Erfarenheter av TIM-modellen planering av tillsyn över förorenade områden. Delrapport inom projektet Tillsyn efterbehandling av förorenade områden

Erfarenheter av TIM-modellen planering av tillsyn över förorenade områden Delrapport inom projektet Tillsyn efterbehandling av förorenade områden RAPPORT 5484 APRIL 2006

Erfarenheter av TIM-modellen planering av tillsyn över förorenade områden Delrapport inom projektet Tillsyn efterbehandling av förorenade områden NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5484-8 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2006 Tryck: CM Digitaltryck AB Illustrationer omslag: Tobias Flygar och Kjell Ström (ögat) Övriga illustrationer: Kjell Ström

Förord Detta är en delrapport från Naturvårdsverkets projekt Tillsyn efterbehandling av förorenade områden. Miljö- och hälsoskyddstillsynen behöver utvecklas till att ha miljökvalitetsmålen som prioriteringsgrund, skriver Miljömålsrådet i Prop. 2004/05:150, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag. Syftet med den här rapporten är att redovisa erfarenheter av TIM-modellen, Naturvårdsverkets rapport 5347, som är en arbetsmetod för planering av tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen.. Modellen har testats i projektet "Målstyrd tillsyn i praktiken, ett pilotprojekt i D och U län" (Södermanlands och Västmanlands län). Pilotprojektet kom fram till att TIM- modellen är ett effektivt hjälpmedel, för att på ett strukturerat och logiskt sätt komma fram till vilken tillsyn som myndigheterna bör fokusera på, för att på ett så optimalt sätt som möjligt bidra till att miljömålen uppfylls. Naturvårdsverket vill också visa på hur tillsyn av förorenade områden har en naturlig plats i tillsynsplaneringen tillsammans med andra tillsynsområden. Pilotprojektet kom fram till att tillsyn över förorenade områden väger tyngst av de frågor som hör samman med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Författare är Tommy Andersson, Miljökonsult Sörmland AB. I arbetet har även Anne Wynne, Naturvårdsverket bidragit. Stockholm i april 2006 Naturvårdsverket 3

4

Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...6 Summary...7 1. Tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen...8 1.1 Tillsyn enligt miljöbalken...8 1.2 Tillsynsplanering...9 1.3 TIM- modellen...10 2. Pilotprojektet...12 2.1 Förorenade områden och TIM-modellen...12 2.2 Resultat och erfarenheter...16 3. Exempel för miljökvalitets-målet Giftfri miljö...18 3.1 Kriterier för behovsutredningarna...18 3.2 Valda exempel...20 3.3 Behovsutredning länsstyrelsen i Södermanlands län...21 3.4 Behovsutredning Strängnäs kommun...29 3.5 Tillsynsplan Strängnäs kommun...39 3.6 Behovsutredning för Flens kommun...42 Exempel, behovsutredning och tillsynsplan för miljöskyddsfunktionen i Västmanlands län...47 Referenser...48 Bilaga 1...49 Ordlista från pilotprojektet...49 5

Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddstillsynen behöver utvecklas till att ha miljökvalitetsmålen som prioriteringsgrund, skriver Miljömålsrådet i Prop. 2004/05:150, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag. Tillsynen behöver utvecklas så att miljökvalitetsmålen blir än mer vägledande. Syftet med den här rapporten är att redovisa erfarenheter av TIM-modellen 1, som är en arbetsmetod för planering av tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen. Modellen har testats i projektet "Målstyrd tillsyn i praktiken, ett pilotprojekt i D och U län" 2 (Södermanlands och Västmanlands län). De medverkande myndigheterna har haft stor nytta av sitt arbete med TIM- modellen. Tillsynsplaneringen har blivit mycket enklare och man kommer att pröva andra tillsynsmetoder för att höja effektiviteten och förhoppningsvis även kvaliteten på tillsynen. Pilotprojektet kom fram till att TIM- modellen är ett effektivt hjälpmedel, för att på ett strukturerat och logiskt sätt komma fram till vilken tillsyn som myndigheterna bör fokusera på, för att på ett så optimalt sätt som möjligt bidra till att miljömålen uppfylls. Naturvårdsverket vill också visa på hur tillsyn av förorenade områden har en naturlig plats i tillsynsplaneringen tillsammans med andra tillsynsområden. Pilotprojektet kom fram till att tillsyn över förorenade områden väger tyngst av de frågor som hör samman med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I rapporten beskrivs hur TIM-modellen kan tillämpas, med hänvisningar till det arbete som utfördes inom pilotprojektet. Redovisningen har avgränsats till de delar som har betydelse för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, med fokus på tillsyn över förorenade områden. Modellen är främst uppbyggd kring behovsutredningen som utgör grunden för tillsynsplanen. I behovsutredningen ska behovet av tillsyn för alla tillsynsområden i miljöbalken som tillsynsmyndigheten har ansvar för, bedömas och vägas mot varandra i ett sammanhang. Modellen innebär bl.a. att problemområden, d.v.s företeelser som motverkar att miljömålen uppfylls, identifieras. I slutet av rapporten redovisas några detaljerade exempel på hur TIMmodellen kan tillämpas. 1 Naturvårdsverkets rapport 5347, Modell för tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen, TIM-projektet. Beställ eller ladda ner från www.naturvardsverket.se/bokhandeln. 2 Projektets rapport finns tillgänglig på länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida, www.d.lst.se / Miljömål / Tillsyn med miljömål TIM 6

Summary Inspection and enforcement of environment and health protection needs to be developed so that priorities are based on the environmental quality objectives, writes the Swedish Environmental Objectives Council in the Government Bill 2004/05:150, Swedish Environmental Objectives A Common Task. Inspection and enforcement needs to be even more closely related to the environmental quality objectives. The aim of this report is to demonstrate experience from the TIM model 3, which is a working method for planning inspection and enforcement governed by the environmental quality objectives. The model has been tested in the project Inspection and enforcement practice, a pilot project in the counties of Södermanland and Västmanland 4. Participating authorities have found the TIM model greatly useful. Inspection and enforcement planning has become much simpler, and new methods will be tested to increase efficiency and hopefully also the quality of enforcement and inspection. The pilot project found the TIM model to be an effective aid for authorities to identify, in a structured and logical way, the areas of inspection and enforcement they should focus on in order to optimise the achievement of environmental quality objectives. The Swedish Environmental Protection Agency also wants to show how inspection and enforcement of contaminated sites has a given place alongside other fields. The pilot project found that inspection and enforcement of contaminated sites is the most important issue related to the achievement of the environmental quality objective A Non-Toxic Environment. This report describes how the TIM model can be applied, with references to work carried out in the pilot project. The account is restricted to areas relevant to the environmental quality objective A Non-Toxic Environment, with focus on inspection and enforcement of contaminated sites. The model is centred on an investigation of need, which forms the basis for inspection and enforcement plans. An investigation of need should assess and consider in context all cases of inspection and enforcement required in all areas of responsibility provided in the Environmental Code. The model will help identify problem areas, i.e. areas that prevent the achievement of the environmental quality objectives. The final section of this report includes some detailed examples of how the TIM model has been applied. 3 Swedish EPA report 5347, Model for inspection and enforcement governed by environmental quality objectives, the TIM project. Order or download from www.naturvardsverket.se/bokhandeln 4 Project reports available from Södermanland County Administrative Board, www.d.lst.se / Miljömål / Tillsyn med miljömål TIM 7

1. Tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen Miljömålsrådet skriver i Prop. 2004/05:150, Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag, att miljö- och hälsoskyddstillsynen behöver utvecklas till att ha miljökvalitetsmålen som prioriteringsgrund. Rådet menar att tillsynen behöver utvecklas så att miljökvalitetsmålen blir än mer vägledande. Tre åtgärdsstrategier för att nå miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 2001. En av dessa är strategin för Giftfria och resurssnåla kretslopp. Åtgärder som vidtas under strategin bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen och delmålen under Giftfri miljö, Ingen övergödning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Enligt regeringen bör åtgärder på kort sikt främst inriktas mot att bidra till att nå de delmål som finns under Giftfri miljö. 1.1 Tillsyn enligt miljöbalken Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Den hållbara utvecklingen har konkretiserats av riksdagen genom de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av dessa mål är Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett av de nationella delmålen är Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. För att kunna uppnå målen krävs bl.a. en effektiv tillsyn. Tillsynen ska således säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken. Tillsynsplaner är ett instrument som tillsynsmyndigheterna använder i arbetet med att nå miljömålen. Tillsynen omfattar såväl förebyggande, kontrollerande som uppföljande åtgärder. Den kan utövas både genom myndighetsutövning och på annat sätt som inte innebär att myndigheten ingriper genom tvångsåtgärder. Syftet med denna vägledning är att sätta arbetet med efterbehandling av förorenade områden på "tillsynskartan", genom att visa på hur tillsyn av förorenade områden har en naturlig plats i tillsynsplaneringen tillsammans med andra tillsynsområden. Naturvårdsverket vill därför här lyfta fram den s.k. TIM- modellen 5 som ett effektivt hjälpmedel, för att på ett strukturerat och logiskt sätt komma fram till vilken tillsyn som myndigheterna bör fokusera på, för att på ett så optimalt sätt som möjligt bidra till att miljömålen uppfylls. TIM står för Tillsyn och Miljömål. 5 Naturvårdsverkets rapport 5347, Modell för tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen, TIM-projektet. Beställ eller ladda ner från www.naturvardsverket.se/bokhandeln. 8

1.2 Tillsynsplanering Tillsynsmyndigheternas arbete med förorenade områden avgörs till inriktning och omfattning i tillsynsplaneringen. Av 7 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken framgår vilka åligganden myndigheterna har när det gäller tillsynen: En myndighet som tilldelats operativa tillsynsuppgifter ska för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn. Myndigheten ska även ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Tillsynsmyndigheten ska dessutom utreda tillsynsbehovet inom sitt ansvarsområde varje år, utifrån de förutsättningar som råder föra ett register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn upprätta en samlad tillsynsplan för hur tillsynsarbetet ska bedrivas för sina ansvarsområden för varje verksamhetsår, baserad på behovsutredningen och verksamhetsregister, samt följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten regelbundet. Behovsutredningen utgör det primära underlaget för tillsynsplaneringen och ska även ligga till grund för tillsynsmyndighetens eventuella prioriteringar mellan miljökvalitetsmålen. Den ska också fungera som underlag för myndighetens beslut om verksamhetsmål, strategier, åtgärder och insatser för att åstadkomma en målstyrd tillsyn. Behovsutredningen är också underlag till att planera finansieringen, bl.a. avgifterna för tillsyn, och myndighetens begäran om anslag. I behovsutredningen ska behovet av tillsyn för alla tillsynsområden i miljöbalken som tillsynsmyndigheten har ansvar för bedömas och vägas mot varandra i ett sammanhang. Det innebär bl.a. att tillsynen över förorenade områden har en naturlig plats i utredningen. För att miljökvalitetsmålen ska bli styrande krävs att behovsutredningen utförs på ett ändamålsenligt sätt. Det är viktigt att precisera vad behoven grundas på och utifrån vilka kriterier behoven vägs mot varandra. Den färdiga behovsutredningen är tillsynsmyndighetens bedömning och redovisning av vilket behov av tillsyn som finns för att nå en hållbar utveckling. Den resulterar i en bedömning av hur stora resurser som behövs för att tillsynen ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt vilka tillsynsmetoder som bör användas. Tillsynsmyndigheten förutsätts avsätta erforderliga resurser för att täcka behovet av tillsyn. Genom att låta behovsutredningen ligga till grund för det årliga budgetarbetet och tillsynsmyndighetens anslagsframställning ges förutsättningar för att tydliggöra myndighetens skyldigheter. Utifrån behovsutredningen och den faktiska tilldelningen av resurser görs en prioritering och planering av tillsynen för verksamhetsåret. Behovet av tillsyn över förorenade områden blir på så sätt klarlagt tillsammans med övriga relevanta tillsynsområden i en samlad planeringsprocess. I tillsynsplanen beskrivs vilka tillsynsmetoder som kommer att användas samt tillsynens omfattning. 9

1.3 TIM- modellen I Naturvårdsverkets rapport 5347 beskrivs en modell för hur den operativa tillsynsmyndigheten kan planera, utföra, följa upp och utvärdera tillsynen utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Modellen är främst uppbyggd kring behovsutredningen som sedan i sin tur utgör grunden för tillsynsplanen. Utgångspunkten för tillsynsbehovet är miljöbalkens syfte, miljökvalitetsmålen och de regionala och lokala miljömål som miljökvalitetsmålen är nedbrutna till. Med en väl genomarbetad behovsutredning bör tillsynsmyndigheten ha en god grund att stå på, för att kunna planera och prioritera sin tillsynsverksamhet så att man med tillgängliga resurser uppnår mest miljönytta. Kraven på en samlad tillsynsplan gör att tillsyn av förorenade områden kommer med i planerings- och prioriteringsarbetet vid sidan av alla andra tillsynsområden i miljöbalken. De operativa tillsynsmyndigheterna har en mängd "måsteuppgifter" i form av inkommande ärenden som ansökningar, anmälningar och klagomål. Det ligger då nära till hands att sådant som fordrar egna initiativ från myndigheterna, t.ex. tillsyn av förorenade områden, får göras på den tid som återstår när de händelse- och utifrånstyrda uppgifterna handlagts. En förutsättning för att tillsynen kan drivas med sikte att uppnå miljömålen är att tillsynsmyndigheten kan avsätta resurser för en prioriterad och planerad målstyrd tillsyn. Om man gör det bör det bli möjligt att minska omfattningen av den händelse- och utifrånstyrda tillsynen. Målstyrd tillsyn i sig självt är ett av verktygen för att prioritera i den händelsestyrda vardagen. Ju knappare resurserna är desto angelägnare är det att planera verksamheten. TIM- modellen utgår från följande frågor: Vilket underlag har vi för att bedöma tillsynsbehovet? Vilka problemområden (företeelser som motverkar att miljömålen uppfylls) kan vi identifiera? Vilka verksamheter och åtgärder bör bli föremål för tillsyn? Vilken eller vilka tillsynsmetoder ger störst miljönytta? Behovsutredningen bör baseras på: Miljöbalkens syfte (portalparagrafen) Miljö- och folkhälsomål Miljökvalitetsnormer Miljö- och hälsotillståndsbeskrivningar Omvärldsanalys Behovsutredningen bör resultera i en redovisning av: Problemområden Verksamheter och åtgärder där det finns behov av tillsyn Vilken eller vilka tillsynsmetoder som ger störst miljönytta Behovet av resurser, dvs. arbetstid, kompetens och behov av pengar för att vidta tillsynsinsatser 10

Sedan problemområdena identifierats viktas de mot varandra utifrån vissa kriterier. Därefter identifieras verksamheter och åtgärder som bör bli föremål för tillsyn för respektive miljökvalitetsmål och problemområde. För att bedöma möjliga tillsynsmetoders nytta i förhållande till varandra görs en viktning utifrån vissa kriterier. Behovsutredningen avslutas med en beräkning av resursbehovet och kostnaden för att använda sig av tillsynsmetoderna. Med utgångspunkt från behovsutredningen begär myndigheten resurser för tillsynen. Utifrån tilldelade resurser görs sedan en tillsynsplan där en prioritering och planering görs av den tillsyn som myndigheten avser att bedriva under verksamhetsåret. Figur: Modell för tillsyn som är styrd av miljömålen TIM-modellen 11

2. Pilotprojektet TIM- modellen har testats och vidareutvecklats i "Målstyrd tillsyn i praktiken, ett pilotprojekt i D och U län" 6 (Södermanlands och Västmanlands län). Miljömålsrådet finansierade projektet, som omfattade operativ tillsyn, miljöövervakning och annan miljömålsuppföljning samt berörde åtta av de nationella miljökvalitetsmålen. Pilotprojektet utarbetade en mall för upprättande av behovsutredningar samt tog fram ett antal exempel. De medverkande myndigheterna gjorde därefter självständigt egna behovsutredningar utifrån exempelsamlingen. Projektet avslutades med en sammanställning av erfarenheterna från såväl det gemensamma projektarbetet som den självständiga lokala tillämpningen av TIM- modellen och projektmaterialet. 2.1 Förorenade områden och TIM-modellen Nedan ges en kort, översiktlig vägledning om hur TIM-modellen kan tillämpas, med hänvisningar till det arbete som utfördes inom pilotprojektet. Redovisningen har avgränsats till de delar som har betydelse för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, med fokus på tillsyn över förorenade områden. För detta har länsstyrelsen i Södermanlands län samt Strängnäs och Flens kommuner valts som exempel. I kapitel 3 görs en detaljerad redovisning av exemplen, för den som är intresserad. 2.1.1 Behovsutredning Tillsynsplanerna ska omfatta de operativa tillsynsmyndigheternas samtliga ansvarsområden. Därför bör behovsutredningarna göras för alla de miljökvalitetsmål som är relevanta för respektive myndighet. Förorenade områden behandlas i behovsutredningen för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 2.1.1.1 MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL Här anges nationella, regionala och lokala mål samt delmål för dessa. Miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö är: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett av de nationella delmålen är: Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. Berört regionalt delmål för Södermanlands län är Förorenade områden inom Södermanlands län ska vara identifierade, och inom minst 5 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 6 Projektets rapport finns tillgänglig på länsstyrelsen i Södermanlands läns hemsida, www.d.lst.se / Miljömål / Tillsyn med miljömål TIM 12

2005. Minst 3 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. År 2005 ska de 600 mest misstänkta områdena vara riskklassade. 2.1.1.2 MILJÖ- OCH HÄLSOTILLSTÅNDSBESKRIVNINGAR Miljötillståndet vad avser förorenade områden beskrivs med hjälp av de inventeringar som gjorts av länsstyrelserna och kommunerna enligt MIFO- modellen. I pilotprojektet konstaterar länsstyrelsen att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att med säkerhet säga vad som är specifikt för Södermanland i ett större perspektiv när det gäller miljömålet Giftfri miljö. I Södermanlands län finns idag åtta konstaterat förorenade områden över vilka länsstyrelsen har tillsynsansvar. Länsstyrelsen har tillsyn på omkring 27 möjligt förorenade områden där den verksamhetsutövare som kan ha orsakat föroreningen inte längre är verksam på platsen. Härutöver pågår kartläggning av vilka förorenade områden som finns vid de pågående miljöfarliga verksamheterna som länsstyrelsen har operativt tillsynsansvar för. Branscher som anses som en risk i Södermanlands län är bl.a. sågverk och träimpregnering, gjuterier, bensinstationer, bilverkstäder och avfallsdeponier. Pågående arbete enligt MIFO- modellen kommer att medföra att fler förorenade områden kommer att identifieras. I Strängnäs kommun har oberoende undersökningar på vissa platser visat på förhöjda halter av tungmetaller. Ca 240 objekt har identifierats som möjliga förorenade områden i kommunen. I Flens kommun har man vid MIFO- inventeringen funnit 3 verksamheter i riskklass 1, 49 st. i kl. 2, 88 st. i kl.3, 24 st. i kl. 4 medan 69 verksamheter är oklassade. 2.1.1.3 MILJÖKVALITETSNORMER Enligt TIM- modellen ska berörda miljökvalitetsnormer anges. Sådana saknas för Giftfri miljö. I exemplen går man ett steg längre och hänvisar till dels bedömningsgrunder för miljökvalitet respektive förorenade områden, dels berörda riktvärden. 2.1.1.4 OMVÄRLDSANALYS Den analys som görs i exemplen omfattar bristen på kunskap om kemiska ämnen m.m., nya kemikalieregler inom EU, FN:s arbete med ett globalt system för märkning av kemiska produkter, naturvårdsverkets arbete med utsläpp av oavsiktligt bildade ämnen, naturvårdsverkets förslag om tvingande regler i förordningen om bortskaffande av PCB m.m. 13

Figur. Process för behovsutredning enligt TIM-modellen 2.1.1.5 PROBLEMOMRÅDEN Vid identifieringen av vilka problemområden som finns inom målet Giftfri miljö framkommer förorenade områden som ett av dessa. Problemområdena viktas därefter utifrån olika kriterier (möjlighet, allvarlighet och storlek respektive trend) med hjälp av en poängskala som tagits fram inom pilotprojektet. På så sätt får man fram en gradering av behovet av tillsyn för respektive problemområde. 14

2.1.1.6 IDENTIFIERING AV VERKSAMHETER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR BLI FÖREMÅL FÖR TILLSYN För varje problemområde identifieras vilka verksamheter eller åtgärder som myndigheten bör bedriva tillsyn på. 2.1.1.7 VAL AV TILLSYNSMETOD FÖR STÖRST MILJÖNYTTA De tillsynsmetoder som tas upp i exemplen är traditionell tillsyn, distanstillsyn, systemtillsyn (och MIFO- inventering), bevakning vid planarbete/ bygglov, information och massutskick. För att bedöma vilken eller vilka av tillsynsmetoderna som ger störst miljönytta viktas metoderna mot varandra. Det görs med hjälp av en poängskala som tagits fram inom pilotprojektet för olika kriterier (genomslagskraft, resursåtgång och genomförbarhet). Tillsynen omfattar att driva på ansvariga verksamhetsutövare att dels göra undersökningar för att konstatera om åtgärdsbehov finns, dels vid behov vidta saneringsåtgärder. 2.1.1.8 BEHOV AV TILLSYN BEHOVSUTREDNINGENS RESULTAT OCH ANVÄNDNING I pilotprojektet sammanställdes problemområden, verksamheter som bör vara föremål för tillsyn, tillsynsmetoder och berörda miljömål. Detta blir ett underlag för den slutliga bedömningen av resursbehovet, som kommer att göras i ett senare skede. Resurser bör begäras tidigt under budgetprocessen för det behov som framkommit enligt behovsutredningen. Utredningen bör rätt utförd innehålla väl underbyggda motiv. Tillsynsplanen görs sedan utifrån befintliga samt eventuellt beviljade nya resurser. 2.1.2 Tillsynsplan Tillsynsplanen kan, som i exemplet från Strängnäs, göras i form av en matris där man utgår från respektive problemområde för samtliga miljökvalitetsmål. För varje sådant område anges prioriterade tillsynsmetoder, det faktiska tidsbehovet för tillsynen, tidsfördelningen utifrån de resurser som är tillgängliga, planerad verksamhet/ åtgärd, ansvarig handläggare för tillsynen samt tillsynsfrekvensen. Som uppföljning av planen anges även hur man ska mäta att tillsynen gett resultat (mått på framgång). För de verksamheter där utredning visat att efterbehandlingsansvarig saknas kan tillsyn enligt miljöbalken inte bedrivas. För sådana objekt kan statsbidrag erhållas för utredning enligt MIFO- modellen samt, om behov finns, för efterbehandling. 15

Tillsynsplanen bör visa hur myndigheten avser att tillsynen skall bidra till att säkerställa syftet med MB. Miljökvalitetsmålen och eventuella miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram bör också påverka tillsynsplanens innehåll. Dessa faktorer bör även styra prioriteringarna mellan olika tillsynsområden. Naturvårdsverkets allmänna råd om tillsyn; NFS (2001:3) 2.2 Resultat och erfarenheter De medverkande myndigheterna inom pilotprojektet har haft stor nytta av sina behovsutredningar enligt TIM- modellen. Tillsynsplaneringen har blivit mycket enklare och utredningarna har lett till att man kommer att pröva andra tillsynsmetoder för att höja effektiviteten och förhoppningsvis även öka kvaliteten på tillsynen. Vid pilotprojektets arbete med behovsutredningen och viktning av problemområden inom målet Giftfri miljö blev förorenade områden rankat som det mest angelägna området att arbeta med. Traditionell tillsyn och distanstillsyn bedömdes av länsstyrelsen ge störst miljönytta, medan kommunerna, förutom MIFO- inventering, prioriterar bevakning vid planarbete/ bygglov, traditionell tillsyn samt information och massutskick. En kombination av olika åtgärder kan vara en framgångsrik tillsyn. Myndigheten bör även utvärdera sin tillsyn för att få vägledning om hur denna kan förbättras. Länsstyrelsen fann att verksamhetsutövare (A och B- anläggningar) samt fastighetsägare bör bli föremål för tillsyn när det gäller problemområdet förorenade områden. Kommunerna listade nedlagda och pågående verksamheter (A, B, C, U), deponier, muddermassor samt PCB i fogmassor som mest angelägna verksamheter för tillsyn inom detta område. Tillsynsplaneringen för Strängnäs kommun visar att tillsynen av förorenade områden kräver mycket resurser för att uppfylla miljöbalkens krav på tillsyn och målet Giftfri miljö. Hälften av resursbehovet för tillsyn inom Giftfri miljö i Strängnäs bedöms behövas för förorenade områden. Även om detta tillsynsområde fick en hög viktning i behovsutredningen så har kommunen detta år valt att inte göra några stora omprioriteringar. Man räknar ändå med att få ut mer av sina resurser genom att jobba delvis på ett annat sätt. Genom att pröva distanstillsyn på vissa områden hoppas man spara tid utan att försämra kvaliteten på tillsynen. Den tid som då blir 16

över avses läggas på bl.a. förorenade områden. Miljöenheten har dessutom begärt ytterligare en tjänst för att framöver kunna uppfylla tillsynsbehovet. Sammanfattningsvis har TIM- modellen visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel, för att på ett strukturerat och logiskt sätt komma fram till vilken tillsyn som myndigheterna bör fokusera på, för att på ett så optimalt sätt som möjligt bidra till att miljömålen uppfylls. De lokala miljöpolitikerna har generellt sett uppfattat planeringen enligt TIMmodellen som strukturerad och tydlig. Responsen i nämnderna har i allmänhet varit mycket positiv. Behovsutredningar enligt TIM- modellen blir däremot gärna allt för omfångsrika för att beslutsfattarna ska kunna tillgodogöra sig materialet på ett bra sätt. En förenklad version, med tonvikt på behovsutredningens resultat och användning, bör därför utarbetas. 17

3. Exempel för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö TIM- modellen har testats och vidareutvecklats i "Målstyrd tillsyn i praktiken, ett pilotprojekt i D och U län". För den intresserade visas i detta kapitel detaljerade exempel på hur man kan använda TIM- modellen för planering av tillsyn över förorenade områden. Läs gärna Naturvårdsverkets rapport 5347, Modell för tillsyn styrd av miljökvalitetsmålen, TIM-projektet, parallellt. 3.1 Kriterier för behovsutredningarna För att kunna förstå exemplen rätt, citeras här pilotprojektets val av kriterier vid viktningarna av problemområden samt tillsynsmetod. 3.1.1 Poängbedömning vid viktning av problemområden Viktningen av problemområden ska resultera i en form av gradering av behovet av tillsyn för respektive problemområde. Vi har valt att använda nedanstående metod och kriterier vid viktningen. Det är viktigt att analysera resultatet noggrant och inte bara summera poängen och tro att man därigenom fått en sann bild av vilka problemområden som är viktigare än andra att arbeta med. Synergieffekter, dvs. om man med tillsynsinsatser inom ett problemområde medverkar till att uppfylla flera miljömål, bör beaktas. Möjlighet En bedömning av i vilken utsträckning tillsyn kan påverka utvecklingen inom problemområdet i en positiv riktning. Poäng Bedömning 5 I mycket hög grad möjligt 4 I hög grad möjligt 3 I måttlig grad möjligt 2 I låg grad möjligt 1 Inte alls möjligt Anmärkningar: Hög poäng ges t ex om en åtgärd har stöd i tydlig lagstiftning. Problemområden som tilldelas 1 poäng bedöms inte som meningsfulla att arbeta med, varför de lämnas utan vidare åtgärd (även om poängen totalt sett blir hög). 18

Allvarlighet och storlek En bedömning av problemområdets betydelse. I bedömningen bör också ingå en riskvärdering. Ett problemområdes risk formas dels av sannolikheten för att det ska inträffa något som kan skada människors hälsa eller miljön, dels av hur stor skadan kan bli när skadan väl inträffar. Poäng Bedömning 5 Mycket allvarligt 4 Allvarligt 3 Måttligt allvarligt 2 Mindre allvarligt 1 Inte allvarligt Trend En bedömning av trenden inom problemområdet- blir det bättre eller sämre och hur snabb är förändringen? Poäng Bedömning 5 Kraftigt uppåtgående trend (problemet ökar kraftigt) 4 Uppåtgående trend 3 Oförändrad trend 2 Nedåtgående trend 1 Kraftigt nedåtgående trend Anmärkning: Med trend menar vi i pilotprojektet en förändring av hotbilden oavsett om vi gör något eller ej. 3.1.2 Val och viktning av tillsynsmetod Som hjälp vid bedömningen av vilken eller vilka tillsynsmetoder som ger störst miljönytta, kan tillsynsmetoderna viktas mot varandra. I pilotprojektet har vi valt att använda nedanstående metod och kriterier för viktningen. Även här är det viktigt att analysera resultatet noggrant och inte endast summera och tro att man därigenom får en sann bild av vilka tillsynsmetoder som ska väljas. Genomslagskraft En bedömning av vilken genomslagskraft tillsynsmetoden har för att åtgärda det enskilda miljöeller hälsoproblemet. Poäng Bedömning 5 Mycket stor genomslagskraft 4 Stor genomslagskraft 3 Måttlig genomslagskraft 2 Liten genomslagskraft 1 Ingen genomslagskraft 19

Resursåtgång En grov bedömning av vilka resurser tillsynsmetoden kräver (både tid och pengar). Poäng Bedömning 5 Mycket resurssnål 4 Resurssnål 3 Måttligt resurskrävande 2 Resurskrävande 1 Mycket resurskrävande Anmärkning: Systemtillsyn och traditionell tillsyn bedöms likvärdiga vad gäller resursåtgång. Genomförbarhet En bedömning av tillsynsmetodens praktiska genomförbarhet, t ex om den är (ekonomiskt) eller tekniskt möjlig eller rimlig. Vi har inom vårt projekt valt att inte ta med ekonomiska faktorer här eftersom de vägs in under kriteriet "resursåtgång". En faktor som kan vägas in är hur bra stöd lagstiftningen är vid tillämpningen av tillsynsmetoden. Poäng Bedömning 5 Mycket hög genomförbarhet 4 Hög genomförbarhet 3 Måttlig genomförbarhet 2 Låg genomförbarhet 1 Ej genomförbar 3.1.2.1 TILLSYNSMETODER De tillsynsmetoder som vi använt oss av i pilotprojektet framgår av bilaga. Vid bedömning av lämplig tillsynsmetod har vi i vissa fall tagit med inventering, även om vi anser att det egentligen inte är en tillsynsmetod i sig, utan snarare en inledande fas i annan tillsyn. Anledningen till att vi gjort så är att vi inte vill tappa bort inventeringen i behovsutredningen. Vi har löst dilemmat genom att inte poängsätta inventeringen som tillsynsmetod. Av motsvarande skäl och på samma sätt har vi även tagit med miljöövervakning eller annan miljömålsuppföljning som tillsynsmetod. Det är visserligen definitionsmässigt inte tillsyn, men väl en förutsättning för en bra behovsutredning och därmed en förutsättning för en bra tillsyn. Jfr. figuren på sidan 7. I behovsutredningarna, under avsnittet "Behovet av tillsyn- behovsutredningens resultat och användning" har vi listat, i fallande skala, de tillsynsmetoder som vi bedömt ger mest miljönytta. Vi har som regel begränsat listan till de tre högst poängsatta metoderna. 3.2 Valda exempel Det första exemplet är från länsstyrelsen i Södermanlands län och är utarbetat inom pilotprojektet. Det omfattar behovsutredningen för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, där förorenade områden ingår. 20

Exempel två kommer från Strängnäs kommun och omfattar både behovsutredning och tillsynsplan för Giftfri miljö. Behovsutredningen är gjord delvis inom pilotprojektet, delvis självständigt av kommunen, medan tillsynsplanen är gjord på egen hand av kommunen. Det tredje exemplet är hämtat från Flens kommun och omfattar endast behovsutredningen på samma sätt som i exempel 1. Kommunen har gjort utredningen självständigt utifrån den mall som tagits fram av pilotprojektet. I slutet av rapporten görs även en hänvisning till en behovsutredning och tillsynsplan utförd enligt TIM-modellen av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen deltog som observatör i pilotprojektet. 3.3 Behovsutredning länsstyrelsen i Södermanlands län 3.3.1 Underlag för att bedöma tillsynsbehovet Länsstyrelsens tillsynsansvar Länsstyrelsens ansvarsområden för operativ tillsyn enligt tillsynsförordningen som tydligast berör målet giftfri miljö bedöms vara; B1. Miljöfarliga verksamheter - A och B-anläggningar där länsstyrelsen inte har delegerat tillsynen samt Sevesoanläggningar. B5. Förorenade områden från pågående verksamhet vid A och B- anläggningar där länsstyrelsen inte delegerat tillsynen samt förorenade områden vid A och B- anläggningar som upphört efter 30/6 1969 där tillsynen inte delegerats vid tidpunkten för upphörandet. B 10 12. Täktverksamhet om denna tillsyn inte har delegerats. D 2. Skydd av den yttre miljön vid hantering av kemiska produkter och biotekniska organismer vid i miljöfarliga verksamheter enligt B1. 3.3.1.1 MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL Nationellt miljömål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Precisering överensstämmer i stort med de regionala målen. Nationella delmål Överensstämmer i stort med de regionala delmålen. Nationellt delmål 5 som avser mål för berörda myndigheter om att lägga fast riktvärden för miljökvalitet för 100 utvalda kemiska ämnen (2010) har inte tagits med. 21

Regionala mål Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. Regionala delmål Delmål 1: Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper (2010) Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som tillverkas och importeras i Södermanlands län. Delmål 2: Miljö- och hälsoinformation om varor (2010) Senast år 2010 ska varor som tillverkas, saluhålls eller på annat sätt hanteras i Södermanlands län vara försedda med hälso- och miljöinformation om de kända farliga ämnen som ingår. Med varor avses såväl kemiska produkter som varor av annat slag. Delmål 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen (2003-2015) I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande gälla: nyproducerade varor som tillverkas, saluhålls eller på annat sätt hanteras i Södermanlands län ska så långt det är möjligt vara fria från a. Cancerframkallade, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen (senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet), b. Nya organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande (så snart som möjligt, dock senast år 2005), c. Övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (senast år 2010), d. Övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande (senast år 2015), e. Kvicksilver (senast år 2003) samt kadmium och bly (senast år 2010). Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser inom Södermanlands län om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildas oavsiktligt. Delmål 4: Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier (2010) Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande inom Södermanlands län fram till 2010. 22

Förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material ska minska fram till 2010. Användningen av bekämpningsmedel ska minska till 2010 jämfört med år 2000. Halterna av bekämpningsmedelsrester i grund- och ytvatten är nära noll. Delmål 5: Ökning av kunskapen om flöden och förekomst av kemikalier (2005) I Södermanlands län finns en god kunskap hos myndigheter, berörda organisationer och företag vilka kemiska ämnen, kemiska produkter och övriga varor som hanteras i länet samt vilken direkt och indirekt negativ hälso- och miljöpåverkan de kan ge eller har gett upphov till. Delmål 6: Ökad medvetenhet om farorna samt aktiv riskminskning (2010) I Södermanlands län finns god medvetenhet hos myndigheter, företag, berörda organisationer, konsumenter och privatpersoner om de faror som finns med hantering av kemiska produkter och varor som innehåller kemiska produkter. Minskning av riskerna för negativa hälso- och miljöeffekter av sådan hantering sker medvetet och fortlöpande. Delmål 7: Förorenade områden (2005) Förorenade områden inom Södermanlands län ska vara identifierade, och inom minst 5 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 3 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. År 2005 ska de 600 mest misstänkta områdena vara riskklassade. 3.3.1.2 MILJÖKVALITETSNORMER, GRÄNSVÄRDEN, RIKTVÄRDEN ETC. Bedömningsgrunder för miljökvalitet (se ordlista) Bedömningsgrunder för Förorenade områden, se www.naturvardsverket.se /Lag&Rätt/Bedömningsgrunder för miljökvalitet Generella riktvärden för förorenad mark, NV Rapport 4638 Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer, NV Rapport 4889 Användning av avloppsslam i jordbruket riktvärden NV Rapport 4418 3.3.1.3 MILJÖ- OCH HÄLSOTILLSTÅNDSBESKRIVNINGAR I dagsläget finns inte tillräckligt underlagsmaterial för att med säkerhet säga vad som är specifikt för Sörmland i ett större perspektiv när det gäller miljömålet Giftfri miljö. Eftersom underlagsmaterial i stor utsträckning saknas eller inte är sammanställt har ingen regional kartläggning av nuläget kunnat göras förutom för det delmål som rör förorenade områden, där kunskapsläget är relativt bra nationellt sett. Varken den industriella strukturen i länet eller befolkningsmönstret är dock av sådan karaktär att de teoretiskt sett borde leda till några stora avvikelser från landet som helhet när det gäller hälso- och miljöpåverkan från allmänkemikalier och varor. Påverkan från bekämpningsmedelshantering kan dock vara annorlunda än riksgenomsnittet eftersom en relativt stor andel av länet utgörs av odlingsmark. 23

De nationella delmål som är tillämpbara på regional nivå bör därför användas som regionala delmål tills vidare undersökningar av specifika förutsättningar på regional nivå gjort. Således bör vi i länet parallellt arbeta med att skapa en grund för att på regional nivå uppfylla de mål som är uppsatta nationellt samtidigt som vi bidrar med vår del av det nationella arbetet och gör kompletterande bakgrundsstudier på regional nivå eftersom sådana till stor del saknas i dagsläget. I länet finns idag åtta konstaterat förorenade områden över vilka länsstyrelsen har tillsynsansvar. Länsstyrelsen har tillsyn på omkring 27 möjligt förorenade områden där den verksamhetsutövare som kan ha orsakat föroreningen inte längre är verksam på platsen. Härutöver pågår kartläggning av vilka förorenade områden som finns vid de pågående miljöfarliga verksamheterna som länsstyrelsen har operativt tillsynsansvar för. Länsstyrelsens tillsyn omfattar att driva på ansvarig verksamhetsutövare att göra undersökningar för att konstatera om ett åtgärdsbehov finns eller inte. Branscher som anses som en risk är bl.a. sågverk och träimpregnering, gjuterier, bensinstationer, bilverkstäder och avfallsdeponier. Pågående arbete enligt metoden för inventering av förorenade områden (MIFO) kommer att medföra att fler förorenade områden kommer att identifieras. Länsstyrelsens tillsyn som rör deponier där tillsynen ej delegerats som bl.a. omfattar handläggning av anpassnings- och avslutningsplaner berörs närmare under miljömålet God bebyggd miljö. Av andra undersökningar som gjorts kan bl.a. nämnas en geokemiska undersökning av hela länet i form av SGU:s bäckvattenväxtkartering som har utförts under 90-talet. Även moränprovtagning har skett men finns inte sammanställd i sin helhet. Källor: Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Regeringens proposition 1997/98:145. Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier Regeringens proposition 2000/ 01:130. Kemikaliestrategi för Giftfri miljö. Regeringens proposition 2000/ 01:65. Giftfri miljö miljökvalitetsmålet och delmålen, KEMI, beställningsnummer 510725. Miljökvalitetsmål 12 Giftfri miljö, Kemikalieinspektionens sektorsunderlag. KEMI Rapport, beställningsnummer 360 673. Framtidens miljö allas vårt ansvar (två delar). Betänkande från miljömålskommittén SOU 2000:52. Varor utan faror Genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken. Betänkande av kemikalieutredningen SOU 2000:53. Miljögiftsscreening. Arbetsmaterial, länsstyrelsen Södermanlands län (kontaktperson: Malin Kanth). Länsstyrelsens regionala program för arbete med förorenade områden. Stockholms Marina Forskningscentrum: www.smf.su.se/havet/miljoovervakning Miljötillståndet i egentliga Östersjön Rapport 2003 (även giftfri miljö). 3.3.1.4 OMVÄRLDSANALYS De nya kemikalieregler som nu utvecklas inom EU kommer sannolikt att förbättra förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsmålet och vissa av delmålen särskilt då 24

det gäller avsiktligt framställda kemiska ämnen. Problematiken med farliga ämnen i varor är dock svårlöst. Så länge bristen på kunskap om kemiska ämnen är stor, kommer också informationen om farliga ämnen i varor enligt delmål 2 att vara bristfällig. Många andra frågetecken finns kvar, t.ex. källor och åtgärder för oavsiktligt bildade ämnen. Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och byggnader bedöms bli mycket svår att åtgärda till 2020. Långlivade, persistenta ämnen (av dem även redan utfasade ämnen såsom PCB) kommer att finnas kvar år 2020. FN kommer troligen att rekommendera att ett globalt system för märkning av kemiska produkter införs i nationella lagar senast 2008. EU:s medlemsländer har kommit överens om strängare kriterier för biocidprodukter. Trots detta har i prövningen av växtskyddsmedel vissa särskilt farliga ämnen (med CMR - resp PB-egenskaper) redan accepterats i EU vilket kan leda till att i Sverige tidigare förbjudna substanser åter kan bli tillåtna. Arbete pågår även i EU med att få substitutionsprincipen införd för växtskyddsmedel. Naturvårdsverket kommer att kartlägga utsläppskällor av vissa oavsiktligt bildade ämnen, samt ge förslag på åtgärder och övervakning. Länsstyrelsen kommenterar: Länsstyrelsen i Södermanland har konstaterat att i samband med utökning av verksamheter eller andra tillsyns- och prövningsärenden så blir frågor om föroreningar ständigt aktuella. Bristen på kunskap om förorenade områden försvårar också miljömässiga prioriteringar i tillsynsarbetet. I Södermanlands län har miljömålet "giftfri miljö" bedömts som särskilt prioriterat miljömål. 3.3.2 Problemområden 3.3.2.1 IDENTIFIERING AV PROBLEMOMRÅDEN UR LÄNSSTYRELSEPERSPEKTIV Här avses främst koppling till miljöfarliga verksamheter under länsstyrelsens tillsyn (A och B-anläggningar, övriga förorenade områden samt täktverksamhet). Användning av kemiska produkter (inkl. produktion av varor) Övrig hantering och lagring av kemiska produkter Hantering och eventuell lagring av farligt avfall Förorenade områden inklusive byggnader Användning av kadmiumhaltiga gödselmedel på åkermark (kopplat till delmål inom ett rikt odlingslandskap) 3.3.2.2 AVGRÄNSNING MOT ANDRA MILJÖMÅL Föroreningar från avfallshantering omfattande bl.a. deponifrågor (förutom verksamheters hantering av farligt avfall), tas upp under God bebyggd miljö Luftföroreningar i tätort tas upp under Frisk luft Luftföroreningar inomhus tas upp under God bebyggd miljö Förorening av grundvatten tas upp under Grundvatten av god kvalitet Förorening av ytvatten tas upp under Levande sjöar och vattendrag 25

3.3.2.3 VIKTNING AV PROBLEMOMRÅDEN Problemområden Användning av kemiska produkter Övrig hantering och lagring av kemiska produkter Hantering och ev. lagring av farligt avfall Förorenade områden inkl byggnader vid verksamheter Kadmiumhaltiga gödselmedel Kriterier Summa poäng Möjlighet Allvarlighet och Trend storlek 3 4 3 10 4 3 2 9 4 3 2 9 4 3 3 10 1 3 2 6 Kommentar: Med användning avses här problem knutna till vilka kemiska produkter som används, hur de tillverkas och hur de används. Med övrig hantering avses här främst på problem knutna till sådant som förvaring, transport, bearbetning, omhändertagande och destruktion. Att tillsynsvägen påverka användningen bedöms endast ha en begränsad effekt, där takten i produktutbytet i praktiken styrs av vilka alternativa produkter som tas fram på en internationell marknad. Tillsynens påverkan av övrig hantering är erfarenhetsmässigt god. Tillsynen över att jordbrukens hantering av gödselmedel m m sker under god jordbrukarsed avseende användning av gödselmedel sköts av den lokala tillsynsmyndigheten. Anmärkningar kan påverka möjligheten att få EU-stöd. 3.3.3 Identifiering av verksamheter och åtgärder som bör bli föremål för tillsyn Verksamheter och åtgärder som bör bli föremål för tillsyn Problemområde Verksamheter/ åtgärder som bör bli föremål för tillsyn Användning av kemiska produkter Verksamhetsutövare (A o B anl.) Övrig hantering av kemiska produkter Verksamhetsutövare (A o B anl. och täkter) Hantering av farligt avfall Verksamhetsutövare (A o B anl.) Förorenade områden Verksamhetsutövare (A o B anl.), fastighetsägare Kommentar: Tillsyn av användning och övrig hantering av kemiska produkter samt hantering av farligt avfall inom A- och B-anläggningarna samordnas oftast med övrig tillsyn av verksamheterna. Sannolikt kommer även framtida tillsyn av förorenade områden vid dessa verksamheter att samordnas på samma sätt. 26

3.3.4 Val av tillsynsmetod för störst miljönytta Verksamhetsutövare A - och B-anläggningar Metod Kriterier Summa poäng Resurssnålhet Genomslagskraft Genomförbarhet Traditionell tillsyn 4 3 4 11 Systemtillsyn 4 3 3 10 Distanstillsyn 3 4 4 11 Inventering* Kommentar: Se kommentar om samordnad tillsyn under rubriken Identifiering av verksamheter och åtgärder ovan. Systemtillsyn ställer särskilda krav på tillsynspersonalens kompetens som vi på länsstyrelsen ännu inte har upparbetat till samma nivå som för traditionell tillsyn. *Behov av systematisk inventering av användningen kemiska produkter inom våra anläggningar behövs för att närmare precisera tillsynsinsatser med inriktning på utfasning av kemiska produkter. Inventering pågår kring vilka förorenade områden som kan finnas vid anläggningarna. Verksamhetsutövare (täkter) Metod Kriterier Summa poäng Resurssnålhet Genomslagskraft Genomförbarhet Traditionell 4 3 2 9 tillsyn Systemtillsyn 4 2 2 4 Distanstillsyn 2 3 4 9 Tillsynskampanj 4 3 3 10 Inventering* Kommentar: Det stora antalet verksamheter inom samma bransch möjliggör att en samlad tillsynskampanj genomförs. Kampanjmodellen innebär också att tillsynseffektiviteten blir hög. De flesta täktföretagen är små vilket minskar förutsättningarna för systemtillsyn. * En första inventering för att klarlägga vilka täktverksamheter i länet som formellt ligger under länsstyrelsens tillsyn är nödvändig. Fastighetsägare Metod Kriterier Summa poäng Resurssnålhet Genomslagskraft Genomförbarhet Traditionell 4 2 2 8 tillsyn Systemtillsyn 3 2 1 6 Distanstillsyn 3 4 3 10 Bevakning vid 2 4 4 10 planarbete Kommentar: Fastighetsägare är en heterogen grupp med högst varierande kunskap i miljöfrågor. Antalet tillsynsobjekt är relativt stort. Frågor om förorenade områden bevakas rutinmässigt i samband med granskning av kommunala detaljplaner. Pågående inventering av förorenade områden, som i naturvårdsverkets regi sker i länet, bidrar med kunskap om ytterligare förorenade områden som formellt kan komma att falla under länsstyrelsen tillsyn. 27

3.3.5 Behovet av tillsyn - behovsutredningens resultat och användning Prioriterade problemområden och lämpliga tillsynsmetoder för respektive mål Problemområde Verksamhet/ Användning av kemiska produkter åtgärder Verksamhetsutövare A och B- anl. Tillsynsmetod Traditionell tillsyn (11) Distanstillsyn (11) Systemtillsyn (10) Inventering Berörda mål Miljö- och hälsoinformation om varor Utfasning av särskilt farliga ämnen Minskning av hälso- och miljöriskerna Ökning av kunskapen om flöden och förekomst Ökad medvetenhet om faror samt aktiv riskminskning Förorenade områden Verksamhetsutövare A och B- anl. Traditionell tillsyn (11) Distanstillsyn (11) Systemtillsyn (10) Inventering Förorenade områden Minskning av hälso och miljöriskerna Hantering av farligt avfall Övrig hantering av kemiska produkter Fastighetsägare Verksamhetsutövare A och B- anl. Verksamhetsutövare A och B- anl. Distanstillsyn (10) Bevakning vid planarbete (10) Traditionell tillsyn (8) Traditionell tillsyn (11) Distanstillsyn (11) Systemtillsyn (10) Inventering Traditionell tillsyn (11) Distanstillsyn (11) Systemtillsyn (10) Inventering Minskning av hälso- och miljöriskerna Minskning av hälso- och miljöriskerna Verksamhetsutövare Täkter Tillsynskampanj (10) Traditionell tillsyn (9) Distanstillsyn (9) 28