Taltjänst Beskrivning av verksamheten Utarbetat av taltjänsttolkar under en utbildning på Nordiska folkhögskolan

Transkript

1 Taltjänst Beskrivning av verksamheten Utarbetat av taltjänsttolkar under en utbildning på Nordiska folkhögskolan

2 Innehållsförteckning Taltjänst...2 Målgrupper för Taltjänst...3 Servicens innehåll...4 Yrkesetiska koder och värdeformuleringar för tolkar inom taltjänst...5 Värden som tolkyrket bygger på...5 Hur en god yrkesetik främjas inom tolkkåren...6 Det etiska arbetet inom tolkkåren...6 Varje tolk bör för att hålla en god etik levande:...7 Bilaga 1: Exempel på tolksituationer...8 Bilaga 2: Förutsättningar för Taltjänst, lagar och riktlinjer 10 Dokument och rapporter som ligger till grund för Taltjänst:...10 Lagar...10 Övriga riktlinjer

3 Taltjänst Taltjänst är en tolkservice för personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk (ej orsakad av hörselskada). Den som möter personer med dessa funktionsnedsättningar i sin yrkesverksamhet eller på sin fritid kan också anlita tolk från Taltjänst. I servicen ingår talstöd, lässtöd och skrivstöd. Tolken kan ge stöd till personer som talar otydligt, har svårt att hitta ord, har svårt att förstå tal och har svårt att läsa eller skriva. Tolken utgår ifrån klientens kommunikationssätt och anpassar tolkningen utifrån den enskildes behov av alternativ eller kompletterande kommunikation. Det krävs ingen remiss för att få stöd av Taltjänst. Det är avgiftsfritt för den enskilde att använda sig av Taltjänst. Tolken har tystnadsplikt och skall förhålla sig opartisk. Taltjänst överbryggar svårigheterna att kommunicera med omgivningen. Syftet med servicen är att möjliggöra ökad tillgänglighet, delaktighet och självbestämmande för den som använder tjänsten. Vissa skillnader i service finns mellan Taltjänst i olika landsting/regioner beroende på interna riktlinjer. Läs mer under respektive landstings hemsida: För mer information se bilaga 2 Förutsättningar för Taltjänst, lagar och riktlinjer 2

4 Målgrupper för Taltjänst Personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.. Röst: avsaknad av röst efter laryngektomi (bortoperation av struphuvudet, oftast p.g.a. cancer). (1) Andra typer av funktionsnedsättningar är nedsatt röstkontroll, volymkontroll, röstkvalitét, trötthet eller smärta i talorganen. Orsaker kan vara såväl funktionella som neurologiska sjukdomstillstånd. (2) Tal: oartikulerat tal (dysartri) pga. neurologiskt betingad störning eller svikt i den muskulära kontrollen av talorganet. Dessa störningar kan vara medfödda eller förvärvade. Många olika diagnoser kan medföra nedsatt talfunktion exempelvis Cerebral pares, Multipel skleros, Amyotrofisk lateralskleros, stroke och Parkinsons sjukdom. (3) Stamning är en typ av talsvårighet vars orsaker inte är helt kända. Stamning kännetecknas av ofrivilliga upprepningar eller blockering av talet. Det innebär att man får svårt att komma framåt i talet trots att man vet vad man vill säga.(4) Språk: nedsatt förmåga att producera eller förstå tal eller skrift. En språklig funktionsnedsättning är afasi som uppstår vid skada i hjärnans språkcentrum. Vanliga orsaker är stroke, traumatisk hjärnskada eller tumör. (5) Andra språkliga funktionsnedsättningar är dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) eller språkstörning som kan innebära att man har svårt att ta till sig det som sägs eller göra sig förstådd. (6) Som tillägg till nedsatt tal- eller språkfunktion kan man ha kognitiva svårigheter med exempelvis koncentration, uppmärksamhet och minne. Dessa svårigheter påverkar informationsbearbetningen och därmed kommunikationsförmågan. (7) För mer information om aktuella diagnoser och funktionsnedsättningar se WHOs internationella klassifikationssystem ICD 10; R47-49, G80 och ICF: B140, B144, B164, B167, D160, D166, D170, D172 Referenser Albrecht (ed), Encyclopedia of Disability Aquilonius, Fagius(red), Neurologi Borenstein, Afasi Myrberg, Dyslexi en kunskapsöversikt Eriksson, Neuropsykologi

5 Servicens innehåll Många klienter har behov av både tal-, läs- och skrivstöd. Klienten kan använda tolk i alla situationer där han/hon vill ha stöd för sin kommunikation. Till exempel vårdbesök, möten, föreläsningar, arbetsplatsträffar, telefonsamtal, myndighetskontakter samt i privata och kulturella sammanhang. Taltjänst erbjuder förberedande möten inför tolkuppdrag. Klienten kan också boka tolk efter ett uppdrag för att gå igenom minnesanteckningar. Talstöd: Tolken förtydligar ett otydligt tal eller kompletterar ett ofullständigt tal och ser till att klienten får den tid som behövs för att kommunicera. Tolken förmedlar budskap från alternativa kommunikationssätt som skrift, symbol- eller bildspråk, tecken, gester eller mimik. För att stödja förståelsen kan tolken exempelvis upprepa, anpassa tempo, omformulera, använda skrift, tecken, eller bildstöd. Lässtöd: Innebär att tolken läser upp text och vid behov förklarar ord och förtydligar innehållet. Även här kan tolken använda alternativ kommunikation (anpassad svenska, bilder, tecken etc.) för att stödja förståelsen. Klienten kan använda tolk för att t ex läsa brev, e-post eller söka information på Internet. Skrivstöd: Tolken skriver på uppdrag av klienten. Det kan t ex gälla brev, e-post, chatt, blogg, ansökningar/blanketter, minnesanteckningar på möten, förbereda inför möten eller telefonsamtal genom att skriva ner punkter man vill ta upp. Anteckningar utformas så att klienten kan ta till sig dem. Ibland skrivs texten i lättläst form, ibland kompletterad med bilder, foton, symboler eller ljudfil med inläst text. Tydligt teckensnitt, större teckenstorlek, distinkt styckesindelning och punktlistor kan också öka tillgängligheten. För mer information se bilaga 1 Exempel på tolksituationer. 4

6 Reviderad Yrkesetiska koder och värdeformuleringar för tolkar inom taltjänst Alla människor har samma demokratiska rättigheter och behov av att vara delaktiga i samhället. För att skapa förutsättningar för detta ska landstingen enligt överenskommelse mellan socialdepartementet och landstingsförbundet ansvara för en successiv uppbyggnad av en taltjänst för personer med röst-, tal- och språkstörningar (Landstingsförbundet, A-cirkulär 89:11) Syftet med tjänsten är att främja demokratiska mål som delaktighet och inflytande, samt motverka diskriminering. En tolk har i en tolksituation till uppgift att på ett professionellt sätt göra kommunikation möjlig. I allt arbete som berör kommunikation mellan människor uppstår situationer där yrkesutövaren tvingas ta ställning till etiska frågor. Därför finns dessa yrkesetiska koder och värdeformuleringar som vägledning och stöd för tolkar. De yrkesetiska formuleringarna diskuteras och värderas kontinuerligt inom yrkeskåren. Värden som tolkyrket bygger på Professionalitet kvalitet Integritet och trygghet Respekt och alla människors lika värde Med utgångspunkt från dessa värden ska tolken vägledas så att denne kan upprätthålla yrkesetiken. Tolken ska: bemöta alla människor med respekt oavsett kommunikationsform, språk, funktionsnedsättning, kön, social status, kulturell tillhörighet, religion, politisk åsikt, sexuell läggning och ålder. ha som målsättning att tolka det som sägs och sker, vara opartisk, ej lägga till, förändra eller undanhålla något i kommunikationen mellan klienterna. tolken ska när så krävs förändra den språkliga formen utan att påverka budskapet. 5

7 i vissa tolksituationer fungera som kommunikator dvs. en tolk som bara går in vid behov i ett samtal. kunna, inom den egna kompetensramen, byta mellan olika tolkmetoder under ett tolkuppdrag. så långt det är möjligt förmedla klientens karaktär och känslor. vara flexibel och socialt kompetent. anpassa framtoning och klädsel efter uppdragets art. placera sig på lämpligt sätt i rummet. alltid följa tystnadsplikt och sekretess. aktivt reflektera över etiska frågeställningar och vara medveten om vad som ingår och inte ingår i en tolks arbetsuppgifter. visa respekt och ha ett öppet samarbete kollegor emellan, samt ta ett gemensamt ansvar i tolksituationen. bedöma sin kompetens och lämplighet att utföra ett uppdrag. Om tolken ej anser att så är fallet, bör denne avstå från eller avbryta uppdraget. avstå från, eller avbryta ett uppdrag som upplevs som kränkande, strider mot den egna integriteten eller på annat sätt upplevs otryggt. utifrån klientens behov, samarbeta med alla berörda parter i tolksituationen. ej åta sig eller fullfölja ett uppdrag om det visar sig att risk för jäv föreligger. ej nyttja eller uppträda påverkad av alkohol eller andra droger i samband med yrkesutövandet. Hur en god yrkesetik främjas inom tolkkåren Att arbeta som tolk för personer med funktionsnedsättningar som rör röst, tal eller språk innebär att situationer uppstår där det är nödvändigt att handla utifrån egna eller yrkesgemensamma etiska val. Förutsättningen för att en god yrkesetik ska kunna främjas inom tolkkåren är att kollegor diskuterar och reflekterar över de etiska problemställningar arbetet medför. Därmed är tolkar beredda att ta eget ansvar för sina handlingar. Tillfällen för etisk reflektion måste därför ges och kunskap måste finnas för att kunna genomföra detta på ett fruktbart sätt. Det etiska arbetet inom tolkkåren Det är angeläget att belysa etiska problemställningar på ett så helhetsmässigt och överskådligt sätt som möjligt. Etisk reflektion bör alltid innebära en strävan mot att de värden som är knutna till situationen identifieras. Därefter bör situationen belysas utifrån såväl pliktetiska perspektiv, som perspektiv där mål och konsekvenser beaktas. Användandet av en etisk reflektionsmodell är till god hjälp i sådana sammanhang. Detta för att systematisera och tydliggöra beslutsunderlaget vid svåra etiska val. 6

8 Varje tolk bör för att hålla en god etik levande: uppdatera sig gällande verksamhetens och den egna yrkeskårens värdegrund och etiska koder. sträva efter att reflektera över sitt sätt att möta och lösa etiska problem i arbetet. sträva efter att reflektera över hur man påverkas av yttre faktorer i samband med etiska val. via handledning i olika former arbeta aktivt med etiska frågeställningar såväl på ett individuellt, som på ett gemensamt och arbetsplatsrelaterat plan. Orsaker till etiska problem Det finns olika orsaker till etiska problem som tolkar tvingas ta ställning till. Orsakerna kan vara förknippade med yrkesrollen, såsom olika förväntningar och syn på vad arbetet som tolk innebär. Även klienternas kunskap och vana av att använda tolk påverkar situationen. Etiska problem kan även grunda sig i lojalitetskonflikter, eller konflikter mellan mål och de medel som används eller saknas för att uppnå målen. Om vi vet VAD vi gör NÄR vi gör det och ATT vi gör det, innebär det att vi är medvetna om det som kan gå snett. 7

9 Bilaga 1: Exempel på tolksituationer 1. En person i 20-årsåldern med förvärvad hjärnskada och stora rörelsehinder (rullstolsburen, kan ej tala eller skriva) kommunicerar med hjälp av blinkningar. Personen har startat med att använda en bokstavstavla, och indikerar med antal blinkningar: först vilken rad på bokstavstavlan, sedan vilken bokstav på raden. Personen har sedan lärt sig tavlan utantill. Tolken fick träna på att tolka genom att ha bokstavstavlan framför sig. Tolkmetoden utvecklades så småningom till att användas i samtalsbehandling. Tolken skrev då ner vad klienten sa på en dator. Klienten såg hela meningen innan tolken förmedlade den till terapeuten. 2. En person med stort rörelsehinder kommunicerar med hjälp av dator med syntetiskt tal. Personen använder förprogrammerade ord och meningar. Personen har personlig assistans en stor del av dygnet, men använde tolk för att skriva sitt testamente. Assistenterna uttryckte också sin lättnad över att det var en neutral person som stöttade i den situationen. 3. En person har en språkskada efter en stroke; afasi. Hennes förmåga att förstå vad andra personer säger är påverkad. Förmågan att hitta rätt ord och sammanfoga meningar är påverkad. Förmågan att skriva och läsa är påverkad. Att exempelvis ha en kontakt med myndigheter kan vara mycket komplicerat för denna klient. Genom att använda tolk kan klienten föra sin egen talan, vara delaktig i beslut, fylla i blanketter, skriva brev och ta del av skrivelser. Tolken fungerar som ett språkstöd både vad gäller att förtydliga vad klienten vill säga samt förtydliga vad samtalspartnern framför. Tolken kan också förtydliga skriven information och föra minnesanteckningar vid möten. 4. En person har ett otydligt tal på grund av en cp-skada. Omgivningen, framförallt nya personer, har svårt att uppfatta vad klienten säger. Klienten upplever att han ofta blir missförstådd. Tolken kan användas till att ordagrant och på ett opartiskt sätt upprepa vad han säger. Klienten kan då koncentrera sig på samtalets innehåll istället för att lägga all kraft på att bli förstådd. Klienten bokar tolk t.ex. vid läkarbesök, föreningsmöten eller träff med LSS-handläggare. 5. En person har dyslexi. Hon har svårt att ta del av innehållet i ett brev och tolken fungerar som ett lässtöd. Klienten vill besvara brevet och använder taltjänst för skrivstöd. Tolken skriver ordagrant ner det klienten säger, läser upp det högt och justerar tills klienten är nöjd. Klienten bokar även taltjänst för minnesanteckningar vid möten och liknande. Tolken anpassar 8

10 anteckningarna efter klientens önskemål. 6. En person har afasi och har svårt att hitta ord särskilt vid stress. Han har också svårt att skriva. Klienten använder tolk vid telefonsamtal. Innan samtalet går de tillsammans igenom vad samtalet gäller, vad klienten vill framföra och om tolken ska föra minnesanteckningar. Om tolk och klient finns i samma rum använder de en telefon med högtalarfunktion så att båda hör samtalspartnern. Samtalet kan i en del fall också genomföras på distans och tolken ringer då upp klient och samtalspartner, kopplar ihop alla och kan vid behov förtydliga vad som sägs samt föra anteckningar 7. En person med utvecklingsstörning har kanske inte svårigheter med talet, men kan ha svårigheter att få ett sammanhang i det som sägs, förstå vad ord betyder och komma ihåg det som sägs. En annan svårighet kan vara att hålla sig till ämnet. En klient har bokat in ett läkarbesök. Läkarbesöket förbereds genom att personen får hjälp av taltjänst att formulera vilka frågor han/hon vill ta upp. Det personen vill ha hjälp av taltjänst vid besöket är att få enkla minnesanteckningar efter besöket. Personen vill också att taltjänst går in och påminner om han/hon glömt ställa en fråga samt att förklara vad olika ord betyder. 9

11 Bilaga 2: Förutsättningar för Taltjänst, lagar och riktlinjer Dokument och rapporter som ligger till grund för Taltjänst: Projekt Taltjänst HI Överenskommelsen mellan Landstingsförbundet och Socialdepartementet: Landstingen ska ansvara för en successiv uppbyggnad av en taltjänst för personer med röst- tal- och språkstörningar enligt den modell som bedrivits som försöksverksamhet i Uppsala läns landsting åren ". Landstingsförbundet A89:11 En väg till delaktighet och inflytande, SOU 1991:97 Uppföljning av taltjänsten Socialstyrelsen 1994:7 Taltjänstverksamhet Socialstyrelsen 1997:1 Från patient till medborgare Prop. 1999/2000:79 Landstingsegna styrdokument i samband med Taltjänsts inrättande Lagar Det här är ett urval av lagar som styr verksamheten. Lagtexter finns tillgängliga på Förvaltningslagen 8 SFS1986:223 Förvaltningsprocesslagen 50 SFS1971:291 Hälso- och sjukvårdslagen HSL SFS1982:763 Offentlighets- och sekretesslagen SFS2009:400 Patientdatalagen SFS2008:355? (relevans). Personuppgiftslagen, PUL SFS1998:

12 Övriga riktlinjer FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Socialdepartementet S Landstings- och regionsegna riktlinjer samt beställaruppdrag Yrkesetisk kod för tolkar inom Taltjänst God tolksed, Kammarkollegiet