VANDA STADS BOKSLUT 2011

VANDA STADS BOKSLUT 2011 Stadsfullmäktige 21.5.2012

Pärm: Informationen Pärmbild: Sakari Manninen, Informationen Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna, Förvaltningsservicen Tryckeri: Vanda stads tryckeri 5/2012

VANDA STADS BOKSLUT 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 1 1.1.2 Vanda stads förvaltning... 4 1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda... 8 1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin... 9 1.1.5 Vanda stads personal...17 1.1.6 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna...19 1.1.7 Miljöfaktorer...20 1.2 REDOGÖRELSE ÖVER HUR DEN INTERNA ÖVERVAKNINGEN ORDNAS...20 1.3 HUR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BILDAS OCH VERKSAMHETEN FINANSIERAS...22 1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas...22 1.3.2 Finansieringen av verksamheten...24 1.4 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH ÄNDRINGAR I DEN...27 1.5 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER...31 1.6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI...32 1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet...32 1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet...33 1.6.3 Väsentliga händelser som berör koncernen...33 1.6.4 Redogörelse över organiseringen av koncernövervakningen...34 1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal...37 1.7 BOKSLUTETS CENTRALA NOTER...41 1.8 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT...42 2. BUDGETENS UTFALL...44 2.1 FÖRVERKLIGANDET AV MÅL...44 2.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER...89 2.2.1 Driftsekonomins utfall...89 2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2011...173 2.2.3 Investeringsdelens utfall...176 2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken)...184 2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster...185 3. BOKSLUTSKALKYLER...186 3.1 VANDA STADS RESULTATRÄKNING...186 3.2 VANDA STADS FINANSIERINGSANALYS...187 3.3 VANDA STADS BALANSRÄKNING...188 3.4 VANDA STADS KONCERNRESULTATRÄKNING...190 3.5 VANDA STADS KONCERNFINANSIERINGSANALYS...191 3.6 VANDA STADS KONCERNBALANSRÄKNING...192 4. BOKSLUTETS NOTER...194 4.1 NOTER SOM GÄLLER UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET...194 4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet...194 4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av koncernbokslutet...196 4.2 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN...198 4.3 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN...202 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva...202 4.3.2 Noter till balansräkningens passiva...207 4.4 NOTER SOM GÄLLER SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER...212 4.5 NOTER TILL MILJÖBOKFÖRING...215 4.6 NOTER SOM GÄLLER PERSONALEN...219

5. SÄRREDOVISADE BOKSLUT...220 5.1 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK...220 5.1.1 Verksamhetsberättelse...220 5.1.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen...227 5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal...229 5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsväsende...232 5.1.5 Bokslutets underskrifte...236 5.2 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA...237 5.2.1 Verksamhetsberättelse...237 5.2.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen...241 5.2.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal...242 5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda...245 5.2.5 Bokslutets underskrifte...248 5.3 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA...249 5.3.1 Verksamhetsberättelse...249 5.3.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen...252 5.3.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal...253 5.3.4 Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa...256 5.3.5 Bokslutets underskrifte...259 5.4 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS EKONOMI...260 5.5 BOKSLUT FÖR ÖVRIGA SÄRREDOVISADE ENHETER...262 5.5.1 Bokslutskalkyl för bostadslånefonden...262 5.5.2 Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena...263 5.5.3 Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning...265 5.5.4 Bokslutskalkyl för Skadefonden...266 6. FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER...267 6.1 BOKFÖRINGSBÖCKER OCH REDOGÖRELSE FÖR FÖRVARING AV BOKFÖRINGEN...267 6.2 FÖRTECKNING ÖVER VERIFIKATIONSTYPER...268 6.3 KALKYLSCHEMAN FÖR NYCKELTAL...270 7. UNDERTECKNING AV BOKSLUTET OCH BOKSLUTSANTECKNING...272

1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Stadens ekonomi År 2011 ökade bruttonationalprodukten med 2,9 procent. På grund av euroområdets finansmarknadskris som började slutsommaren 2011 sänktes tillväxtprognoserna för kommande år och även för skattefinansieringen väsentligen mitt under beredningen av budgeten för 2012. Landets nya regering tillträdde i mars 2011 till följd av riksdagsvalet. I enlighet med regeringsprogrammet skars kommunernas statsandelar för 2012 med 631 miljoner euro. Osäkerhetsfaktorerna som är förknippade med skattefinansieringen utgör tillsammans med det ökande servicebehovet och investeringsbehoven en stor utmaning för behärskandet av stadens ekonomi under de närmaste åren. Sysselsättningen är en central framgångsfaktor för en stad som är beroende av kommunalskatten. År 2011 var antalet friställda färre än året innan, men arbetslöshetsgraden höll sig oförändrad och var i en regional jämförelse på en mycket hög nivå. I slutet av december var arbetslöshetsgraden 8,2 procent. Vanda stads bokslut för 2011 uppvisar ett överskott. Samtidigt fortsatte dock stadens skuldsättning eftersom bara cirka hälften av nettoinvesteringarna kunde täckas via inkomstfinansieringen. I sin helhet ökade skattefinansieringen som staden fick år 2011 med 4,1 procent, de jämförbara verksamhetsutgifterna med 5 procent och stadens långfristiga lån med 79 miljoner euro. Stadens avskrivningar år 2011 var bara ca 38 procent av nettoinvesteringarna. Därmed ska balansen i ekonomin inte bedömas enbart utgående från räkenskapsperiodens resultat utan även på basis av investeringarnas inkomstfinansieringsgrad och skuldmängdens utveckling. Räkenskapsårets resultat förbättras till sin del av en tomtaffär inom stadskoncernen, där en försäljningsvinst av engångsnatur på ca 11 miljoner euro tillfördes stadens verksamhetsinkomster År 2011 fortsatte reformerna i enlighet med Vandaavtalet. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut I enlighet med det bindande målet för 2011 bereddes bolagiseringen av stadens måltids- och städservice under 2011. Vantaan Tilapalvelut Oy inledde sin verksamhet 1.1.2012 och över 1000 anställda flyttade över från staden till bolaget. Stadsfullmäktige har för år 2011 uppställt ett bindande mål som gäller utarbetandet av ett ekonomibalanserings- och skuldprogram. Beredningen av programmet har inletts i början av året och det behandlas bl.a. vid stadsfullmäktiges vårseminarium 2012. Utsikterna för att nationalekonomin ska växa har hållit sig osäkra även efter utgången av räkenskapsperioden 2011. Osäkerheten i världsekonomin och euroområdet orsakar osäkerhet även i fråga om hur stadens skatteinkomstunderlag kommer att utvecklas. Hur de bindande målen nåddes Fullmäktige ställde totalt 38 bindande mål för 2011. Av dessa nåddes 22 helt, sex rätt väl, fem i någon mån och ett inte alls. Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Av målen nåddes 11 helt, tre rätt väl och fyra i någon mån. De centrala välfärdsrelaterade målsättningarna gällde sysselsättning och utbildning samt upprätthållande av servicenivån och kvaliteten. Staden 1

satsade kraftigt på framtiden genom att idka en aktiv näringspolitik och skapa förutsättningar för att Marja-Vanda realiseras. Vanda arbetsplatssufficiens är 103 procent. I Vanda har det helhetsbetonade arbetet med att stävja klimatförändringen fortgått i samarbete med näringslivet, kommuninvånarna och medborgarorganisationerna. Stadens insats i klimatarbetet gäller markanvändning, trafikanläggningar, energisparåtgärder och den egna byggverksamhetens kvalitet. Under 2011 har ett uppföljningssystem byggts upp för att mäta utfallet av klimatförändringsmålet. Vanda har traditionellt idkat mycket samarbete över verksamhetsområdesgränserna. Detta verksamhetssätt har stärkts genom en reform av stadens välfärdsarbetsgrupps arbete. De mål som omfattar hela staden har till fullo inkluderats i verksamhetsområdenas styrkort. Föremål för verksamheten har varit att genomföra det äldrepolitiska programmet, utveckla metoder för förebyggande arbete och i synnerhet att förebygga att barnskyddets klientantal växer. Särskilt genomförandet av det äldrepolitiska programmet har lyckats väl. Också utvecklingen av samarbetsprocesser för mentalvårds- och missbrukartjänster har syftat till att ta fram nya handlingsmodeller. Förverkligandet av samhällsgarantin för unga har fortsatt aktivt. Läget har förbättrats. Ändå var 871 ungdomar under 25 år arbetslösa i slutet av 2011. Utbildningsgarantin för unga förverkligades bra i Vanda. Antalet nybörjarplatser i gymnasieutbildning, yrkesutbildning inriktad på grundexamen, utbildning som bereder inför yrkesutbildning samt tilläggsundervisning uppgick kalkylmässigt till 104 % av den årskull som gått ut den grundläggande utbildningen. I slutet av augusti 2011 var ca 30 ungdomar utan plats. Under hösten togs kontakt med alla som blivit utan plats och de erbjöds aktivitetsalternativ. Gruppstorleken i den grundläggande undervisningen var ca 20,8 elever per klass. År 2009 var den genomsnittliga gruppstoleken 23,3 elever. I gymnasierna var antalet undervisningstimmar ungefär på samma nivå som år 2009. I Klubbverksamhet inom småbarnsfostran deltog 69 fler barn än år 2010. Antalet kundbesök i biblioteken har ökat något och öppettider har förlängts. Strävan har varit att minska antalet långtidsarbetslösa genom olika åtgärder. I december 2011 fick ändå 1 856 Vandabor arbetsmarknadsstöd för att de varit arbetslösa i över 500 dagar, vilket är ca 100 fler än vid motsvarande tidpunkt året innan. Detta beror på att även de, som blev arbetslösa under recessionen år 2009 och som inte lyckats ta sig in i arbetslivet på nytt, passerade under år 2011 gränsen om 500 dagars arbetslöshet. I Vanda verkar en delegation för sysselsättningsärenden. Fattigdomsdelegationen inledde sitt arbete år 2011. Strukturer och processer Av målen nåddes åtta helt, ett rätt väl och ett i någon mån. De centrala strukturella förändringarna gällde fastighetscentralen: omorganiseringen av verksamhetsområdet godkändes och Vantaan Tilapalvelut Oy grundades. Stadens reparationsbyggnadsfunktioner lades ut. En ny kalkylmodell för interna hyror togs i bruk. Tillväxtmålet på två procent när det gäller produktiviteten i stadens funktioner och service visade sig vara alltför krävande. Planen för e-tjänster som omfattar hela staden uppdaterades utgående från uppgjorda riktlinjer, prioriteringar och planer. Arbetet fortgår 2012. Utredningarna om för- och nackdelarna med en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda samt med en regionförvaltning med två nivåer behandlades i fullmäktige i januari 2011. Fullmäktige beslutade att ett förfarande enligt kommunindelningslagen för sammangång av Helsingfors och Vanda inte inleds (FGE 31.1.2011). Förnyelse och personalens välbefinnande i arbetet. Ett av de uppställda målen nåddes fullt ut, ett nåddes rätt väl medan ett mål inte nåddes alls. Ledarskapssystemet utvecklades och premieringssystemet för de anställda genomfördes. Ett mål var att sänka sjukfrånvaron med 0,2 procentenheter från 2010, men målet nåddes inte, tvärtom ökade sjukfrånvaron något. 2

Ekonomiska resurser och möjligheter Två av de uppställda målen nåddes fullt ut, ett nåddes rätt väl medan ett mål inte nåddes alls. Det hade ställts som mål att verksamhetsbidragets ökning under budgetåret 2011 underskrider skattefinansieringens ökning. Målet uppfylldes inte. Inte heller balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin blev gjort år 2011, men motsvarande mål har ställts för år 2012 så att programmet utarbetas till stadsfullmäktiges vårseminarium. Målet att utvärdera de organisatoriska reformernas helhetsekonomiska verkningar innan reformer genomförs och uppfölja de ekonomiska verkningarna efter reformen uppfylldes fullt ut. Planen för att på stadsnivå stävja ökningen i antalet verksamhetslokaliteter och för att förbättra lokalitetseffektiviteten blev inte färdig. Ett förslag till ny koncernstrategi behandlas i koncernsektionen i maj 2012. 3

1.1.2 Vanda stads förvaltning Stadsfullmäktige Samlingspartiet Heinimäki Heikki Hirvonen Reeta Häkkinen Juha Karén Timo Koivuniemi Petri Kunnas Jukka Larkio Johanna Lehmuskallio Paula Lehtovuori Hanne Leppänen Janne Mäkinen Tapani Nevander Vesa Norres Lasse Orpana Anita Palo Markku Porthén Jari Puha Seija Suonperä Kaarina Virta Raija Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Ala-Nikkola Taina Grönfors Eija Hako Jukka Hyttinen Eila Jääskeläinen Markku J. Kiljunen Kimmo Kuntsi Hanna t.o.m. 20.6.2011 Kähärä Sirkka-Liisa Lindtman Antti Loikkanen Eva Maria Murto Marja-Leena Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Puoskari Pentti fr.o.m. 20.6.2011 Päivinen Tiina-Maaria Sainio Jari Sodhi Ranbir Tahvanainen Säde Gröna förbundet Alén Sini Kauppinen Sirpa Kokko Hannu Korhonen Leena Kostilainen Anniina Mäkelä Mikko Niinimäki Terhi Pajunen Sirpa Saarivuo Maria 4

Sannfinländarna Auvinen Timo Jurva Johanna Jääskeläinen Pietari Malmi Juha Nieminen Johannes Niikko Mika Niinistö Jaakko Uppala Timo Vänsterförbundet Heinonen Ilmari Laakso Jaakko Saastamoinen Tuula Saramo Jussi Tyystjärvi Kati Centern i Finland Ansalehto-Salmi Irja Kuokkanen Marjut Ryhänen Riitta Svenska folkpartiet Härmälä Göran Karlsson Patrik Kristdemokraterna Hurri Maija Jääskeläinen Jouko Stadsfullmäktiges ordföranden Ordförande Antti Lindtman (SDP) I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) II vice ordförande Leena Korhonen (GRÖNA) 5

Stadsstyrelsen Samlingspartiet Häkkinen Juha Lehmuskallio Paula Mäkinen Tapani Orpana Anitta Suonperä Kaarina Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Hako Jukka Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Gröna förbundet Mäkelä Mikko Pajunen Sirpa Vänsterförbundet Holopainen Matti Sannfinländarna Niemelä Arja Niinistö Jaakko Centern i Finland Wallenius Arja Stadsstyrelsens ordföranden: Ordförande Tapani Mäkinen (SAML) I vice ordförande Jukka Hako (SDP) II vice ordförande Sirpa Pajunen (GRÖNA) Föredragande (31.12.2011) Tf. stadsdirektör Martti Lipponen Redovisningsskyldiga (31.12.2011) Tf. stadsdirektör Martti Lipponen Tf. biträdande stadsdirektör Pirjo van Nues Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen Tf. biträdande stadsdirektör Leea Markkula-Heilamo Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth Tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Nygren Verksamhetsområdesdirektör Mika Savolainen 6

Vanda stads organisation 2011 Stadsfullmäktige Revisionsnämden Externarevisionen Stadsstyrelsen Centralvalnämden Koncernsektionen Stadsdirektören Fritids- och invånarservicenämnden Biträdande stadsdirektör Områdeskommittéerna, Sv ensk a k ommittén Centralförvaltningen Verksamhetsområdes direktör Fritid och invånarservice Direktioner Affärsverk Styrelser Bolag Undervisningsnämnden Svenskspr. sektionen Sektionen för yrkesutbildning Grundskolornas direktioner Biträdande stadsdirektör Fastighetscentralsnämnden Verksamhetsområdes dire ktör Bildningsväsendet Fastighetscentralen Social- och hälsovårdsnämnden Sektion Biträdande stadsdirektör Stadsplaneringsnämnden Kommunaltekn. sektionen Miljönämnden Bygglovssektionen Biträdande stadsdirektör Social- och hälsovårdsväsendet Markanvändning och miljö 7

1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska ekonomin var stadd i god tillväxt i början av 2011 men tillväxten bromsades upp av den europeiska skuld- och finanskrisen och vände mot slutåret till en recession i synnerhet för exportindustrins del. År 2011 växte BNP med ca 2,9 procent, inkomstnivån med 2,8 procent och lönesumman med ca 4,8 procent. Lönesumman växte kraftigast i byggbranschen, övriga servicebranscher och i handeln, svagast i den offentliga sektorn. Inflationen steg exceptionellt högt och var 3,4 procent år 2011 när den hade varit noll år 2009 och 1,2 procent år 2010. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjönk till 7,8 procent år 2011 men mot slutet av året slutade arbetslösheten att minska. Räntenivån har hållits låg år 2011 låg 3 månaders euribor i medeltal på 1,4 procent och 10-årsräntan i medeltal på 3,0 procent. Hela den offentliga ekonomin uppvisade ett underskott på 1,2 procent i förhållande till BNP och den offentliga skulden närmade sig 50-procentsgränsen år 2011. Kommunernas verksamhetskostnader växte snabbare och år 2011 försvagades kommunernas verksamhetsbidrag med 5,2 procent. Kommunernas skatteinkomster växte med 3,9 procent, statsandelarna med 3,3 procent och kommunernas årsbidrag försvagades med 15 procent jämfört med året innan. Kommunernas investeringsutgifter höll sig på en hög nivå i synnerhet för de stora städernas del och kommunernas lånestock växte med 1,76 milj. euro år 2011. Kommunernas sammanlagda skulder i slutet av 2011 var 11,2 milj. euro. I totalt 22 kommuner var årsbidraget negativt och i 123 kommuner var det mindre än avskrivningarna år 2011. Utvecklingen i Helsingforsregionen och Nyland Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick folkmängden i Nyland till 1 548 690 personer i slutet av 2011 och ökade med 16 380 under året. Invånarantalet ökades av naturlig befolkningstillväxt (7 310), migration inom landet (2 130) och immigration (6 930 personer). Immigrationen var 2 000 personer större än året innan. I Helsingforsregionen var befolkningsökningen 16 570 personer, varav den naturliga befolkningstillväxtens andel var 7 100, migrationens inom landet 2 700 och immigrationens 6 600. Regionen hade 1 059 300 invånare i början av året. Jämfört med hela landet var Nylands andel av immigrationen 42 procent och av hela befolkningsökningen 65 procent. Huvudstadsregionens fyra städer stod för 85 procent av befolkningsökningen i hela Helsingforsregionen. Av migrationen inom landet var andelen 96 procent och av immigrationen 91 procent. Produktionstillväxten slutade helt i Helsingforsregionen under det tredje kvartalet av 2011 och i jämförelse med året innan var tillväxten bara 0,3 procent. Industriproduktionen började krympa i slutet av året och problemen för företagen i IT-branschen syntes även i Helsingforsregionen. Också för serviceföretagen vände konjunkturprognoserna på minus i oktober. I byggbranschen växte företagens produktion och personal under det tredje kvartalet, men konjunkturförväntningarna försvagades klart. Även hushållens bedömningar av den ekonomiska utvecklingen har försvagats under hösten 2011. I december hade Nyland en arbetslöshetsgrad på 6,9 procent. Det totala antalet arbetslösa var 56 540, d.v.s. 2 460 färre än året innan. De arbetslösa i Nyland utgjorde 22 procent av de arbetslösa i hela landet. Av de arbetslösa i Nyland var 2 815 permitterade i slutet av 2011, fyrahundra färre än i december 2010. Antalet lediga arbetsplatser i Nyland var i slutet av året 9 270, d.v.s. lite färre än ett år tidigare. I hela landet fanns 26 500 lediganslagna arbetsplatser. Också för Helsingforsregionens del var arbetslöshetsgraden 6,9 procent I de 14 kommunerna fanns det totalt 49 470 arbetslösa och 8 760 lediga arbetsplatser. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden för de fyra städerna i huvudstadsregionen var 7,2 procent. Av de lediga arbetsplatserna i regionen fanns nästan 90 procent i dessa kommuner, av de arbetslösa 81 procent. 8

I jämförelse med år 2011 steg priserna för gamla våningshuslägenheter med 3,3 procent i hela landet, 4,0 procent i Nyland och 4,3 procent i huvudstadsregionen. I fråga om gamla radhuslägenheter var förändringen 1,8 procent i hela landet, 1,6 procent i Nyland och 1,4 procent i huvudstadsregionen. Nya våningshuslägenheter blev 4,5 procent dyrare i hela landet och 2,4 procent i huvudstadsregionen. För radhusens del var prisstegringen större. Både i hela landet och i huvudstadsregionen steg bostadspriserna med drygt 2,5 procent. Ökningen var lika stor i aravabostäder och i fritt finansierade bostäder. 1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Befolkningen ökade med mer än 2 800 personer, immigrationsrekord Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick Vandas invånarantal till 203 001 personer i slutet av år 2011. Befolkningen ökade under 2011 med 2 946 personer. I den befolkningsprognos som gjordes upp våren 2011 prognostiserades ökningen uppgå till 2 400 år 2011. I prognosen bedömdes migrationsöverskottet bli 600 personer men i realiteten blev det nästan 1 400 personer. Tre fjärdedelar av migrationsöverskottet kom från utlandet. Migrationen inom landet uppvisade i Vanda ett migrationsöverskott på 300 personer. De två åren innan hade Vanda ett underskott i fråga om migrationen inom landet. Den alltmer betydande invandringen bidrog däremot till en ökning av Vandas befolkning med nästan 1 100 personer år 2011, vilket är mer än någonsin förr. Det föddes färre nya Vandabor än året innan och över 100 färre än prognosen. Över 100 fler Vandabor gick bort 2011 än 2010, dvs. över 1 200 personer, vilket är något mer än prognostiserat. Kastet i befolkningsprognosen uppstod dock huvudsakligen av ett inflyttningsöverskott som var större än beräknat. Bild. Befolkningsändringen i Vanda åren 1995 2011 enligt delfaktorer 3 500 3 000 2 500 personer 2 000 1 500 1 000 500 0-500 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 invandring migr. inom landet födelseöverskott ändring totalt De senaste fem åren har befolkningsökningen varit på nedgång i Helsingforsregionens kranskommuner och på uppgång i Vanda, Esbo och Helsingfors. I Esbo vände nettoflyttningsrörelsen inom landet 2010 och uppvisade överskott efter några år av underskott. I Helsingfors har nettomigrationen inom landet redan länge varit på plussidan. År 2011 uppvisade migrationen inom landet ett överskott på 670 personer i Esbo och på 1 560 personer i Helsingfors. Däremot har nettomigrationen både i Esbo och Helsingfors varit större än i Vanda, år 2011 var den i Esbo mer än 1 400 och i Helsingfors närmare 3 500 personer. I båda städerna var den större än året innan. Nettomigrationen uppgick i hela landet till 15 800 personer, drygt tretusen fler än 2010. 9

Största befolkningsökningen i storområdet Aviapolis Enligt förhandsuppgifter växte befolkningen i storområdet Aviapolis med nästan tusen personer år 2011. I Björkby var tillväxten 550 och i Myrbacka 470 personer. I storområdet Korso ökade befolkningen med 370, i Dickursby med 260 och i Kivistö med 210 personer. I storområdet Håkansböle minskade befolkningen mer ca 70 personer. Bland stadsdelarna var befolkningstillväxten störst i Backas, Rosendal, Kivistö och Gladas. I Myrbacka storområde koncentrerades den största befolkningstillväxten, förutom till stadsdelen Myrbacka, också till Mårtensdal. I Kivistö storområde växte stadsdelen Kivistö mest, i Aviapolis Rosendal och Backas. I Dickursby storområde ökade befolkningen, förutom i Sandkulla, mest i Björkhagen, och i Björkby storområde i Gladas, Björkby och Havukoski. I Korso ökade antalet invånare mest i Nissbacka. Enligt förhandsuppgifter minskade befolkningen i totalt 28 stadsdelar i Vanda, mest i Håkansböle. Enligt tillgänglig förhandsstatistik ökade befolkningen nästan som beräknat i de åldersgrupper som har störst betydelse med tanke på kommunens tjänster. Antalet barn under skolåldern förändrades i staden som helhet huvudsakligen enligt prognosen: de var omkring femtio fler än beräknat. I storområdena var skillnaden gentemot prognosen högst 30 barn i endera riktningen. Antalet barn i grundskoleåldern ökade i hela staden med omkring trettio fler barn än beräknat. I Myrbacka var barnen i grundskoleålder 60 fler än beräknat medan de i Håkansböle var 40 färre än beräknat. Antalet personer med ålderspension ökade lite mindre än beräknat i storområdena Dickursby och Aviapolis men lite över prognosen i övriga storområden. Den största felprognosen gällde befolkningen i arbetsför ålder: Antalet personer i arbetsför ålder ökade i Vanda med 660 fler än beräknat, särskilt i storområdet Aviapolis. I ändorna av Vanda, i Myrbacka och Håkansböle, minskade antalet personer i arbetsför ålder. Enligt en befolkningsprognos som gjordes i fjol våras kommer antalet invånare i Vanda att öka med 2 220 år 2012. En ny befolkningsprognos som omfattar åren 2013 2022 görs i maj juni. Hösten 2012 görs även en ny prognos över de invånare i Helsingforsregionen som har främmande språk som modersmål. (Källor: Statistikcentralen och Facta-kommunregistret) Antalet arbetslösa minskar långsamt Vid årsskiftet var arbetslöshetsgraden i Vanda 8,2 procent, vilket efter Högfors och Lojo var den högsta siffran i Helsingfors ekonomiska region. I hela den ekonomiska regionen var arbetslöshetsgraden 7,0 procent och i hela området för Nylands NMT-central 6,9 procent. Det totala antalet arbetslösa i Vanda var 8 890, d.v.s. 390 färre än året innan. År 2011 var antalet arbetslösa i Vanda var lägst i september, då de var 8 140. I slutet av december 2011 hade 2 310 Vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 50 färre än ett år tidigare. Antalet långtidsarbetslösa har hållits på ungefär samma nivå hela året. Till följd av de senaste årens recession har antalet arbetslösa under 25 år ökat snabbt: antalet i januari, 1 160 personer, var det högsta under år 2011. I slutet av december var deras antal redan betydligt lägre, dvs. 870 personer, vilket är 170 personer färre än i december 2010. 10

Bild. Unga arbetslösa under 25 år i Vanda månadsvis under åren 1995 2011. 3 500 3 000 2 500 arbetslösa 2 000 1 500 1 000 500 0 15 19-åringar 20 24-åringar 1995 2000 2005 2010 I december 2011 hade antalet permitterade också minskat avsevärt i jämförelse med ett år tidigare: 440 Vandabor var permitterade. Ett år tidigare var antalet över 500. Antalet lediga arbetsplatser i Vanda var vid förra årsskiftet 1 380, dvs. ungefär lika många som vid årsskiftet innan. På 2000-talet har antalet lediga arbetsplatser varit som störst i januari i fjol, då de var närmare 2 900 till antalet. (Källa: statistik från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Vandas Arbets- och näringsbyrå) Antalet färdigställda bostäder var det högsta sedan år 1990; andelen småhus stannade under en tredjedel Under 2011 färdigställdes 2 132 nya bostäder i Vanda, dvs. omkring åttahundra fler än år 2010. År 1990 färdigställdes 2 816 bostäder men därefter minskade bostadsproduktionen: på 1990-talet var den årliga bostadsproduktionen i snitt 1 650 bostäder och på 2000-talet 1 600 bostäder. Målsättningen på 2 000 bostäder per år som uppställts i Vandas bostadsprogram uppfylldes senast åren 2003 och 2004. Fokus i bostadsbyggandet, om man ser till antalet färdigställda bostäder, inriktades under 2011 på storområdena Aviapolis och Dickursby. Av de bostäder som färdigställdes 2011 var 784 hyresbostäder som byggts med statligt stöd (kort och långt räntestöd), dvs. ett par hundra fler än år 2010. I fråga om 149 hyresbostäder var staden, d.v.s. VAV, byggherre. Antalet är cirka trettio färre än år 2010. Även år byggdes bostadsrättsbostäder i Vanda, sammanlagt 167 stycken. Andelen småhus (egnahemshus, par- och radhus) av alla bostäder som färdigställdes i Vanda uppgick till endast 27 procent. År 2100 restes ett femtiotal fler egnahemshus I Vanda än året innan, men klart färre än under 2000-talet i genomsnitt. Det byggdes även färre andra småhus år 2011 än under de två föregående åren. Antalet färdigställda bostäder i flervåningshus var hela 625 fler än året innan. 11

Bild. Färdigställda bostäder i Vanda åren 1995 2011 enligt hustyp 2 250 2 000 1 750 Höghus Småhus antal bostäder 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utifrån de bostäder som var under byggnad och de bygglov som hade beviljats för att bygga bostäderna uppskattar man att det under loppet av 2012 byggs klart färre bostäder i Vanda än år 2011, dock fler än år 2010. Tre femtedelar av de bostäder som byggs utgörs av våninghuslägenheter. Fokus i bostadsbyggandet ligger på axeln Dickursby Björkby. Källa: kommunregistret Facta Inte bara bostadsbyggnationen ökar I Vanda har det under de senaste åren uppstått nya arbetsplatser i jämn takt. Enligt de senaste officiella uppgifterna minskade emellertid antalet arbetsplatser i Vanda under 2009 med hela 4 580. Ökningen i antalet arbetsplatser per år har under 2000-talet, med undantag för år 2005 (då antalet arbetsplatser förra gången minskade i Vanda), varit klart större i jämförelse med antalet färdigställda bostäder. Under 2010 och 2011 har antalet arbetsplatser åter ökat som vanligt (Statistikcentralen: arbetskraftsundersökning) Den ekonomiska recessionen under slutet av 2000-talets första decennium lämnade sina spår i Vanda även i fråga om byggandet av arbetsplatser: under år 2010 färdigställdes bara 71 000 m 2 -vy annan våningsyta än bostadsvåningsyta, vilket var så mycket som 250 000 m 2 -vy mindre än år 2009 och det lägsta under hela 2000-talet. År 2011 byggdes åter mer verksamhetslokaler: mängden färdigställda verksamhetslokaler fördubblades jämfört med år 2010. Nästan tre femtedelar av den färdigställda våningsytan byggdes i storområdet Aviapolis. En sjättedel av våningsytan färdigställdes i Dickursby. 12

Bild. Annan än bostadsvåningsyta färdigställd i Vanda under åren 1995 2011 350000 300000 250000 Övriga byggnader Offentliga byggnader Lagerbyggnader Industribyggnader Trafikbyggnader Affärs- och kontorsbyggnader 200000 m²-vy 150000 100000 50000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nästan hela den färdigställda våningsytan (87%) byggdes i nybyggnader. Nästan hälften av den byggda våningsytan färdigställdes i affärs- och kontorsbyggnader och en fjärdedel i lagerbyggnader. Under det innevarande året kommer också tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande att ligga i området utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under innevarande år beräknas bli lika stor som i fjol. Affärs- och kontorsbyggnader samt lagerbyggnader utgör största delen av den färdigställda våningsytan. Källa: kommunregistret Facta Skatteinkomst Staden fick sammanlagt 835,6 milj. euro i skatteinkomst år 2011. Skatteinkomsten ökade med 3,8 procent jämfört med år 2010. Budgeten överskreds för skatteinkomstens del med 7,6 milj. euro. Kommunalskatt inflöt 710,2 milj. euro år 2011, en ökning på 1,9 procent jämfört med kommunalskatteinkomsten år 2010. I hela landet ökade kommunernas skatteinkomst år 2011 med 2,8 procent jämfört med året innan. Förskott på kommunalskatt för skatteåret 2011 inflöt totalt 669,6 milj. euro, en ökning på cirka fyra procent jämfört med motsvarande redovisning året innan. Två gånger under år 2011 gjorde staten en rättelse som minskade kommunernas fördelningsandel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåren 2010 och 2011, först i juli för redovisningen av skatteåret 2010 och i augusti beträffande år 2011 och ännu på nytt i november i samband med den s.k. debiteringsredovisningen då beskattningen för år 2010 färdigställts och i december beträffande skatteåret 2011. Stadens andel av kommunalskatten var ca 0,044036 år 2010 och 0,043661 år 2011. Befolkningstillväxten ökar andelen något, men stadens fördelningsandel minskas av att stadens inkomstskattesats hållits intakt medan medelvärdet ökat för kommunernas inkomstskattesats i hela landet. Förvärvsinkomsterna ökade i Vanda i takt med hela landet år 2010 (tvärtemot förhandsuppgifterna) och förhandsstatistiken för förvärvsinkomsterna 2011 blir färdig våren 2012. Kommunalskatteintäkterna från skatteåret 2009 (efterskatt) var ca 21,4 milj. euro och novembers s.k. debiteringsredovisning för skatteåret 2010 (skatteåterbäringen till skattebetalarna) var -57,2 milj. euro. Stadens samfundsskatteintäkter var 65,6 milj. euro år 2011, vilket var en ökning på 35,6 procent jämfört med året innan. Budgeten överskreds för samfundsskattens del med 10,6 milj. euro. Stadens fördelningsandel av kommunernas samfundsskatteandel år 2011 var 0,040597; år 2010 var andelen 0,034777. Stadens fördelningsandel år 2011 beräknades utgående från medelvärdet för de kalkylenliga andelarna skat- 13

teåren 2008 och 2009. Kommungruppens samfundsskatteandel stannade kvar på 0,3199 år 2011. Kommunernas samfundsskatteintäkt ökade med 18,1 procent år 2011. Stadens fastighetsskatteintäkter var totalt 59,9 milj. euro år 2011, en ökning på ungefär en procent jämfört med året innan. Fastighetsskattens procentsatser höjdes inte år 2011. År 2011 var fastighetsskatten enligt debitering var 61,1 milj. euro, varav ca 80 procent inflöt från fastigheter och byggnader som omfattas av fastighetsskattesats, 19 procent från permanenta bostadsbyggnader och ca en procent från obebyggda bostadstomter som omfattas av höjd fastighetsskatt. Fastighetsskatten minskades av korrigeringar i början av år 2011 vilket även gjorde att intäkterna för hela året underskred debiteringen. Tabell. Stadens skatteinkomst år 2011 1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Skatteinkomst 828 000 0 828 000 835 600 7 600 Kommunens inkomstskatt 711 000 0 711 000 710 169-831 Andel av samfundsskatteintäkter 55 000 0 55 000 65 575 10 575 Fastighetsskatt 62 000 0 62 000 59 856-2 144 Tabell. Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Beskattningsbar Inkomstskattesats inkomst, milj. euro Ändring i % 2006 18,50 3 082,4 6,0 2007 18,50 3 336,3 8,2 2008 18,50 3 591,6 7,7 2009 18,50 3 656,7 1,8 2010 19,00 3 730,0 2,0 2011* 19,00 * Beskattningen för 2010 färdigställs hösten 2012 Tabell. Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt Fastighetsskattesatser 2010 Allmän 1,00 Stadigvarande bostadshus 0,32 Kraftverk 2,85 Obebyggd byggnadsplats 2,50 14

Statsandelar Staden fick år 2011 sammanlagt 136,6 milj. euro i statsandelar till sin driftsekonomi, vilket var 5,9 procent mer än året innan. Statsandelen för basservice var 136,9 milj. euro och övriga statsandelar till undervisnings- och kulturväsendet -0,3 milj. euro. Stadens ansökan om behovsprövad höjning av statsandelen avslogs. Enligt finansministeriets beslut 30.12.2010 fick staden totalt 135,2 milj. euro i statsandel för basservicen. I december 2011 preciserade finansministeriet sitt beslut 25.11.2011 om utbetalning av statsandelar för inledande av grundläggande undervisning på så sätt att andelen minskades med 0,11 euro/invånare i alla kommuner. För Vandas del var verkan -43 480 euro. Å andra sidan ökade finansministeriet 25.11.2011 statsandelen för kommunernas basservice med 8,42 euro/invånare i anknytning till Tehys arbetsmarknadsavtal 2007. I Vanda var verkningen 1 664 095 euro år 2011. Merparten av statsandelen för basservice består av kalkylenliga kostnader inom social- och hälsovårdsväsendet samt förundervisningen och den grundläggande undervisningen. Från dessa subtraheras kommunens finansieringsandel och till dem adderas den allmänna delen per invånare och de avdrag och tillägg per invånare som görs i statsandelen. Avdragen hänför sig bl.a. till finansieringen av utvecklingen av kommunernas datateknik och till arbetsmarknadsreformen år 2006. Tilläggen är främst kompensation för höjda skatteavdrag för åren 2010 och 2011. Utjämningen av statsandelarna utgående från skatteinkomsten var -59,3 milj. euro år 2011 (-62,2 milj. euro år 2010). För undervisnings- och kulturväsendet var totalfinansieringen inklusive undervisnings- och kulturministeriets första beslut 31.12.2010 om undervisning enligt huvudmannasystemet -0,4 milj. euro. Ministeriet fattade i slutet av år 2011 ett beslut som justerade totalfinansieringen med -0,3 milj. euro och inkluderade en korrigering på 127 507 euro som betalas till staden i februari 2012 men bokförs som inkomst för år 2011. Korrigeringen anknyter främst till att antalet elever i yrkesutbildning preciserats. År 2011 var statsandelsprocenten för basservicen 34,11 och för huvudmannafinanseringen (gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning) 41,89 procent. Besluten om hemkommunsersättningsinkomster som fattas i samband med statsandelsberäkningen samt återbetalningen av återkraven av underhållsstöd har bokförts i enlighet med bokföringsanvisningarna på egna separata konton. Tabell. Statsandelarna i stadens driftsekonomi 2011 1000 euro Ursprunglig budget Budget-Budgeändringar efter ändringarna Utfall Avvikelse Statsandelar 133 000 0 133 000 136 577 3 577 Basservicens statsandel 136 855 136 855 Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet -278-278 Övriga statsandelar 0 0 Beträffande finansministeriets beslut 31.12.2010 om statsandelar för basservice har subtraherats återbetalningar av återkrav av underhållsstöd 1 361 712 euro, beaktats finansministeriets beslut 25.11.2011 om avdrag på -0,22 euro/invånare för inledande av grundläggande undervisning (-43 480 euro), beaktats finansministeriets beslut 25.11.2011 om tillägg på +8,42 euro/invånare i samband med Tehys arbetsmarknadsavtal 2007 (+1.664.095 euro). I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut 29.12.2011 har en korrigering på 127 597 euro beaktats i statsandelarna för år 2011. 15

Budgetutfallet 2011 Budgeten för 2011 godkändes av Vanda stadsfullmäktige 15.11.2010. Stadsstyrelsen antecknade verksamhetsområdenas driftsplaner som beretts enligt budgeten för kännedom 31.1.2011. Den ursprungliga budgeten för 2011 slutade på resultatet -29,6 milj. euro samt på en bruttoinvesteringsnivå på totalt 210,3 milj. euro. Enligt budgeten kunde bara en femtedel av nettoinvesteringarna ha finansierats via inkomstfinansieringen. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2011 om ändringar i budgeten för 2011 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna blev det budgeterade resultatet för räkenskapsåret -41,5 milj. euro. I bokslutet för 2011 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till 13,3 miljoner euro. Till sin nivå är bokslutets resultat enligt med de resultatprognoser för hela staden som presenterats i rapporteringen under hösten 2011. Till exempel har det under 2011 beaktats i prognoserna att ränteutgifterna underskrids och skattefinansieringen överskrids, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Då budgeten jämförs på stadsnivå ska de 14,6 milj. euro för ombyggnaden av Ring III beaktas som budgeterats som inkomster och utgifter i driftsekonomin (budgeteringssättet avtalades innan projektet inleddes). De kostnader som under året bokförts som driftsekonomiska utgifter överförs i bokslutsskedet till balansräkningen, där driftsekonomins utfall nollställs. För projektet bokförs inte verksamhetsinkomster. Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten När man ser på staden som helhet var de största avvikelserna i driftsekonomin i förhållande till den ändrade budgeten för 2011 (frånsett budgetverkan av Ring III): - Verksamhetsinkomsterna överskreds med 16,7 milj. euro (varav 10,9 milj. euro försäljningsvinst från tomter som sålts till VAV Asunnot Oy). - Räntekostnaderna underskreds med 11,1 milj. euro - Verksamhetskostnaderna underskreds med 10,2 milj. euro - Skatteinkomsterna överskreds med 7,6 milj. euro - Statsandelsinkomsterna överskreds med 3,6 milj. euro I den ändrade budgeten 2011 var verksamhetsinkomsterna för stadens driftsekonomi 330,3 milj. euro. Verksamhetsinkomsterna som utföll under 2011 uppgick till 347,1 milj. euro, d.v.s. de överskred den ändrade budgeten med 16,7 milj. euro. Att verksamhetsinkomsterna överskreds berodde framför allt på försäljningsvinsten på 10,9 milj. euro av engångsnatur från försäljningen av tomter till VAV Asunnot Oy. Dessutom överskred utfallet av flera verksamhetsområdens verksamhetsinkomster den ändrade budgeten och delvis även prognoserna för verksamhetsinkomsterna. Stadens verksamhetsutgifter utan tillverkning för eget bruk var 1267,6 milj. euro i den ändrade budgeten. Utfallet av verksamhetsutgifterna utan tillverkning för eget bruk var 1257,4 milj. euro år 2011. Verksamhetsutgifterna utföll således till 99,2 procent. Verksamhetsutgifterna för 2011 utföll enligt den nivå som prognostiserats för staden som helhet, när man beaktar den höjande verkan som det nya allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet som trädde i kraft 1.1.2012 hade på semesterlöneperiodiseringen i bokslutet. På grund av tidpunkten för avtalet kunde denna verkan inte beaktas i budgeten 2011 eller ens i prognoserna för 2011. I den del av bokslutet där budgetutfallet jämförs ges en noggrannare beskrivning av budgetens utfall i förhållande till de bindande budgetmål som stadsfullmäktige fattat beslut om. Skattefinansieringen 2011 utföll enligt slutårets prognoser. Jämfört med budgeten var skatteinkomstsutfallet följande: kommunalskatten (beräknad) 99,9 procent, samfundsskatten 119,2 procent, fastighetsskatten 96,5 procent och statsandelarna 102,7 procent. Allt som allt överskred utfallet av skattefinansieringen budgeten med 11,2 milj. euro. Utfallet av de finansiella intäkterna och utgifterna var år 2011 totalt 16,2 milj. euro, när de sammanräknade finansiella intäkterna och utgifterna i budgeten 2011 var 1,3 milj. euro. Differensen mellan budget och utfall uppkom till en stor del av att räntekostnaderna i budgeten underskreds på grund av att 16