0,8 4 227-1 314-31,1 Sammanlagt 330 072 100,0 306 980 23 092 7,5 Bokslut 2010 11

Verksamhetskostnaderna uppgick till 327,2 miljoner euro. De mest betydande kostnaderna utgjordes av personalkostnader (145,9 miljoner euro) och köp av tjänster (111,0 miljoner euro). De fi nansiella kostnaderna uppgick till ca 2,9 miljoner euro. 3.4. VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetsbidraget är skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna och visar hur mycket av kostnaderna för driftsekonomin ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. Verksamhetsbidraget för år 2010 uppgick till 193,0 miljoner euro och försvagades jämfört med året innan med 6,3 miljoner euro. År 2010 täckte verksamhetsintäkterna 40,6 % av verksamhetskostnaderna. 3.5. ÅRSBIDRAG Årsbidraget åskådliggör de internt tillförda medlen totalt och beaktar inte bara verksamhetsbidraget utan även skatteinkomsterna, statsandelarna och de fi nansiella intäkterna och kostnaderna. Årsbidraget för år 2010 uppgick till 21,1 miljoner euro, 457 euro per invånare. Årsbidraget försvagades med 2,1 miljoner euro från år 2009. 3.6. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH ÖVER-/UNDERSKOTT Räkenskapsperiodens resultat belyser skillnaden mellan räkenskapsperiodens samtliga intäkter och kostnader. I resultatet har även beaktats avskrivningar som beskriver användningen av långverkande produktionsfaktorer och extraordinära poster. De poster som läggs fram efter räkenskapsperiodens resultat är poster som gäller behandlingen av resultat med vilka det går att på vissa villkor inverka på fördelningen av resultatet på olika räkenskapsperioder. Avskrivningarna uppgick till 15,9 miljoner euro. Räkenskapsperioden resultat för år 2010 uppvisade ett överskott på 5,2 miljoner euro vilket var 2,7 miljoner euro mindre än år 2009. Efter posterna som gäller behandlingen av resultat uppgick överskottet till 1,6 miljoner euro vilket var 2,3 miljoner euro mindre än år 2009. 12 Bokslut 2010

4 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 4.1. FINANSIERINGSANALYSEN OCH DESS NYCKELTAL KARLEBY STAD ** staden och affärsverken BS 2010 BS 2009 FINANSIERINGSANALYS 1 000 1 000 Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 21 141 23 285 Extraordinära intäkter 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel -2 799-2 470 Investeringsutgifter Investeringsutgifter -37 174-40 780 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 2 831 3 070 Fusion invest. -78 0 Fusion invest. aktie försälj. 0 0 Försäljningsinkomster av tillgång.bland bestå 3 757 7 546 Verksamhetens och inv. kassaflöde -12 322-9 349 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av lånefordringar 30 158 Ökning av lånefordringar -333-146 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 42 024 31 954 Minskning av långfristiga lån -27 371-21 572 Förändring av kortfristiga lån 193-4 584 Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förv. medel o. förvaltat kapital 57 2 Förändringar av omsättningstillgångar -112-275 Förändringar av fordringar -956-4 418 Förändring av räntefria skulder 5 466 6 852 Kassaflödet för finansieringens del 18 999 7 971 Förändring av likvida medel 6 677-1 378 Förändring av likvida medel 6 678-1 378 Likvida medel 31.12. 13 222 6 544 Likvida medel 1.1. -6 544-7 922 FINANSIERINGKALKYLENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar % 61,4 % 61,7 % Intern finansiering av kapitalutgifter % 34,0 % 39,3 % Låneskötselbidrag 0,8 1,1 Likviditet, kassadagar 12 6 Invånarantal 46 260 45 896 I fi nansieringsanalysen sammanställs stadens tillförda medel och medelsanvändning. Finansieringsanalysen utvisar förändringarna i kommunens kassamedel under räkenskapsperioden. 4.2. ANALYS AV FINANSIERINGSANALYSEN Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassafl ödet i den egentliga verksamheten, internt tillförda medel, åskådliggör de i resultaträkningen framlagda intäkternas och kostnadernas inverkan på kassafl ödet. De internt tillförda medlen uppgick till 18,3 miljoner euro år 2010 vilket är 2,5 miljoner euro mindre än år 2009. Bokslut 2010 13

Investeringarna i fi nansieringsanalysen bildas av investeringsutgifter för, fi nansieringsandelar för och försäljningsinkomster av bestående aktiva. Investeringarna uppgick till totalt 37,3 miljoner euro år 2010 vilket är 3,5 miljoner euro mindre än år 2009. Finansieringsandelar för investeringar uppgick till 2,8 miljoner euro och försäljningsinkomsterna uppgick till 3,8 miljoner euro. Nettoinvesteringarna uppgick till 30,7 miljoner euro vilket är 0,5 miljoner euro mera än år 2009. Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassafl öde uppgick under räkenskapsperioden till 12,3 miljoner euro netto. Av självanskaffningsutgifterna för investeringar har 53,2 procent fi nansierats med internt tillförda medel för den egentliga verksamheten. Finansieringsverksamhet Nettokassaflödet för finansieringsverksamheten uppvisade ett positivt utfall på sammanlagt 19,0 miljoner euro år 2010. Långfristiga lån lyftes för ett belopp på sammanlagt 42,0 miljoner euro och sammanlagt amorterades 27,4 miljoner euro. Ändringen i fråga om kortfristiga lån uppgick till 0,2 miljoner euro. Ändringen av likvida medel Ändringen av kassaflödet som uppstod utifrån den egentliga verksamheten och investeringarna uppvisade ett utfall på +6,7 miljoner euro. Med kassafl öden för år 2010 hade det varit möjligt att täcka betalningar ur en kassa för 12 dagar. 14 Bokslut 2010