Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke
|
|
- Simon Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bild 1 Bättre strokevård i Norrbottens län Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 1 Bild 2 Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke Länslogopedin NLL Susanne Larsson, logoped Kalix Carina Sandström, logoped Piteå Februari 2010 Bild 3 Länslogopedin NLL Ca 19 logopeder totalt (varav ca 3 tjänster för stroke/neuro) Tillhör div. Med. specialiteter, Rehab/Reuma egen verksamhetschef Alla sjukhusanknytna, även barnhab. Logoped finns på alla sjukhus. Finns ingen logoped i primärvård eller kommun från vaggan till graven Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 3
2 Bild 4 Vad gör en logoped? Utreder, diagnostiserar och behandlar kommunikations-, språk-, röst- och talsvårigheter samt ät- och sväljningssvårigheter Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 4 Bild 5 Dagen kommer att handla om Konsekvenser av stroke Kommunikation, språk, tal Hur man kan anpassa sitt bemötande, språk, tal som samtalspartner Konkreta råd i samtalet Sväljningssvårigheter efter stroke Vad man kan göra för att hjälpa individen äta och dricka med bibehållen livskvalité Möjlighet att ge synpunkter/ställa frågor Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 5 Bild 6 Konsekvenser av stroke kan vara: Kommunikationssvårigheter Språkliga svårigheter (afasi) Talmotoriska svårigheter (dysartri) Sväljningssvårigheter (dysfagi) Dessa svårigheter kan drabba till olika grad och i kombination. Varje person är unik Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 6
3 Bild 7 Vid stroke kan också andra problem medföra svårigheter i vardagen Apraxi Synfältsbortfall Neglekt Initiativsvårigheter Trötthet Depression Visuella perceptionssvårigheter Spatiala (rumsuppfattning) svårigheter Kognitiva svårigheter Påverkan på personlighet Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 7 Bild 8 Bedömning av logoped efter stroke Syfte att kartlägga kommunikationssvårigheter, ställa diagnos dvs skilja ut afasi från dysartri. Bedöma sväljningssvårigheter. Spontantal Repetitionsuppgifter Hörförståelse Situationsförståelse Läsförståelse Högläsning Skrift Kommunikation Munmotorik Röst Andning Artikulation Språkmelodi Talförståelighet Känsel Sväljning Mun- och tandstatus Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 8 Bild 9 KOMMUNIKATION LYSSNA TALA SPRÅK LÄSA SKRIVA Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 9
4 Bild 10 AFASI en förvärvad språkstörning, dvs en icke medfödd språkstörning pga en lokaliserad hjärnskada språkrubbning som uppkommit till följd av fokal hjärnskada. Afasi innebär nedsatt/ utslagen förmåga att använda sig av språkliga medel som att tala, förstå tal, läsa och skriva oförmåga eller nedsatt förmåga att använda sig av och/eller förstå språket Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 10 Bild 11 Bra att känna till om afasi En språklig påverkan Oftast lika svårt att få fram orden i tal som skrift Som regel alltid även en påverkan på språkförståelse Många personer med afasi har svårt att använda sig av komplicerade gester, utpekningar och röstvariation Var finns språket? Nätverk Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 11 Bild 12 Livet med afasi Functional is not enough-participation in real life is the end goal, Aura Kagan Att ha språk-eller talsvårigheter innebär inte att man inte har något att berätta Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 12
5 Bild 13 Kommunikation och språklig miljö Delaktighet i vardagen Att leva med Afasi Svårighetsgrad av afasi Egen identitet, attityder och känslor Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 13 Bild 14 Aktiviteter Kommunikation och konversation Sociala roller och åtaganden Relationer Delaktighet i vardagen Samhället, social service Framtiden och rådande policy Kommunikation och Att leva identitet, Attityder hos andra Egen Din syn på dej själv språklig miljö med afasi attityder gällande dig och afasin och känslor Afasi och vem du är Hjälp med Känslor kommunikation och konversation Språket och afasins svårighetsgrad Att förstå andra Prata Läsa Skriva Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 14 Bild Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 15
6 Bild 16 Insatser vid afasi som kan bli aktuella Ge råd till patient, närstående och personal om hur kommunikationen kan underlättas Visa och lära ut kommunikativa strategier Utprova ev hjälpmedel på anpassad nivå Behandling av språkliga svårigheter Patientens motivation och mål Vad tycker patienten är viktigast Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 16 Bild 17 Samtalet centralt för oss alla Ömsesidighet, bådas ansvar Social kommunikation Informationsöverföring Social informationsöverföring Kunna visa ja-nej är det tillräckligt? Att få känna sig som en kompetent person Att någon är intresserad av vad jag känner, tycker och tänker Att få delta i samtal, bli inbjuden Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 17 Bild 18 Du är en värdefull kommunikationspartner Bemötande och förhållningssätt det viktigaste Anpassa samtalssätt- och stil Större kommunikativt ansvar i samtal med person som har afasi Ta reda på bäst fungerande kommunikationssätt, bedömning av logoped är gjord efter stroke Uppmuntra och själv använda alternativa och kompletterande kommunikationssätt Att våga skämta tillkänner samtalspartnern kompetens Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 18
7 Bild 19 Allmänt om bemötande Tala direkt till personen och inte över huvudet på honom. Ögonkontakt viktig. Utnyttja kroppsspråk för jämställd nivå ex sitta ner Bortse från felaktiga ord eller felaktigt uttal. Försök förstå VAD personen försöker säga istället för att tänka på HUR personen säger det. Uppmuntra att göra sådant som han tyckte om att göra innan han blev sjuk; exempelvis att titta i tidningen, lyssna på musik och radio samt att se på TV. Att få delta, vara med, -känna sig delaktig Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 19 Bild 20 Tid en bristvara? Tid att lyssna Utnyttja tid och situation på bästa sätt Avbryt inte och var inte rädd om det uppstår en paus. Samtala i en lugn miljö Undvik störande ljud eller bullrig miljö. Tala en i taget om ni är flera Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 20 Bild 21 Att vara tydlig för att personen lättare ska kunna förstå dig Vänd dig mot personen när du talar så att han kan se din mun och dina ansiktsuttryck. Anpassa gärna ditt eget tal genom att tala i enkla meningar och prata långsamt och tydligt men naturligt. Att prata starkare hjälper inte Tala om en sak i taget Byt inte samtalsämne för snabbt eller för ofta. När du byter samtalsämne, tala då om vad du tänker prata om Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 21
8 Bild 22 Låtsas inte förstå Det är lätt att det blir missförstånd och fel om du låtsas förstå det personen försöker säga. Var försiktig med att rätta eller fylla i om personen säger fel eller inte kommer på ordet. Upprepa eller sammanfatta däremot gärna det som sagts för att minska risken för missförstånd Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 22 Bild 23 När ja kan bli nej Försäkra dig om att ja är ja och nej är nej Ibland kan personen ha svårt för att uttrycka ja och nej. Ja kan t ex åtföljas av en huvudskakning. Lita därför inte på svaret förrän du är helt säker på, dels att han har förstått frågan, dels att personen menar det han säger. Om du blir osäker på svaret kan du pröva att ställa motfrågor som: Menar du att Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 23 Bild 24 Kommunikationsförmågan kan variera Undvik för långa samtal om du märker att personen lätt blir trött. För de flesta personer med afasi är det en stor ansträngning att tala och att koncentrera sig på vad andra säger. Tänk på att förmågan att prata kan variera från tillfälle till tillfälle. Ibland kan orden lättare komma vid affekt Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 24
9 Bild 25 Hur man kan stödja kommunikationen Använd ditt eget kroppsspråk; miner, gester, och pekningar för att förtydliga det du säger och uppmuntra personen att använda sitt kroppsspråk för att hjälpa till att uttrycka det han vill säga. Ni kan också använda bilder eller papper och penna och rita enkla bilder eller skriva stödord. Prata om saker som intresserar personen och använd gärna bilder, foton och konkreta föremål Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 25 Bild 26 Sökandet efter, vad heter det nu..ord! Vid ordmobiliseringssvårigheter, vänta ge chans att säga själv Minska frustration/stress genom att bekräfta jag vet att du vet Om ordet inte kommer, fråga personen kan du säga på annat sätt? eller kan du visa? Alla sätt att förmedla sig är tillåtna och lika bra Om man tror sig veta, ge förslag menar du bilen? Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 26 Bild 27 Fortsättning på sökandet efter, vad heter det nu..ord! Ge förslag för att ringa in ämnet ex handlar det om någon person? Ge inte för många förslag samtidigt. Gärna skriva ned förslagen (huvudorden) så kan personen kanske peka ut det alternativ som stämmer Ett nedskrivet ord försvinner inte lika snabbt som ett sagt ord Det är alltså du som samtalspartner som skriver och båda som pekar Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 27
10 Bild 28 Konsten att ställa frågor Ställ öppna frågor i första hand vad tänker du på? Ge möjlighet att svara genom att erbjuda alternativ Ja-nej frågor? Otydliga frågor som man bör undvika kan vara när det gäller din träning, hur tycker du att det går, är det någonting som är svårt? vill du prata eller vill du inte prata?, vill du inte sitta i dagrummet? Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 28 Bild 29 SCA supported conversation for adults Personen med afasi tillkänns kompetens och SCA går ut på att ge personen möjlighet att åter visa sin kompetens (har förmåga att fatta beslut) I know that you know. Bekräfta kompetens genom vad du gör och vad du säger. Akta sig för att agera eller låta nedlåtande! Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 29 Bild 30 Dysartri Samlingsnamn för neurologiskt betingad talstörning Påverkan på muskulatur som är involverade i produktion av tal. Både andning, röst och artikulation kan drabbas till olika grad. Symtombilden kan variera beroende på bakomliggande orsak ex stroke, ALS, MS, parkinson Vid stroke vanligare efter högerhemisfärisk skada (svag vänster), skador i lillhjärna och hjärnstam Språket är helt bevarat! Förekommer ofta i kombination med sväljningssvårigheter Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 30
11 Bild 31 Vanliga svårigheter vid dysartri efter stroke Svårighet att koordinera andning/röst Kraftlös hoststöt Röstförändring ex svag, hes, nasal Påverkan på prosodi dvs satsmelodi ex monotont Påverkan på artikulationen ex otydlig/sluddrig Ansiktsförlamning Kan misstas för att vara berusad I olika grad svårt att kunna uppfatta vad personen säger Uttröttbarhet Möjlighet att göra sig förstådd varierar beroende på dagsform samt på omgivning Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 31 Bild 32 Insatser vid dysartri Ge råd till patient och närstående/personal om hur kommunikationen kan underlättas Andnings- och röstträning Träning av styrka och rörlighet i tunga, läppar, gom och käke Träna strategier för att förbättra talets förståelighet ex taltempo, betoning Prova ut kommunikationshjälpmedel Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 32 Bild 33 Bra att känna till om dysartri Att sänka taltempot ökar förståeligheten för en person som har dysartri Det är svårt att prata om munnen är torr, fukta Att säga det viktigaste först är en god idé Att ta kraften från magen kan öka röststyrkan Luften kanske bara räcker för att orka säga ett ord i taget (trots att man gärna skulle vilja berätta mer utförligt) Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 33
12 Bild 34 Råd i kommunikation med person som har dysartri Ge ögonkontakt, uppmärksamhet Stäng av ljud som stör Har du hörapparat så använd den Läs av kroppsspråk och gester Förvissa dig om samtalsämnet Säg till direkt om du inte hänger med, tröttande för personen att ta om Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 34 Bild 35 Fortsättning på råd i kommunikation med person som har dysartri Gör överenskommelser om hur kommunikationen ska gå till, ex säga ordet direkt man förstår vilket som bokstaveras Välj tidpunkt för viktiga samtalsämnen, ej för trött Använd ex bokstavstavla, papper och penna, tillgängligt! Sammanfatta muntligt för att återkoppla att man förstått rätt Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 35 Bild 36 Viktigt att tänka på i samtal med person som har dysartri Eftersom personens språkliga förståelse är bevarad behöver du inte prata med ett enklare språk. Ska man själv prata långsamt? I så fall varför? Inga svårigheter för personen att veta hur orden stavas eller att kunna formulera sig. Kan skriva fritt på papper/bokstavstavla eller på tangentbord om orken finns Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 36
13 Bild 37 Kommunikationshjälpmedel Vad är ett kommunikationshjälpmedel? Hög- och lågteknologiska När väljer man vad? För vem? Hur används hjälpmedlet? Begränsningar Innehåll, individuellt anpassat, användbart Utformas av vem/vilka? Samtal i telefon Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 37 Bild 38 Dysfagi-sväljningssvårigheter Bild 39 Sväljningens faser och fasor Komplex koordination av viljemässig, automatisk och autonom aktivitet. Muskelsvar genom triggning av muskulära mönster pattern of respons. Engagerar ett 40-tal, mestadels pariga muskler i mun svalg och matstrupe. Kranialnerver involverade i sväljning är V, VII, IX, X, XI och XII. Oral förberedande fas: viljemässig Oral fas: viljemässig, transport munhåla - svalg (1-1,5 sek) Faryngeal fas: automatisk, transport svalg -matstrupe, samordning med andningen (< 1 sek) Esofageal fas: autonom Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 39
14 Bild 40 Figure 1 Diagrammatic illustration of motor events of swallowing reflex. GI Motility online (May 2006) doi: /gimo Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 40 Bild Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 41 Bild 42 Förekomst Förekomst ca 6 procent hos den vuxna svenska befolkningen Svår dysfagi ca 1-2 procent Dysfagi och undernutrition i hög omfattning i sjukhus- och sjukhemspopulationer. Mer än hälften bland personer sjukhems- och långvårdpatienter Även akutsjukhusen många, kanske 1/3 av patienterna Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 42
15 Bild 43 Orsaker till sväljningsstörningar Vaskulära, ex stroke Neurogena, (neurologiska/neuromusk ulära/degenerativa sjukdomar såsom Alzheimer, Parkinson, MS, ALS,muskeldystrofi, myastenia gravis Degenerativa autoimmuna eller systemsjukdomar (RA, Sjögrens syndrom, polymyosit, diabetes) Neoplastiska ( tumörer i huvud- hals- inkl hjärna, hjärnstam, munhåla, svalg, larynx) Traumatiska (skador mot huvud- hals) Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 43 Bild 44 Orsaker till sväljningsstörningar forts Infektiösa ( candida, streptokocker, herpes simplex, cytomegalovirus, HIV, etc medikamentell behandling (kan påverka bla, salivation, slemhinna, motorikkemoterapi - strålbehandling ( slemhinneskador, inflammation, ödem, nedsatt salivproduktion) - kirurgi i munhåla, svalg, larynx, halskotpelare Morfologiska ( tex. bettproblem, medfödda kraniofaciala missbildningar, strikturer (ur Logopediboken, Per Svensson) Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 44 Bild 45 Misstanke om sväljningssvårigheter Patienten har en diagnos med dysfagi som känd komplikation Tidigare utredd för luftvägskomplikationer/ kända sväljningsbesvär Ofrivillig viktminskning Tecken på malnutrition, t. ex. avtackling, svårläkta sår, depression, apati Ändrade kostvanor, undviker att äta med andra, social isolering Hosta, kvävningsattack vid måltider Måltiderna tar lång tid Intorkning, muntorrhet Mycket slem i halsen, halsbränna, sura uppstötningar, andnödsattacker nattetid Luftvägsbesvär, hosta, astma Oklar feber Aspirationspneumoni (er) Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 45
16 Bild 46 Viktiga kliniska fynd att notera vid dysfagi samt åtgärda där det går Kognitiv nivåsänkning Är sängliggande Behöver matas Nedsatt rörlighet eller känsel i ansikte, mun, svalg, matstrupe Dåliga tänder/proteser Dregling; spill mellan tänderna Sväljer sällan eller aldrig undan sin saliv Rikligt med segt, trådigt, färgat eller skummigt sekret Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 46 Bild 47 Viktiga kliniska fynd att notera vid dysfagi, forts Hörbar, rosslig andning Gurglig röst efter sväljning Hostar under eller efter sväljning Intorkade/ missfärgade munslemhinnor Matrester i munnen Tar mer än 2-3 sek att svälja ner varje liten klunk Struphuvudet höjs obetydligt vid sväljning Kan inte hosta på uppmaning Kraftlös hoststöt eller harkling Påtaglig uttröttbarhet under måltiden Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 47 Bild 48 Dysfagi, sväljningssvårigheter vid stroke Närmare hälften av strokepatienter i akutskedet Spontanförbättringar sker dock ofta inom en månad Olika symtom utifrån lokalisation och blödning eller infarkt Vanligare vid hjärnblödning och hjärnstamsstroke sväljningscentrum Vänster hemisfär, främst orala fasen, sväljningsapraxi Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 48
17 Bild 49 Dysfagi vid stroke Högerhemisfärskador, faryngeala fasen, oftare aspiration Bilaterala skador högre frekvens av dysfagikomplikationer och medför svårare symtom Multipla stroke, ofta sväljningssvårigheter Vid okomplicerad stroke, 95 % återställda efter 9 veckor Första 3-4 veckorna, snabbaste tillfrisknandet, viktigt med uppföljning Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 49 Bild 50 Ätsvårigheter Vid ex stroke kan också andra problem än dysfagi ställa till svårigheter i matsituationen, t ex följande: Apraxi Synfältsbortfall Neglekt Initiativsvårigheter Trötthet Depression Visuella perceptionssvårigheter Spatiala (rumsuppfattning) svårigheter Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 50 Bild 51 Dysfagi: diagnostik Logopeden utreder ej bakomliggande orsak Sväljningsanamnes Klinisk sväljningsbedömning FUS - fiberendoskopisk undersökning av sväljning VRG - videoradiografi av sväljningsakt VRG - terapeutisk med logopedmedverkan, test av olika konsistenser och manipulationer Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 51
18 Bild Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 52 Bild 53 Laryngeal penetration Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 53 Bild 54 Dysfagi: logopediska insatser Allmänna råd Posturala tekniker (huvud- och kroppspositioner) Speciella sväljningsmanövrar Variation av bolusvolym, viskositet, smak, temperatur Oralsensorisk- sekretorisk stimulering Oralmotorisk träning Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 54
19 Bild 55 Datum Dysfagi-information Patient: Sväljningsproblem: Nutrition: Kost: Sväljningsteknik: Råd vid måltid: Uppföljning, När/Hur: Dryck: Kontakta logoped vid frågor! Länslogopedin NLL logoped Tel Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 55 Bild 56 Viktigt att känna till Munvård mycket viktig! Mängd bakterier avgörande för risk att få aspirationspneumoni PEG och ätande eller smakstimulans Viktigt att ge vatten någon liten tesked några ggr/dag! Orsaker till att få och bli av med PEG Ny sväljningsbedömning av logoped? Ta kontakt med logoped vid frågor. Heimlichs manöver Är hosta ett bra eller dåligt tecken, tyst aspiration Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 56 Bild 57 Konsekvenser av dysfagi Uttorkning och undernäring! Lunginflammation Akut kvävningsdöd Social isolering, depression Nedsatt livskvalité Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 57
20 Bild 58 Viktigt att se över Tandstatus, proteser att tugga med Munvård Mediciner, administrationsform och preparat Vikt regelbundet Kost- och vätskeregistrering vid behov Ta hjälp av dietist för råd kring balanserat närings- och vätskeintag Ta reda på givna råd utifrån sväljningsbedömning som gjorts Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 58 Bild 59 Hur kan vi underlätta ätandet och sväljandet? Sittställning, var hamnar morgonmedicinen? Äta när man är vaken och med på vad som händer Inte prata förrän man svalt undan maten Se över ätredskap, näsmugg sugrör? pipmugg? Bra eller? Tid att få svälja en tugga/klunk innan nästa Undvika att blanda konsistenser i samma tugga/klunk Vilka konsistenser fungerar baserat på den bedömning som logopeden gjort efter stroke Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 59 Bild 60 Observandum CRP stegring Slem Rosslighet efter intag Feber Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 60
21 Bild 61 Praktisk observation och övning i matningssituation Två-tre personer/grupp. Turas om att mata varandra med äpple alternativt ge vatten ur mugg, den tredje personen är observatör, skifta så att alla får prova på att mata, bli matad och att observera. Observera den som matas, vad händer/gör personen med; Ögonen Kroppen Mun Käke Hals Annat Prova på dessa två olika variationer av sittställning under ätandet/drickandet Sittande upprätt Sittande något bakåtlutad Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 61 Bild 62 Länktips Afasiförbundet Afasiföreningen i Stockholm Södra regionens kommunikationscentrum Svenska dysfagiförbundet DART kommunikations- och dataresurscenter Stroke riksförbundet Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 62 Bild 63 Tack för uppmärksamheten! Medverkande i utarbetande och sammanställning av detta material Gunnar Erlandsson Katarina Hammas Susanne Larsson Carina Sandström Logopeder Länslogopedin NLL
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merJÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E
JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006 Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs mer1. GRUNDLÄGGANDE SAMBAND
1. GRUNDLÄGGANDE SAMBAND SYFTE OCH MÅL: I denna lektion skall eleven få lära sig grunden i vad samband är, varför man använder sig av olika sambandmedel samt vilka regler man har att rätta sig efter. Vidare
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merMunbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version 2014-11-27. www.senioralert.se senioralert@lj.
Munbedömning enligt ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide) i Senior alert ROAG bedömning för munnen Munhälsa Trycksår Fall Undernäring Översatt till svenska och modifierat av Pia Andersson, Högskolan Kristianstad
Läs merDysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett
Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss
Läs merHereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merKällor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merAllan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,
Läs merAndas bättre må bättre!
Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merAFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus
AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merKOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merMun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion
Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Läs merSväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi
6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKrångel och problem när barn ska äta
Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Vacterl syndrom. Synonymer: VATER
6--9 Synonymer: VATER Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Vacterl syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merViktigt att ta kontroll över samtalet från början:
Ta hand om blivande kunder i sex steg (Peter Dahl) Viktigt att ta kontroll över samtalet från början: Det viktiga är att Du avhandlar nedanstående 6 punkter som skall avhandlas MED DINA EGNA ORD, inte
Läs merNiQuitin Mint. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vad innehåller NiQuitin Mint?
NiQuitin Mint 2 mg och 4 mg medicinskt tuggummi Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. NiQuitin Mint måste trots det användas
Läs merUppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation
Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merSaliv- och bakterieprovtagning
Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd
Läs merRecent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1
Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Ett nyligen inträffat trauma kan behandlas med ett
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merBärens Kraft... Spel och lek om bären
Bärens Kraft... Spel och lek om bären Nedan presenteras scenarion för tre lektioner som har skapats i samband med reklam- och informationskampanjen "Enastående egenskaper hos vanliga frukter för att uppmuntra
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVårdprogram - dysfagi
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merHjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent
Läs merProblemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.
Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merTro en vardagsförmiddag- 10:27
Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merPatienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.
Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet
Läs merSAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.
SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merTAL- OCH SVÄLJPROBLEM
ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs mer