TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-08-01 Dnr: 2012/341-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Utforma lokala värdighetsgarantier Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten avseende värdegrundsarbete och värdighetsgarantier 2012-2015. Ärendebeskrivning Ett omfattande arbete avseende värdegrund och värdighetsgarantier har genomförts under åren 2012-2015. I bifogad rapport beskrivs de olika aktiviteter som genomförts inom ramen för de stimulansmedel och prestationsersättning som Västerås stad erhållit för ändamålet.en särskilt utsedd projektledare har lett arbetet som bedrivits nära verksamheterna och med fokus på dialog och delaktighet. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 9 juli 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Värdegrundsarbete och värdighetsgarantier 2012-2015 Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
Rapport 2015-07-08 Diarienr 2012/341-ÄN-750 Sociala nämndernas förvaltning Linnéa Norrvik Värdegrundsarbete och värdighetsgarantier 2012-2015 1. Bakgrund och förutsättningar Regeringen beslutade den 1 mars 2007 att tillsätta en utredning med fokus på vad begreppet värdighet för äldre innebär. Den 1 januari 2011 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) i kraft som innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Förarbetena till bestämmelsen finns i regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen (prop. 2009/10:116). Den nya lagtexten går under benämningen den nationella värdegrunden och syftet med införandet är att tydliggöra olika aspekter såsom integritet, till exempel privatliv och kroppslig integritet; självbestämmande, individanpassning och delaktighet; insatser av god kvalitet, gott bemötande och att den äldre personen ska uppleva trygghet. Den nationella värdegrunden lyder: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Målgruppen för värdegrunden är äldre personer, dvs personer som är 65 år och äldre. Det är den gräns som normalt tillämpas i socialtjänstlagen när det gäller avgränsning av äldre i förhållande till andra grupper. Värdegrunden gäller bland annat vid insatser som är beslutade enligt 4 kap. 1 och 2 SoL 1 För att den nationella värdegrunden ska ha verkan krävs en nära koppling mellan tillämpning av värdegrunden och att följa upp, utvärdera och säkra kvaliteten i äldreomsorgen utifrån dess inriktning. Det är även viktigt att den enskilde individen, enkelt och lättillgängligt kan ta del av relevant information om hur utförarna av äldreomsorg tillämpar och arbetar med värdegrunden. Värdegrunden är en aspekt av kvaliteten i äldreomsorgen 1 Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen slutrapport om prestationsersättningar 2011-2014, socialstyrelsen.
2 (16) I propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen lyfter man fram möjligheten att ge utfästelser i form av värdighetsgarantier. Dessa ska vara en konkretisering av hur kommunen arbetar med den nationella värdegrunden och blir därmed en kvalitetdeklaration av den egna verksamheten. Den nationella värdegrunden ska vare en utgångspunkt för alla som arbetar inom äldreomsorgen. Som ett led i att kommunerna skulle börja tillämpa de nya bestämmelserna tog socialstyrelsen fram en vägledning som har fungerat som stöd för kommuner som valt att utforma lokala värdighetsgarantier, kopplade till den nationella värdegrunden Kommunen har det yttersta ansvaret för äldreomsorgen och därför har regeringen bedömt att de kvalitetsnivåer som ska finnas för äldreomsorgen är kommunens ansvar. Av den anledningen ska också värdighetsgarantierna vara lokalt utformade. Projektarbetet i Västerås stad startade i mars 2012 och har setts som två delar. Dels värdegrundsarbetet utifrån syftet med lagändringen och dels arbetet med att utveckla konkreta garantier. Fokus har sedan start, lagts på dialog och delaktighet. Västerås stad har vid sex tillfällen ansökt och blivit beviljad prestationsmedel från socialstyrelsen för värdegrundsarbete. Totalt har Västerås stad tilldelats 7,3 milj under perioden 2011-2015 Prestationsmedlen har använts för: Förbereda arbetet med att ta fram värdighetsgarantier Spridning av den nationella värdegrunden Utbildning av personal inom värdegrundsområdet Utformning av värdighetsgarantier Uppföljning och revidering av värdighetsgarantier 2. Värdegrundsarbete Målet med införandet av värdegrunden i socialtjänstlagen var att ange den inriktning och det förhållningssätt som ska gälla för äldreomsorgen. Syftet var att tydliggöra den människosyn, de värderingar och det förhållningssätt som ska gälla i den dagliga verksamheten för att kvaliteten ska utvecklas och tilliten till äldreomsorgen öka. Utgångspunkten för värdegrunden är att äldre ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrunden tydliggör de etiska värden och normer som ska ligga till grund för arbetet inom äldreomsorgen. För att den ska få verkan krävs att chefer och personal har kunskap om värdegrundens bakgrund och samanhang samt vet hur den kan implementeras och integreras i omsorgen. För att uppnå att äldre personer upplever välbefinnande och ett värdigt liv behöver äldreomsorgen
3 (16) respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning Ett värdegrundsarbete är ingen engångsinsats. För att skapa bra förutsättningar för ett hållbart värdegrundsarbete behöver chefer och medarbetare ha kunskaper i värdegrund och bemötande, samt hur värderingar skapas och vidmakthålls. För att bidra till att äldre lever värdigt liv och känner välbefinnande krävs att personalen ser situationer utifrån de äldres perspektiv. Personalen behöver vara medvetna om på vilket sätt deras agerande får effekter på de äldres välbefinnande och välmående. Syftet med värdegrundsarbetet i Västerås stad har varit att sprida kunskap om den nationella värdegrunden samt bidra med verktyg för att kunna skapa ett hållbart värdegrundsarbetet på såväl äldreboende och i hemtjänsten och som i sin tur leder till höjd kvalité av äldreomsorgen. Kartläggning och informationsfas I enlighet med uppdraget så gjordes under våren 2012 en inventering av hur utförare av äldreomsorg i Västerås stad arbetar med värdegrundsfrågor och hur väl man känner till den nationella värdegrunden. Detta gjordes genom besök ute i verksamheterna, där i första hand chefer intervjuades. De fick information om värdegrunden och dess bakgrund och arbetet med värdighetsgarantier och fick därefter själva redogöra för hur deras arbete med värdegrundsfrågor ser ut. Både kommunala och privata utförare blev besökta. Resultatet visade på stor variation i hur mycket fokus som läggs på värdegrundsarbete ute i verksamheterna. Det fanns exempel på enheter där värdegrundsfrågor är integrerade i det dagliga arbetet, men det fanns även verksamheter där värdegrundsfrågor och reflektion kring dessa inte förekom alls. Den vanligaste anledningen till att inte arbeta med värdegrundsfrågor ansågs i första hand vara tidsbrist och i andra hand bristande kunskaper hos cheferna själva. Att driva en förändringsprocess är krävande och en svårighet enligt många är att lyckas få med hela personalgruppen i processen. Många chefer lyfte fram önskemålet att få utbildning i ämnet värdegrund. De upplevde att de saknade inspiration och verktyg till att kunna uppmuntra personalgruppen till reflektion. De lärdomar som drogs under kartläggningen var att det fanns en bristande kunskap om den nationella värdegrunden. Upplevelsen var även att det fanns svårigheter att se vinsten med att arbeta efter värdegrunden och att tiden inte räcker till. Utifrån det som framkommit behövdes fokus läggas på att göra värdegrunden väl känd bland chefer och personal och att lyfta fram de effekter som den kan föra med sig. Värdegrunden ska fungera som ett förhållningsätt och vara integrerad i det dagliga arbetet, med målet att bidra till en mer individanpassad omsorg av äldre, snarare än något som tar bort tid från den äldre individen.
4 (16) Information till personal Under 2012 och 2013 gavs information om den nya värdegrunden till personal på arbetsplatsträffar. Alla enheteschefer fick dessutom information genom ett personligt besök Utbildning Förutom den grundläggande informationen om den nationella värdegrunden har flertalet utbildningar inom värdegrundsområdet erbjudits av projektet. Externa utbildare har hyrts in och då tjänsterna har upphandlats har det resulterat i att flera olika utbildare har anlitats och att utbildningsupplägg och tillvägagångsätt för att utvärdera kursen har sett olika ut. Antal personer som utbildats inom projektet 2012-2015 Yrkesgrupp Antal Chefer 116 Biståndshandläggare 35 Undersköterskor 77 Legitimerad personal 106 334 Utbildning av chefer Som ett led i de önskemål som framkom under kartläggningen, fick alla chefer i äldreomsorgen från alla utförare möjlighet att delta i en heldagsföreläsning i grundläggande värdegrund. Dagen handlade om hur man praktiskt kan leda en verksamhet utifrån den nationella värdegrunden. Syftet var att ge cheferna möjlighet att initiera ett värdegrundarbete med fokus på de olika värdebegreppen och ge dem inspiration till att omsätta det i det praktiska dagliga arbetet. Utbildningen gav kunskap om hur man som ledare kan utveckla och stödja verksamheten att arbeta med värdigt liv och välbefinnande för äldre. Genom att ta del av föreläsningen där konkreta exempel gavs på hur värdegrundsarbete kan se ut, var förhoppningen att cheferna skulle bli inspirerade och på så sätt bidra till en förändringsprocess i riktning mot en äldreomsorg med värdegrunden i fokus. Under föreläsningen togs det upp grundläggande information om den nationella värdegrunden och dess bakgrund, samt hur man praktiskt kan gå tillväga för att implementera den nationella värdegrunden i äldreomsorgens verksamhet. Responsen från deltagarna var i huvudsak mycket positiv och efter första omgången fanns önskemål som ledde till att ytterligare en omgång anordnades för de som inte kunde delta första gången, samt för nytillträdda chefer. Första omgången 2012 deltog 56 chefer och vid andra omgången 2014 deltog 60 chefer. Totalt har 116 chefer utbildats.
5 (16) Utbildning av biståndshandläggare Efter eget önskemål från biståndsenheten anordnades en utbildning för alla biståndshandläggare som jobbar mot äldreomsorgen. Utbildningen gav kunskaper i hur biståndhandläggarens roll i arbetet med den nationella värdegrunden kan se ut och hur värdegrunden kan ligga till grund för biståndsbedömningen. Utbildningen gavs under en heldag och innehöll även praktiska övningar i att tillämpa den nationella värdegrunden utifrån en biståndshandläggares perspektiv. Värdegrundsledare 2013 fick Västerås stad möjlighet att ansöka om prestationsmedel för att utbilda värdegrundsledare. Syftet med att utbilda värdegrundsledare var att stödja utvecklingen av värdegrundsarbetet inom äldreomsorgen ytterligare. I sin roll ska värdegrundsledaren fungerar som en ambassadör för värdegrunden och vara ett stöd till chefer genom att utveckla metoder och arbetssätt som ska förverkliga den nationella värdegrundens syfte. Värdegrundsledarna ska kontinuerligt föra diskussioner med personalgruppen och uppmuntra till reflektion kring värdegrunden och värdighetsgarantierna. Genom att skapa en ökad förståelse för den äldres perspektiv hos personalen ska värdegrundsledaren medverka till att individer som har insatser av äldreomsorgen får ökade möjligheter att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Utbildningen av värdegrundsledare var upplagd som en processutbildning som löpte över ett år vilket möjliggjorde en personlig utveckling för undersköterskorna och på så sätt en kvalitetsökning för verksamheten. Teoretiska pass varvades med dialog, gruppsamtal och grupparbeten. Det ingick även rollspel och praktiska övningar, samt reflektion i grupp och individuellt. I utbildningen har värdegrundsledarna fått arbeta med vikten av god kommunikation. Som verktyg fick de med sig en en etisk reflektionsmodell samt en kortlek med fallbeskrivningar. Fallbeskrivningarna utgår ifrån den nationella värdegrunden. Totalt har 77 undersköterskor och vårdbiträden utbildats till värdegrundsledare, fördelat på två utbildningsomgångar med start i april 2013 och i januari 2014. Utbildningsplatserna fördelades jämt bland utförarna.
6 (16) Antal värdegrundsledare/utförare Omgång 1 Omgång 2 Totalt ProAros 28 16 44 Attendo 8 12 20 Humana 2 1 3 Mälarhem 2 2 Skultuna 1 1 Tillberga,Parkgården 1 1 2 Hjärtpunkt Skiljebo 1 1 Kosmo 1 1 Citykyrkan 1 1 Viskos 1 1 Domicare 1 1 45 32 77 Effekterna av värdegrundsledarnas arbete har varit goda och chefer beskriver att de får stöd i att driva värdegrundsarbetet och att det har bidragit till att hela personalgruppen har fått ett nytt förhållningssätt. Personalen har uppskattat att få diskutera etiska dilemman och reflektera över frågor kring värdighet och välbefinnande, vilket tidigare aldrig riktigt hunnits med. Personalen beskriver att det är lättare att diskutera känsliga frågor som rör hur variationen i bemötande ser ut bland personalen, när de försöker se det utifrån den äldres perspektiv. Värdegrundsledarna beskriver sitt arbete med värdegrundsfrågor som givande och meningsfullt och upplever att det går att göra skillnad för de äldre genom att ständigt föra diskussioner med sina kollegor om hur deras bemötande och agerande har inverkan på de äldres mående. De beskriver att samtalen kring värdegrundsfrågor dessutom har bidragit till ett bättre och mer öppet klimat kollegorna emellan. Flera värdegrundsledare upplever att de får för lite tid av sin chef för detta arbete, medan andra tycker att det är tillräckligt. Den vanligaste modellen är att värdegrundsledaren leder diskussioner i en timme en gång i månaden vid en arbetsplatsträff. Andra har en stående tid varje vecka då de samlar personalgruppen och diskuterar situationer som har uppstått och coachar peronalen i hur de ska lösa problemet. Om en situationen dykt upp där det är svårt att bemöta en brukare, gör många så att de hittar en fallbeskrivning i kortleken som påminner om det verkliga fallet. När de har diskuterat fallet, som är neutralt, går de över till att diskutera det verkliga fallet och hur det ska lösas. Ett problem som har uppstått är att flera värdegrundsledare bytt arbetsplats vilket leder till att en enhet får flera värdegrundsledare och en annan blir utan. Exempelvis har idag Hälleborg fem värdegrundsledare och fem andra boenden har blivit utan. ProAros planerar att lösa det genom att själva utbilda nya värdegrundsledare.
7 (16) Socialstyrelsens värdegrundsutbildningar Socialstyrelsen har under åren 2011 2013 genomfört flera utbildningar i värdegrundsarbete inom äldreomsorgen på högskolenivå. Dessa utbildningar har getts vid flera olika lärosäten och vänt sig till chefer, biståndshandläggare samt legitimerad personal inom äldreomsorgen. Utbildningar som anordnats av socialstyrelsen: Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen,7,5 hp Fördjupningsutbildning i värdegrundsarbete, 7,5 hp Nationell ledarskapsutbildning, 30 hp Webbutbildning i värdegrund Utbildningarna har gått på kvartsfart och har därför gått att kombinera med ordinarie arbete. Deltagarna har kunnat välja mellan att examineras och få högskolepoäng, eller avstå examination och då i stället få ett kursintyg. Utbildningarna har varit webbaserad med ett antal fysiska möten som komplement (förutom den utbildning som var helt och hållet webbaserad). Utbildningarna har legat utanför projektet men personalen har uppmuntrats att gå, vilket flera har gjort. Antal personer i Västerås stad som har gått socialstyrelsens utbildningar Utbildning Enhetschef Bist.hand leg.pers Summa Att leda och arbeta utifrån.. 21 7 2 30 Fördjupningsutbildning 4 0 0 4 Nationell ledarskapsutbildning 4 0 0 4 Webbutbildning 20 0 12 32 Utbildning av legitimerad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter) De prestationsmedel som Västerås mottog under perioden 2012-2013 lades på utveckling inom värdegrundsområdet för chefer och undersköterskor. Under den perioden inkom flera önskemål från både chefer och undersköterskor om att även den legitimerade personalen borde få utbildning inom ämnet. Den legitimerade personalen jobbar nära undersköterskorna och om endast den ena personalgruppen får fördjupade kunskaper i ämnet så kan värdegrundsarbetet hämmas. Av prestationsmedlen som Västerås stad fick för 2014 valde därför projektet att satsa en del av dessa på utbildning för den legitimerade personalen. Utbildning gavs under en heldag och innehöll bl a värdegrundens bakgrund och relation till värderingsförändringar i vårt samhälle, samt en fördjupning i hur personalen kan uppfylla värdegrundens två nyckelbegrepp, värdigt liv och välbefinnande för de äldre.
8 (16) Utvärderingen visade ett snitt på 4,6 (skala 1-5 där 1 motsvarar inte alls nöjd och 5 motsvarar mycket nöjd). All legitimerad personal bjöds in och totalt deltog 106 personer i utbildningen. 3. Värdighetsgarantier Utgångsläge Värdighetsgarantier syftar till att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Värdighetsgarantierna ska baseras på den nationella värdegrunden och arbetet med värdighetsgarantier kan på så sätt komplettera och stödja arbetet med den nationella värdegrunden, på lokal nivå. Lokala värdighetsgarantier blir ett instrument för att omsätta den nationella värdegrunden i praktiken Genom att ge grundläggande information om äldreomsorgen i kommunen, som också inbegriper vad som ska prägla de insatser som erbjuds (värdegrund) och konkreta utfästelser till de äldre (värdighetsgarantier), blir det tydligt för de äldre, deras anhöriga och medborgarna vad som gäller. Garantierna ska handla om att omsorgen om äldre ska vara utformad så att det står klart att omsorgstagarna kan leva ett värdigt liv samt att det ges goda förutsättningar för att uppleva välbefinnande. Värdighetsgarantierna är kommunens utfästelse gentemot den äldre som har stöd och hjälp av socialtjänstens tjänster. I riktlinjerna för användning av statliga medel för att utforma lokala värdighetsgarantier betonar socialstyrelsen särskilt vikten av att säkerställa att äldre personer med insatser, deras anhöriga och medborgare erhåller information om de lokala värdighetsgarantierna och hur uppföljning av dessa ska ske. Det innebär att den äldre och dess anhöriga ska känna till garantin samt veta hur man framför synpunkter och klagomål om kommunen inte lever upp till garantierna. Socialstyrelsen betonar även att de lokala värdighetsgarantierna ska vara något utöver det som individen redan blivit beviljad enligt 4 kap. 1 och 2 SoL. Kommunen har ansvaret gentemot den enskilde för det som omfattas av socialtjänstens verksamhet. Värdighetsgarantierna är därför den beslutande nämndens åtagande i förhållande till den äldre personen. Garantierna ska gälla för alla oavsett om individen har insatser av kommunal eller privat utförare. Den nationella värdegrunden lyfter fram normer och etiska värden för äldreomsorgen. Genom att införa lokala värdighetsgarantier bidrar det till att ge de som tar emot stöd och hjälp från äldreomsorgen bättre förutsättningar för att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den äldre individen ska veta vad han/hon kan förvänta sig av äldreomsorgen och känna trygghet i detta. Målet är att den äldre individenska vara delaktig i beslut och ha inflytande över sitt eget liv. I Västerås vision, Västerås 2026 Staden utan gränser, är ledorden samspel, trygghet, ansvar, delaktighet och frihet. För att gå mot visionen ska alla insatser inom äldrenämndens ansvarsområde präglas av delaktighet, självbestämmande
9 (16) och integritet. Äldreomsorgen ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. Sanktionsmöjligheter En lokal värdighetsgaranti är inte en garanti i civilrättslig mening, men kommunen kan välja att införa en frivillig kompensation enligt ändringen i 2 kap. 10 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till en enskild person. Om kommunen väljer att inrätta en värdighetsgaranti som är kopplad till kompensation, ska det vara tydligt vad kompensationen består av och under vilka omständigheter den ges. En kompensation kan se ut på olika sätt, antingen ekonomisk kompensation eller exempelvis en nedsatt avgift. Inhämtning av synpunkter Kunskap och synpunkter har till stor del inhämtats från referensgrupper. För att få en så nyanserad bild som möjligt, skapades fem referensgrupper. Deltagarna var äldre med insatser av hemtjänst, äldre som bor på särskilt boende, anhöriga, samt två olika grupper personal som arbetar inom äldreomsorgen. Grupperna träffades under 2012 vid tre tillfällen à två timmar. Som utgångspunkt användes den nationella värdegrunden och dess värdebegrepp, som tillsammans med brukarenkäternas resultat samt äldrenämndens mål och indikatorer, utgjorde ett underlag för diskussion. Syftet var att samla in synpunkter angående det som fungerar mindre bra och på vilket sätt dessa skulle kunna omvandlas till faktorer som bidrar till en ökad kvalitet istället. Diskussionerna fördes utifrån den äldres perspektiv och handlade om hur äldreomsorgen kan bidra till att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Träff 1: Information om den nationella värdegrunden och dess innebörd. Diskussion om begreppen ett värdigt liv och välbefinnande, med frågeställningen; vad innebär detta begrepp för dig? Träff 2: Vad fungerar bra, och vad fungerar mindre bra i äldreomsorgen idag? Vilka faktorer bidrar till att vi uppfyller, respektive inte uppfyller den nationella värdegrunden? Träff 3: Hur kan vi med hjälp av värdighetsgarantier säkerställa att vi uppfyller den nationella värdegrunden? Förutom dessa grupper så har workshops hållits med frivilliga representanter från demensföreningen och kommunala pensionärsrådet (KPR), med syftet att få en än mer nyanserad bild av vad som behöver förbättras. Projektet har deltagit som utställare på olika mässor. Syftet med det har dels varit att sprida information om arbetet med värdighetsgarantier, dels att låta besökarna komma med synpunkter och förslag. Frågan som har använts som grund vid mässorna har varit Hur vill du ha det när du blir äldre?. Många
10 (16) intressanta synpunkter och åsikter har samlats in och även de har fungerat som en grund vid framtagandet av lokala värdighetsgarantier. Projektet har haft en blogg, med syftet att sprida information om det pågående arbetet med värdighetsgarantier i Västerås stad. Läsaren har även haft möjlighet att lämna synpunkter i bloggen. Modellen för inhämtning av synpunkter Nationella värdegrunden Referensgrupper Äldre HT Äldre SÄBO Anhöriga Personal HT Personal SÄBO Workshops KPR Demensföreningen Mässor Blogg Lokala värdighetsgarantier
11 (16) Resultat I referensgrupperna fick deltagarna fritt beskriva de faktorer som enligt dem bidrar till ett värdigt liv. Det som lyftes var av stor variation och kunde handla om allt från att mina sovvanor respekteras, eller att få vara delaktig i beslut, till att få sminka mig varje dag. Bland dessa vitt skilda faktorer kunde ändå ett återkommande mönster ses; i grunden handlar ett värdigt liv om att individen ges möjlighet att bestämma över sitt liv och att kunna leva som han eller hon tidigare har gjort (innan behovet av insatser). Individen vill i den mån det är möjligt, kunna påverka hur dagen ska se ut. Välbefinnande har olika betydelser för olika individer och det är just dessa variationer som ska respekteras. Genom att sammanställa workshops och referensgruppers synpunkter kan de faktorer som bidrar till ett värdigt liv delas in i dessa kategorier av värdeord: Trygghet Delaktighet Information Påverkan Respekt Bemötande Individanpassning Några tankar kring begreppen som har kommit fram i referensgrupperna: Trygghet: Trygghet står för att jag ska slippa känna oro. Jag vill känna mig trygg i att jag kan få den hjälp jag behöver, när jag behöver den. Jag ska inte behöva fundera över varför personalen är sen, eller vara orolig för att jag är bortglömd. Delaktighet: Jag vill vara delaktig i det som rör mig. Jag vill inte att någon pratar över huvudet om mig. Handlar det om mig, ska jag, i den mån det går, vara delaktig. Om jag är delaktig så känner jag mig som en människa. Information: Jag vill på ett enkelt sätt ta del av den information som finns att tillgå och jag vill ta del av den på det sättet som passar mig. Jag vill veta vart jag ska vända mig när jag har funderingar. Påverkan: Att få påverka gör att jag känner mig levande. Jag vill få möjlighet att tycka till om hur jag ska ha det, och vilken hjälp jag ska få. Jag vill på ett enkelt sätt kunna lämna synpunkter, och få gehör för dem. Respekt: Jag vill bli respekterad för den jag är. Jag vill att personalen respekterar min integritet, och att de respekterar att de är besökare i mitt hem. Bemötande: Ett leende och ett vänligt bemötande gör så mycket. När personalen är nyfiken på hur jag vill ha det, istället för att ta förgivet, då blir
12 (16) bemötandet som bäst. Jag vill att de ska vara förstående och förstå att jag har bra och dåliga dagar, och att bemötandet måste anpassas efter det. Individanpassning: Jag är äldre, men det betyder inte att jag är som alla andra som är äldre. Bara för att jag vill ha det på ett visst sätt en dag, betyder det inte automatsikt att jag vill ha det så en annan dag. Jag vill att jag ska få vara som jag alltid har varit. Jag vill att dagen anpassas efter mig, och inte att jag ska anpassas efter dagen. Jag vill kunna fortsätta med mina intressen i den mån det går. Värdeorden blir ett förtydligande av de normer och värden som är viktiga för att den nationella värdegrunden ska uppfyllas. Värdeorden fungerar även som en koppling mellan värdegrunden och de lokala utfästelserna. Huruvida ekonomisk kompensation ska ges då en garanti inte uppfyllts har referensgrupperna ställts sig övervägande negativa till. Man menar att risken finns att fokus hamnar på kompensationen istället för på orsaken till varför garantin inte har uppfyllts. Referensgrupperna har istället lyft fram förslaget att den enskilde, eller dennes anhöriga, får en skriftlig förklaring av utföraren om varför garantin inte uppfyllts samt hur man ska förhindra att det upprepas. Utifrån de synpunkter som inhämtats från referensgrupperna utformades sex värdighetsgarantier som antogs av äldrenämnden i december 2012 och som trädde i kraft från januari 2013. För att tydliggöra kopplingen till den nationella värdegrunden och göra syftet med garantin lättförståelig finns värdeorden med i värdighetsgarantierna. 1. Namnskylt och id-bricka. Vi garanterar att personalen som hjälper och stödjer dig bär en namnskylt. Personal som jobbar inom hemtjänsten ska även bära en idbricka. Namnskylten och id-brickan ska bäras väl synliga. Värdeord: trygghet och bemötande 2. Bli meddelad om förändringar Vi garanterar att du som har hemtjänst blir meddelad vid förändringar. Blir personalen mer än 15 minuter försenad ska detta meddelas. Vid byte av personal ska detta meddelas senast 30 min innan besöket. Värdeord: trygghet och respekt 3. Levnadsberättelse Vi garanterar att du blir erbjuden möjligheten att tillsammans med personal upprätta en levnadsberättelse. Levnadsberättelse är en beskrivning av ditt liv och ska användas av personalen som ett verktyg för att kunna ge dig ett gott bemötande och en omsorg anpassad just för dina behov. Värdeord: respekt, bemötande och individanpassning
13 (16) 4. Uppdatering av genomförandeplan En genomförandeplan är en utförlig beskrivning av hur och när beviljade insatser av äldreomsorgen utförs. Vi garanterar dig en uppdatering minst en gång per år eller vid behov. Då har du och dina anhöriga möjlighet att komma med synpunkter. Värdeord: delaktighet, påverkan och individanpassning 5. Informationsbrev Vi garanterar att du som fyllt 75 år eller mer och inte har beviljade insatser årligen får ett informationsbrev med information om förebyggande verksamhet, information om vart du vänder dig med funderingar angående äldreomsorgen och information om mötesplatser. Värdeord: trygghet och information 6. Återkoppling från biståndsenheten Vi garanterar att du som ansöker om äldreomsorg får återkoppling från biståndsenheten inom en vecka. Via telefon eller brev får du en bekräftelse på att vi har mottagit din ansökan samt ungefär hur lång tid det tar innan du får svar på din ansökan. Om garantierna inte uppfylls uppmanas den enskilde att påtala det för personalen eller ta kontakt med kontaktcenter. Följande text står med i den informationsbroschyr som tryckts upp: Synpunkter och klagomål Vår ambition är att ge den omsorg som vi har lovat. Vi tar gärna del av dina synpunkter, så att vi har möjlighet att förbättra oss. Om vi inte uppfyller värdighetsgarantierna Kontakta oss om vi inte håller vad vi har lovat. Ett sätt är att kontakta respektive chef för hemtjänsten eller på det boende där du bor. Ett annat sätt är att du kontaktar Kontaktcenter och framför dina synpunkter på värdighetsgarantierna. När du har lämnat dina synpunkter får du en skriftlig eller muntlig förklaring av din utförare varför värdighetsgarantin inte har uppfyllts och hur utföraren ska se till att det inte inträffar igen. Kontakta oss Telefon: 021-39 27 25 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget Postadress: Västerås stad, Kontaktcenter, 721 87 Västerås Informationsspridning av värdighetsgarantier För att värdighetgarantierna ska få verkan krävs det att de är är kända hos äldre, anhöriga och personal.
14 (16) Alla chefer inom äldreomsorgen har fått ett e-postmeddelande med information om antagna värdighetsgarantier. För de enheter som har önskat har extra information getts till personalen vid arbetsplatsträffar. En affisch med information om värdighetsgarantierna och hur de ska tillämpas, att ha i mötesrum eller liknande, har delats ut till alla enheter. För att nå ut till äldre personer som har insatser av äldreomsorgen har informationsmöten hållts på stadens mötesplatser. Utöver det så har en informationsbroschyr tryckts upp och skickats till alla medborgare som är över 75 år. Projektet har också deltagit vid ett antal mässor som riktar sig till äldre personer. Vid nya ansökningar informerar biståndsenheten den enskilde om värdighetsgarantierna, samtidigt som de delar ut en broschyr. För anhöriga har det varit möjligt att ta del av informationen på stadens webbsida. Projektet har även informerat om värdighetsgarantier hos olika intresseorganisationer. Uppföljning av garantier Uppföljning har gjorts av garantierna, med start ett år efter att de trädde i kraft. Uppföljning har gjorts genom stickprovskontroll i verksamheterna där det främst har följts upp hur väl personalen uppfyller garantin om namnskylt samt levnadsberättelse. Uppföljningen visade inte något fall där personalen inte bar namnskylt. Det fanns variation i hur mycket enheterna jobbar med levnadsberättelse, men inget fall där individen inte blivit erbjuden att få en upprättad. BUA(enheten för beställning, uppföljning och avtal) har vid sina ordinarie kontroller även följt upp värdighetsgarantierna och har inte rapporterat något avvikande. Inkomna synpunkter från anhöriga har gällt att det är otydligt om personalen ska ha både för- och efternamn på namnskylt. Ett klagomål har även inkommit om att personal inte har meddelat vid försening. Ärendet har följts upp och åtgärdats. Uppföljning av garantin om återkoppling från biståndsenheten visar att de uppfyller garantin genom att de har infört en mottagningsfunktion som återkopplar inom tre dagar. Uppföljning av hur väl de äldre känner till garantierna har gjorts genom stickprovskontroll och det visar på stor variation. Betydligt fler på de särskilda boendena än de som har hjälp av hemtjänsten känner till värdighetsgarantierna. Det varierar också kraftigt mellan olika enheter/boenden hur mycket personalen pratar om och informerar om värdighetsgarantierna för de äldre. Under 2014 genomfördes uppföljning med de fem referensgrupper som varit med i framtagandet av värdighetsgarantier 2012/2013. Den övergripande synpunkten i referensgrupperna var att värdighetsgarantier är något bra och viktig och som bör finnas kvar, men med vissa ändringar. Inkomna synpunkter och klagmål visade också på behov av att revidera värdighetsgarantierna. Referensgrupperna ställer sig fortfarande negativa till att ekonomisk kompensation ska ges då en garanti inte uppfyllts.
15 (16) Revidering av garantier Arbetet med värdighetsgarantier ska vara ett levande arbete. Efter uppföljning och utvärdering diskuterade äldrenämnden i augusti 2014 eventuella ändringar av garantierna. Värdighetsgaranti 5. Informationsbrev kom då att revideras och fick följande lydelse: Vi garanterar att du som fyllt 75 år eller mer, och inte har beviljade insatser, årligen får information via personligt brev eller via media om förebyggande verksamhet, samt information om vart du ska vända dig med funderingar angående äldreomsorgen En diskussion fördes angående garantin om namnskylt på personal och krav på både för- och efternamn, men ingen revidering gjordes vid tillfället. Det fanns också ett förslag från förvaltningen om att ta bort garantin som gäller genomförandeplan, då den tangerar gällande lagstiftning och garantierna ju ska vara något utöver lagen samt att uppföljning av garantin var svår att genomföra. Nämnden beslöt vid tillfället att inte ta bort garantin utan gav förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny ersättningsgaranti. Under våren 2015 föreslogs på nytt revidering av garantin om namnskylt samt att ta bort garantin om genomförandeplan och ersätta den med en garanti om möjlighet att kunna använda dator på mötesplatserna. Nämnden tog också upp frågan om vad id-bricka stod för och det framkom att det är bättre att använda begreppet giltig legitimation. Äldrenämden antog i juni 2015 de nya garantierna som lyder: Värdighetsgaranti 1 Namnskylt och giltig legitimation Vi garanterar att personalen som hjälper och stödjer dig bär en namnskylt. Personal som jobbar inom hemtjänst ska även bära giltig legitimatiom. På namnskylten ska det stå för- och efternamn och de ska bäras väl synliga. Värdighetsgaranti 4 Möjlighet att använda dator på stadens mötesplatser Vi garanterar att du på stadens mötesplatser har möjlighet att använda dator Med hjälp av datorn kan du exempelvis betala räkningar och läsa tidningar på internet. Spridning av de reviderade värdighetsgarantierna kommer att göras genom att trycka upp nya broschyrer som delas ut på lämpliga ställen, genom en tidningsannons samt genom uppdaterad information på stadens webbsida.
16 (16) 4. Fortsatt arbete Utbildningssatsningar Under våren 2015 deltog totalt 106 personer i utbildningen som anordnades för legitimerad personal. Det var personal både från äldreomsorgen och från verksamheter inom nämnden för personer med funktionsnedsättnings ansvar. Totalt bjöds 270 personer in och då mindre än hälften hade möjlighet att delta kan det bli aktuellt med en ny utbildningsomgång under hösten/vintern 2015-2016. Webbutbildning Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning i grundläggande värdegrund. Den riktar sig till all personal som är delaktig i och ansvarig för äldre personers vård och omsorg inom socialtjänsten. Utbildningen ger kunskap om den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen, föreskrifter och olika metoder för att arbetet ska leda till att den äldre personen kan leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Webbutbildningen ger användaren möjlighet att ta till sig information om värdegrunden samt reflektera individuellt kring den. Utbildningensmaterialet är lättillgängligt och passar därför bra att användas på enheterna. Utbildningen kan ges när och var som helst så länge det finns tillgång till dator. Utbildningen är lämplig att använda för att ge timanställda och vikarier kunskaper i värdegrundsarbete, men kan även användas av redan utbildad personal som behöver ny inspiration. E-post har sänts ut till alla enhetschefer i äldreomsorgen med uppmaning att uppmuntra personalen att använda webbutbildningen. Värdighetsgarantier inom andra områden Arbetet med att ta fram värdighetsgarantier har under projektet fokuserats på äldreomsorgen. Värdighetsgarantier är en slags kvalitetsdeklaration och kan med fördel även användas inom andra områden. Västerås stad har ett mål att alla förvaltningar ska ta fram tjänstegarantier. Av den anledningen finns nu planer på att utveckla värdighetsgarantier inom sociala nämndernas övriga verksamhetsområden, individ- och familjenämndens och nämnden för personer med funktionsnedsättning.