Patientsäkerhetsberättelse Skånevård Sund 2016 1 Foto: Anders Tukler
Välkommen att ta del av Skånevård Sunds patientsäkerhetsberättelse för 2016. Här beskriver vi drygt 8000 medarbetares arbete för att ge patienterna en god och säker vård. Ytterligare fördjupning hittar du i Skånevård Sunds årsberättelse och i verksamheternas egna förenklade patientsäkerhetsberättelser. Jan Bleckert Catharina Borna Martin Hultén Jessica Hultgren Ann Svensson Annika Widerberg You must be the change you wish to see in the world - Mahatma Gandhi 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 Struktur för uppföljning/utvärdering 10 Uppföljning genom egenkontroll 12 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 13 Samverkan för att förebygga vårdskador 16 Riskanalys 17 Avvikelser, klagomål och synpunkter- sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående 21 Resultat 22 Övergripande mål och strategier för kommande år 25 3
Sammanfattning Under det gångna året har divisionerna för specialiserad närsjukvård och kirurgi slagits ihop till en gemensam division. Inom division specialiserad närsjukvård och kirurgi har ett nytt ledningssystem för patientsäkerhet tagits fram. Ett digitalt verktyg har utarbetats för att enkelt kunna mäta och förbättra viktiga kvalitetsmått inom den specialiserade somatiska vården. Den somatiska slutenvården har nått målet att minska nytillkomna trycksår. Ett 50-tal chefer och patientsäkerhetshandläggare har under året deltagit i 3-dagarskongressen International forum on quality and safety in healthcare. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts inom division psykiatri och division specialiserad närsjukvård och kirurgi. I Psykiatri Skåne har helt ny patientsäkerhetsorganisation bildats med särskilda ombud på alla enheter. Obligatorisk utbildning till samtliga Psykiatri Skånes nya patientsäkerhetsombud har genomförts. Gröna korset har införts som ny metod i patientsäkerhetsarbetet på samtliga enheter i Psykiatri Skåne. Utökat samarbete/ utvecklingsarbete med polis och kriminalvård för bättre bemötande och insatser för psykiskt sjuka. I Psykiatri Skåne sker uppföljning/kontroll av åtgärdsförslag från internutredning och händelseanalys i verksamhetsdialog en gång per månad. Regelbunden patientsäkerhetsrapport till förvaltning och i Psykiatri Skåne kommuniceras patientsäkerhetsbild till verksamheterna 8ggr/år. I division Psykiatri Skåne och division primärvård sker utbildning i suicidriskbedömning och prevention. (SPiSS) Division primärvård nådde målet för totalt antibiotikatryck och beroendet av inhyrda läkare har minskat. Division primärvård har startat ett nätverk för medicinska rådgivare under ledning av chefläkare. Vårdplatsläget har generellt varit mycket ansträngt under året och målen vad gäller överbeläggningar och utlokalisering av patienter har inte nåtts trots att metoden daglig styrning tillämpats sedan april 2016. Detta påverkar såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön negativt och är ett av våra stora problemområden framöver. Barnsjukvården har under slutet av året drabbats av en omfattande kapacitetsreduktion pga brist på sjuksköterskor. 4
Övergripande mål och strategier Region Skånes värderingar hjälper oss i våra vardagliga beslut, vårt bemötande och hur vi förhåller oss till varandra, våra patienter och kunder. Vi vill att en stark säkerhetskultur ska prägla hela vår organisation och allt vad vi gör. En organisation med stark säkerhetskultur präglas av riskmedvetenhet, engagemang och ständigt lärande på alla ledningsnivåer och hos alla medarbetare. Välkomnande Vi möter andra som vi själva vill bli bemötta. Vi är öppna i sinnet och inbjuder till samarbete och nya idéer. Omtanke och respekt Vi bryr oss om. Vi visar hänsyn till våra medmänniskor och den omgivning vi lever i. Drivande Vi visar nyfikenhet och tar initiativ. Vi vill, vågar och agerar. Vi tar ansvar och vill göra skillnad. Patientsäkerhetspolicy Inom division Specialiserad närsjukvård och kirurgi finns numera en policy för patientsäkerhet som beskriver en önskvärd attityd och inställning från samtliga medarbetare. 5
Mål: Det viktigaste och övergripande målet är att vården ska utgå från varje individs behov. Antalet överbeläggningar ska minska och patienter som vårdas på fel avdelning, så kallade utlokaliserade patienter, ska inte förekomma. Vanligt förekommande vårdskador som infektioner, trycksår fallskador och läkemedelsrelaterade skador ska minska. Kirurgiska komplikationer ska minska. Vi ska förhindra suicid. Patienternas övergångar mellan heldygnsvård och öppenvård ska vara säkra och effektiva. Vi ska minska behovet av tvång och tvångsåtgärder i psykiatrisk tvångsvård. Alla patienter ska erhålla evidensbaserad vård och behandling. Strategier: Patientsäkerhetsarbetet ska genomföras enligt de ledningssystem som tagits fram under året. I psykiatrin har en ny patientsäkerhetsorganisation tagit sin form för ständigt och starkt fokus på regelbundet och systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patienter och närstående ska strukturerat och systematiskt involveras i vården. Det ska finnas en vårdplan för alla patienter. Arbete i nätverk med/mellan psykiatrins chefsöverläkare. Fortsatta insatser för suicidprevention. Markörbaserad journalgranskning Regelbunden verksamhetsdialog med säkerställande av att åtgärdsförslag från internutredning/händelseanalys genomförs inom psykiatrin. Vården ska präglas av god kontinuitet och hög kompetens. Patientsäkerhet och kvalitet skall vara en prioriterad fråga på alla nivåer och i alla ledningsgrupper. Medarbetare och chefer ska utbildas i patientsäkerhet. Uppföljningsverktyg ska kontinuerligt förbättras och förenklas. Fler hembesök och samordnade individuella vårdplaner ska genomföras. 6
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Skånevård Sund är en av Region Skånes fyra hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Våra uppdrag handlar om bland annat vård, rådgivning, rehabilitering, hälsoarbete och forskning. Inom Skånevård Sund arbetar cirka 8000 personer inom flera olika yrken, till exempel sjuksköterskor, läkare, barnmorskor, sjukgymnaster, kuratorer och psykologer. I Skånevård Sund ingår primärvården i västra Skåne, sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Trelleborg, Ängelholm (utöver Hälsostaden som är en egen förvaltning), Psykiatri Skåne och Centrum för primärvårdsforskning. Under det gångna året har divisionerna för specialiserad närsjukvård och kirurgi slagits ihop till en gemensam division, specialiserad närsjukvård och kirurgi. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för och leder det lokala systematiska patientsäkerhetsarbetet på en eller flera enheter inom ett verksamhetsområde. Varje medarbetare i hälso- och sjukvården arbetar utifrån sin yrkeskompetens och har ett särskilt patientsäkerhetsansvar genom att kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det innebär ett ansvar att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelserapportering och uppföljning av mål och resultat. Division Specialiserad närsjukvård och kirurgi Organisationen för patientsäkerhet är förhållandevis platt till sin struktur och majoriteten av det praktiska patientsäkerhetsarbetet planeras och utförs i verksamheterna, där patienterna finns. Övergripande ansvar för patientsäkerhetsarbetet har förvaltningschefen. Patientsäkerhetsgruppen (chefläkare, chefsjuksköterska, kvalitets- och patientsäkerhetsstrateg) ansvarar för beredning av patientsäkerhetsarbetet, tillsammans med stabsfunktionen medicinsk kompetensgrupp. Ansvaret för att åtgärder inom patientsäkerhetsarbetet utförs ligger i linjeorganisationen i samverkan med nätverket för kvalitets- och patientsäkerhetshandläggare (KPH). Det finns en till två KPH per verksamhetsområde i divisionen. Respektive KPH driver lokala nätverk med kvalitets- och patientsäkerhetsombud (KPO); varje enhet har en KPO. Division Psykiatri Skåne På divisionsnivå ansvarar ytterst divisionschefen för patientsäkerheten. Ansvaret att bedriva patientsäkerhetsarbetet är till stora delar överlämnat till divisionens chefläkare och patientsäkerhetsteam bestående av chefssekreterare, chefsadministratör, medicinsk rådgivare samt chefssjuksköterska och verksamhetsutvecklare. Sedan okt 2015 har chefläkaren sin anställning i förvaltning Skånevård Sunds stab underställd chefen för verksamhetsutveckling(cvu) och samarbetar regelbundet med förvaltningens övriga chefläkare för primärvård, kirurgi och specialiserad närsjukvård. 7
På verksamhetsnivå har verksamhetschefen det övergripande ansvaret. Verksamheternas chefsöverläkare deltar i ledningsarbetet och har ansvar för att driva patientsäkerhetsfrågor samt har det yttersta lagstadgade ansvaret för den psykiatriska tvångsvården inom sitt definierade verksamhetsområde. I verksamheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård finns dessutom utsett en säkerhetsansvarig som samarbetar med chefsöverläkare och verksamhetschef i säkerhetsfrågor. I divisionens nya patientsäkerhetsorganisation utsågs under vår och sommar 2016 ombud på varje enhet och särskilda patientsäkerhetssamordnare på varje verksamhet samt i divisionsledningen ett särskilt patientsäkerhetsteam. Tydliga uppdrag har utformats för ombud och samordnare. Regelbundna möten (4-6 ggr/termin) skall hållas på varje nivå för genomgång av aktuellt säkerhetsläge då man tittar på t.ex. aktuella avvikelser, risk- o händelseanalyser, IVO-beslut, patientsäkerhetsronder, punktprevalensmätningar (PPM) med mera. Chefläkaren och divisionens medicinske rådgivare har regelbundna träffar med verksamheternas chefsöverläkare. I detta nätverk diskuteras bland annat patientsäkerhetsfrågor, tvångsvårdsfrågor och planering av insatser för att främja patientsäkerheten på ett enhetligt sätt inom divisionen. En gång per år träffas divisionsledningsgruppen tillsammans med chefsöverläkargruppen för arbete med strategiska patientsäkerhetsfrågor. Även verksamheternas risk- och händelseanalyssamordnare samarbetar i ett nätverk. Chefsjuksköterskan är sammankallande och divisionsövergripande ansvarig för det arbetet. Division Primärvård Allt operativt patientsäkerhetsarbete planeras och utförs i verksamheterna, där patienterna finns. Övergripande ansvar för patientsäkerhetsarbetet har divisionschef tillsammans med chefläkarfunktionen. I denna ingår chefssjuksköterska med samordnande roll under ledning av chefläkare. Förvaltningsnivå Förvaltningens fyra chefläkare ingår i en medicinsk kompetensgrupp under ledning av chef för verksamhetsutveckling (CVU) som i sin tur är direkt underställd förvaltningschefen. I divisionen för specialiserad närsjukvård och kirurgi tjänstgör chefläkarna kliniskt inom sitt specialistområde och är representerade i divisionernas ledningsgrupper. I primärvårdsdivisionen tjänstgör chefläkaren kliniskt på vårdcentral och ingår i divisionens ledningsstab. I den medicinska kompetensgruppen ingår också chefsapotekare, chefsjuksköterska och hälsooch sjukvårdsstrateg samt chef för verksamhetsnära stöd. I förvaltningen finns en hygienkommitté med representanter från Vårdhygien och STRAMA samt infektionsläkare, chefläkare och chefsjuksköterska. Det finns även ett förvaltningsövergripande nätverk för journaldokumentation som leds av chefläkare. I nätverket ingår chefsjuksköterska, systemadministratörer samt representanter från sjukhusövergripande dokumentationsgrupper Under 2016 har en ny läkemedelsorganisation tagit sin form under ledning av chefsapotekare. Regional nivå Regional chefläkare med stab leder Region Skånes strategiska patientsäkerhetsarbete. Kontinuerliga möten sker med regionens samtliga chefläkare. Koncernrådet för patientsäkerhet ska på regiondirektörens uppdrag utveckla, koordinera, och verkställa särskilt definierade arbetsuppgifter inom området patientsäkerhet. Chefssjuksköterska representerar tillsammans med två chefläkare förvaltningen i koncernrådet för patientsäkerhet. Förvaltningen deltar i den regionala hygienkommittén som arbetar för att förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i vården. Chefläkare och chefssjuksköterska från förvaltning Sund deltar i den regionala styrgruppen för journaldokumentation. Syftet är att förbättra och utveckla dokumentationen i patientens journal. 8
STRAMA-organisationen för rationell antibiotika-användning, informationsapotekare från enheten för läkemedelsstyrning, allmänläkarkonsult-organisationen (AKO) och patientnämnden är ytterligare exempel på viktiga gemensamma stödfunktioner i arbetet med patientsäkerhet. 9
Struktur för uppföljning/utvärdering Under året har ett nytt ledningssystem för patientsäkerhet tagits fram för division specialiserad närsjukvård och kirurgi. Ledningssystemet är ett redskap för att på ett strukturerat och lätthanterligt sätt planera, genomföra, följa upp, kontrollera och förbättra patientsäkerhetsarbetet. Ledningssystemet möjliggör en god kontroll över utveckling och resultat. I policyn för patientsäkerhet anges divisionens övergripande mål, att undvika att patienter drabbas av vårdskador. Strävan är att nå och upprätthålla en god patientsäkerhetskultur med kompetenta medarbetare som ser patienter och närstående som självklara aktörer i arbetet med att göra hälso- och sjukvården säker. Divisionens årshjul 10
Vårdskador och risker följs via avvikelsesystemet. Verksamhetschef rapporterar allvarliga vårdskador och risker till chefläkare för ställningstagande till om anmälan enligt Lex Maria. Chefläkare granskar alla klagomål från IVO och ett urval av patientnämndsärendena vilket ökar möjligheten att upptäcka allvarliga vårdskador. Inom division specialiserad närsjukvård och kirurgi sker patientsäkerhetsdialog en gång per år inom varje verksamhetsområde. Syftet med en patientsäkerhetsdialog är att stimulera till ökad patientsäkerhet. Verksamhetens chefer, patientsäkerhetshandläggare, ombud och andra nyckelpersoner träffas tillsammans med chefläkare, chefsjuksköterska, kvalitet- och patientsäkerhetsstrateg under en halvdag för att samtala om patientsäkerhetsarbetet som pågår eller som planeras. Under 2016 har patientsäkerhetsdialogerna kompletterats med en hygiendialog där också hygiensjuksköterska och hygienläkare deltar. Allvarliga händelser rapporteras i en patientsäkerhetsrapport som har spridits till förvaltningsledning, verksamhetsledning och KPH-nätverk 2 ggr/månad. Inom divisionen sker även patientsäkerhetsronder. Divisionschef, chefssjuksköterska, chefläkare och ekonom besöker enheterna i syfte att ta del av aktuella patientsäkerhetsfrågor i det dagliga arbetet. Patientsäkerhetsronder genomförs även inom psykiatrin. Lokala STRAMA-grupperingar besöker vårdcentraler och sjukhus för återkoppling av förskrivningsmönster och utbildning av läkare. STRAMA-finansierad Antibiotic Stewardship har tillämpats inom flera enheter inom specialiserad medicin på Helsingborgs lasarett. Markörbaserad journalgranskning sker på slumpvis utvalda journaler på sjukhusövergripande nivå, Helsingborgs lasarett 15 journaler/månad, Lasarettet i Landskrona och Lasarettet Trelleborg, vardera 10 journaler/månad. På samtliga somatiska slutenvårdsenheter granskas månadsvis journaler enligt ett specifikt urval. I Psykiatri Skåne följs patientsäkerhetsläget på enhetsnivå genom Gröna korset. På verksamhetsnivå genom insamling av enheters Gröna kors och genom uttag av information från avvikelsesystemet samt genom markörbaserad journalgranskning. Divisionens chefsjuksköterska genomför dessutom en dubbelkontroll av samtliga avvikelser och sammanställer rapport till chefläkaren varje vecka så att säkerhetsläget följs kontinuerligt och åtgärder snabbt kan vidtas. Analys görs i divisionens patientsäkerhetsteam två gånger per månad. Allvarliga händelser/vårdskador och risk för sådana utreds internt av verksamheternas chefsöverläkare och rapporteras till chefläkare för ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria. Lex Maria-beslut sammanställs och återkopplas specifikt för varje VO vid verksamhetsdialog och i patientsäkerhetssamordnarmöte för säkerställande av förbättringsåtgärder och till divisionens ledningsgrupp vid åtgärd av mer generell betydelse. Säkerställande av beslutade åtgärdsförslag enligt uppdragsgivarens kommentarer till händelseanalys protokollförs i månatlig verksamhetsdialog. Sammanställningar från patientnämnden diskuteras och följs upp i verksamheternas ledningsgrupper och i divisionsstabens patientsäkerhetsteam. Inom primärvården sker återkoppling av Lex Maria-ärenden vid behov i stor ledningsgrupp med alla verksamhetschefer och en sammanställning sker alltid vid den årliga utbildning i patientsäkerhet som chefläkare primärvård håller i samverkan med chefläkare primärvård KryH för verksamhetschefer, enhetschefer och medicinska rådgivare. Vid kvartalsuppföljningar använder vi en modell som kallas för 360-gradaren. I dialogform följer vi upp arbetet inom samtliga perspektiven enligt styrkortsmodellen patienten, ekonomin, verksamheten och medarbetaren. Vårdhygien genomför regelbundet hygienronder på samtliga enheter inom den somatiska vården. 11
Uppföljning genom egenkontroll Här följer exempel på källor för systematisk uppföljning och utvärdering av våra verksamheter. Vi kommunicerar resultaten på regionens intranät, nätverksträffar, månads- och tertialuppföljningar och i årsberättelser. Resultaten diskuteras och följs upp vid Patientsäkerhetsdialog, som företas en gång per år inom varje verksamhetsområde, månatligen inom psykiatrin. Patientrelaterade avvikelser följs löpande i alla verksamheter Klagomålshantering via IVO, patientnämnd och direkta synpunkter och klagomål till verksamheten Mätning av följsamhet till basal hygien och klädregler (PPM-BHK) två gånger årligen i alla verksamheter. Månatliga lokala hygienmätningar har skett i flera verksamheter. Mätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) en gång årligen. Mätning av trycksår (PPM-Trycksår) två gånger årligen. Månatliga, lokala trycksårsmätningar har genomförts i flera verksamheter. Totalt antibiotikatryck inom primärvården månatligen Markörbaserad journalgranskning (MJG) sker inom samtliga somatiska slutenvårdsenheter inklusive barnverksamheten samt inom psykiatrin Överbeläggning, utlokalisering och övernattande patienter mäts på daglig basis inom slutenvården Andel patienter som erhållit utskrivningsinformation om läkemedel Infektionsverktyget är infört i förvaltningen och uppföljning sker på verksamhetsnivå. Öppna Jämförelser inom psykiatri och somatisk vård Löpande suicidstatistik Kvalitetsregister Kvalitetsregister som används i primärvården är NDR (diabetes), SweDem (demenssjukdom), Luftvägsregistret (astmakol), BOA (artros), Rikssvikt (hjärtsvikt), NGR (graviditet) samt SveVac (vaccination). Inom den specialiserade vården är antalet kvalitetsregister mycket stort och alla listats inte i detta dokument. Vårdcentraler och BVC är ackrediterade inom Hälsovalet Skåne och på verksamhetsnivå följer vi ett stort antal indikatorer månadsvis, till exempel antal hembesök, tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar och antal samordnade individuella planer (SIP). Väntetidsmätningar Egenkontroll (webb-enkät) av läkemedelshantering inom division Primärvård årligen Loggkontroller enligt Patientdatalagen (PDL) sker månatligen i samtliga verksamheter. 12
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Division specialiserad närsjukvård och kirurgi Nedan beskrivs ett urval av de aktiviteter som genomförts under året. Se även under övriga punkter. 1. Ett nytt ledningssystem för patientsäkerhet är framtaget och skall implementeras fullt ut under 2017. 2. Ett digitalt verktyg för uppföljning av kvalitetsparametrar är framtaget och i drift. 3. Handlingsplan för att minska VRI är delvis genomförd. Uppföljning av Infektionsverktyget på enhetsnivå medges inte ännu. Antibiotic stewardship har ännu inte påbörjats inom de opererande verksamheterna. Bägge dessa kvarstående aktiviteter beräknas kunna genomföras under 2017. 4. Samtliga madrasser inom somatisk slutenvård har genomgått inspekterats och > 50% har bytts ut. 5. Egenkontroll av endoskopiverksamheten har genomförts och kommer att följas upp med en endoskopirond i början av 2017. 6. Under 2016 har det inom division Specialiserad närsjukvård och kirurgi pågått ett systematiskt arbete för att förebygga att trycksår uppstår under patientens vårdtid. Det har tillsatts en trycksårsansvarig person på varje avdelning och utbildningstillfällen har skapats. Nyinköp av material har skett och samtliga madrasser har någon form av trycksårsförebyggande funktion. Det sker en samverkan mellan olika professioner på avdelningarna i högre grad än tidigare och informationsspridningen är mer systematiserad. Olika verktyg har införts för att underlätta processen med förebyggande arbete, ex Gröna Korset, Omvårdnadsronder och Pulstavlor. Uppföljning har skett genom bl a journalgranskning och lokala trycksårmätningar (utöver de obligatoriska 2 ggr/år). 7. Varje verksamhet som vårdar patienter med risk för att falla ska ha rutiner för att förebygga fallolyckor. Under 2016 har behovet av hjälpmaterial inventerats och nyinköp har gjort, bl a har sängar som kan sänkas till golvnivå införskaffats. Övriga åtgärder är införande av omvårdnadsronder, Gröna Korset samt framtagande av rutiner för säker placering av patient. Patient och anhörig involveras i arbetet genom materialet Din säkerhet på sjukhus. 8. Införande av sk sepsislarm. Det nya arbetssättet har medfört stora förbättringar ffa i Helsingborg där samtliga svårt sjuka patienter med feber nu erhåller antibiotika inom en timme. Detta att jämföra med den tidigare nivån som låg på 60%. 9. Ambulansenheten har under våren påbörjat daglig träning enligt principen Low dose High frequence. Detta omfattar bla HLR-träning och är en av orsakerna till man har lyckats åstadkomma en ökad överlevnad efter prehospitala hjärtstopp. Under 2014 var överlevnaden i nordvästra Skåne endast 3,4%. Nu överlever 14,2% vilket innebär att man nu är bäst i Skåne. 10. Utbildning av chefer i Patientsäkerhet. Ett 50-tal chefer och patientsäkerhetshandläggare har under året deltagit i 3-dagarskongressen International forum on quality and safety in healthcare 2016. Dessutom har hälften av enhetscheferna har genomgått två halvdagsutbildningar i patientsäkerhet i lokal regi. 11. Samtliga chefer i den somatiska specialiserade vården har deltagit i Vårdhygiens chefsutbildning. 12. Förvaltningen har deltagit i regionens förbättringsarbete för utskrivningsinformation med gott resultat. 13. Den pre-hospitala vården har tagit fram en månatlig avvikelserapport som delges samtliga medarbetare inom enheten. Arbetet har lett till en avsevärt högre rapportering och ett ökat engagemang för patientsäkerhetsfrågor. 14. VO kirurgi/urologi har börjat med Kvalitet- & patientsäkerhetsnytt : 13
Division primärvård Arbetet med processer för förstärkt vård i hemmiljö har fortsatt under året och ett omfattande regionalt arbete tillsammans med Skånes kommuner har lett fram till ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Detta utvecklingsavtal gäller en ny vårdform mobilt läkarstöd i samverkan som successivt ska tas i drift under 2017. Av divisionens 27 vårdcentraler har nu 19 äldrevårdcentraler i drift, lika många har certifierade astmakol-mottagningar samt 10 certifierade diabetesmottagningar. Nyanställda sjuksköterskor har genomgått utbildning i triage. En majoritet av alla medarbetare har genomgått webbutbildningar i suicidprevention enligt SPiSS (del 1 och 2) samt hot och våld. Ett nätverk för medicinska rådgivare till verksamhetschef som inte är läkare har startats under ledning av chefläkare. En projektgrupp bestående av verksamheter har sammanställt och strukturerat obligatoriska och viktiga/värdefulla lokala rutiner och riktlinjer och gjort dessa tillgängliga för alla En utbildning i juridik för allmänläkare och ST-läkare i samverkan med chefläkare primärvård Kryh, Capio och AKO Skåne har hållits är numera årligt återkommande. På årets patientsäkerhetsutbildningsdagar i samverkan med primärvården KryH för verksamhetschefer, enhetschefer och medicinska rådgivare deltog IVO avdelning syd som gästföreläsare. Övriga teman var bland annat årets allvarliga händelser, uppföljning av egenvårdsföreskriften, erfarenheter av patientlagen, samt intyg och utlåtanden. VC Laröd har deltagit i ett nationellt projekt Säker läkemedelsanvändning i primärvården - vilket lett till förbättrade rutiner inom området. På VC Centrum i Landskrona gjorde IVO en inspektion inom ramen för en nationell tillsyn med fokus på samverkan och kompetens. Inspektionen förbereddes i form av ett antal skriftliga frågor till verksamheten och fullföljdes i form av ett platsbesök i form av dialog med ledning och medarbetare. Psykiatri Skåne I psykiatri Skåne har identifierats patientsäkerhetsrisker i främst fem områden som sinsemellan är delvis överlappande och påverkar varandra. Prioriterade områden i bokstavsordning: Kommunikation dokumentation, samverkan Läkemedelshantering 14
Psykiatrisk tvångsvård övriga legala frågor Samsjuklighet psykiatri/somatik Suicidprevention/suicidrisk handläggning Viktiga aspekter för all patientsäkerhet är att vården ska kännetecknas av medarbetare med rätt kompetens, ett etiskt förhållningssätt och medvetenhet samt ett professionellt bemötande. Divisionens etiska råd arbetar för etisk medvetenhet och etiskt förhållningssätt hos alla medarbetare och enligt handlingsplan har vi etikombud på varje enhet, etikrådsmöte 6-8 gånger/år, etikdag och etikombudsutbildning årligen. Triagering enligt RETTS-psyk används på de vuxenpsykiatriska akutmottagningarna och tillgängligheten på akutmottagningarna har ytterligare förbättrats. Verksamhetsområdena har lokala patientsäkerhetsgrupper med månatliga möten för ombuden, samordnare och några har påbörjat regelbundna patientsäkerhetsronder enligt handlingsplan. På enhetsnivå har nya patientsäkerhetsombuden uppdrag att följa patientsäkerhetsläget och fånga upp avvikelser och åtgärdsförslag med hjälp av bl.a. den dagliga metoden Gröna korset. Sammanställning av Gröna korset sker månatligen för genomgång på APT samt rapport till verksamhetsledning. Psykiatri Skåne arbetar för att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder i samband med psykiatrisk vård. Nya handlingsplanen för minskat tvång i vården följs upp regelbundet på bl.a. särskilda tvångsvårdsmöten där samtliga verksamhetschefer och chefsöverläkare träffar divisionsledningen med fokus på tvångsvårdsfrågor. Dessa möten sker två gånger per år. Psykiatri Skåne och inflytanderådet har träffats regelbundet under året och synpunkter därifrån har använts i patientsäkerhetsarbetet. Psykiatri Skånes nätverk av läkemedelsansvariga läkare har regelbundet träffat divisionens läkemedelsgrupp som består av divisionens läkemedelsansvarige läkare, läkemedelsstrateg och informationsapotekare. Läkemedelsgruppen träffas tio gånger per år. Nätverk finns för divisionens läkemedels- och kontrollansvariga sjuksköterskor och utbildningsinsatser har genomförts under året. Chefsjuksköterska och informationsapotekare har genomfört utbildningar med fokus på läkemedel för divisionens sjuksköterskor. 15
Samverkan för att förebygga vårdskador I Landskrona finns ett Närsjukvårdsråd som träffas regelbundet. I rådet ingår representanter från VO Närsjukvård nordväst, primärvård och kommuner. I Trelleborg finns ett råd som benämns ledningskraft och som träffas regelbundet för att diskutera närsjukvårdsfrågor. I rådet ingår representanter från VO Närsjukvård sydväst, primärvård och kommun. Under senare delen av 2016 har projektet Hälsostaden Trelleborg startats upp. Projektet syftar till att förbättra processen för våra multisjuka äldre patienter som vårdas i våra verksamheter. I Helsingborg har Geriatriska sjukhusanslutna teamet bildats under senare delen av året och har nu 16 inskrivna patienter. I regionala Vårdhandboksrådet sker samverkan mellan samtliga förvaltningar, primärvård, högskolan samt kommunal vård. Representant från koncern ingår också. I VHB-rådet tar vi fram gemensamma riktlinjer. Gemensamt för allt arbete i rådet är att öka patientsäkerheten och att åtgärderna ska vara kända för hela regionen. Chefsjuksköterska deltar i undersköterskeutbildningen i Vård- och omsorgscollege Ängelholms kommun. Ett nytt avtal mellan Region Skåne och Skånes kommuner är nu klart och ett mobilt läkarstöd i samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård ska tas i drift i början av 2017 och successivt utvecklas de kommande åren. Målgruppen är de multisjuka äldre i hemsjukvård eller på SÄBO och ingår från 2017 i Hälsovalet Skånes ackreditering. Under 2015 infördes stöd för Samordnad Individuell Plan (SIP) i öppenvården i everktyget Mina Planer och dess betydelse blir central för den nya vårdformen. Psykiatri Skåne har ett omfattande samarbete med polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, Falcks Hembesöksbilar och Trafikverket med mål för bättre bemötande och hantering av personer med psykisk ohälsa, minska tvångsinsatser, och reducera risk för vårdskada t ex suicid. Under hösten har ett RAN-nätverk bildats, radicalisation awareness network. Samarbete med SiS, Skånes Kommunförbund, polisen och Kriminalvårdens Transporttjänst fortsätter för bättre hantering av patienter som kommer till sjukvården med stöd av Lag om vård av missbrukare (LVM). Psykiatri Skåne samverkar med Skånes 33 kommuner för att förbättra kommunikationen, skapa vårdplaner, såväl SIP som SVPL, och förebygga vårdskador. Psykiatri Skåne har tagit initiativ till implementering av IT-stöd för SVPL och SVPL-SIP tillsammans med kommunerna Exempel på nyhetsbrev från GerSAT 16
Risk- och händelseanalyser Division Antal händelseanalyser Antal riskanalyser Kirurgi och specialiserad närsjukvård 9 3 Psykiatri 17 4 Primärvård 0 0 Exempel på genomförda händelseanalyser: Tvilling-tvilling transfusionssyndrom Oupptäckt mjält- och leverskada Postoperativa infektioner TTP (trombotisk trombocytopen purpura) försenad diagnos Genomförda riskanalyser: Neddragning av kapacitet inom barnsjukvården och förlossningsvården Ordination av insulin i Meliors läkemedelsmodul Hjärtmottagningens flytt till lokaler utanför sjukhusområdet i Helsingborg Psykiatri Skåne har flest publicerade händelseanalyser i Sverige. Under 2017 kommer man att fokusera på riskanalyser i större omfattning. Publicering i Nithas publika databas har skett under året. Totalt publicerade man 40 stycken analyser. Detta kommer att ske löpande fortsättningsvis. Genom att rekrytera en halvtidsanställd analysledare i division specialiserad närsjukvård och kirurgi har ledtiderna för både risk- och händelseanalyser kunnat kortas ner och kvaliteten har förbättrats. 17
Avvikelser, klagomål och synpunkter- sammanställning och analys Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar risker och avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och då kunna arbeta aktivt för att åtgärda det. Ett nytt IT-system för att rapportera avvikelser, AViC, infördes 2014. Till en början minskade antalet avvikelseanmälningar, möjligen för att man upplevde att systemet inte var användarvänligt. Nu ökar antalet successivt igen vilket kan tala för att man nu hanterar systemet. Man kan också tolka förändringen som ett tecken på förbättrad patientsäkerhetskultur och sjukvårdspersonalens ökade medvetenhet om rapporteringsskyldighet. Under året har 8100 händelser rapporterats in i AViC varav drygt 5500 utgör avvikelser i vården av patienten. Antalet anmälda händelser 2016 har ökat med ca 2000. Merparten av ökningen står Division Specialiserad närsjukvård och kirurgi för. Även Division Primärvård ökade och Division Psykiatri ökade sin rapportering från 2371 till 2716 rapporter under 2016 men bör komma upp över 3000 (cirka en rapport per anställd är rimligt) De vanligaste avvikelserna gäller fall/fallskada samt informationsöverföring. Under v 52 anmäldes ca 1000 händelser kopplat till vårdplatsbrist från VO Pre- och intrahospital akutsjukvård. Ett korrigerat totalantal inrapporterade händelser med hänsyn till detta innebär ändå en ökning av antalet rapporterade händelser inom förvaltningen med ca 15 %. Händelseklassificering av patientavvikelser som inträffat i Division Specialiserad närsjukvård och kirurgi Händelseklassificering 2015 2016 Fall/Fallskada 17 % 16 % Informationsöverföring mellan vårdaktörer 13 % 14 % Läkemedel 9 % 10 % Tillgänglighet - Vårdplatser 4 % 8 % Klagomål och synpunkter på vård och behandling Det finns olika sätt för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den aktuella verksamheten och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt. Förutom de ärenden som handläggs på inom verksamheterna sammanställs och redovisas också de ärenden som inkommer från IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och Patientnämnden. 18
När det gäller kirurgiska specialiteter klagade enskilda via IVO huvudsakligen på brister i vård och behandling samt diagnostisering. En tredjedel av de kirurgiska klagomålen ledde till kritik vilket överensstämmer med IVO s rapport om enskilda klagomål. I primärvården gäller cirka hälften av anmälningarna till patientnämnden vård- och behandling och en stor andel handlar om klagomål på undersökning/utredning och samma mönster ser vi i de enskilda anmälningarna till IVO. I relativt få av de enskilda anmälningarna var IVO kritiska, cirka 15%. Psykiatri Skåne har tagit fram information om patienters och anhörigas möjlighet att lämna synpunkter och klagomål. Denna information finns anslagen på enheterna. Patienter uppmuntras att i första hand vända sig till läkare/behandlare eller enhetschef/ verksamhetschef. I andra hand rekommenderar vi kontakt med Patientnämnden. Klagomål kan också vändas direkt till IVO. Klagomål och synpunkter ska registreras i avvikelsesystemet oberoende av om de kommer direkt eller via Patientnämnd. Antal Lex maria, klagomål och patientnämndsärenden 2015 resp 2016 Lex Maria Klagomål (IVO) Patientnämndsärenden Division 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Spec närsjukvård och 11 23 48 69 425 434 kirurgi Psykiatri 55 44 68 67 432 441 Primärvård 14 21 28 23 290 208 Lex Maria: Division specialiserad närsjukvård och kirurgi 13 ärenden har handlat om fördröjda diagnoser, ex malignitet, akut kranskärlssjukdom, hjärnblödning, frakturer, ovarialtorsion, missad lever-och mjältruptur där den senare också ledde till en händelseanalys. Åtgärder för att minimera risken för försenad diagnos i samband med malignitetsfrågeställning på konventionell röntgen pågår inom VO bild och funktion. Läkemedel har varit inblandade i fem ärenden men endast metforminbehandling gav upphov till en allvarlig vårdskada. En perioperativ händelse där en patient fick tvättsprit i ögonen anmäldes. Rutinerna för ögontvätt har efter det förändrats så att minimera risken för upprepning. En perinatal händelse med fördröjd diagnos ledde till brusten livmoder, rutinerna för handläggning när denna diagnos misstänks har stärkts. Fördröjd intervention/behandling har i ett fall lett till bestående nervskada efter ett kompartmentsyndrom i låret och verksamheten har återkopplat händelsen i läkarkollegiet och risken för återupprepning bedöms som liten. Smittspridning på en operationsavdelning som man misstänkte var kopplad till luftkvaliteten gav upphov till en händelseanalys och Lex Maria anmälan för att utreda ett ev samband. Detta ledde till en rad förbättringsåtgärder som bland annat inneburit en genomlysning av arbetssättet och att man kunnat förbättra luftkvaliteten. Brist på IVA-platser och vårdplatser generellt har lett till ett dödsfall och tre allvarliga vårdskador pga bristande omvårdnad. Divisionen har anmält ett suicid som vårdskada. Det rörde sig om en patient med komplexa somatiska och psykiatriska vårdbehov där utredningen påvisade bristande samordning mellan psykiatri och somatik. I Helsingborg orsakade en driftsstörning av vattentillförseln förlängda svarstider för akuta labprover och en ökad belastning generellt. Händelsen har utretts och åtgärdats regionalt. 19
Under perioden har divisionen deltagit i två IVO-inspektioner, en regionövergripande angående SRSA och en lokal avseende brist på IVA-platser i Helsingborg. Med anledning av inkomna ärenden gällande vårdskador i samband med överbelastning på akuten har IVO startat ett eget ärende kring vårdplatssituationen på Helsingborgs lasarett. Division Primärvård Av årets 21 anmälningar var tre suicid där internutredningen inte kunde påvisa några brister i vården. Ett att dessa fall ledde till en inspektion från IVO på den aktuella vårdcentralen tillsammans med företrädare för Psykiatri Skåne. Några brister i vården fann man inte och IVO avslutade ärendet. Resterande 18 fall av Lex Maria rör 14 (77%) försenad eller missad diagnos och tumörsjukdom utgör den enskilt största gruppen med 7 händelser. Två händelser gäller ordination av läkemedel som orsakat eller riskerat att orsaka anafylaxi hos patient med känd överkänslighet och införda varningar i journalsystemet (PMO). Barriären mot fel i form av ytterligare en varning i ordinationsögonblicket visade sig vara bristfällig på grund av svårigheter kopplat till ATC-systemet och kodning av varningar. En viktig lärdom att ta fasta på inför framtida journalsystem. Avslutningsvis fann vi att utbildningsläkare ST och även inhyrda läkare föreföll vara överrepresenterade i allvarliga händelser inom divisionen. Antalet händelser är emellertid litet och tolkning får ske med försiktighet. Hur handledning struktureras och kvalitetssäkras och hur inhyrd personal introduceras och integreras är definitivt viktiga för patientsäkerhet och kvalitet i vården. Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne har under året anmält 15 vårdskador enligt lex Maria. Fyra av dessa händelser gällde suicid. Resterande 29 anmälningar gjordes utifrån det lagstadgade kravet att anmäla samtliga suicid som inträffat under eller inom 4 veckor efter vårdkontakt. Dessa händelser bedömdes efter utredning inte som undvikbara. De Lex Maria- anmälningar som har skickats till IVO under 2016 har rört: Felaktig utskrivning av patient som vårdas enligt LPT Missad förlängning av LPT Tvångsåtgärder utförda under vård enligt HSL Polishandräckning utan laga stöd Bristande kommunikation och samordning mellan heldygnsvård och öppenvård vid utskrivning som medfört risk för allvarlig vårdskada Misstänkt suicid Suicid 20
Samverkan med patienter och närstående Region Skånes patienter har möjlighet att läsa delar av sina journaler elektroniskt via säker inloggning på 1177.se. Journalens syfte är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten och att säkra att alla som arbetar med patientens vård har tillgång till nödvändig information. Patientjournalen är en informationskälla och ett viktigt stöd i kommunikationen och samrådet med patienten. Under 2016 ökade användningen av Journalen på nätet med 20 procent i regionen (förstagångsinloggningar). Varje dag loggar nästan dubbelt så många patienter in jämfört med föregående år och ökningen fortsätter. För november och december 2016 var genomsnittet nästan 3500 inloggningar/dag under vardagar, att jämföra med 2000/dag under samma period 2015. Detta innebär en ökning med 75 procent. Division specialiserad närsjukvård och kirurgi Samtliga verksamheter använder sig av materialet Din säkerhet på sjukhus som är framtaget för att på ett enkelt sätt involvera patienter och närstående. Inom vo närsjukvård sydväst pågår en sk Strokeskola där tidigare patienter och deras anhöriga inbjuds för att delta i regelbundna träffar med ett tvärprofessionellt vårdteam. Divisionen har deltagit i regionens förbättringsarbete för utskrivningsinformation med gott resultat. Vid Helsingborgs lasarett erbjuds patienter, närstående och medarbetare utbildning och information via Patientutbildningscentrum (PUC). Denna utbildning sker ofta i grupp vilket är uppskattat. Under 2016 gavs bl.a. utbildning om Patientlagen, e-tjänster via 1177 samt journalen på nätet. Division Primärvård Verksamheten präglas av långa vårdrelationer när det gäller kronisk sjukdom särskilt hos multisjuka äldre där närstående och anhöriga är en naturlig och efterfrågad del i teamet kring den sjuke. Ett typiskt exempel är när vi upprättar vårdplaner, SIP, tillsammans med den kommunala hälso- och sjukvården, vid brytsamtal och andra situationer. Brukargrupper är inte så vanligt på våra vårdcentraler men förekommer. Ett annat exempel är stödgrupp för anhöriga till demenssjuka inom ramen för minnesmottagningar i primärvården. Vi efterfrågar också patienters och närståendes medverkan att delta i vårdskadeutredningar. Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne har en omfattande samverkan med patienter och närstående. Inflytandestrateg samordnar arbetet på divisionsnivå och sammankallar inflytanderådet, som har regelbundna möten och även träffar divisionsledningen. Ökad delaktighet och inflytande för patienterna har stor betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Brukarrevisioner har genomförts vid två enheter och patientforum har genomförts på nio enheter i heldygnsvården. I samband med utredning av vårdskador ombeds patient och anhörig att delta. Företrädare för patienter och anhöriga deltar bland annat i etikarbetet och i risk- och händelseanalysarbetet. Dessa finns även med i arbetsgruppen för införande av Journal på nätet. 21
Resultat Division specialiserad närsjukvård och kirurgi Nedanstående tabell är hämtad från vårt nya digitala verktyg för uppföljning av kvalitetsdata. Här redovisas ett urval av mått (indikatorer) för verksamhetsåret 2016. *Gröna siffror anger att målen har uppnåtts. Exempel på data från VO Ortopedi: 22
Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Överbeläggningar och utlokaliserade patienter mäts kontinuerligt. Den somatiska slutenvården har varit hårt ansträngd med konstanta överbeläggningar. Akutmottagningen i Helsingborg har under 2016 vårdat ett mycket stort antal inneliggande patienter vilket medfört en sämre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Patienter som väntar på en vårdplats tillbringar i genomsnitt 16 h på akutmottagningen i väntan på inläggning. Överbeläggningar Utlokaliserade målnivå 1/100 vårdplatser målnivå 0,5/100 vårdplatser Somatisk vård (inkl akutmott) 5,4 3,2 Markörbaserad journalgranskning I vårt arbete med markörbaserad journalgranskning ser vi förbättringspotential när det gäller dokumentation av bland annat smärta, fall, trycksår och indikation för KAD. Generellt kan också sägas att vårddokumentationen ofta innehåller mycket information av kameral karaktär men analysen saknas. Det kan vara svårt att utläsa varför man t ex sätter in antibiotika i vissa fall. Planeringen för vården behöver bättre dokumenteras. Vi behöver också bli bättre på att skriva avvikelser vid upptäckta skador/vård skador samt bli bättre på att anmäla upptäckta läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket. Förbättringsåtgärder som t.ex. omvårdnadsronder har införts inom flera enheter. Psykiatri Skåne Suicidprevention Antal suicid i anslutning till psykiatrisk vård och inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt har minskat till 33 st anmälda 2016 med händelsedatum 2016 vilket är den lägsta siffran sedan denna statistik började följas för några år sedan. (T.ex: 39 st 2014 och 54 st 2013.) 2013 2014 2015 2016 VO Malmö/Trelleborg - - - 12 VO Malmö (tom 2015) 17 13 15 - VO Lund 12 8 8 6 VO Kristianstad 8 7 4 7 VO Helsingborg 15 7 4 8 VO BUP 0 2 1 0 VO RPK 0 0 1 0 VO Trelleborg (tom 2015) 2 2 3 - Totalt 54 39 36 33 Läkemedel Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne har senaste åren kraftigt ökat sin täckning av behov av läkemedelsassisterad behandling vid beroende av opioider (heroin). Skåne ligger i topp i landet i förskrivning av aktuella läkemedel, detta med anledning av vårdvalet och de nya nationella riktlinjerna. Förskrivning av Litium har ökat, men ligger fortsatt lågt i förhållande till riket - särskilda insatser fortsätter under 2017. Trots lägre förskrivning av neuroleptika jämfört med riket visar statistiken färre återinläggningar. Fortsatt analys en gång per månad i samband med i läkemedelsgruppen. 23
Vårdrelaterade infektioner Psykiatri Skåne Psykiatri Skåne deltog i den nationella punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI) under våren 2016. Mätningen gjordes på de patienter som just då vårdades i heldygnsvård och Psykiatri Skåne befanns då ha < 2 %. Målet för Psykiatri Skåne var att ha PPM-VRI < 6.0%. Mål för 2017 <2.5% Division primärvård Nedanstående data är hämtade från våra Qlikview-applikationer samt Vården i siffror från verksamhetsåret 2016. Indikator 2016 2015 Mått Mål Följsamhet - basalhygien 85 86 % 90 Följsamhet - klädregler 94 95 % 100 Totalt antibiotikatryck 324 rec/1000 listade 330 Olämpliga läkemedel till äldre 21033 25387 DDD/1000 listade Så lågt som möjligt Andel kinoloner kv UVI 9 8 % <= 10 Andel PcV barn 0-6 år 76 76 % >= 80 Diabetes Kv 3 2016 Skåne Riket Mått Mål Andel pat HbA1c 70 mmol/mol 87,1 87,1 87,1 % Så högt som möjligt Andel pat blodtryck 140/85 45,5 49,6 53,9 % Så högt som möjligt Täckningsgrad NDR 78,1 77,4 % Så högt som möjligt 24
Övergripande mål och strategier för kommande år Division specialiserad närsjukvård och kirurgi Inför 2017 finns en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering beskrivet i ledningssystemet för patientsäkerhet. Uppföljningen syftar dels till att sammanfatta resultatet från den gångna periodens patientsäkerhetsarbete och dels vara en framåtblick för det kommande arbetet. Vi har tagit fram en handlingsplan för fokusområden avseende patientsäkerhet 2017 där fokus ligger på ökad delaktighet för patienter och närstående samt en förbättrad patientsäkerhetskultur. Patientsäkerhet och medicinsk kvalitet kommer att prioriteras på alla ledningsnivåer i Skånevård Sund under 2017. Samtliga mål och strategier från föregående år gäller också under 2017. Således behöver vi fortsätta vårt systematiska arbete med att minska vårdrelaterade infektioner, trycksår och fel i läkemedelsanvändningen. Ytterligare ett prioriterat område är att minska antalet utlokaliserade patienter. Division primärvård För att öka lärandet av inträffade händelser och öka riskmedvetenheten inför vi digitala Gröna Korset där anmälda Lex Maria på månadsbasis kan följas i detalj på divisions- och verksamhetsnivå. I likhet med divisionen för specialiserad somatisk vård tar vi fram ett komplett ledningssystem på övergripande divisions- och verksamhetsnivå. Vi vill också ta fram en grundstruktur pärm för verksamheternas lokala ledningssystem för patientsäkerhet och kvalitet i vården. Patientsäkerhetsdialoger ska återinföras och till en början genomföras riktat utifrån behov. Psykiatri Skåne Uppföljning av nya patientsäkerhetsorganisationen via verksamhetsdialog, samordnarmöten och stormöten. Successiv övergång till ett mer proaktivt patientsäkerhetsarbete i nya patientsäkerhetsorganisationen. Implementering och utveckling av Gröna korset. Divisionsövergripande handlingsplan implementeras i den systematiska uppföljningen. Vårdplan för patienter i öppen- och heldygnsvård. Ökad användning av SIP, särskild individuell plan, tillsammans med bl a socialtjänst. Arbetet utifrån prioriterade patientsäkerhetsområden inom Psykiatri Skåne ska fortsätta. Resultat av indikatorer för psykisk ohälsa i vården i siffror ska följas. Prioritera riskanalyser ytterligare för att eliminera eller minimera patientsäkerhetsrisker och händelseanalyser ska göras enligt målsättning. Registreringen i avvikelsesystemet behöver fortsatt öka för att kunna ge underlag för säkrare analyser och åtgärdsplaner. Arbetet med att öka patienters och närståendes inflytande och delaktighet planeras på ett tydligare sätt omfatta patientsäkerhetsarbetet. Utbildning av all personal i strukturerad suicidriskbedömning och prevention, SPiSS fortsätter. Satsningar för bättre förebyggande och behandling av personer med självskada, ex brukarstyrda inläggningar. Minskad tvångsvård och åtgärder. Ny handlingsplan för tre år framåt har tagits fram. Struktur och mål för läkemedelsgenomgångar och avstämningar följs. Rutiner för utskrivningsinformation efter heldygnsvård ska följas i högre grad. Patientsäkerhetsronder genomförs och ska utökas 2017 enligt divisionens modell. Nationell Patientenkät och brukarstyrda brukarrevisioner. Förbättrad vårdplatssituation. Verksamhetsanpassade mål med hänsyn till genusperspektiv för läkemedelsuppföljning avseende t.ex. litium, bensodiazepiner och pregabalin. 25
Förvaltningen befinner sig i en omfattande om- och nybyggnation i Helsingborg vilket medför utmaningar när det gäller att upprätthålla en hög patientsäkerhet under byggtiden. När sjukhusbyggnaderna väl står klara kommer patienterna att få tillgång till högkvalitativa lokaler med goda möjligheter att minska risken för smittspridning mellan patienter. Under de närmaste åren står regionen inför ett byte av journalsystem vilket kommer att innebära en stark förbättring när det gäller möjligheten till informationsöverföring mellan sjukhus och primärvård. 26