INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Relevanta dokument
Strukturerad intensivundervisning

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Att skapa tillgänglighet till matematik vilka är de pedagogiska utmaningarna?

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Förstå och använda tal

Mönster statiska och dynamiska

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Inkludering och delaktighet lärande i matematik

Språk-, läs- och skrivutveckling

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Intensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat

Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Fristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)

Lära matematik med datorn

VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Specialpedagogiska seminarier

Stödinsatser i skolan

Motivation för matematik

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016

Matematikundervisning för framtiden

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Planera och organisera för Matematiklyftet

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Specialpedagogik för lärande

Lokal pedagogisk planering

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Erfarenheter av intensivundervisning i matematik. Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM)

Gruppdiskussionen hösten 2011

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Varför programmering i läroplanerna?

Matematiklyftet 2013/2014

Alistair McIntosh NSMO NCM

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

IPAs IhopParningsAktiviteter

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Matematikutveckling i förskoleklassen

SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling

Specialpedagogik i skolan 2014

2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year 4 6 (1 30), 30 credits

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Matematiksvårigheter en trasslig historia

Student Personnummer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

MUEP:

Matematiksatsningen

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Likhetstecknets innebörd

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Student Personnummer UTKAST

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Strategi för bättre lärande i matematik

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Alternativa verktyg, matematik med stöd av it

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Huvudmän inom skolväsendet (10) Dnr 2012:1958

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Transkript:

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara? Helena Roos Linnaeus University Matematiksvårigheter en pedaogisk utmaning 9 september 2016, Stockholm

Syfte med föreläsningen Syftet med föreläsningen är att belysa inkludering i matematik med fokus på särskilda utbildningsbehov i matematik Syftet är även att flytta fokus från svårigheten hos eleven till nödvändigheten av mångfald och flexibilitet i matematikundervisningen

Innehåll v Särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM v Inkluderande perspektiv i matematikundervisningen v Studien v Inkludering i matematik vad kan det vara? v Samarbete reguljära undervisningen och specialpedagogiska undervisningen i matematik

Särskilda Utbildningsbehov i Matematik SUM är INTE en fix fakta utan en mänsklig tolkning av relationen mellan individen, matematiken och omgivningen. Magne, O. (2006). Fokus kan läggas på olika saker i denna tolkning. Ur ett (special)pedagogiskt perspektiv lägger vi fokus på matematiken och omgivningen. Relativt och situerat begrepp - elever som behöver något annat än den regjulära undervisningen

Ett inkluderande perspektiv i matematikundervisningen Ur ett inkluderande perspektiv betonas mångfald bland eleverna. I en inkluderande undervisning bör alla elevers kunskaper och färdigheter beaktas för att främja alla elevers lärande.

Inkludering - ideologi eller verktyg? Vad är då inkludering i skolan? I ett ämne?

Fokus Särskilda Utbildningsbehov i Matematik - Hur kan SUM-elever få möjlighet att bli engagerade i matematikundervisningen i skolan? SUM är inte en fakta, utan snarare en tolkning av vad som konstituerar matematisk kunskap.

Frågeställningar 1. Vad kan inkludering i matematik vara i grundskolan och vad påverkar inkluderingsprocessen? 2. Vad, från ett inkluderande perspektiv, verkar vara viktigt i lärandet och undervisningen i matematik?

Inkluderingsbegreppet Komplext begrepp Att kunna stärka alla elever och kunna möta olikheter samt skapa meningsfullt deltagande i undervisningen (Barton, 1997, Persson & Persson, 2012) En kontinuerlig process I denna forskning är inkludering sett som en deltagande-process med fokus på matematik.

STUDIEN Etnografiskt approach En stor låg och mellanstadieskola Speciallärarare (specialpedagog) har följts under två års tid. Tre fallstudier inom skolan Barbara (speciallärare), matematiklärare och rektorn

Inkludering i ett ämne vad kan det vara? Dynamisk inkludering (dynamic inclusion) organisation i fokus Innehålls-inkludering (content inclusion) matematiken och matematikdidaktik i fokus Deltagande inkludering (participating inclusion) eleven i fokus Roos, 2015 Helena Roos

Dynamisk inkludering (dynamic inclusion) Kurser Intensivundervisning Både inne och utanför klassrummet Lyssna på elever Byta roller

Innehålls inkludering (content inclusion) Representationer Uppgifter Strategier, generalisering Didaktiska diskussioner Lärarkunskap Känna igen likheter Innehållsamband Nå och utmana SUM-eleverna.

Exempel på representationer i matematik Laborativa modeller Skrivna symboler ½ 0,5 Bilder Omvärldssituationer Talade symboler en halv Noll komma fem,

Deltagande inkludering (participating inclusion) Vara lyhörd Lyssna på elever Elevers deltagande Självförtroende och självkänsla

Samverkan reguljära undervisningen och specialpedagogiska undervisningen i matematik Igenkännande av likheter (recognition of similarities) att hjälpa eleverna att se att det är samma sak de jobbar med i de olika situationerna. > Innehållsflöde (content flow) mellan specialundervisningen och matematikundervisningen Tre viktiga aspekter för innehållsflöde: 1. Förbereda 2. Fördjupa 3. Repetera Alla dessa tre med fokus på innehållet, vilka uppgifter, vilka representationer osv. Roos (2015)

Empiriskt exempel Barbara: [ ] Du vet det här med minus, hade de sagt till Jonna (matematikläraren i år 4) det hade de aldrig jobbat med.. visste de ingenting om.. ja..du vet det var 14-6 det var en uppgift där, kopplar det inte till det här, vi har ju jobbat med det här talområdet mycket. Barbara: [ ] då inställer sig frågan, har detta vi har övat här så intensivt har de kunnat se att de har användning för detta i klassen? <

Hur utnyttjar ni olika kompetenser på skolan för att stödja SUM-elever? Organisation - hur stödjer organisationen ett dynamiskt sätt att jobba? Flexibla lösningar Utveckling av matematikundervisning på skolan hur ser det konkreta arbetet med utveckling av matematikundervisningen på skolan ut? Hur jobbar man med didaktiska diskussioner? Vem har ansvaret? Lärarkunskap vem har det som krävs i just denna situationen med denna eleven? Byta roller vilken kompetens passar nu? Kan matematikläraren och specialläraren/specialpedagogen byta roller? (Roos, 2015)

Relationellt och inkluderande perspektiv på SUM Om inkludering ska ses som effektiv ur ett lärandeperspektiv så ska alla elever aktivt tillhöra och delta i matematikundervisningen. Elevernas olikheter och förmågor ses där som tillgångar (Farrell, 2004). Inkludering handlar då om att utnyttja att alla är olika istället för att alla ska stöpas i samma form. Ett relationellt perspektiv på matematiksvårigheter innebär att man i detalj beaktar hur undervisningen och lärandeaktiviteterna som genomförs påverkar elevernas lärande i matematik (Dalvang & Lunde, 2006).

Vem är ansvarig för processen? Hur säkerställs att de processer som dras igång på en skola fortlöper? Ex vid matematiklyftet? Vem/vilka är ansvarig för att utveckla (matematik)undervisningen på skolan? Vem är ansvarig för att SUM-eleverna får rätt stöd?

Sammanfattningsvis Att vara speciallärare eller att jobba med särskilda utbildningsbehov i matematik är ett komplext uppdrag. Viktigt är att se att det handlar om hur vi kan skapa en trygg lärmiljö runtom eleven. Inkludering i matematik är en process och kan genomföras på många olika sätt. Fokus är dock att se till att alla elever är med och känner sig delaktiga i matematik-undervisningen. Man behöver: ämneskunskap, ämnesdidaktisk kunskap, specialpedagogisk kunskap samt en organisatorisk överblick och möjlighet att påverka organisation och undervisning. Roos (2015)

Alla har rätt att lyckas i skolan, vi är alla unika, och behöver olika! Det är ingen som begär att någon ska läsa en mycket svårare bok än vad de egentligen klarar. Men när det gäller matteuppgifter så får de faktiskt sitta och göra ofta mycket svårare än vad de egentligen klarar. Det är ju också konstigt på något vis. Barbara (Roos, 2015)

Tack! Kontakt: Helena Roos Linnéuniversitetet Helena.Roos@lnu.se