Trivsel- och friskfaktorer i arbetslivet

Trivsel- och friskfaktorer i arbetslivet Författare: Carina Sievert Feelgood Handledare: Ulf Flodin Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år 2003-2005 vid Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Handledare vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Linköping har varit Ulf Flodin, docent och överläkare. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Yrkes- och miljömedicinska kliniken/arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Linköping i januari 2005 Företagssköterska Carina Sievert Feelgood Hälsa Sverige AB Storgatan 7 582 23 Linköping Tfn: 013-32 74 56 Fax: 013-37 77 35 carina.sievert@feelgood.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbetets titel: Trivsel- och friskfaktorer i arbetslivet

Innehåll Sammanfattning.1 Bakgrund 2 Syfte...5 Studiegrupper.5 Metod.5 Resultat..6 Diskussion..9 Referenser.12 Bilaga 1

1 Sammanfattning Sievert, C. Trivsel- och friskfaktorer i arbetslivet. Syftet i denna studie har varit att ta reda på vad det är som gör att kvinnor mår bra och trivs på sin arbetsplats. Via ett frågeformulär har kvinnor inom den offentliga sektorn respektive den privata sektorn fått svara på 19 påståenden med fyra bundna svarsalternativ. De har fått välja om påståendena är helt avgörande, ganska avgörande, inte särskilt avgörande respektive inte alls avgörande för att de ska må bra och trivas på sin arbetsplats. Frågeformuläret bygger på ett formulär om 18 påståenden, som använts i en tidigare undersökning utförd av Prevent. Ytterligare ett påstående, bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna har författaren själv kompletterat med. Detta påstående har fått stor betydelse i resultatet. Studien visar att de tre viktigaste trivsel- och friskfaktorerna som är helt avgörande för att man ska må bra och trivas på sin arbetsplats är: - Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna. - Balans mellan arbets- och privatliv samt socialt nätverk. - Öppet klimat där man törs säga vad man tycker. Att verksamheten känns viktig har större betydelse ju äldre man blir, och för kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn är möjligheten att kunna påverka arbetet en viktigare faktor.

2 Bakgrund Motiveringen till val av ämne är att intresset och engagemanget för vårt arbetsliv är viktigare än någonsin med tanke på det höga antalet sjukskrivningar. En tanke är att arbetsplatsen ska fungera som en arena för ökad hälsa och livskraft. Det finns sedan lång tid tillbaks en omfattande kunskap och dokumentation om hur vi inte ska ha det på våra arbetsplatser. Däremot finns det mindre kunskap om vilka arbetsmiljöer vi ska skapa för att människor ska ha förutsättningar för att må bra, fungera optimalt och inte drabbas av ohälsa [1]. Människor tillbringar ungefär lika mycket vaken tid utanför som på arbetet. Det borde alltså vara lika viktigt hur denna tid gestaltas, som vad vi gör under arbetstiden [2]. Ett nytt synsätt som vuxit fram under senare år är just att betrakta arbetsliv och individens livssituation i ett helhetsperspektiv [3]. Vad är hälsa? Ett kontroversiellt försök att definiera hälsa har gjorts av Världshälsoorganisationen (WHO) som beskrivit hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet Vem kan uppfylla sådana kriterier på hälsa annat än under mycket speciella omständigheter och under korta stunder [1]? Finns det någon som kunnat leva upp till WHO s definition? Och kan det i så fall bero på att hälsa inte är ett tillstånd utan en ständigt skiftande process (Professor Edgar Borgenhammar) [1]. Med hälsa kan man åsyfta såväl fysisk som mental, emotionell, social eller spirituell hälsa [3]. En annan definition av hälsa är: Hälsa är subjektiv, hälsa är en upplevelse. Hälsa är en upplevelse av välbefinnande, ett tillstånd då man finner mening med livet och då det är i balans [4]. Vad är en friskfaktor? En friskfaktor kan vara en företeelse som förekommer i den enskildes arbets- och/eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet [1]. På samma sätt är hälsa i arbetslivet ett tillstånd av välbefinnande. Man har en arbetsförmåga som ger arbetet och livet en mening. Man trivs med sig själv och med tillvaron [4]. Hälsa är inte bara en följd av något, utan en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En modern organisation med medvetna, kreativa och produktiva medarbetare förutsätter ett hälsomedvetet ledarskap och företag. Personalen är den viktigaste resursen, men bara om den mår bra. Sambandet mellan prestation och hälsa finns där för alla som vill se det [5].

3 Runt om i Europa sprider sig medvetenheten om hur vi ska få friskare arbetsplatser. Workplace Health Promotion (WHP) är ett europeiskt nätverk för hälsofrämjande på arbetsplatser. En av faktorerna som utgjorde grunden för skapandet av detta nätverk var att kunna använda arbetsplatsen som en arena för folkhälsan. En av de första uppgifterna för nätverket var att utveckla ett policydokument om hälsofrämjande på arbetsplatsen, som kunde användas av de olika nationella organisationerna. Detta dokument blev Luxemburgdeklarationen [3]. Samhälls- och företagsekonomiska erfarenheter visar att det är nödvändigt med hälsofrämjande insatser [6]. Det finns tre nyckelord som är viktiga för att åstadkomma hälsofrämjande processer på arbetsplatsen: ledarskap, resurser och egen kraft. Det behövs ett ledarskap som inte bara pratar om betydelsen av god hälsa utan ett ledarskap som även styr mot målet god hälsa. För att komma dithän behövs även resurser. Det viktigaste är dock att människor vill mobilisera sina egna resurser, att de verkligen erbjuds och vågar vara delaktiga och engagerade, d v s att människor helt enkelt sätter in sin egen kraft. I hälsofrämjande på arbetsplatser kan man dessutom inte bortse från, som påpekats tidigare, att arbetsliv och privatliv är intimt sammanbundna med varandra. I MOA-projektet (Moderna arbets- och livsvillkor) har de undersökta personernas arbetsvillkor studerats tillsammans med livssituationen i övrigt [3]. Karin Jarheden har undersökt medarbetare på Scanias monteringsavdelningar som har hög närvaro på arbetsplatsen. Syftet var att söka förståelse för vad som bidrar till hög närvaro på arbetsplatsen utifrån ett helhetsperspektiv, d v s aspekter i hela livssituationen [7]. Det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen syftar till att stärka individens försvar mot sjukdom/ohälsa genom åtgärder inom en rad områden: - skapa förutsättningar för emotionellt välbefinnande - förbättringar i kompetensutveckling - utvecklande av engagemang i arbetet - möjlighet att erbjuda ett stödjande socialt klimat [6]. En del säger att det är svårt att mäta och framförallt att skapa hälsa. Det kan möjligen vara ovant, vi är vanligtvis otränade i att ha perspektivet hälsa istället för ohälsa. Genom träning och medvetenhet kan vi anta det främjande förhållningssättet: Hur ska det vara när det är som bäst[4]? Hur ska det vara när det är som bäst? Enligt den salutogena teorin, KASAM (Känslan av sammanhang) finns tre begrepp som är viktiga. Begriplighet: som har med förståelse, förmågan att bedöma verkligheten samt kognitiva aspekter att göra. Hanterbarhet: som har med förmågan att hantera och möta olika krav, inneboende strategier och metoder samt handlingskomponent att göra. Meningsfullhet: som har med delaktighet, känsla av att kunna påverka, motivation samt emotionell komponent att göra [8].

4 En avgörande roll för att skapa friskare arbetsplatser är ledarskapets utformning. Det är viktigt att kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett konstruktivt ledarskap, där chefer och ledning har en möjlighet att främja anställdas hälsa och välbefinnande. I det konstruktiva ledarskapet ingår delaktighet, ett stödjande, uppmuntrande och tillgängligt ledarskap samt insikt om hur människor fungerar och reagerar [9]. Ett friskt ledarskap enligt Ljusenius och Rydqvist (2001) är att utveckla kompetens, att belöna, att kommunicera klart, att lyssna aktivt, att ge beröm, att be om ursäkt, att utveckla gruppen och att skapa jordmån för goda levnadsvanor [10]. Man pratar om ledarskapets dubbla funktioner vad och hur, d v s ledarskapets behov av både teknisk och social kompetens (uppgiften, innehållet och processen). Inte bara vad man gör eller säger utan hur man gör och säger. Ett företags människosyn återspeglas i relationerna med, såväl anställda som företagets kunder [3]. Antonovsky skriver också om den springande punkten gensvaret, om den är inbäddat i positiv affekt eller kylighet, fientlighet och likgiltighet [8]. Det finns idag samstämmiga empiriska forskningsrön som visar att en företags- och arbetsledning som i grunden har en positiv och tillitsfull människosyn vanligtvis är ett nödvändigt villkor för att erhålla god psykosocial arbetsmiljö och därmed högt välbefinnande bland de anställda [3, sid 40]. Ett positivt arbetsklimat är en grundläggande framgångsfaktor för att skapa friskare arbetsplatser, d v s att skapa arbetsglädje och ett väl fungerande samarbete. Satsning på kompetensutveckling av såväl medarbetare som chefer är en framgångsfaktor för att kunna skapa friskare arbetsplatser. Dessutom: - lagom arbetsbelastning - ökat inflytande och delaktighet - friskvård. Andra framgångsrika strategier på individ- och gruppnivå kan vara: - att skapa ökad medvetenhet kring stressreaktioner och hälsofrämjande mönster - friskvårdaktiviteter i form av fysisk aktivitet, kost och dryck - möjligheter till systematisk återhämtning och mental uppladdning - att öka självinsikten och personlig utveckling - att skapa goda relationer och bilda uppmuntrargrupper - att utveckla optimism och framtidstro [9]. Utifrån de faktorer som Angelöw (2002) identifierat har en studie gjorts på IVA, Kungälvs sjukhus för att identifiera vilka av dessa faktorer som bidrar till en friskare arbetsplats [11]. Prevent har i en undersökning försökt att identifiera vad som är friskfaktorer. En grupp yrkesverksamma fick svara på frågan vad som är väsentligt för att de ska må bra och trivas på sin arbetsplats [12]. Denna studie ligger till grund för föreliggande arbete. Den stora skillnaden är att föreliggande arbete riktar sig enbart till kvinnor. Detta för att kvinnor förekommer i mindre omfattning i forskningsstudier.

5 Syfte Syftet har varit att studera faktorer som gör att kvinnor mår bra och trivs på sin arbetsplats. Ett delsyfte har varit att titta på om det finns någon skillnad mellan kvinnors uppfattning beroende på om man arbetar i offentlig eller privat verksamhet. Ett andra delsyfte har varit att studera om det finns någon skillnad i uppfattning av trivselfaktorer beroende på kvinnornas ålder. Studiegrupper Den undersökta gruppen är två företag i offentlig sektor samt två i privat sektor: 70 st anställda vid Linköpings Stadsbibliotek med filialer, som ägs av Linköpings kommun, 69% svarade. 30 st anställda vid Blandaren, ett servicehus i Linköping, som ägs av Linköpings kommun. 73% svarade. 50 st anställda på Intentia i Linköping. Intentia är ett IT-företag som säljer ekonomisystem. 54% svarade. 50 st anställda på Stångåstaden i Linköping. Stångåstaden är ett bostadsbolag som drivs på affärsmässiga grunder och därför kan räknas som privat. 72% svarade. Urvalet har slumpmässigt valts ut bland företag med mer än 25 anställda, som är anslutna till Feelgoods företagshälsovård i Linköping. Metod Samtliga kvinnor på dessa företag har blivit tillfrågade att besvara ett frågeformulär (metodicumutarbetat formulär) med fyra bundna svarsalternativ [12]. Enkäten består av 19 påståenden där individen har fått ta ställning till om just det påståendet är helt avgörande, ganska avgörande, inte särskilt avgörande eller inte alls avgörande för att må bra och trivas på sin arbetsplats (Bilaga 1). De offentliganställda från biblioteken har fått sina enkäter tilldelade till sig via sin personalchef. Enkäten delades ut tillsammans med bifogat och frankerat svarskuvert. Enkäterna till de offentliganställda på servicehuset har författaren själv lämnat ut och hämtat. De anställda på Intentia samt Stångåstaden har haft egna önskemål om att få enkäten via e-post, och så har också skett. En påminnelse har dessutom gått ut till alla som fick enkäten via e-post.

6 Resultat Som framkommer av Diagram 1 är bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna, balans mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk, öppet klimat där man törs säga vad man tycker och att verksamheten känns viktig de faktorer som är helt avgörande för att kvinnor ska må bra och trivas på sin arbetsplats. Att slippa arbeta under tidspress, den ekonomiska ersättningen och tillgång till företagshälsovård är inte lika avgörande för att man ska må bra och trivas på sin arbetsplats. Hur avgörande är följande för att du ska må bra och trivas på din arbetsplats? (n=133). Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna Balans mellan arb ete o ch privatliv, so cialt nätverk Öpp et klimat där man tö rs säg a vad man tycker Att verksamheten känns viktig Varierande arbetsuppgifter Ett jo b b s o m s tämmer med d et jag vill arb eta med Bra s amhälls s töd i fo rm av b arno ms o rg, s ko la, äld reo ms o rg m m Förtroende för ledningen Möjlighet att påverka arbetet Framtidstro på arbetsplatsen En arbetsplats där jag inte riskerar arbets-och förslitningsskador Tydlig och ändamålsenlig organisation me dokumenterade rutiner, mål etc Möjlighet till kompetensutveckling /vidareutveckling Att själv hålla sig i trim genom motion och bra kost Flexibla arbetstider Aktiv personalvård Att slippa arbeta under tidspress Den eko nomiska ersättningen Tillgång till företagshälsovård 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Diagram 1. Samtliga företag. Faktorer som är helt avgörande för att må bra och trivas på arbetsplatsen.

Vad som däremot framkommer av Diagram 2, som visar andelar som svarat helt avgörande och ganska avgörande för att man ska må bra och trivas på sin arbetsplats, är att majoriteten anser att samtliga faktorer är avgörande. 7 Hur avgörande är följande för att du ska må bra och trivas på din arbetsplats? (n=133). Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna Öp pet klimat d är man törs säga vad man tycker Ett jo b b s o m s tämmer med d et jag vill arb eta med Balans mellan arbete och p rivatliv, socialt nätverk Möjlighet att påverka arbetet Varierande arbetsuppgifter Att verksamheten känns riktig Framtidstro på arbetsplatsen Förtroende för ledningen Möjlighet till kompetensutveckling /vidareutbildning Tydlig och ändamålsenlig organisation med dokumenterade rutiner, mål etc En arbetsplats där jag inte riskerar arbets- och förslitningsskador Den ekono miska ersättning en Flexibla arbetstider Att jag själv håller mig i trim genom motion och bra kost Bra samhällsstöd i form av barnomsorg, skola, äldreomsorg m m Aktiv personalvård Tillgång till företagshälsovård Att slippa arbeta under tidspress 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Diagram 2. Samtliga företag. Faktorer som är helt avgörande och ganska avgörande för att må bra och trivas på arbetsplatsen. I diagram 3 och 4 kan man se att både privat och offentlig sektor rangordnar bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna som den trivsel-/friskfaktorn som är viktigast. Dessutom rangordnar båda dessa grupper öppet klimat där man törs säga vad man tycker på tredje plats. Skillnader i privat respektive offentlig sektor är att de kvinnor som arbetar privat prioriterar faktorn möjligheten att påverka arbetet högre än de som arbetar i offentlig sektor. Kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn prioriterar däremot faktorn att verksamheten känns viktig högre än de som arbetar i privat sektor.

8 Hur avgörande är följande för att du ska må bra och trivas på din arbetsplats? (n=63). Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna Balans mellan arb ete o ch p rivatliv, s o cialt nätverk Öp pet klimat d är man törs säga vad man tycker Varierande arbetsuppgifter Möjlighet att påverka arbetet Framtidstro på arbetsplatsen Bra samhällsstöd i form av barnomsorg, skola, äldreomsorg m m Ett jo b b s o m s tämmer med d et s o m jag vill arb eta med Möjlighet till kompetensutveckling /vidareutbildning Förtroende för ledningen En arbetsplats där jag inte riskerar arbets- och förslitningsskador Att verksamheten känns viktig Flexibla arbetstider Tydlig och ändamålsenlig organisation med dokumenterade rutiner, mål etc Att jag själv håller mig i trim geno m motion o ch b ra ko st Aktiv personalvård Tillgång till företagshäsovård Den ekono miska ersättningen Att slippa arbeta under tidspress 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Diagram 3. Privat sektor. Faktorer som är helt avgörande för att må bra och trivas på arbetsplatsen. % Hur avgörande är följande för att du ska må bra och trivas på din arbetsplats? (n=70). Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna Att verksamheten känns viktig Öp pet klimat d är man törs säga vad man tycker Balans mellan arbete och p rivatliv, socialt nätverk Varierande arbetsuppgifter Ett jo b b s o m s tämmer med d et jag vill arb eta med Förtroende för ledningen Bra samhällsstöd i form av barnomsorg, skola, äldreomsorg m m En arbetsplats där jag inte riskerar arbets-och förslitningsskador Tydlig och ändamålsenlig organisation med dokumenterade rutiner, mål etc Framtidstro på arbetsplatsen Möjlighet att påverka arbetet Att jag själv håller mig i trim genom motion och bra kost Aktiv personalvård Möjlighet till kompetensutveckling /vidareutbildning Att slippa arbeta under tidspress Den ekono miska ersättning en Tillgång till företagshälsovård Flexibla arbetstider 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Diagram 4. Offentlig sektor. Faktorer som är helt avgörande för att må bra och trivas på arbetsplatsen. %

Åldern påverkar attityderna. Vad som framkommer av de olika åldrarna är att alla olika ålderskategorier har rangordnat bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna bland de fyra första trivsel- /friskfaktorerna som är helt avgörande för att må bra och trivas på sin arbetsplats. 9 Balans mellan arbete och privatliv, socialt nätverk är viktigt för de flesta åldrar men inte lika uttalad hos de som är 24 år eller yngre samt 55 år och äldre. Ju äldre, desto väsentligare är det att man känner att verksamheten känns viktig. Diskussion Tillvägagångssättet kring utlämning av enkäten har inte skett likvärdigt. I ett fall fick författaren hjälp av personalchefen för distribution. Ingen påminnelse gick ut i detta fall. I ett annat lämnade och hämtade författaren själv enkäterna. Vid första hämtningstillfället var det ytterst få som hade svarat. Efter påminnelse från deras chef blev svarsfrekvensen betydligt högre. Till de övriga två företagen skickades enkäten via e-post. Påminnelse har skickats en gång till alla som fick enkäten via e-post. Bortfallet är ganska stort. Det finns dock ingen anledning att tro att de som inte svarat på enkäten skulle svarat väsentligt annorlunda. De som svarat bör därför vara representativa för hela gruppen. Rimligen borde en bortfallsanalys ha utförts. Inom ramen för detta arbete har det dock inte varit möjligt att utföra en sådan. Faktorer som är helt avgörande för att kvinnor ska må bra och trivas på sin arbetsplats är: - Bra stämning på jobbet/trivsel med arbetskamraterna - Balans mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk - Öppet klimat där man törs säga vad man tycker - Att verksamheten känns viktig Om man däremot tittar på faktorer som är både helt avgörande och ganska avgörande för att man ska trivas, ser det ut så här - Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna - Öppet klimat där man törs säga vad man tycker - Ett jobb som stämmer med det jag vill göra - Balans mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk Detta betyder alltså att är de tre trivselfaktorerna - Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna - Balans i livet mellan arbets- och privatliv samt socialt nätverk - Öppet klimat där man törs säga vad man tycker uppnådda och tillgodosedda är chansen stor att man faktiskt trivs och mår bra på sin arbetsplats. Såväl privatanställda som offentliganställda anger faktorerna - Bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna - Balans mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk - Öppet klimat där man törs säga vad man tycker - Varierande arbetsuppgifter Skillnaden är att de har rangordnat dem olika.

Både privatanställda och offentliganställda upplever att Bra stämning på jobbet är allra viktigast. Balansen i livet mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk upplevs av de privatanställda som viktigare än vad de offentliganställda gör. Öppet klimat där man törs säga vad man tycker upplever båda grupper lika viktigt. Varierande arbetsuppgifter upplever de privatanställda som något viktigare än vad offentliganställda gör. Dessutom har de privatanställda med Möjlighet att påverka arbetet som en av de fem viktigaste punkterna för att trivas och må bra på arbetet. Här är skillnaden stor jämfört med de offentliganställda, som har rangordnat denna punkt mycket längre ner. Man kan därför fråga sig om de offentliganställda kvinnorna inte har så stor möjlighet att påverka sin arbetssituation? Är det därför just denna faktor har nedprioriterats av dem? Här kan man peka på att ett ökat inflytande på arbetsplatsen allmänt anses vara bra för folkhälsan[13]. Däremot Att verksamheten känns viktig upplever kvinnorna som är offentliganställda som mycket viktigare än de privatanställda. Både de privatanställda och de offentligt anställda anser att den ekonomiska ersättningen och tillgång till företagshälsovård är mindre viktigt för att man ska trivas och må bra på sin arbetsplats. Tillgång till företagshälsovård nedprioriteras. Kan det vara så att de flesta inte har kunskap om vad företagshälsovården har för kompetens samt resurser? Vad kan då göras åt detta? Det kan vara en intressant ansats för en studie. Det finns alltså en liten skillnad mellan privatanställda och offentliganställda i uppfattningen om vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats. De tre åldersgrupperna mellan 25 och 54 år uppger alla att balansen i livet mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk är viktig för att må bra och trivas på sin arbetsplats. 25-34-åringarna sätter det som första alternativ och kanske för att då har många börjat skaffa barn och familj. Detta blir en kärnpunkt i livet för många. Skillnaden mellan åldersgrupperna är att balansen i livet tas inte upp som en av de viktigaste trivselfaktorerna av de yngsta (<24år) och de äldsta (>55 år), vilket kan bero på att man ändå kanske har för det mesta balans i livet. Att verksamheten känns viktig tenderar att vara mer väsentligt ju äldre man blir. Det finns alltså både likheter och skillnader i uppfattning beroende på ålder. Det som kommit fram i arbetet stämmer i stort sett med vad Prevent har kommit fram till [12]. Öppet klimat där man törs säga vad man tycker samt balans mellan arbete och privatliv samt socialt nätverk är helt avgörande för att man ska må bra och trivas på sin arbetsplats. I denna studie ingår dessutom en faktor som Prevent inte har med i sin undersökning nämligen bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna, som bedömdes viktig att ha med eftersom man som företagssköterska ofta hör att människor kommenterar just detta som något viktigt. I denna studie utföll också denna faktor som lika viktig som de andra två faktorerna för att må bra och trivas. Att verksamheten känns viktig är mer framträdande bland de offentliganställda, samt mer tydlig och viktig ju äldre man blir. Denna skillnad har Prevent också påvisat i sin studie. 10

Företagsläkare Johnny Johnsson (2003) och medarbetare har studerat gruppen långtidsfriska på Stora Enso Fors och försökt att hitta de faktorer som bidrar till att bibehålla hälsa. Undersökningen visar att de undersökta grupperna av långtidsfriska i större utsträckning omges av positiva hälsobefrämjande faktorer inom och utom arbetet än genomsnittet av företagens kollektivanställda [4]. Karin Jarheden (2003) har ur ett helhetsperspektiv, d v s aspekter i hela livssituationen, studerat vad som bidrar till hög närvaro i arbetet, hos montörer på Scania. Hon menar att ansvarskänsla, upplevd balans mellan krav och kontroll, trivsel med arbetskamraterna (jämför bra stämning på jobbet/trivs med arbetskamraterna), uppskattning och erkännande, nöjd och belåten i livssituationen samt lyckad förening av arbete med familjeliv och fritid (jämför balans mellan arbets- och privatliv samt socialt nätverk) kan tänkas bidra till montörernas höga närvaro i arbetet [7]. Hon drar bl a två intressanta slutsatser. Dels att det handlar om arbetarens egen identitet, att se sig själv som en uthållig person (jämför Antonovskys immunsystemförstärkande personlighet [8]), dels att man måste se till hela människans livssituation för att kunna förstå hälsa i arbetslivet[7]. Vilka är de faktorer som förgiftar vissa delar av den flod som vi alla simmar i och renar andra, och som gör det möjligt för vissa att med lätthet navigera sig fram och tvingar in andra i forsar och strömvirvlar? Och, oberoende av hur den floden som vi befinner oss i är, vad är det som för en del befrämjar förmågan att simma bra och med glädje, och för andra gör det till en ständig kamp att ens hålla sig flytande? [8, sid 158-159]. Självförmåga, inlärd kapabilitet, livsmening och KASAM är några faktorer som tillsammans kan ge livskraft. Livskraft är kanske den mest grundläggande friskfaktorn i arbetslivet. Dessutom är det viktigt att samhället utformas efter människorna och inte tvärtom. Vi måste låta arbetslivet utformas efter människans biologi och artens krav på basala livsbetingelser. Vi måste återta makten över själva människolivet [1 sid 142]. Hur är det för dig när det är som allra bäst att gå till arbetet? Hur är det när det är som allra bäst i den arbetsgrupp du tillhör? Hur fungerar organisationen/företaget när det är som allra bäst? Att ha dessa tre frågor som ansats i ett kommande projekt skulle vara mycket intressant att jobba med. I dagens arbetsliv har de viktigaste friskfaktorerna huvudsakligen med hjärnans funktion, behov och eventuella överansträngningar att göra. Sjuk eller frisk styrs i hög grad av den ännu inte fullt utforskade termodynamiken mellan öronen [1, sid 122]. 11

12 Referenser 1. Abrahamsson K, Bradley G, Brytting T, Eriksson T, Forslin J, Miller M, Söderlund B, Trollestad C. Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Prevent; 2003. 2. Theorell T. Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur; 2003. 3. Menckel E, Österblom L. Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2000. 4. Johnsson J, Lugn A, Rexed B. Långtidsfrisk. Stockholm: Ekerlids Förlag; 2003. 5. Prevent. Hälsofrämjande som affärsstrategi. Stockholm: Prevent; 2001. 6. Gelin A, Holm A. Fri frisk och framgångsrik. Stockholm: Prevent; 2002. 7. Jarheden K. Alltid på jobbet. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings Universitet; 2003. 8. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur; 1991. 9. Angelöw B. Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur; 2002. 10. Ljusenius T, Rydqvist L-G. Friskt ledarskap. Stockholm: Prevent; 2001. 11. Carlsson Wallöe C. Identifiering av faktorer som befrämjar hälsa på arbetsplatsen. Göteborg: Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet; 2002/2003. 12. Prevent. Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Markör; 2002 13. Theorell T. Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2003.