Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?

Relevanta dokument
Jubileumssymposium Ellika Schalling

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Logopedisk. Parkinsons

Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

Kommunikation efter stroke

Språkstörningar hos vuxna

information till anhöriga leva med afasi

Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

LSVT på andra sätt och vid andra tillstånd än Parkinsons sjukdom.

Information om förvärvad hjärnskada

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Som man frågar får man svar! Kommunikationsstrategier i samtal med patienter som har afasi Kajsa Söderhielm, Logoped

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Vad är afasi? Swedish

Foto: Ulf Sirbom. Jubileumssymposium 14 juni Aula Medica, Karolinska Institutet

Taltjänst. Beskrivning av verksamheten. Framtagen av Taltjänst Sverige. Revideras årligen på den nationella Taltjänstkonferensen.

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Röst Kommunikation Hälsa

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Verbal dyspraxi i skolan

Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts Kommunikationsförmåga

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Vetenskaplig kommunikation

Rehabilitering i berikad miljö

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar

Kapitel 2 Fakta om demens

Vetenskaplig kommunikation

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Maria drömmer om att sjunga i en kör, ställa upp i poetry slam och hålla tal på sin brors 50-årsfest men är tveksam om rösten bär.

2

Multipel Skleros Multipel skleros

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

NeuroOptimisten. Nummer Årgång 8. NeuroOptima önskar en trevlig och givande höst! I detta nummer: Anna tränar med beslutsamhet och fantasi

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Kognitiv ergonomi i arbetet

Förslag till prioritering vid logopedmottagningen Bakgrund

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Fysisk aktivitet och träning vid MS

LOGOPEDI Uppdaterat Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium. Period 1

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Motion: Afasihus i Jönköpings län

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Taltjänst Beskrivning av verksamheten Utarbetat av taltjänsttolkar under en utbildning på Nordiska folkhögskolan

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Lahden kaupunki

Att leva med Ataxier

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke

enspr k h tec Barn oc

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Tecken som stöd för tal, TSS

Röstteknik och Läsmetod

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Transkript:

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Funktionsområde logopedi, Karolinska universitetssjukhuset

INNEHÅLL Tal, språk och kommunikation Tal- och språkstörningar, orsaker, symtom och konsekvenser Vad kan logopeden bidra med? Annat stöd för personer med tal- och språkstörning Tid för frågor! Ellika Schalling 2

KOMMUNIKATION INFORMATION men också INTERAKTION Ellika Schalling 3

VI HAR MÅNGA SÄTT ATT KOMMUNICERA t ex skrift tal ABC mimik teckenspråk gester Ellika Schalling 4

SPRÅK Språk - ett gemensamt sätt att uttrycka oss inom en grupp Finns ca 7 000 olika språk i världen (svenska, engelska, arabiska, mandarin.) Ett symbolsystem för att förmedla information - oavsett uttryckssätt Ellika Schalling 5

SPRÅK Att använda språk handlar om att producera språk, t ex tala (eller skriva) - att förstå språk, t ex lyssna (eller läsa) Ellika Schalling 6

SPRÅK Ellika Schalling 7

TAL Produktion av språkljud - uttalet av ord, fraser, meningar. Ellika Schalling 8

HUR GÅR DET TILL ATT TALA? Språkljuden formas av rörelserna i läppar, tunga, käke Styrning från hjärna och nervsystem Ljudande (tonbildning) med stämbanden Luftström (utandning) från lungorna Ellika Schalling 9

TAL- OCH SPRÅKSTÖRNINGAR VID NEUROLOGISK SJUKDOM ELLER SKADA SPRÅKLIG STÖRNING AFASI språk TALSTÖRNING DYSARTRI tal Ellika Schalling 10

ORSAKER TILL FÖRVÄRVADE TAL- OCH SPRÅKSTÖRNINGAR stroke skallskada hjärntumör infektion i hjärnan Ellika Schalling 11

fler orsaker till tal- och språkstörningar Neurologiska sjukdomar Parkinsons sjukdom Multipel skleros (MS) Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) m fl.. Demenssjukdom Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens Multiinfarktdemens m fl Ellika Schalling 12

AFASI (DYSFASI) från grekiskans a- (utan) - phásis (tal) Förlust eller störning av språkliga funktioner efter en förvärvad hjärnskada Ellika Schalling 13

HUR VANLIGT ÄR AFASI? Ungefär 30 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige (Riksstroke 2012) Av strokedrabbade får ungefär 10 000 afasi varje år (ca 1/3 av strokedrabbade) Litet mindre än hälften har kvarstående afasi efter ett år Ellika Schalling 14

VILKA SYMTOM KAN MAN FÅ VID AFASI? Svårare att hitta ord Svårare med grammatik Svårare att förstå språk??? Svårare att läsa och skriva Ellika Schalling 15

OLIKA TYPER AV AFASI BEROENDE PÅ VILKET OMRÅDE I HJÄRNAN SOM SKADATS Ellika Schalling 16

SKADOR I FRÄMRE DELAR AV HJÄRNAN bra språkförståelse men icke-flytande tal svårt producera språk svårt benämna svårt repetera svårt med grammatik entonigt, hackigt tal Ellika Schalling 17

SKADOR I BAKRE DELAR AV HJÄRNAN Svårare att förstå språk men flytande tal utbyten av ljud och ord betydelselöst tal ( jargong ) svårt säga vad saker heter svårt hitta ord svårt repetera Ellika Schalling 18

Sammanfattning Afasi är en förvärvad språkstörning Minst 10 000 personer drabbas varje år i Sverige Afasisymtom kan vara svårigheter att tala och förstå, läsa och skriva Hjärnskada i olika delar av hjärnan ger olika symtombild främre skada : språkförståelse god, svårt att prata bakre skada : språkförståelse dålig, flytande men betydelsefattigt tal Ellika Schalling 19

TAL- OCH SPRÅKSTÖRNINGAR VID NEUROLOGISK SJUKDOM ELLER SKADA SPRÅKSTÖRNING AFASI språk TALSTÖRNING DYSARTRI tal Ellika Schalling 20

DYSARTRI (ANARTRI) från grekiskans dys, nedsatt/störd och arthrosis, "artikulation" störning eller förlust av talfunktion Ellika Schalling 21

HUR VANLIGT ÄR DYSARTRI? Ungefär 30 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige (Riksstroke 2012) Av strokedrabbade får ungefär 15 000 dysartri (ca 1/2 av strokedrabbade) Ungefär 20 000 lever med Parkinsons sjukdom i Sverige - Ca 90 % har någon påverkan på talet (och rösten) Ungefär 18 500 lever med multipel skleros, MS i Sverige - Ca 40-50 % har någon påverkan på talet (och rösten) Ungefär 150 000 personer lever med demenssjukdom - många har någon påverkan på talet Ellika Schalling 22

DYSARTRI Avvikelser i hastighet, kraft, räckvidd, precision och koordination av talrörelser (dysartri) Skada eller bristande funktion i en eller flera nivåer som ingår i talproduktion Ellika Schalling 23

VILKA SYMTOM KAN MAN FÅ VID DYSARTRI? t ex Svårare att uttala ord tydligt Svårare att tala med normal röststyrka (och röstkvalitet) Svårare att tala med normalt taltempo Svårare att variera satsmelodin Svårare för andra att förstå vad man säger (nedsatt förståelighet) Ellika Schalling 24

OLIKA TYPER AV DYSARTRI Olika talsymtom (kombinationer av talsymtom) mer framträdande vid olika typer av dysartri - ofta relaterat till bakomliggande sjukdom Ellika Schalling 25

Vid dysartri vid Parkinsons sjukdom t ex vanligt att ha. - nedsatt röststyrka - skrovligare/hesare röst än tidigare - otydligt uttal - svårigheter att styra taltempot (snabbt) - svårigheter att sätta igång talet - entonigt tal Ellika Schalling 26

Vid dysartri efter stroke t ex vanligt att ha. Otydligt uttal pratar i näsan Hes röst Svårt få luften räcka till Entonigt tal Ellika Schalling 27

Vid dysartri vid MS t ex vanligt att ha. - Otydligt uttal - Skanderande tal - förändrad talrytm - utdragen betoning - Svårt få luften räcka till - Hes, ansträngd röst Ellika Schalling 28

Sammanfattning Dysartri är en talstörning Ca 15 000 personer får dysartri efter stroke varje år i Sverige Många som drabbas av neurologisk sjukdom får dysartri Talet kan t ex bli otydligt, rösten kan bli svag, taltempot kan bli förändrat Olika symtom beroende på bakomliggande orsak/sjukdom Ellika Schalling 29

VAD KAN TAL- OCH SPRÅKSTÖRNINGAR FÅ FÖR KONSEKVENSER? Svårare att tala och förstå tal/språk, svårare läsa och skriva - kan leda till minskad aktivitet och kommunikativ delaktighet Ellika Schalling 30

VAD ÄR KOMMUNIKATIV DELAKTIGHET? kommunikativ delaktighet är att ta del i livssituationer där det sker ett utbyte av kunskap, information, idéer och känslor (Eadie, 2006) Finns inte så mycket kunskap om begränsning av kommunikativ delaktighet än Ellika Schalling 31

Enkätstudie om självupplevda symtom, konsekvenser och erhållna insatser vid Parkinsons sjukdom (Schalling E, Johansson K & Hartelius L, submitterad, 2017) Syfte: Inhämta aktuella uppgifter om självupplevda symtom och besvär v g tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom - konsekvenser och strategier 188 deltagare med Parkinsons sjukdom Ellika Schalling 32

Resultat Vilka är de största problemen du upplever på grund av Parkinsons sjukdom? antal svar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ellika Schalling 33

92,5 % uppgav minst ett symptom på tal- eller kommunikationssvårighet till följd av Parkinsons sjukdom 92% Ellika Schalling 34

Har sjukdomen påverkat ditt tal på ett eller flera av följande sätt? Resultat svag röst svårt hitta ord otydig artikulation tappar tråden när jag pratar pressad röst långsamt tal hes röst luften räcker inte till blir trött när jag pratar svårt att komma igång entonig röst upphakningar knarrig röst snabbt tal avvikande satsmelodi eller talrytm pipigt eller mörkt röstläge nasalt tal annat 0 50 100 antal svar 150 Ellika Schalling 35

KONSEKVENSER? Arbete Familj Fritid Umgänge Genans över talet Ellika Schalling 36

För att göra det lättare...brukar jag: anpassa mitt sätt att tala undvika svåra situationer vänta till ett bättre tillfälle prata så lite som möjligt informera om mina talsvårigheter skriva istället för att prata ta hjälp av någon använda hjälpmedel annat Ellika Schalling 37 0 50 100 antal svar

VAD KAN MAN FÅ HJÄLP MED AV LOGOPED? Ellika Schalling 38

UNDERSÖKNING AV TAL, SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Sjukdomshistoria Symtom och besvär Tidsförlopp Tal- och språkkrav Arbete, familj, fritid Andra sjukdomar och mediciner Hörsel, syn, mm Ellika Schalling 39

TEST T ex Afasitest hörförståelse talat språk skrivförmåga läsförmåga kommunikation och konsekvenser - Dysartritest munmotorik, andning, artikulation, intonation, förståelighet, konsekvenser Ellika Schalling 40

INSPELNING AV RÖST OCH TAL Ofta görs standardiserad inspelning ljud ord meningar berättande Analys av logopeden - Lyssnarbedömning - Mäter olika aspekter av talsignalen Ellika Schalling 41

INSTRUMENTELLA UNDERSÖKNINGAR T ex undersökning av stämbandsfunktion, andningsfunktion, nasalering Ibland av logoped - ibland av andra yrkesgrupper Ellika Schalling 42

SAMARBETE MED ANDRA YRKESGRUPPER - diagnostik och behandling logoped tandläkare fysioterapeut neurolog sjuksköterska Öron- näshalsläkare arbetsterapeut psykolog Ellika Schalling 43

BEHANDLING AV TAL- OCH SPRÅKSTÖRNINGAR Träna för att förbättra funktion Kompensera för nedsatt funktion Minska begränsningar i kommunikativ delaktighet Ellika Schalling 44

AFASIBEHANDLING Träning för att återfå funktion - Språkförståelse - Hitta ord - Grammatik - Berätta och samtala - Läsa och skriva Individuell träning eller Träning i grupp Datorträning Ellika Schalling 45

t ex AFASIBEHANDLING - träningsprogram Intensive Language Action Therapy (ILAT) eller Constraint Induced Aphasia Therapy (CIAT) Flera timmar/dag i två veckor BARA tal (inte gester, ritande eller annat stöd) kortspel BEGRÄNSNING, INTENSITET, ÖKANDE SVÅRIGHET Ellika Schalling 46

GER TRÄNING AV SPRÅKLIGA FUNKTIONER RESULTAT? Flera sammanställningar av många studier visar att intensiv träning ger effekt! Träning kan ge effekt även lång tid efter insjuknandet Ellika Schalling 47

DYSARTRIBEHANDLING Träning för att förbättra funktion Träning av andningsmuskulatur - Röstträning - Artikulationsträning Träning individuellt och i grupp Ellika Schalling 48

INSATSER FÖR ATT GÖRA TALET LÄTTARE ATT FÖRSTÅ Förbättra förståelighet t ex Ändra talhastigheten Träna betoning, frasering, pauser, intonation mm Ellika Schalling 49

DYSARTRIBEHANDLING - träningsprogram LSVT - Lee Silverman Voice Training Program utvecklat för personer med Parkinsons sjukdom av logopeder i USA. Positiva effekter påvisade i en rad studier Ges av logoped med LSVT-utbildning/certifiering Ellika Schalling 50

LSVT Intensivbehandling! 16 behandlingar hos logoped under fyra veckor (dvs 4 ggr/vecka i en månad) Fokus på ökad röststyrka! Ellika Schalling 51

LSVT Övningar enligt program: 1) Öva upp röststyrka och variation i röstläge 2) Använda starkare röst i övningar - korta yttranden, läsa, svara på frågor, samtala. 3) Hemuppgifter varje dag! Öva i olika situationer utanför logopedkliniken Ellika Schalling 52

LSVT Fokus på ökad röststyrka i behandlingen effekter på artikulation förståelighet andningsfunktion ansiktsmimik sväljning Ellika Schalling 53

INSATSER FÖR ATT KOMPENSERA FÖR TAL- ELLER SPRÅKSTÖRNINGAR Bättre strategier för kommunikation Träning för kommunikationspartner Afasi: Supported conversation for adults with aphasia Dysartri: Partnerträning samtalsstöd (Kagan 1998) - Modifiera miljön (buller, belysning mm) - Välja bra tidpunkt och plats Ellika Schalling 54

INSATSER FÖR ATT KOMPENSERA FÖR TALSTÖRNINGEN Kommunikationshjälpmedel - från almanacka och bok med text och bilder till dator som pratar -Skrivhjälpmedel -Bokstavstavla, dator, pratapparat Ellika Schalling 55

HUR KAN JAG SOM ANHÖRIG ELLER VÄN STÖDJA PERSONER MED KOMMUNIKATIONSSTÖRNINGAR? t ex Försöka ha gott om tid för samtal Tala i kortare meningar (språkstörning) Eget hörhjälpmedel? Ta hjälp av papper och penna Ellika Schalling 56

HUR KAN JAG SOM ANHÖRIG ELLER VÄN STÖDJA PERSONER MED KOMMUNIKATIONSSTÖRNINGAR? Anpassa omgivningen (buller, belysning, placering) Välja bra tidpunkter för samtal (trötthet, mediciner mm) Lära mig hur eventuellt kommunikationshjälpmedlet fungerar, hjälpa till att uppdatera Ellika Schalling 57

STÖD TILL PERSONER MED TAL- OCH SPRÅKSTÖRNING Taltjänst Taltolkning för personer med röst-, tal-, språkskada http://habilitering.se/taltjanst tel: 08-123 351 20 Teletal Stöd av tredje person vid telefonsamtal tel: 020-22 11 44 Ellika Schalling 58

STÖD TILL PERSONER MED TAL- OCH SPRÅKSTÖRNING Patientföreningar: Afasiförbundet med lokala föreningar Parkinsonförbundet med lokala föreningar Neuroförbundet med lokala föreningar Ellika Schalling 59

Frågor???? Ellika Schalling 60