Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärnen i Torsång

GRANSKNINGSHANDLING Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärnen i Torsång Borlänge kommun, Dalarnas län Vägplanbeskrivning 2013-10-01 Projektnummer: V83858530 Yta för bld

Dokumenttitel: Granskningshandling Skapat av: Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2013-10-01 Dokumenttyp: Vägplan planbeskrivning DokumentID: 1C020001 Ärendenummer: TRV2013/46513 Projektnummer: V88 858 530 Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Håkan Åberg, Trafikverket Uppdragsansvarig: Hans-Jörgen Leveland, Ramböll Sverige AB Tryck: Ramböll Sverige AB Fotograf: Ramböll Sverige AB Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 GÄVLE, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål... 6 2.1 Nuvarande förhållanden... 6 2.1.1 Allmänt... 6 2.1.2 Trafikförhållanden... 6 2.1.3 Olycksstatistik... 7 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 7 2.2 Behov av förändringar... 7 2.3 Ändamål och projektmål... 7 2.3.1 Vägplanens syfte... 7 2.3.2 Projektets mål och syfte... 8 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta... 8 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 8 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 9 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 9 2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning...11 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv... 11 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)...11 3.1.1 Åtgärdsvalsstudie... 11 3.1.2 Förstudie... 11 3.1.3 Vägutredning... 11 3.1.4 Arbetsplan... 11 3.1.5 Vägplan... 12 3.1.6 Kommunala planer... 12 3.2 Val av lokalisering...13 3.3 Val av utformning...13 3.3.1 TYPSEKTIONER... 13 3.3.2 PLAN- OCH PROFILSTANDARD... 13 3.3.3 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR... 14 3.3.4 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK... 14 3.3.5 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK... 15 3.3.6 KOLLEKTIVTRAFIK... 15 3.3.7 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK... 15 3

3.3.8 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK... 15 3.3.9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 16 3.3.10 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR... 18 3.3.11 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR... 20 4 Konsekvenser av förslaget... 21 4.1 Trafiktekniska konsekvenser...21 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen... 21 4.1.2. Restid/komfort... 22 4.1.3. Framkomlighet... 22 4.1.4. Kapacitet... 22 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem... 22 4.1.6. Trafiksäkerhet... 22 4.2 Miljökonsekvenser...22 4.2.1. Hälsa och säkerhet... 22 4.2.2. Natur- och kulturmiljö... 23 4.2.3. Hushållning med naturresurser... 27 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått...28 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning...30 4.5 Påverkan under byggnadstiden...31 5 Genomförande och finansiering... 32 5.1 Formell hantering...33 5.2 Genomförande...34 5.3 Finansiering...37 6 Underlagsmaterial... 37 4

1 Sammanfattning Väg 800 sträcker sig från korsningen med vägarna 810 och 827 i Domnarvet i Borlänge kommun, korsar väg 50 planskilt i Islingby, går via Torsång och Vika och slutar vid korsningen med väg 69 i Vika i Falu kommun. Den aktuella delsträckan, som är cirka 280 meter lång, startar väster om bron över Lillälven i Torsång, över Lillälven och över flottningskanalen till Kaplanstjärnen och slutar strax norr om brofästet för bron över flottningskanalen. En ca 160 m lång gångoch cykelbana förläggs mellan Lillälvsbrons västra brofäste och infarten till motormuseet. Under byggnation av breddade nya broar över Lillälven och flottningskanalen till Kaplanstjärnen kommer en tillfällig bro över Lillälven cirka 200 meter nordöst om Kaplanstjärnen att användas. Sunnanövägen, delsträckan mellan väg 800 och tillfällig bro, kommer att nyttjas för både byggtrafik och allmän trafik under byggtiden. Tillfälliga bron monteras ner och läggs på land, upplagsyta intill Sunnanövägen enligt plankarta 100T0202, under sommaren mellan de bägge brobyggena. Figur 1.1. Torsång med planerade åtgärder. Befintliga broar är idag i mycket dåligt skick och har nedsatt bärighetsklass, BK2. Den nya bron över Lillälven kommer att bli 9,5 meter bred då en gång- och cykelbana byggs till, breddningen sker på brons norra sida. Gång- och cykelbanan fortsätter fram till Motormuseet. Bron över flottningskanalen blir 7 m bred. Syftet med vägplanen är att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen och markåtkomst med vägrätt samt att reglera väghållningsansvaret. Syftet med projektet är att öka broarnas bärighet till BK1. Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. De viktigaste positiva konsekvenserna av vägförslaget är ökad bärighet på broar. De viktigaste negativa effekterna av föreslagna vägåtgärder är att breddade broar samt gång- och cykelbanan längs väg 800 kommer att göra intrång på omgivande natur- och kulturmiljövärden. 5

Miljöbeskrivning ingår i denna vägplanbeskrivning. Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under kungörelsetiden kan synpunkter lämnas. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande. Inkomna synpunkter kan föranleda att vägplanen revideras. Rekommenderad investeringsram för projektet uppgår till 39,4 Mkr (prisnivå maj 2013) varav broar, inklusive tillfällig bro med tillfartsbankar, beräknas kosta cirka 31.2 Mkr. Projektet finns inte upptaget i Länstransportplan 2004-2015 för Dalarnas län. Broarna finansieras via bärighetsplan. När vägplanen är fastställd enligt planläggningsprocessen blir nästa skede att upprätta en bygghandling. 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden 2.1.1 Allmänt Denna vägplan, med inarbetad miljöbeskrivning, är omarbetad från en tidigare arbetsplan som var fullt färdig att ställas ut. Det saknades finansiering till ombyggnad av Torsångs centrum samt delar av gång- och cykelvägen och har övergått till ett bärighetsprojekt med byte av broar. Vägplanen innehåller bilagor som kan innehålla uppgifter med utformning av Torsångs centrum. Väg 800 sträcker sig från korsningen med vägarna 810 och 827 i Domnarvet i Borlänge kommun, korsar väg 50 planskilt i Islingby, går via Torsång och Vika och slutar vid korsningen med väg 69 i Vika i Falu kommun. Se figur 1.1. och 2.4.1. Den aktuella delsträckan, som är cirka 280 meter lång, startar vid Sunnanövägen, väster om bron över Lillälven i Torsång, över Lillälven och över flottningskanal till Kaplanstjärnen och slutar strax norr om bron över flottningskanalen. 2.1.2 Trafikförhållanden Enligt trafikräkning gjord av Vägverket 1997 var trafikmängden på väg 800 genom Torsång, strax väster om bro över Lillälven, 2 030 fordon/dygn (ÅDT) varav 70 stycken var tung trafik. Under 2009 gjorde Trafikverket en ny trafikräkning som visar att trafikmängden ökat till cirka 2 200 fordon/dygn (ÅDT) varav 120 stycken var tunga fordon. För perioden 1997 till 2009 har det totala trafikflödet vuxit med knappt en procent per år och andelen tunga fordon har ökat från tre till drygt fem procent. Det har även gjorts en trafikräkning strax norr om bron över flottningskanal till Kaplanstjärnen då trafikmängden 2001 var 1 050 fordon/dygn (ÅDT) varav 50 stycken var tunga fordon. Under 2009 gjorde Trafikverket en ny mätning som visar att trafikmängden ökat till 1 290 fordon/dygn (ÅDT) varav 80 stycken var tunga fordon. För perioden 2001 till 2009 har det totala trafikflödet vuxit med 6

knappt tre procent och andelen tunga fordon ökat med från knappt tre till drygt sex procent. Dalatrafiks linje 19 trafikerar Torsång med 26 turer under vardagar (hösten 2013). Fyra av dessa turer går endast skoldagar. Två till tre skolbussar kommer till Torsång på morgonen och lika många kör hem barnen på eftermiddagen. Dalatrafik har två hållplatser i Torsångs centrum. Den aktuella delsträckan, som är cirka 280 meter lång, har idag 40 km/tim som högsta tillåtna hastighet. Denna hastighetsbegränsning föreslås gälla även efter vägåtgärderna. Sunnanövägen ansluter mot väg 800 i Torsång vid västra brofästet för bron över Lillälven. Väg 805, som leder till Gustafs, ansluter mot väg 800 i Räfstylla vid östra brofästet för bron över Lillälven. 2.1.3 Olycksstatistik Under perioden 2003 2013-08-12 har det rapporterats fyra olyckor i Torsång. Två av dem inträffade vid bron över Dalälven där väg 800 korsar väg 807. Den tredje inträffade vid handelsträdgården i Torsång. Den fjärde inträffade i Torsångs centrum, Torsång (km ca 9/150). Dessa olyckor inträffade utanför vägplaneområdet. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning I Torsång finns förutom äldre bebyggelse några större villaområden varifrån arbetspendling sker till Borlänge centrum och närbelägna städer. Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Inom vägplaneområdet i direkt anslutning till väg 800 finns ett motormuseum. 2.2 Behov av förändringar Bron över Lillälven är i mycket dåligt skick och behöver bytas. Bron över flottningskanalen till Kaplantjärnen behöver också bytas ut. Detta passar bra att utföras i samband med brobytet över Lillälven för att bland annat slippa kostnader för flera etableringar av den provisoriska bron. Båda nya broarna klassas till BK1 (de befintliga är klassade till BK2). På vägsträckan ska broarna bytas ut, anpassningar utföras mellan bro och väg för att få en följsam vägprofil på vardera sida om broarna samt ny cykelbana på bro över Lillälven fram till motormuseet, sektion km 9/390 enligt plankarta 100T0201. Åtgärdena medför att broarna höjs till bärighetsstandard BK1 samt förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikanter. 2.3 Ändamål och projektmål 2.3.1 Vägplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 7

2.3.2 Projektets mål och syfte Målen med projektet är att: säkerställa att vägförbindelsen kan upprätthållas. förbättra broarnas bärighet till bärighetsklass BK1. förutsättningar för båttrafiken ska bibehållas. under byggtiden ska båttrafik vara möjlig under större delen av båtsäsongen. Trafikanter på väg 800 ska erbjudas en tillfällig överfart förbi området. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Figur 2.4.1. Vägplanens geografiska avgränsning. Hela detta projekt består av att riva befintliga broar samt ersätta dessa med nya. Den nya 9,5 meter breda bron över Lillälven utformas med 2,5 meter förhöjd kantstensseparerad gång- och cykelbana på brons norra sida, som dras fram till infarten till motormuseet. Se plankarta och figur 1.1. Bron över flottningskanal till Kaplanstjärnen ges vägbredden 7,0 meter och kommer inte förses med gångoch cykelbana. Bron placeras så att det möjliggör en framtida komplettering av en gång-och cykelbro och fortsättning av en gång- och cykelbana norrut på väg 800. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken På grund av projektets ringa storlek samt påverkan på omgivningen omfattas projektet inte av beslut om tillåtlighet enligt miljöbalkens 17:e kapitel. 8

2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Natura 2000-områden saknas inom området. Utredningsområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, Torsångsbygden, K7, enl miljöbalken kap 3 6. (Figur 2.6.1.) Söder om Torsång finns även Holmsjöarna-Kårtyllasjöarna, ett riksintresse för naturmiljövården. Torsångsbygden är en central odlingsbygd med fornlämningar från järnålderns senare del. Området har en delvis välbevarad agrarbebyggelse och är ett nyckelområde beträffande förståelsen av det särpräglade forntida och medeltida Dalasamhällets framväxt. På det flacka näset mellan Lillälven och Prästtjärnen ligger Torsångs kyrkomiljö med kyrkan uppförd på 1300-talet men med anor från 1200-talet. Mitt emot kyrkan, på andra sidan Lillälven, ligger ett gravfält. Torsång har utpekats som en hednisk kultplats och är en av de äldsta socknarna i länet. Kulturlandskapet innefattar för övrigt spridda bondgårdar, flertalet med kringbyggd karaktär och månghussystemet bevarat. Effekten av planerade vägåtgärder är att ytterligare mark tas i anspråk i det område som omfattas av riksintresse. Figur 2.6.1. Riksintresse för kulturmiljövård, Torsångsbygden, K7, skrafferat. Källa: RUM 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens 2 kap redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpats i projektet: Bevisbörderegeln (2 kap 1 ) Genom planprocessens miljöbeskrivning i vägplanebeskrivningen uppfylls bevisbörderegeln som innebär att verksamhetsutövaren (Trafikverket) ska visa att hänsynsreglerna uppfylls. Kunskapskrav (2 kap 2 ) 9

Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen m fl har ny kunskap framkommit via samråd. Försiktighetsprincipen (2 kap 3 ) I vägplanebeskrivningens avsnitt 4.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått redovisas de åtgärder som kan vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet. Åtgärderna innebär ofta lösningar för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Produktvalsprincipen (2 kap 4 ) Alla kemikalier som används inom projektet ska vara godkända enligt Trafikverkets Generella miljökrav vid entreprenadupphandling, TDOK 2012:93. Målet är att välja de produkter som är minst skadliga för miljön. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap 5 ) Genom att ge förslag på material och uppskatta materialåtgång ger vägplanen en första handledning för massbalans inför det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande. Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Projektet är framför allt ett bärighetsprojekt varför alternativa lokaliseringar inte är aktuella. Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) Nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna. Föreslagna skyddsåtgärder är framtagna ur ett skälighetsperspektiv. Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) I vägplanens beskrivning redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter till följd av vägprojektet ändå uppstår ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med lagstiftningen. Miljökvalitetsnormer för vatten För att bibehålla och förbättra en god vattenkvalitet fastställdes miljökvalitetsnormer för vatten i enlighet med EU-direktivet 2000/60/EU i december 2009. Vattenmyndigheten och länsstyrelsen har klassificerat vattenförekomster vad gäller ekologisk och kemisk status. Tid- och åtgärdsplan har även angetts då fullgod status ska vara uppfylld för respektive vattenförekomst. Vattenförekomster som berörs av arbetsplanen är Lillälven (SE70550-148744) samt Dalälven (SE669714-150329). Enligt vattenmyndigheten har Lillälven måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Dalälvens ekologiska respektive kemiska status är måttlig och god (exklusive kvicksilver). Vattenmyndigheten har satt som mål att både älvarnas ekologiska status ska uppnå god klass till år 2021. Den kemiska statusen ska upprätthållas. En bidragande orsak till dagens ekologiska status för de båda vattendragen är flödesregleringarna men även morfologiska förändringar spelar roll för Dalälvens status. Utredningar behöver göras för att utreda vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status. 10

Planerat ombyggnadsarbete bedöms inte påverka möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, buller, fisk- och musselvatten eller vatten. 2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Ingen samhällsekonomisk analys har gjorts i projektet förutom att tillvarata möjligheten att utföra brobyte över flottningskanal till Kaplanstjärnen i samband med brobytet över Lillälven för att bland annat slippa kostnader för flera etableringar av den provisoriska bron. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) 3.1.1 Åtgärdsvalsstudie Vägplanen bygger på lagstiftning och planeringsprocess före 2013. Ingen åtgärdsvalsstudie är utförd. 3.1.2 Förstudie En förstudie för de aktuella broarna upprättades hösten 2005. Efter samråd med berörda beslutades att förstudien skulle revideras för att även omfatta delsträckan genom Torsångs centrum. Reviderad förstudie skickades på nytt till berörda för samråd i slutet av 2007. Med denna förstudie som grund beslutade länsstyrelsen 2008-04-02 att det planerade vägobjektet inte är av den omfattningen att det bedöms ha betydande miljöpåverkan. Detta beslut omfattar inte vattenverksamheten kopplat till vägobjektet. Vägverket beslutade därefter att med förstudien som grund upprätta arbetsplan och bygghandling för vägobjektet. 3.1.3 Vägutredning Vägutredning har ej upprättats eftersom det inte finns någon alternativ vägkorridor. 3.1.4 Arbetsplan Under arbetsplanearbetet utreddes, på initiativ från en direkt berörd sakägare, ett alternativt läge för bro över flottningskanal till Kaplanstjärnen. Alternativet innebar att väg 800 och bron över flottningskanalen skulle flyttas ut ett stycke i Kaplanstjärnen för att kunna behålla befintlig bro över flottningskanalen under byggtiden. På detta sätt skulle kostnaden för tillfällig bro över Lillälven minskas eftersom den då bara skulle behövas under en vinter. Under utredandet avfärdade Borlänge kommun och länsstyrelsen alternativet eftersom det skulle innebära ett ökat intrång i kulturmiljö av riksintresse samt påverkan på landskapsbild varefter alternativet förkastades. De geotekniska undersökningar som hann göras i Kaplanstjärnen indikerar att grundläggningen av den 11

alternativa brons tillfartsbankar skulle bli avsevärt mycket dyrare än den besparing som kunde göras på tillfälliga bron. När arbetsplanen var klar saknades det finansiering av gc-vägar och ombyggnad av Torsångs centrum, d v s det finns bara medel till bärighet, byte av broar. Efter att arbetsplanen skickats in till Trafikverket för fastställelse beslutade Länsstyrelsen 2010-11-12 med samrådsredogörelse till grund, att planerade vattenverksamheter inte bedöms ha betydande miljöpåverkan. 3.1.5 Vägplan Efter att projektet först testat planläggningstyp 1 beslutar Trafikverket efter två genomförda samråd att en ny vägplan enligt planläggningstyp 2 ska upprättas. Vägplanen avser byggnation av nya broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplanstjärnen. Vägplanen omfattar även en 2,5 m bred gång- och cykelbana från Lillälvsbrons västra brofäste fram till infart vid motormuséet (ca km 9/200 9/390). Sunnanövägen ansluter till väg 800 vid brofästet på Lillälvens västra sida. På östra sidan om Lillälven ansluter väg 805 till väg 800. Figur 3.1.5. Föreslagen sträcka för ombyggnad markerad med svartstreckad linje. Vägplanens omfattning framgår av plankartorna 100T0201-100T0202. 3.1.6 Kommunala planer Det finns ingen pågående kommunal planering som hänger samman med vägförslaget. 12

3.2 Val av lokalisering Det saknas alternativ vägkorridor och projektet är framför allt ett bärighetsprojekt varför alternativa lokaliseringar av broarna inte varit aktuella. Nya broar kommer att breddas i samma läge som befintliga broar. Hänsyn har tagits till miljö-, tekniska och geotekniska förhållanden vid val av sida för breddning. Detsamma gäller för tillfällig bro som kommer att uppföras under byggtiden. 3.3 Val av utformning 3.3.1 TYPSEKTIONER Den aktuella väganläggningens projekt består av: Befintlig bro över Lillälven ersätts med 9,5 meter bred ny bro i samma läge. Bron förses med 2,5 meter förhöjd granitkantstensseparerad gångoch cykelbana som dras fram till infarten till motormuséet sektion 9/390. Befintlig bro över flottningskanal till Kaplanstjärnen ersätts med ny bro. Bron placeras så att det möjliggör en framtida komplettering av en gångoch cykelbro och fortsättning med en gång- och cykelbana norrut på väg 800. Släntlutningar vid broarna blir 1:2, utom vid Lillälvens sydöstra släntfot, vid brofästet, som blir oförändrat brantare än 1:2 för att inte inkräkta på strandängen nedanför. Gång- och cykelbanans slänter får släntlutning 1:2 öster om bron över Lillälven för att sedan övergå till släntlutning 1:3. Räcke sätts vid slänter brantare än 1:3. Räckens placeringar framgår på illustrationsplan 100T0203. För att kunna sköta framtida underhåll av vägen krävs en halv meter bred kantremsa utanför bankfot eller släntkrön. På tomtmark krävs ingen kantremsa. Säkerhetszonen är en zon närmast vägbanan där inga oeftergivliga föremål får finnas, detta för att minska kollisionsrisker vid avkörningsolyckor. För 40 km/tim gäller fem meters bredd i ytterkurva och en meters bredd i innerkurva vid horisontalradien > 200 meter. Där oeftergivliga föremål finns närmare vägbanan än dessa mått sätts ett räcke som ska hindra avkörning. 3.3.2 PLAN- OCH PROFILSTANDARD Den befintliga delsträckans plan- och profilstandard uppfyller krav på god standard enligt VGU (Vägars och Gators Utformning, publikation 2012:179). Väg 800 har i profil minsta konvexa vertikalradie 800 meter och minsta konkava vertikalradie 1650 meter. Minsta kurvradie är 45 meter och största lutning i längsled är 3,45 procent. 13

3.3.3 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR Vid västra brofästet (km 9/200) för bro över Lillälven ansluter Sunnanövägen på norra sidan väg 800. Korsningsutformningen förändras marginellt, anpassning sker mellan bro och befintlig väg. Strax öster om östra brofästet (km 9/340) för bro över Lillälven ansluter väg 805 mot väg 800. Korsningsutformningen förändras marginellt, anpassning sker mellan bro och befintlig väg. Följande anslutningar finns på delsträckan: Km 9/370 östra sidan, utfart från Tronsjö 2:10 (Borlänge roddklubbs lokal vid Kaplanstjärnen). Km 9/400 västra sidan, utfart från Tronsjö 2:10 (motormuseet) Ovanstående utfarter berörs inte av brobytet eller byggnationen av gång- och cykelbanan. 3.3.4 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK 3.3.4.1 Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden Planerad väg passerar Lillälven och en flottningskanal till Kaplanstjärnen. Söder om vägen rinner Dalälven. Marken utgörs oftast av finsandig silt eller silt på sand och silt. Sedimenten vilar på friktionsjord mot djupet. Inom några områden kring Lillälven och vid Kaplanstjärnen finns lager med gyttjig silt eller siltig gyttja med varierande mäktighet. Även partier med tunna torvlager har påträffats utmed vägen. Jorden i området består av följande jord- och bergtyper: Mycket lös gyttjig silt/siltig gyttja följt av silt /finsandig silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt med mycket låg relativ fasthet som underlagras av friktionsjord av morän eller sand. Silt/finsandig silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt med relativ fasthet varierande mellan mycket låg och medelhög följt av friktionsjord av morän eller sand. Torv följt av mycket lös eller lös silt eller gyttjig silt/siltig gyttja på silt med mycket låg relativ fasthet på sand/silt och friktionsjord av morän eller sand. Grundvattennivåerna i jorden antas variera med omgivande vattendrags vattennivåer. Lillälvens sänkningsgräns ligger på +105,58 m.ö.h., medelvattenyta + 106,48, dämningsgräns +107,53 och reglerad exceptionell (Regl. Exc.) högsta högvattenyta på +109,78. Flottningskanalens och Lillälvens sänkningsgräns vid den tillfälliga bron ligger på +105,58, medelvattenyta + 106,48, dämningsgräns +107,53 och Regl. Exc högsta högvattenyta på +109,78. 3.3.4.2 Sammanfattning av väg- och broförslag samt erforderliga åtgärder För en tillfartsbank på sträckan 9/277-9/310, se plankartan, är stabiliteten mot söder för låg. Åtgärder måste således vidtas i huvudsak för att erhålla tillfredsställande stabilitet. Den geotekniska åtgärd som är aktuell för att åtgärda stabilitetsproblematiken är en förankrad permanent spont. 14

Vid breddning av bro (väg 800) vid Kaplanstjärnen sker breddning ut i vattnet mot tjärnen där marken består av mycket lös gyttjig silt/siltig gyttja vilket ger upphov till stabilitetsproblem. I detta område finns även risk för sättningar. Åtgärder måste således vidtas i huvudsak för att erhålla tillfredsställande stabilitet men även för att minimera sättningar på sträckan 9/410-9/423 och 9/446-9/470. Den geotekniska åtgärd som är aktuell för att åtgärda stabilitetsproblematiken är bankpålning under vägbank, för att begränsa intrånget på Kaplanstjärnen. Sammanfattning geotekniska åtgärder Förankrad spont på den södra sidan av vägen (9/277 9/310) Bankpålning (9/410 9/423 och 9/446 9/470) Befintliga broar är grundlagda på träpålar som avslutats i sedimenten. Nya broar grundläggs med spetsburna betongpålar, som förs ned till fast friktionsjord under sedimenten. Den tillfälliga bron över Lillälven utförs som en pontonbro där brons landfästen grundläggs på spetsburna pålar. I Teknisk PM Geoteknik beskrivs delsträckans geologi och geoteknik samt förslag till åtgärder mer detaljerat. 3.3.5 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK Det sker ingen förändring av hur vägen avvattnas. Vägslänter och vägdiken utformas så att en vegetativ rening erhålls. Vid vegetativa reningsmetoder krävs att jorden har en låg infiltrationskapacitet som möjliggör vattentransport över gräsklädda ytor. Rening sker genom filtrering, sedimentation och genom ett biologiskt upptag i växtligheten. Utformningen skall ske på sådant sätt att vattnets kontaktyta blir så stor som möjligt. Dikesbotten och dikesslänter besås med en gräsblandning som är tätväxande och har stor motståndskraft mot erosion. Det finns inga kända vattentäkter inom vägplaneområdet. 3.3.6 KOLLEKTIVTRAFIK Dalatrafik trafikerar delsträckan med linje 19 måndag till fredag. Det finns hållplatser på vägens båda sidor i centrum. 3.3.7 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Fotgängare och cyklister förekommer i stor omfattning på väg 800. Med föreslagen gång- och cykelbana på bro över Lillälven fram till infart till motormuséet förbättras trafiksäkerheten väsentligt för denna sträcka. 3.3.8 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK De två befintliga broarna är i mycket dåligt skick och har nedsatt bärighetsklass, BK2. 15

Bron över Lillälven rivs och ersätts med ny trespannsbro, liknande den gamla, i samma läge. Bron får en körbanebredd på 7,0 meter och en upphöjd gång- och cykelbana med bredden 2,5 meter. Den befintliga brons stenkoner monteras ner och återanvänds för den nya bron. Bron över flottningskanal till Kaplanstjärnen rivs och ersätts med ny enspannsbro, liknande den gamla. Bron får en körbanebredd på sju meter och kommer inte ha gång- och cykelbana. Brons nya koner, utförs med sprängsten och lutning 1:2 för att klara erosionsskador. Konernas övre del, ovan vattenytan tätas, vegetationsbekläds genom sådd av gräsfröblandning med lokal- och naturkaraktär. För bägge broarna gäller att den fria höjden och bredden under broarna blir oförändrade. Troligen kommer dessa broar att byggas under två vintrar (en bro per vinter). Under byggtiden krävs en tillfällig bro över Lillälven för att kunna användas för byggtrafik för byggandet av broarna och att inte trafikanter ska tvingas köra stora omvägar. Den tillfälliga bron föreslås utformas som en pontonbro med fri brobredd 4,2 meter och med bärighetsklass BK1. Bron monteras ner och läggs på land under sommaren mellan de bägge brobyggena. Broarnas utformning framgår av bifogade förslagsskisser broar, 141K2001, 141K2002, 142K2201, 143K2001 och 143K2002. Broarna ska av säkerhetsskäl ha räckesfyllnader av spjälgrindar med vertikala spjälor. 3.3.9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 3.3.9.1 Barriäreffekter Det skapas inga ytterligare nya barriäreffekter längs eller tvärs över vägen av föreslagna åtgärder. Under byggtiden föreslås en tillfällig bro uppströms Lillälven för att minska barriäreffekten över vattendragen under brobyggnationerna. 3.3.9.2 Buller Vägplanens föreslagna vägåtgärder innebär ingen väsentlig ombyggnad, dvs det är inte tänkt några nya vägsträckor eller andra platser för broarna över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen. Detta bärighetsprojekts riktade åtgärd består av att säkerställa nuvarande förbindelser genom att byta de gamla broarna och att nya byggs på samma plats som de befintliga. Enligt PM Buller har inga fastigheter idag bullervärden som överstiger Trafikverkets etappmål (riktvärdet) 65 db och 80 dba, ekvivalent nivå respektive maxnivå, som gäller för projekt som inte definieras som väsentlig ombyggnad. Inga särskilda bullerskyddsåtgärder planeras. 3.3.9.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar planeras. 3.3.9.4 Vibrationer 16

Inga särskilda skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer planeras. 3.3.9.5 Naturmiljö Utbyggnaden innebär utfyllnad i vattenmiljöer norr och söder om Lillälvsbron samt en kortare sträcka längs Kaplanstjärnens västra strandkant. Se plankartan. Vid Lillälvsbrons sydöstra sida föreslås stabilitetsstärkande åtgärder och erosionsskydd utföras med spont i släntfot. Tillfartsbankar till bro över flottningskanal till Kaplanstjärnen grundläggs på pålar i stället för mer kostnadseffektiva tryckbankar för att minimera intrånget i Kaplanstjärnens vattenmiljö. Vid tillfällig bro läggs fiberduk under vägbyggnadsmaterial för snabbare återställning av naturbetesmark och naturmiljö efter byggtiden. 3.3.9.6 Ekologiska samband Broarna byggs med dubbelsidiga utterhyllor från strandkant till strandkant så att småvilt kan passera ovan vattenytan under vägen. 3.3.9.7 Kulturmiljö Vägområdet har anpassats i största möjliga mån för att minimera markanspråk. Vägmiljön utformas med kantstöd av material som är naturliga, långsiktigt hållbara och anpassade till den omgivande kulturhistoriska miljön. Vid bron över Lillälven återanvänds befintligt stenmaterial för konerna. 3.3.9.8 Landskap Strandkanten och ny vägslänt vid Kaplanstjärnen moduleras och besås så att naturlig karaktär skapas. 3.3.9.9 Friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder planeras då byggnationen är begränsad till vintertid då båttrafik och roddklubb inte kommer att beröras. 3.3.9.10 Mark- och vattenföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. 3.3.9.11 Skyddsåtgärder under byggtiden Om brunnar i vägens närhet påträffas kontrolleras dessa före och efter byggskedet. Vid kvalitets- eller kvantitetsförändringar ska orsaken utredas och åtgärder vidtagas. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) krävs tillstånd för att rubba, gräva ut, täcka eller på något annat 17

sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen omfattar även fornlämningar som är dolda under marken. Kända fornlämningar som gränsar till arbetsområdet stängslas in för att inte användas som upplagsplats, skadas av entreprenadmaskiner etc. Fornlämningar på ett avstånd av 20 meter och längre bort från vägbygget markeras ut med flaggband/och trästolpe och fornlämningar i direkt närhet till bygget (0-20 meter) stängslas in med två meter högt byggstaket. Olika fornlämningar kan kräva olika skyddsåtgärder, typ av instängsling kan utifrån åtgärdsförslag ovan diskuteras från fall till fall med Länsstyrelsen under byggskedet. Naturvårdsverkets riktlinjer gäller. Värdefulla våtmarksområden vid Lillälvsbrons östra sida skyddas för skador, föroreningar m.m. från arbeten och maskiner under byggtiden. Arbeten som kan störa intilliggande bostadsbebyggelse ska genomföras under dagtid för att begränsa olika störningar enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Tidpunkt för arbete med broar samråds med jordbrukare för att minimera störningarna i jordbruksarbeten. Vid arbete i och i närheten till vatten bör grumling begränsas för att undvika att grumligt vatten transporteras till både små och stora vattendrag. Arbete utförs om möjligt vid låga flöden. Riskanalys för fastigheter upprättas innan byggstart. För att bibehålla matjordskvaliteten ska upplag av matjord som ska återanvändas ej vara högre än en meter. Matjorden får lagras högst en månad och arbetet får ej utföras sommartid. Etableringsplatser upprättas så att skador ej uppkommer på vattendrag, kända fornlämningar eller områden med genomsläppliga jordarter. Tillfällig uppställningsplats ordnas vid behov för Borlänge Roddklubb under byggtiden för att möjliggöra träning under tidig vår och höst. 3.3.10 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR 3.3.10.1 Beläggning Standardbeläggning enligt TRVK Väg. Slänter längs gång- och cykelbana besås med gräsfröblandning av naturkaraktär för att anpassas till befintlig miljö. 3.3.10.2 Belysning Belysningsstolpar på bron ska utföras med samma armatur (Thorn Viktoria) som på vägbelysningen men med stålstolpe lika bron över Dalälven med stolphöjd fem meter. Stolpen ska lackeras, brunröda NCS-kulör S7020-Y80R. Stolparna placeras på samma sida som gång- och cykelbanan med ett c-c avstånd på 20 m. Utrustningen ska väljas så en naturtrogen färgåtergivning erhålls. 18

Figur 3.3.10.2. Bron över Dalälven, väg 807, med röda belysningsstolpar. Korsningen vid väg 800/väg 805 och gång- och cykelbanan utanför bron ska belysas på hela sträckan. Stolpar, armatur och utrustning ska stämma väl överens med den belysning som finns på bron över Dalälven. Sex meter höga belysningsstolpar, lackeras brunröda NCS-kulör S7020-Y80R, av stål placeras med inbördes avstånd på cirka 30 meter. Tätare placering föreslås över broarna. 3.3.10.3 Driftvändplatser Det finns inga driftvändplatser på delsträckan. 3.3.10.4 Parkerings- och uppställningsytor Det finns inga parkerings- och uppställningsytor på delsträckan. 3.3.10.5 Rastplatser, informationsplatser Rastplats eller informationsplats finns ej på delsträckan. 3.3.10.6 Räcken Sidoräcken ska vara CE-märkta och sätts enligt VGU, Väg- och gatuutrustning till exempel vid passage av vattendrag. Vid broar skall räcken vara förstärkta. Sidoräcken finns angivna på bifogad illustrationsplan 100T0203 och profilritning 100T0301. Bägge broarna ska förses med CE-märkt broräcke med runda koniska stolpar/ståndare och rund topp- och navföljarprofil. Typ FMK:s broräcke. Räcket ska ha räckesfyllnad av spjälgrind med vertikala spjälor. Broräcket ska lackeras i brunröd NCS-kulör S7020-Y80R. Navföljare ska inte lackeras eftersom de utan synlig övergång ska fortsätta som vägräcke före och efter broarna. 19

Figur 3.3.10.6. Bron över Dalälven, väg 807 med röda räcken. 3.3.10.7 Skyltar och signaler Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. 3.3.10.8 Vägmarkering Vägmarkeringar utförs enligt VGU Vägmarkering och vägkantsutmärkning. 3.3.11 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR 3.3.11.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Se 3.3.3 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR. Inga nya anslutnings- eller parallellvägar planeras 3.3.11.2 Jord- och luftledningar Respektive ledningsägare bekostar flytt av ledningar inom befintligt vägområde och Trafikverket bekostar flytt av ledningar utanför befintligt vägområde om det inte finns avtal som reglerar annat. Längsgående ledningar Elledning finns på vägens vänstra sida mellan km 9/140 och 9/700. Elledning finns på vägens högra sida mellan km 9/270 och 9/380. Korsande ledningar Spillvattenledningar korsar vägen vid km 9/270. Elledningar korsar vägen vid km 9/360. Värmeledning korsar vägen vid km 9/470 (osäkert läge). 3.3.11.3 Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder planeras. 20

4 Konsekvenser av förslaget Detta kapitel utgör miljöbeskrivningen och bedömningen av trafikkonsekvenserna. Nedan redovisas positiva och negativa effekter av vägförslaget i jämförelse med om befintliga förhållanden behålles. De viktigaste konsekvenserna av föreslaget alternativ är följande: Positiva effekter + Full bärighet (BK1) på broar + Ökad trafiksäkerhet för alla trafikanter + Ökad tillgänglighet inom området för oskyddade trafikanter Negativa effekter - Mark tas i anspråk på hela delsträckan. - Ett våtmarksområde på vägens norra sida vid Lillälvsbrons nordöstra sida minskar i storlek. - Ny bro över flottningskanalen och brons tillfartsbankar gör intrång i Kaplanstjärnen. - Anläggandet av tillfällig bro påverkar friluftslivet negativt då säsongen för båttrafiken på Lillälven blir något kortare än vanligt. - En mindre del naturbetesmark behöver tas i anspråk under byggtiden för tillfart till den provisoriska bron. - Störningar för boende och verksamma längs vägen under byggtiden. 4.1 Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De två befintliga broarna är idag i mycket dåligt skick och har nedsatt bärighetsklass, BK2. Genom att byta ut dessa broar uppfylls funktionsmålet genom att bibehålla dagens tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning medverkar till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Vid utformningen av broarna har hänsyn tagits till säkerhet, miljö och hälsa det så kallad hänsynsmålet. Bro över Lillälven samt väg fram till motormuséet förses med 2,5 meter förhöjd kantstensseparerad gång- och cykelbana. Bron över flottningskanal till Kaplanstjärnen ges vägbredden 7,0 meter och kommer inte förses med gång- och cykelbana. Bron placeras så att det möjliggör en framtida komplettering av en gång-och cykelbro och fortsättning av en gångoch cykelbana norrut på väg 800. Broarnas utformning och detaljer anpassas till 21

omgivande miljö och befintligt material återanvänds där så är möjligt. Förslaget bidrar också till att förbättra livsbetingelserna för faunan. 4.1.2. Restid/komfort Trafikanternas restid påverkas inte av föreslagna åtgärder men trafikanternas komfort förbättras då fotgängare och cyklister får egen körbana del av sträckan. Trafikantservicen blir oförändrade. 4.1.3. Framkomlighet Framkomligheten blir bättre för alla trafikanter i förhållande till om befintliga förhållanden behålls. 4.1.4. Kapacitet Trafikmängden på delsträckan vid bron över Lillälven beräknas öka till cirka 2540 fordon/dygn (ÅDT). Trafikmängden på delsträckan vid bron över flottningskanal till Kaplantjärnen beräknas öka till ca 1490 fordon/dygn (ÅDT). Trafikökningen har beräknats med hjälp av Trafikuppräkningstal för EVA 2010-2030-2050 med prognosår 2030. 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Dalatrafik har två hållplatser på delsträckan, bägge i Torsångs centrum. 4.1.6. Trafiksäkerhet Under perioden 2003 till 2013-08-12 har det rapporterats fyra olyckor i Torsång. Dessa olyckor inträffade utanför vägplaneområdet, se 2.1.3. Siktlängder blir marginellt bättre på grund av vägens breddning, omkörningsmöjligheterna blir oförändrade. Fotgängare och cyklister får egen körbana, separerad från väg 800 med kantstöd på vägens norra sida, längs delsträckan bro över Lillälven fram till infart motormuséet, sektion km 9/390 enligt plankarta 100T0201. Fotgängare och cyklister får något bättre plats på bron över flottningskanalen till Kaplanstjärnen i och med en breddökning av bron. 4.2 Miljökonsekvenser 4.2.1. Hälsa och säkerhet Utbyggnad av en från vägen åtskild gång- och cykelbana från korsningen väg 800/Sunnanövägen och över bron över Lillälven fram till motormuseets infart bidrar till ökad tillgänglighet, minskad barriäreffekt och förbättrad trafiksäkerhet för barn och andra oskyddade trafikanter på sträckan. Breddningen av bron över flottningskanalen ger en marginell förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikantslag. Utbyggnaden av gc-banan ger ingen större hälsovinst då den är för kort för att kunna bidra till ökat cyklande lokalt och regionalt. 22

Båtlivet och båttrafiken bedöms inte påverkas av ombyggnadsalternativet då de nya broarna har samma fria höjd och farledsbredd som idag. Friluftslivet påverkas dock negativt under byggtiden. Den förbättrade bärigheten på broarna kan medverka till en viss ökning av tung trafik längs väg 800 och anslutande vägar i Torsång. Ökad trafikmängd kan ge en något ökad bullerstörning för fastigheter närmast vägen. Enligt PM Buller har inga fastigheter idag bullervärden som överstiger Trafikverkets etappmål (riktvärdet) 65 dba, som gäller för projekt som inte definieras som väsentlig ombyggnad. (Väsentlig ombyggnad innebär åtgärder som är så omfattande att det t ex är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning.) Trafikverket planerar därför inte att inom detta projekt utföra några bulleråtgärder. En ökning av trafikmängden bidrar även till en ökning av vibrationer i närheten av vägen. Ökningen av trafikmängden bedöms som marginell och konsekvenserna för boende bedöms som liten och negativ Eftersom dagens trafikmängd är låg bedöms en eventuell trafikökning inte leda till att hälsosituationen med avseende på buller och vibrationer påverkas över gällande riktlinjer. Konsekvenserna bedöms som oförändrade. De nya broarna utformas som dagens broar beträffande omhändertagande av vägdagvatten, d v s vattnet släpps via hängrännor ned i recipient. Broarnas ökade bärighetsklass, BK1, medför en liten ökning av tunga transporter enligt Trafikverkets bedömning. Då den totala trafikmängden längs sträckan är liten bedöms risken för olyckor som liten eller oförändrad i jämförelse med nollalternativet. I händelse av olycka med farligt godstransport kan stora negativa konsekvenser uppstå då miljöfarliga ämnen sprids nedströms vattendragen och orsaka skador på växt- och djurliv. 4.2.2. Natur- och kulturmiljö Förutsättningar Området kring Torsång är rikt på sjöar och vattendrag med omväxlande öppet odlingslandskap med mindre lövskogsridåer eller större skogspartier. Vid färd längs vägen erbjuds nya utblickar över sjöar och vattendrag. Se figur 4.2.1. Vid Lillälvbrons östra landfäste finns en näringsrik våtmark respektive strandäng enligt Borlänge kommun. Strandzonen i Kaplanstjärnen bedöms inte ha några större biologiska värden på grund av vattenregleringen enligt Borlänge kommun. Utfyllnaden, ca 160 m 2, i Kaplanstjärnen (km ca 9/415-9/465) bedöms därför inte påverka några intressanta biologiska livsmiljöer negativt i Kaplanstjärnen. Väg 800 från Torsångs centrum och nordost mot Vika sträcker sig inom strandskyddat område där vägen går på ett näs mellan Lillälven och Kaplanstjärnen. Strandskyddet syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten. Enligt 7 kap 16 punkt 3 i miljöbalken (1998:808) gäller inte förbudet byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan enligt väglagen (1971:9489). 23

Figur 4.2.1. Naturmiljöer kring Torsång. Torsång med omgivande miljö har lång historia. På det smala, flacka näset mellan Lillälven och Prästtjärnen ligger Torsångs kyrka med anor från 1200- talet som har central betydelse för riksintresset Torsångsbygden (K81 07). Trakten är en av de fornlämningsrikaste i Dalarna och ett nyckelområde för att förstå det forn- och medeltida samhällets framväxt. Se figur 4.2.2. Kyrkan, kulturlandskapet, de förhistoriska boplatserna och gravarna, vägstrukturen, vattendragen och de strandnära markerna speglar förutsättningarna för området och hur det har koloniserats och brukats genom tiderna. Dessa värden utgör motivet till riksintresset. Torsång speglar på ett unikt sätt mötet mellan hedendom och kristendom då ett gravfält (Torsång 26:1) bestående av fem högar finns mitt emot kyrkan på flottningskanalens norra sida mellan Lillälven och väg 800. Intilliggande Kaplanstjärnen sägs ha ett typiskt läge för en forntida kultplats. 24

Figur 4.2.2. Kulturmiljö kring Torsång. Ytterligare fornlämningar, som är skyddade enligt lag, finns på näset mellan Prästtjärn och Lillälven samt vid skolan, se figur 4.2.1. Motormuséet intill flottningskanalen och hembygdsgården norr om kyrkan är av kulturhistoriskt intresse. Kulturlandskapet innefattar för övrigt spridda bondgårdar, flertalet med kringbyggd karaktär och månghussystemet bevarat. Vid sammanflödet av Lillälven och Dalälven finns ordinär bebyggelse av tätortskaraktär. Ett fåtal fritidshus finns i området kring Lillälven. Estetiskt kan Torsång upplevas som rörigt bl a på grund av att belysningsstolpar, staket och annan utrustning i vägens närhet saknar sammanhållande form och färg. Konsekvenser Föreslagna åtgärder påverkar främst vägens närområde. Lillälvbrons släntfot kommer att flyttas ca tre meter norrut då bron och vägen breddas. Det nordöstra våtmarksområdet som berörs av utfyllnaden kommer att minska till ca hälften av dagens storlek vilket innebär att en viktig typ av naturmiljö som hyser en speciell flora och fauna minskar i yta. Breddningen medför måttligt negativa konsekvenser då våtmarkskrävande flora och fauna får minskat utrymme. Effekten och konsekvensen för strandängen på brons sydöstra sida bedöms bli marginell då förstärkningsåtgärder utförs med spont för att minimera intrånget. Vid ombyggnaden av bron över flottningskanalen behöver mark och vattenyta tas i anspråk invid Kaplanstjärnen. Utfyllnaden längs Kaplanstjärnens västra strand blir marginell vilket medför att strandlinjen och landskapsbilden förändras i mindre grad. 25

Under byggtiden uppstår tillfällig grumling av vatten som kan påverka fisk och vattenlevande fauna negativt. Kaplanstjärnens ev övriga naturvärden påverkas lokalt av utfyllnaden men inga bestående negativa konsekvenser bedöms uppstå. Vattnet och botten i Kaplanstjärnen, flottningskanalen, Lillälven och Dalälven kommer att påverkas negativt av de arbeten i vatten som kommer att utföras vid rivning av befintliga broar och byggnation av nya broar samt utfyllnad i vatten. Grumling som uppstår vid spont-, schakt- och grävarbeten kan påverka både fisk och bottenlevande fauna tillfälligt och några år efter utfört arbete. Konsekvensen av arbetet bedöms som tillfällig, liten och negativ. Anordning av torra passager för uttrar under båda broarna innebär en stor förbättring för småvilt som lever vid eller passerar längs vattendraget då barriäreffekten och olycksrisken vid vägarna minskar. Konsekvenserna för faunan är måttligt positiva. Breddad väg leder till en ökad mängd vägdagvatten. Vägdagvattnet planeras att omhändertas som i nollalternativet vilket innebär att vägdagvatten från broarna släpps ut i vattendragen. Öster om bron över Lillälven infiltreras vägdagvattnet i vegetationsklädda diken. Då ingen större trafikmängdsökning bedöms uppstå blir ökningen av mängden förorenat vägdagvatten marginell. Konsekvenserna avseende vägdagvatten för natur- och vattenmiljöerna av ombyggnaden bedöms bli oförändrade jämfört med dagens situation. De planerade åtgärderna, nya broarna och gång- och cykelbanan bedöms inte påverka den ekologiska och kemiska statusen för Lillälven och Dalälven då deras status i huvudsak beror på andra orsaker än påverkan från vägen. För att miljökvalitetsnormernas mål ska uppnås krävs andra åtgärder från andra verksamheter som inte ingår i vägplanen. De nya broarna påverkar inte allmänhetens tillgänglighet och framkomlighet i vattnen. Inte heller påverkar vägen tillgängligheten till strandområdena jämfört med dagens situation. Gång- och cykelbanan över Lillälvsbron ger en säkrare väg för oskyddade trafikanter och bidrar positivt till rekreation och friluftsliv lokalt. De planerade åtgärderna bedöms inte motverka strandskyddets syfte för allmänhetens tillgänglighet men i mindre grad sett från ett växt- och djurskyddsperspektiv. För att möjliggöra gång- och cykelbana krävs att ny mark tas i anspråk längs delar av sträckan. Vid bron över Lillälven planeras breddningen ske på norra sidan. Befintliga stenar i brokoner planeras att delvis återanvändas för att behålla en del av brons karaktär. Breddningen medför en förändring av landskapsbilden i ett känsligt parti av riksintresset men bedöms inte ge några större negativa konsekvenser för kulturmiljön och landskapsbilden om gestaltningsförslagets riktlinjer följs. Vid Kaplanstjärnen utförs en mindre utfyllnad i västra strandkanten för att möjliggöra den breddade bron. Se figur 4.2.3 26

Figur 4.2.3. Utfyllnader i Kaplantjärnen Åtgärden innebär att flottningskanalen förlängs något österut samt att en kortare del av slänten och strandlinjen längs Kaplanstjärnen västra del förändras något. Breddningen medför en mindre vidgning av näset där ett gravfält finns och att ett avsnitt av den ålderdomliga vägen förändras. Åtgärderna innebär att vissa kulturhistoriska samband bryts och förändras samt att landskapsbilden kring tjärnen förändras då den öppna vattenspegeln byter form. Intrånget i riksintresseområdet och den förändrade landskapsbilden bedöms ge en måttlig negativ konsekvens för kulturmiljön och landskapsbilden. Vid val av material och färger på de nya broarna eftersträvas en anpassning till den befintliga miljön men, broarna och vägen kommer ändå att kännas moderna i sitt uttryck i jämförelse med nollalternativet. Sammantaget bedöms konsekvenserna av de nya broarna och vägåtgärderna vara måttligt positiva till oförändrade för landskapsbilden och kulturmiljön. Inga kända fornlämningar bedöms beröras. 4.2.3. Hushållning med naturresurser En mindre del naturbetesmark behöver tas i anspråk för anslutningen till den provisoriska bron. Betesmarken och betesdriften påverkas något negativt av den tillfälliga vägkroppen under byggtiden. Efter byggtidens slut återställs betesmarken och betesdriften återupptas då gräset växt upp. Åtgärden bedöms inte påverka betesmarkens värden. Den nya utformningen av broarna påverkar inte, eller endast i mindre grad, framkomligheten för jordbruksmaskiner vilket är en positiv konsekvens för de använder broarna. Befintlig sten i koner och slänter vid Lillälvsbron kommer delvis att återanvändas till byggnation av koner till den nya bron. Se figur 4.2.3. Utriven betong kan, efter krossning, återanvändas i vägunderbyggnad efter att armeringsjärn sorterats bort. Armeringsjärn tillvaratas och återvinns. 27

Anläggandet av nya bredare broar, viss breddning av vägen samt utbyggnad av gång- och cykelbanan kommer att medföra ett underskott av byggnadstekniskt bra massor. Projektet kommer även att generera ett överskott av sämre massor. Befintlig matjord och massor av sämre kvalitet, silt och finkornigare jordarter, kan återanvändas i projektet för slänter och bankfyllning, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Då trafikmängden är relativt låg har Trafikverket beslutat att inga prover ska tas på vägdikesmassorna. Figur 4.2.3. Stenklädd slänt vid Lillälvsbrons sydöstra sida, strandäng till höger Sammantaget bedöms projektet ge en liten positiv konsekvens då resurser inom projektet kan tillvaratas och återanvändas. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Tillfällig uppställningsplats för kyrkbåt ordnas för Borlänge Roddklubb under byggtiden vid behov. Vägplanens föreslagna vägåtgärder innebär ingen väsentlig ombyggnad och inga särskilda bullerskyddsåtgärder planeras. Inga skadeförebyggande åtgärder mot luftföroreningar planeras. Inga särskilda skadeförebyggande åtgärder mot vibrationer planeras. Ny strandkant vid Kaplanstjärnen utformas med en flack och varierande slänt och naturlik strandlinje som besås med för trakten vanliga grässorter och med inslag av örter. Släntbeklädnad krävs för att hålla ihop den lösa jorden. Inga öppna stenkrossytor får förekomma vid broar och nya slänter. För att minska störningar för fisk planeras arbeten i vatten, som bl a kan innebära grumling, med hänsyn till fiskars lek- och yngelperioder (lågvattenperiod, vanligtvis höst och vinter). Broarna utformas med fria landpassager under broarna. På detta sätt kan utter och annat vilt vandra längs vattendraget. Vid tillfällig bro läggs fiberduk under vägbyggnadsmaterial för att underlätta snabb återställning av naturmiljö, exv vid hagmark vid Sunnanövägen, efter rivning av den tillfälliga bron och anfarten. Borttagen grässvål vid provisorisk bro läggs på upplag under byggtiden och läggs tillbaka vid återställning av marken. Väg 800 från Torsång centrum och nordost mot Vika sträcker sig inom strandskyddat område där vägen går på ett näs mellan Lillälven och Kaplanstjärnen. Enligt 7 kap 16 punkt 3 i miljöbalken (1998:808) gäller 28

strandskydd inte för Byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan enligt väglagen (1971:9489). Bron över Lillälven, inklusive gång- och cykelbanan, som ligger på vägens norra sida, kommer att få en bredd om 9,5 m. Bron över flottningskanalen blir 7 m bred. Utbyggnaden av gång- och cykelbanan innebär att den nya bron över Lillälven behöver breddas. Även bron över flottningskanalen till Kaplanstjärnen ska breddas för att förbättra säkerhet och tillgängligheten. Breddningarna innebär utfyllnad i vattenmiljöer norr om Lillälvsbron och ett avgränsat mindre området längs Kaplanstjärnens västra strandkant. På Lillälvsbrons sydöstra sida föreslås stabilitetsstärkande åtgärder och erosionsskydd utföras med spont i släntfot för att minska intrånget i intilliggande strandäng. Skyddsvärda träd och känsliga kulturmiljöer skyddas med plank eller stängsel. Befintliga fornlämningar ska skyddas under byggtiden. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Nytillkommande utrustning och växter anpassas till den befintliga omgivningens utseende och karaktär. Exempelvis föreslås markmaterial av natursten, tillkommande belysning ska överensstämma med belysning västerut längs väg 800, växtval utgår från befintliga arter i området m m. Stenar i brokoner och slänter vid Lillälven återanvänds. Inga öppna stenkrossytor får förekomma vid broar och nya slänter. Vid överskott av massor med sämre kvalitet bör det undersökas om det finns några projekt i närheten som behöver övertäckningsmassor. Vid upplag ska samråd hållas med tillsynsmyndigheten. För att bl a undvika långa transporter undersöks om det finns projekt i närheten som har överskott på bra massor eller om det finns närliggande täkter som massor kan tas ifrån. Miljökrav ställs i förfrågningsunderlaget enligt Trafikverkets dokument TDOK 2012:93, Generella miljökrav vid entreprenadupphandling. Hänsyn ska tas till känsliga natur- och kulturmiljöer vid val av uppställningsplatser av fordon, tillfälliga lagringsplatser m m. Placering av etableringsplatser bör samrådas med Borlänge kommun. Samråd bör hållas med Dalatrafik för planering av busstrafik, tillfälliga busshållplatser etc. Räddningstjänsten DalaMitt underrättas och informeras angående omledning av vägar och den tillfälliga bron. Särskild varsamhet ska gälla vid arbeten i och intill vatten där speciellt grumling av vattendrag ska undvikas. Grumlingen i vattendragen och tjärnen skall minimeras, t ex genom invallning/spontning vid grundläggningsarbeten. Vid eventuell länspumpning får ej orenat vatten släppas tillbaka direkt i vattnet. Åtgärder bör vidtas för att förhindra att slam förs vidare. Länsar används om risk för oljespill från maskiner föreligger. Vid rivning av befintliga broar och provisorisk bro får inga brorester lämnas på land eller i vatten. Information om planerade arbeten bör annonseras för att minska störningarna för boende, verksamhetsutövare i Torsång och andra berörda. 29

4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Ingen mark som idag används för jord- eller skogsbruk tas i anspråk för den föreslagna gång- och cykelbanan. En mindre del naturbetesmark behöver tas i anspråk tillfälligt för anslutningen till den provisoriska bron. Betesmarken och betesdriften påverkas något negativt av den tillfälliga vägkroppen under byggtiden. Efter byggtidens slut återställs betesmarken och betesdriften återupptas då gräset växt upp. Åtgärden bedöms inte påverka betesmarkens värden. 4.4.1 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3.3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på vägens båda sidor som är en halv meter bred utom på tomtmark där ingen kantremsa krävs. Kantremsan behövs för att kunna sköta framtida underhåll av vägen. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det tillkommande vägområdet är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 2440 m 2. Av denna yta är 150 m 2 tomtmark och resterande yta annan mark. 4.4.1.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om det inte har träffats någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken tas i anspråk. Den statliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 6240 m 2. 4.4.1.2 Vägområde inom detaljplan Inom delsträckan ligger inget vägområde inom gräns för detaljplan. 4.4.1.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I detta projekt krävs ingen inskränkt vägrätt. 30

4.4.1.4 Område med inskränkt drift I detta projekt finns inget område med inskränkt drift. 4.4.2 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT I vägplanen föreslås att cirka 28660 m 2, tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Områden är benämnda som annan mark och består av både mark och vatten. Dessa områden har markerats på plankartorna. Områdena kommer att användas som tillfällig förbifart/-uppställningsyta/-transportväg/-upplag, länsar samt för arbeten i och på vatten i samband med brobyggnation. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. Områden med tillfällig nyttjanderätt ligger inom gränsen för vägplanen med undantag för en yta nordöst om platsen för tillfällig bro. Där finns en grusad yta på fastigheten Sunnanö 1:3 som kan nyttjas som lagerplats för tillfällig bro under sommarperioden. Vid bedömning av tillfällig nyttjanderättsytor har hänsyn tagits till tidigare erfarenheter vid brobyggnationer. Till den tillfälliga brons tillfällig nyttjanderättsytor har hänsyn tagits för schaktarbeten för brofundament, tillfälliga upplagsytor för pålar, formmaterial och armering mm, kranplats för montering och demontering bro samt stag för pontonbron. Sunnanövägen från bron över Lillälven (km 1/400) fram till tillfälliga bron (km ca 2/100) med tillfällig nyttjanderätt är för att möjliggöra byggtrafik för att nå båda sidor om bron vid brobyggnation och samtidigt uppnå en förbifart för allmänheten. De ytor med tillfällig nyttjanderätt vid de två nya broarna har erfarenhetsmässig hänsyn tagits till erforderliga schaktarbeten för brofundament, tillfälliga upplagsytor för pålar, formmaterial och armering mm, kranplatser för byggnation av broarna, nedfart till bryggor för brobyggnation. 4.4.3 OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG Sunnanövägen är inte enskild väg utan är en allmän väg med kommunal väghållare. Vägområden för allmänna vägar med kommunal väghållare ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det kommunala vägnätet hanteras av kommunen. Se även 3.1.6 och 5.1.2. 4.5 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden uppkommer särskilda störningar. Dessa är begränsade i tiden, men kan ändå vara av betydelse, främst för närboende och de trafikanter som rör sig genom området. De grupper som utsätts för störningar under byggtiden bedöms vara boende längs delsträckan och trafikanter på väg 800. Tidvis störningar uppstår genom transporter till och från samt inom byggnadsområdet (buller och damm), arbete med entreprenadmaskiner inom området (buller och vibrationer) samt tillfälligt försämrad tillgänglighet och köbildning inom området. 31

Sunnanövägen, delsträckan mellan väg 800 och tillfällig bro, kommer att nyttjas för både byggtrafik och allmän trafik under byggtiden. Byggandet kommer att generera ett överskott av massor. Det är önskvärt att dessa massor omhändertas i vägens närhet, dels för att minska energikrävande transporter, dels för att minska anläggningskostnaderna för projektet. Föreslagna åtgärder påverkar inga barriäreffekter mer än under byggtiden då brobyggena innebär stora barriäreffekter för alla trafikantslag. Under arbetet kommer även områden för uppställning av fordon, tillfälliga lagringsplatser, provisoriska bron m m påverkas negativt. Tack vare den provisoriska bron kommer vägen under större delen av arbetet med ombyggnationen att vara öppen för lokaltrafik, vilket innebär en risk för vägarbetarna. Byggarbetena kan också leda till köbildning då framkomligheten bitvis minskar vilket i sin tur leder till viss ökning av trafikbuller och luftföroreningar. Med tanke på trafikmängden torde problemen bli kortvariga och begränsade. Arbetet med vägen påverkar framkomligheten och trafiksäkerheten för barn och andra oskyddade trafikanter, framför allt i centrum där målpunkter finns. Arbetet kan även medföra störningar för verksamheter i området som exempelvis busstrafik och jordbrukare men även utryckningsfordon. Bostadshus, caféet och kyrkans byggnader som ligger i närheten av det planerade bygget kommer framför allt att utsättas för buller och vibrationer från arbetsmaskiner och transportfordon. Broarna över Lillälven och flottningskanalen stängs, dock ej samtidigt, och ersätts av tillfällig bro under två vintrar för att upprätthålla kommunikationsstråken till och från Torsång öster- och söderut längs väg 800 och 805. Bron har bärighetsklass 1. Den tillfälliga bron innebär ökad trafikmängd och belastning på Sunnanövägen förbi kyrkan vilket kan påverka vägen och angränsande strandlinje då dålig stabilitet råder i området. Den tillfälliga bron innebär en period av intrång i naturmiljö då del av betesmark tas i anspråk. Även annan vegetation, som träd och buskar, i närheten av vägen kan skadas under byggarbetsperioden. Friluftslivet och båttrafiken på Dalälven och Lillälven kan kortare perioder påverkas negativt under byggtiden då framkomligheten minskar längs farvattnet p g a arbete vid och i vatten samt p g a den tillfälliga bron som hindrar passagen på Lillälven mellan Runn och Dalälven. Vid arbete med rivning av och arbete med broarna kan tillfällig grumling av vatten uppstå. Då inga fiskarter är av känsligare natur uppges leva i vattnen enligt Länsstyrelsen, bedöms endast mindre negativa konsekvenser för fisk och vattenlevande organismer uppstå under eller efter byggtiden. Sammantaget bedöms konsekvenserna under byggtiden bli negativa. 5 Genomförande och finansiering 32

5.1 Formell hantering 5.1.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras. Väglanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i 17-19 väglagen och 15-27 vägförordningen. 5.1.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. 5.1.1.2 Rättsverkningar och fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 33

5.1.2 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSANSVAR Trafikverket är väghållare för väg 800 och väg 805 och Borlänge kommun är väghållare för Sunnanövägen. Ingen förändring planeras. 5.1.3 KOMMUNALA PLANER För vägplaneområdet finns flera planer och bestämmelser. Det finns en inaktuell översiktsplan från 1991 för Borlänge kommun. Borlänge kommun hänvisar istället till Samordnad översiktsplan för Falun Borlänge från 1997 där Torsång anges som Rö25. Planen rekommenderar att jordbruksmarken ska bevaras och utnyttjas så att produktionsförmågan inte äventyras. Vidare säger planen att kulturmiljövärdena är väsentliga att tillvarata både ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Undantag från strandskyddsbestämmelserna behandlas restriktivt p.g.a. allmänhetens stora nyttjande av strandområden. Borlänge kommun är huvudman för översiktsplanen. Inom gränsen för vägplanen berörs ingen mark som nyttjas för jordbruk. För området finns också ett förslag till områdesbestämmelser från september 2007 (Områdesbestämmelser för område kring kyrkan i Torsång) och Fördjupad översiktsplan, Ösjön-Runn. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresset för kulturmiljövården och att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Torsång, bl a genom att ny bebyggelse ska anpassas till omgivande miljö i färg och form. Borlänge kommun är huvudman för dessa områdesbestämmelser. Under projektering av vägplanen har stor hänsyn tagits till dessa områdesbestämmelser. För att styra upp detaljprojekteringen under bygghandlingsskedet har ett gestaltningsprogram upprättats. Upprättat förslag strider inte mot ovan nämnda planer eller förslag till områdesbestämmelser. Arbetet med en ny gemensam översiktsplan för FalunBorlänge påbörjades våren 2012. I februari 2013 presenterades en samrådshandling som varit på remiss. En samrådshandling tas fram som skall ligga till grund för politikernas beslut om vilka ändringar som skall göras i översiktsplanen. I översiktsplanen beskrivs Torsång som en av flera möjliga entréer till Runn. Planen föreslår också att tillgängligheten och servicen till området kring Runn behöver utvecklas, bl a genom en cykelväg runt Runn. Föreslagen vägplan strider inte mot nämnda intressen utan kan bidra marginellt till att uppfylla översiktsplanen. 5.2 Genomförande Trafikverket avser att erhålla markåtkomst via fastställelse av vägplanen. Fastställelseprocessen utförs enligt väglagen och vägkungörelsen. Se kap 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning. Tidplan: Vägplan fastställd hösten 2014 34

Bygghandling klar våren 2015 Vattendom klar hösten 2015 Byggnadstid 2015-2017 5.2.1 BYGGHANDLING Bygghandling är nästa skede i processen. 5.2.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND Följande separata prövningsförfaranden enligt gällande lagar krävs innan detta vägprojekt får genomföras: Vid arbeten i vattendrag krävs generellt ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt MB kap 11 alternativt vattenanmälan beroende på vattenflöde och åtgärd För arbeten som innebär uppläggning av massor som kan förorena mark eller vatten krävs anmälan eller tillstånd. Anmälan sker till kommunen Om förorenad mark upptäcks skall det omedelbart anmälas till tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken 10 kap 9 För ingrepp i fast fornlämning (undersökning eller borttagande) krävs länsstyrelsens tillstånd enligt kulturminneslagen 2 kap 10 Nedanstående anmälningar eller ansökningar kan bli aktuella inom projektet: Anmälan för samråd skall göras avseende massupplag enligt miljöbalken kap 12 Tillstånd måste sökas för hantering av farligt avfall vid förekomst. Strandskyddsdispenser bedöms inte vara aktuella eftersom inga ingrepp görs utanför befintligt vägområde inom strandskyddsområde. Vid eventuella ingrepp utanför vägplaneområde ska strandskyddsdispens sökas. 5.2.3 PRODUKTION Projektet kommer att upphandlas och entreprenaden beräknas pågå under två år. Sunnanövägen och tillfällig bro över Lillälven kommer att nyttjas för både byggtrafik och allmän trafik under de två vinterperioder som broar byggs. 5.2.4 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING Inom projektet och inför upphandling av entreprenör upprättas en Åtgärdsförteckning i vägplanens miljöbeskrivning som beskriver åtgärder som ska följas upp och hur de ska hanteras i kommande skeden. Denna checklista fungerar som en kvalitetssäkring i projektet och följer med till nästa skede. Miljöbeskrivningen anger att det finns några aspekter som särskilt bör följas upp, följande områden har identifierats: 35

Det är lämpligt att ta med miljökompetens i projektets kommande skeden för att säkerställa att åtgärder utförs på för miljön bästa sätt. Miljöronder är en del av entreprenörens egenkontroll och kommer att genomföras kontinuerligt under byggtiden. Hänsyn ska tas till känsliga natur- och kulturmiljöer vid val av uppställningsplatser för fordon, tillfälliga lagringsplatser m m. Samråd med Borlänge kommun ska ske om val av etableringsplatser. Fiberduk läggs under vägbyggnadsmaterial för tillfälliga anslutningar till bro. Särskilt viktigt i känslig miljö för snabb återställning av naturmiljö, exempelvis i kohagen vid Sunnanö. Skyddsvärda träd och känsliga kulturmiljöer skyddas med plank eller stängsel. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Tillfällig båtplats för kyrkbåten anordnas vid behov. Samråd ska ske med Dalatrafik för planering av busstrafik, tillfälliga hållplatser m m. Räddningstjänsten Dala Mitt ska underrättas och informeras angående omledning av vägar och den tillfälliga bron. Särskild varsamhet ska gälla vid arbeten i och intill vatten där speciellt grumling av vattendrag ska undvikas. För att minska störningar för fisk planeras arbeten i vatten med hänsyn till fiskars lek- och yngelperioder (lågvattenperiod). Grumling av vattendragen och Kaplanstjärnen skall minimeras, till exempel genom invallning eller spontning vid grundläggningsarbeten. Vid eventuell länspumpning får ej orenat vatten släppas tillbaka direkt i vattnet. Åtgärder skall vidtas för att förhindra att slam förs vidare. Länsar ska användas om risk för oljespill från maskiner föreligger. Vid rivning av befintliga broar och provisorisk bro får inga brorester lämnas på land eller i vatten. Information om planerade arbeten annonseras för att minska störningarna för boende, verksamhetsutövare i Torsång och andra berörda. För att minska störningar under byggtiden följs Naturvårdsverkets riktlinjer i författningssamlingen NFS 2004:15 Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Mätning av vibrationer utförs under byggskedet för att kontrollera att ingen påverkan sker på närliggande bebyggelse. En kontroll- och skötselplan tas fram för diken och anläggningar. För att säkerställa att inga skador uppstår under entreprenaden görs en besiktning innan mark tas i anspråk för arbeten med ev. tillfälliga vägar, etableringsplatser, etc. När mark inte längre behövs ska den återställas och besiktigas inför återlämnande. Eventuella enskilda brunnar i vägens närhet ska kontrolleras före och efter entreprenaden. 36

5.3 Finansiering Rekommenderad investeringsram för projektet uppgår till 39.4 Mkr (prisnivå maj 2013) varav broar beräknas kosta cirka 32.6 Mkr. Projektet finns inte upptaget i Länstransportplan 2004-2015 för Dalarnas län. Broarna finansieras via bärighetsplan. Sammanfattning av kostnadsberäkningar (prisnivå maj 2013): ENTREPRENADARBETEN Bro över Lillälven GC-bana öster om Lillälven fram till infart motormuseet Bro över flottningskanalen Tillfällig bro under byggtiden Tillfartsvägar tillfällig bro inkl återställning Väg- och trafikanordningar Oförutsett under projekteringstiden (7,5 %) Anbudssumma Oförutsett under entreprenadtiden (15 %) Entreprenadsumma 21 200 kkr 300 kkr 5 600 kkr 2 500 kkr 2 100 kkr 200 kkr 2 400 kkr 34 300 kkr 5 100 kkr 39 400 kkr 6 Underlagsmaterial Trafikverket: Vägdatabanken, olycksstatistik från STRADA, Förstudie för väg 800 Torsångs centrum samt broar över Lillälven och flottningskanalen i Torsång, daterad juni 2008-05-07 Borlänge kommun. Primärkarta Lantmäteriverket. Digital fastighetskarta Länsstyrelsen i Dalarnas län, regionalt underlagsmaterial (RUM). Riksantikvarieämbetet. www.fmis.se Riksantikvarieämbetet, www.raa.se Skogsstyrelsen, Skogens källa. www.svo.se/skogenskalla Sveriges Geologiska Undersökning. Jordartskarta www.sgu.se 37

På Rambölls kontor i Falun finns bland annat följande underlagsmaterial: Checklista riskhantering Rapport geotekniska undersökningar inklusive bilagor Linjeberäkningar Tvärsektioner Anteckningar och protokoll från möten med väghållaren Härnösand 2013-12-09 Projektledare Trafikverket Region Mitt 38