Vi som arbetar med planering och finansiering

Transkript

1 Finansiering

2 Vi som arbetar med planering och finansiering Michael Öhlund Miljö- och hälsoskyddsinspektör Samordnare/Controller Handläggare miljö SKL Tove Göthner tove.gothner@skl.se Miljö- och hälsoskyddsinspektör (kn) Handläggare MFV (statligt) Handläggare miljö SKL

3 Finansiering Vilka krav finns? Styrande och vägledande principer Vad är möjligt att finansiera? Vad gör SKL?

4 Livsmedel

5 EU-förordning 2017/625 Kapitel II - Offentlig kontroll regelbundna offentliga kontroller med lämplig riskbaserad frekvens för att identifiera eventuella avsiktliga överträdelser av lagstiftningen, som begåtts genom bedrägligt eller vilseledande agerande. Kapitel VI Finansiering av offentlig kontroll och av annan offentlig verksamhet Finansiering, obligatoriska avgifter eller pålagor avseende vissa kontroller samt på grundval av vilka kostnader som de obligatoriska avgifterna ska fastställas och hur de ska beräknas

6 LIVSFS 2016:12 3. hur myndigheten avser att använda olika kontrollmetoder, särskilt provtagning och analys, 4. de personella, ekonomiska och andra resurser som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sina kontrolluppgifter, 5. hur inriktning, mål och prioriteringar i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan har beaktats, och 6. hur myndighetens utvärderingar av genomförd kontroll har beaktats. Planen ska uppdateras vid behov.

7 Miljöbalken

8 Regeringen om tillsynsavgifter och miljöbalken Myndigheternas verksamhet i möjligaste mån avgiftsfinansieras Tillsynen som huvudprincip vara avgiftsfinansierad Jordbruksutskottet* utgångspunkt full kostnadstäckning för kommuners verksamhet enligt miljöbalken Så långt möjligt genom avgifter Avgiftsfinansiering av tillsyn tillgodoser likvärdig tillsyn och konkurrensneutralitet Ur 1997/98:JoU20 s. 118

9 Principer

10 Utformning av tillsynsavgifter Regeringens skrivelse 2009/10:79 En tillsynsavgift bör motsvaras av en tydlig motprestation och ha principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål Avgifterna bör vara lättbegripliga och förutsebara Ge incitament till avsedda beteenden hos tillsynsorganen och de objektansvariga Avgifterna bör inte vara konkurrenssnedvridande Uttagandet av en avgift bör inte medföra höga administrativa kostnader för tillsynsorganet eller objektansvariga

11 Kommunala tillsynsavgifter Regeringens skrivelse 2009/10:79 Kommunala tillsynsavgifter bör fastställas av respektive kommun De samordnande statliga myndigheterna bör vägleda kommunerna och följa upp deras avgifter för tillsyn Skillnaderna mellan kommunerna tillsynsavgifter bör kunna minskas Kommunala myndigheternas tillsynsverksamheter avgiftsfinansieras till 25-30% Principen om kommunernas rätt välja finansiering och bestämma avgifterna upprätthålls

12 Avgiftsfinansiering När det gäller ekonomiskt mål, får varje kommun besluta om hur stor del av kostnaderna för tillsynen som ska täckas med avgifter. Det finns således normalt inga bindande normer för hur avgiftskonstruktionerna ska se ut eller hur stor del av kostnaderna för tillsynen avgifterna ska täcka Kommunfullmäktige beslutar dels hur avgiftskonstruktionen ska utformas, dels ekonomiskt mål för eventuella avgifter Livsmedelskontrollen har krav på tillräckliga resurser (EG 882/2004 Artikel 4) OBS! endast kontroll ej hela verksamhetsområdet Ekonomistyrningsverket 2004:16

13 Principen om avgiftsfinansiering Det anses exempelvis ofta rimligt att den som orsakar det allmänna kostnader också ska betala för den. En viktig princip är att förorenaren ska betala de kostnader som denne orsakar. Inom miljöområdet kan verksamhetsutövaren i princip betala samtliga kostnader som verksamheten orsakar samhället.

14 Andra principer Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. Likställighetsprincipen Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Självkostnadsprincipen Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden).

15 Vad är möjligt finansiera?

16 Begrepp Kostnadstäckning procentuell andel av kostnader som täcks med avgifter Avgiftsfinansiering verksamhet i kommunen som är finansierad med avgifter direkt från dem som använder sig av den Skattefinansiering verksamhet i kommunen som betalas med de skatter kommunen får in

17 Vad är möjligt att finansiera? 100 % av livsmedelskontrollen kan avgiftsfinansieras i teorin ca 80 % av myndighetens livsmedelsarbete är kontroll SKL:s nya förslag på taxa inom miljöbalken avgiftsfinansierar de delar där behovet är störst och förebygger tillsynsskulder

18 Tips från SKL Renodla myndighetsarbetet Viss tillsyn måste skattefinansieras Tydliggör vad som ingår med ekonom Samverka! Bilda gemensamma arbetsgrupper eller anlita konsult Kommunalförbund har generellt högre avgiftsfinansieringsgrad än enskilda kommuner inom samma område Ägna tid åt ekonomin! Få kommuner följer upp. Arbeta med nyckeltal Debiteringsrutiner

19 Vad gör SKL?

20 Stöd från SKL Vi bevakar kommunal finansiering i samtliga tillsynsfrågor Vi håller utbildningar/workshop vid flera tillfällen varje år Vi svarar på frågor från medlemmar Vi informerar på hemsidan Vi tar fram underlag Vi arbetar med skrifter

21 Underlag från SKL SKL tillhandhåller underlag till flera tillsynsområden kommunen som måste göra dem till sina egna Fungerar inte sättet som SKL beräknar använd annat underlag eller eget Underlagen uppdateras regelbundet

22 Vad kostar en inspektör? SKL har upparbetat en modell för att beräkna handläggningsavgiften. Den ersätter tidigare modeller och tar fasta på att det ska vara så enkelt och transparent som möjligt att beräkna avgiften. Det finns en vägledning till mallen ute. Om ni har funderingar och önskemål så finns ett webformulär som ni kan fylla i.

23 Planering Vilka krav finns? Vad gör SKL?

24 Livsmedel Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel 3e Kontrollmyndigheten ska årligen fastställa en plan för myndighetens livsmedelskontroll. Planen ska avse en period om minst tre år och omfatta samtliga områden som myndigheten ansvarar för. Av planen ska framgå 1. en bedömning i enlighet med vad som anges i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 882/2004 respektive 3 c dessa föreskrifter av behovet av livsmedelskontroll inom myndighetens ansvarsområde, 2. myndighetens prioriteringar för varje år vad gäller kontroll av anläggningar, anläggningstyper, varor, varuslag eller områden för kontroll,

25 Miljöbalken MTF 2011:13 6 Hos en operativ tillsynsmyndighet ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. 7 En operativ tillsynsmyndighet ska föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. 10 En statlig operativ tillsynsmyndighet ska i den samlade tillsynsplanen beskriva hur myndigheten har avvägt fördelningen av resurser inom och mellan olika ansvarsområden enligt miljöbalken och hur resurserna har anpassats efter det tillsynsbehov som finns.

26 TOFR om behovsutredningar Med en likvärdig och effektiv operativ tillsyn menas att miljöbalken får genomslag på det sätt som lagstiftaren avsett med hjälp av bra arbetssätt och med så små resurser som möjligt. Detta innebär exempelvis att aktiviteten inom miljöbalksområdet är tillräcklig på alla nivåer, att det finns tillgänglig god tillsynsvägledning, att den operativa tillsynsvägledningen nås av den, att prioriteringar görs, att operativ tillsyn utförs, att de operativa tillsynsmyndigheterna kan tillämpa tillsynsreglerna och att reglerna tillämpas likartat och att rättspraxis får genomslag. Ur TILLSYNS- OCH FÖRESKRIFTSRÅDET Rapport Utvärdering av tillsynsvägledningen avseende miljöbalken, Konsultrapport dec 2007

27 Länsstyrelser om behovsutredningar Utgångspunkt för behovsutredningen ska vara att göra avgränsningar och avvägningar utifrån reella behov och vad som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen Viktigt att göra prioriteringar i tillsynsarbetet. där de gör mest nytta utifrån definition av tillsynsuppdraget, bl.a. med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen. Behovsutredningen ska grunda sig på det verkliga tillsynsbehovet ur miljösynpunkt samt var det är kostnadseffektivt att nå en effekt genom att bedriva tillsyn. Ur Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken , Rapport 2017:15, Länsstyrelsen Västra Götalands Län

28 Vad gör SKL?

29 Nytt stöd för behovsutredningar SKL har tagit fram en ny skrift om kommunala behovsutredningar, som ett stöd för kommunernas arbete med behovsutredningar och tillsynsplanering. Syftet med skriften är att det ska bli lättare att förstå vad en behovsutredning är och hur det politiska utrymmet för prioriteringar i tillsynen ser ut. Du hittar skriften här

30 Stöd från SKL Vi har tagit fram en skrift som ger bra stöd hur man kan arbeta med behovsutredningar Vi håller utbildningar/workshop vid flera tillfällen varje år Vi svarar på frågor från medlemmar Vi arbetar aktivt med staten och kommunerna i syfte att skapa ett mer gemensamt sätt att arbeta med behovsutredningar