Sjukfrånvaro och rehabilitering Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfrågor... 3 1.3. Kontrollmål... 3 1.4. Avgränsning och metod... 3 1.5. Lagstiftning inom området... 4 2. Granskningsiakttagelser... 5 2.1. Sjukskrivningarnas omfattning och utvecklingen över tid... 5 2.1.1. Kostnadsutveckling... 7 2.1.2. Bedömning och kommentar... 8 2.2. Styrande och stödjande dokument... 8 2.2.1. Botkyrka kommuns ettårsplan 2015... 8 2.2.2. Arbetsgivarstrategi... 9 2.2.3. Arbetsmiljöpolicy... 10 2.2.4. Bedömning och kommentar... 12 2.3. Förebyggande åtgärder... 12 2.3.1. Systematisk arbetsmiljöarbete... 12 2.3.2. Rehabiliteringsprocessen... 13 2.3.3. Bedömning och kommentar... 15 2.4. Rehabiliteringsinsatsernas effekter... 15 2.4.1. Bedömning och kommentar... 15 2.5. Interna och externa samverkansformer... 15 2.5.1. Företagshälsovård... 15 2.5.2. Samverkan försäkringskassan... 16 2.5.3. Samverkan kommun och fackliga organisationer... 16 2.5.3.1. Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper... 16 2.5.3.2. Central samverkansgrupp... 17 2.5.4. Bedömning och kommentar... 17 Botkyrka kommun
Sammanfattande bedömning och rekommendationer De förtroendevalda revisorerna har gett i uppdrag att granska om kommunstyrelsen tar sitt arbetsgivaransvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Bedriver kommunstyrelsen ett ändamålsenligt förebyggande arbete för att förhindra sjukskrivningar? Har kommunstyrelsen ett ändamålsenligt system för rehabilitering av personal som blir långtidssjukskrivna? Efter genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen i stort bedriver ett ändamålsenligt förebyggande arbete för att förhindra sjukskrivningar, men att utvecklingspotential av uppföljning av vilket arbete som görs inom respektive nämnds ansvarsområde finns. Vi bedömer också att det idag finns ett ändamålsenligt system för rehabilitering av personal som blir långtidssjukskrivna. Nedan utvecklas bedömningen och i detta sammanhang lämnas även rekommendationer för att ytterligare utveckla verksamheten. Den totala sjukfrånvaron i kommunen och kostnadsutvecklingen kopplad till denna följs upp årligen och den ökning som skett de senaste åren följer riket i stort. Då det är långtidssjukfrånvaron som har ökat de senaste tre åren ser vi positivt på att kommunen nu följer upp utvecklingen av antal långtidssjukskrivna som är i rehabiliteringsåtgärder samt hur många som åter är i arbete och att det framåt ska gå att följa denna utveckling över tid. På detta sätt kan även uppföljning ska av de vilken effekt de insatta rehabiliteringsinsatserna gett. Det är positivt att kommunen har ett verktyg för att följa upp utvecklingen av sjuktalen på kommun-, förvaltnings- och enhetsnivå. Vi bedömer dock att det finns en viss utvecklingspotential i uppföljningen av sjukfrånvaron. Vi saknar en strukturerad central uppföljning av utvecklingen av sjukskrivningarna nedbrutet på olika befattningsgrupper. Vi saknar också en uppföljning av det arbete som görs för att motverka en ökning av sjuktalen samt resultatet är av arbetet inom respektive nämnds ansvarsområde. Detta skulle underlätta för införandet av riktade insatser som kan motverka den ökade totala sjukfrånvaron i kommunen. Vi bedömer att det finns aktuella och ändamålenliga styrande och stödjande dokument inom området, inklusive ansvarsfördelning. Det finns tydliga rutiner och blanketter som stöd i arbetet med arbetsplatsinriktad rehabilitering. I intervjuer med verksamhetsansvariga och HR-specialister framkommer också att det görs en rad åtgärder för att minska uppkomst av sjukskrivningar samt effekterna av dessa ute i verksamheten. Botkyrka kommun 1 av 17
Arbetsgivarstrategin med tillhörande handlingsplan beskriver på ett tydligt sätt vad det innebär för kommunen att vara en bra arbetsgivare, hur detta ska följas upp samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att för att strategin ska lyckas. Många av aktiviteterna är kommungemensamma och förvaltningscheferna ansvarar för genomförandet på sina respektive förvaltningar utifrån det förvaltningsspecifika behovet av aktiviteter. Utifrån granskningsresultatet lämnar vi följande rekommendationer: Säkerställ en tydligare uppföljning centralt av sjukfrånvaroutvecklingen nedbrutet på enhetsnivå, alternativit per verksamhetsområde eller befattningsgrupp. Detta för att kunna ringa in verksamheten där den mest ogynnsamma utvecklingen vad gäller sjuktal finns så att riktade åtgärder kan sättas in. En tydligare mätning av effekterna av genomförda åtgärder (hur många som har kunnat återgå i arbete) bör också införas. Då framgångsrikt genomförande av arbetsgivarstrategin är beroende av att den implementeras och genomförs ute i organisationen är det viktigt att det arbete som genomförs i förvaltningarna inom området följs upp på ett tydligare sätt. En väg framåt skulle kunna vara en handlingsplan för minskad sjukfrånvaro, där aktiviter i de olika förvaltningarna specificeras och där tidplan samt ansvar för genomförande av aktiviteten tydliggörs. Botkyrka kommun 2 av 17
1. Inledning 1.1. Bakgrund Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen, det väl säga de åtgärder med syfte att en person ska återgå i arbetet. Forskning visar att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra ledarskap och väl fungerande organisation är avgörande för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Chefer och arbetsledare måste också känna till vilka resurser som finns internt och samarbetet med andra parter som företagshälsovård och Försäkringskassan måste fungera. Arbetsmiljölagen ger inte besked om vem eller vilka personer i verksamheten som ska tillskrivas ansvaret för arbetet. Det är en intern fråga vars lösning skiftar från organisation till organisation. 1.2. Revisionsfrågor Bedriver kommunstyrelsen ett ändamålsenligt förebyggande arbete för att förhindra sjukskrivningar? Har kommunstyrelsen ett ändamålsenligt system för rehabilitering av personal som blir långtidssjukskrivna? 1.3. Kontrollmål Omfattningen och utvecklingen över tid av sjukskrivningarna, fördelat på kort- och långtidssjukskrivning samt kostnaderna kring detta. Aktuella och ändamålsenliga styrande och stödjande dokument inom området inklusive ansvarsfördelning (delegation). Åtgärder för att förebygga uppkomst av sjukskrivningar och effekterna av detta. Effekterna av rehabiliteringsinsatserna i form av att fler kan återgå i arbete. Ändamålsenliga samverkansformer internt och externt. Revisionskriterier utgår från kommunallag, arbetsmiljölag och annan lagstiftning samt interna styrande och stödjande dokument inom området. 1.4. Avgränsning och metod Granskningsobjekt är kommunstyrelsen i egenskap av personalmyndighet samt sin samordnande roll gentemot nämnderna. Granskningen har genomförts genom intervjuer med HR-chef och HR-utvecklare centralt på kommunledningsförvaltningen samt verksamhetsansvariga och HRspecialister från vård och omsorgs- samt utbildningsförvaltningen. Aktuella styrande och stödjande dokument samt statistik har också granskats och analyserats. Botkyrka kommun 3 av 17
1.5. Lagstiftning inom området I arbetsmiljölagen, SFS 1977: 1160, ges de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Här finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet; tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala faktorer samt arbetets innehåll. Lagen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö och gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Arbetsmiljöverket ger också ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön. Föreskrifterna kan exempel gälla risker, psykiska och fysiska belastningar, farliga ämnen eller maskiner. De utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter. Botkyrka kommun 4 av 17
Vi har meningsfulla arbetsuppgifter som tar hänsyn till individen och där individen ges möjlighet till egen påverkan och vidareutveckling Vi har en trygg och säker arbetsmiljö I policyn beskrivs även roller och ansvar inom området vilka är följande. Kommunfullmäktige/Kommunstyrelse/Nämnderna Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen och respektive nämnd det yttersta ansvaret för arbetsmiljöarbetet, och därmed också uppgiften att se till att arbetsmiljöpolicyn med tillhörande anvisningar följs. Kommunstyrelsen har delegerat ansvaret för de personalpolitiska frågorna till personalutskottet, som fattar beslut om arbetsmiljöpolicyn och följer upp hur den följs. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen utövar på uppdrag av kommunstyrelsen fortlöpande tillsyn, ger råd och direktiv inom arbetsmiljöområdet, såsom denna policy med tillhörande anvisningar. Förvaltningar Ansvaret för arbetsmiljöuppgifter följer linjeorganisationen. Varje chef med arbetsmiljöuppgifter ser till att arbetsmiljöpolicyn med tillhörande anvisningar tillämpas i sin verksamhet. Varje medarbetare tar ansvar för sin roll och uppgift enligt policyn och anvisningarna. Skyddsombud/skyddskommitté Skyddsombud/skyddskommitté bevakar arbetsmiljön och tar ansvar för sin roll och uppgift enligt arbetsmiljölagen, policy och anvisningar. Arbetsmiljölagen ger skyddsombudet särskilda befogenheter för uppdraget. Samverkansgrupp är tillika skyddskommitté enligt kommunens samverkansavtal. Den fortlöpande tillsynen inom arbetsmiljöområdet och policyn sker genom men årlig revision av arbetsmiljöarbetet 5, genom årliga mätningar av kvalitén i arbetsmiljön i medarbetarundersökningen samt i statistik i samband med årsredovisningen. Till Arbetsmiljöpolicyn finns också tillhörande anvisningar kring rehabilitering och arbetsanpassning samt blanketter och stöd i rehabiliteringsprocessen. Innehållet i dessa anvisningar beskrivs i avsnitt 2.3 Förebyggande åtgärder. 5 Arbetsmiljöpolicyn är nyligen reviderad med bland annat konkretisering av hur arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Samtliga chefer kommer få ett frågeformulär via kommunens digitala enkätsverktyg. Frågorna baseras på de regler och krav som ställs på det systematiska arbetsmiljöarbetet, externt och internt. Resultatet kommer sedan att sammanställs per förvaltning och på övergripande kommunnivå. Syftet är att skapa en årlig rutin för uppföljning som ska leda till ständiga förbättringar av arbetsmiljöarbetet. Botkyrka kommun 11 av 17
2.2.4. Bedömning och kommentar Arbetsmiljön i kommunen styrs och följs bland annat upp av kommunstyrelsen genom mätningen av målet om att Botkyrka kommun är en konkurrenskraftig och föredömlig arbetsgivare i styrelsens ettårsplan för 2015, vilket också tyder på att det är ett prioriterat område. Arbetsmiljöpolicyn tillsammans med dess anvisningar innehåller en tydlig övergripande beskrivning över hur Botkyrka kommun ska arbeta för att skapa en god arbetsmiljö och ett effektivt rehabiliterings- och arbetsanpasningarbete samt vilken roll samt ansvar olika nivåer i organisationen har i detta arbete. Arbetsgivarstrategin med tillhörande handlingsplan beskriver på ett tydligt sätt vad det innebär för Botkyrka kommun att vara en bra arbetsgivare, hur detta ska följas upp samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att för att strategin ska lyckas. Många av aktiviteterna är kommungemensamma och förvaltningscheferna ansvarar för genomförandet på sina respektive förvaltningar utifrån det förvaltningsspecifika behovet av aktiviteter. Vår bedömning är att det finns aktuella och ändamålenliga styrande och stödjande dokument inom området, inklusive ansvarsfördelning. Då framgångsrikt genomförande av arbetsgivarstrategin är beroende av att den implementeras och genomförs ute i organisationen rekommenderar vi att det arbete som genomförs i förvaltningarna inom området följs upp på ett tydligare sätt. 2.3. Förebyggande åtgärder I Botkyrka kommuns arbetsmiljöpolicy framgår följande Botkyrka kommun ska ha ett fortlöpande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där kraft främst läggs på att utveckla förebyggande åtgärder och säkra det långsiktiga arbetsmiljöperspektivet i verksamheten. 2.3.1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet beskrivs bilagan Anvisning för det systematiska arbetsmiljöarbetet till kommunens arbetsmiljöpolicy, senast reviderad 2015-01-09. Inom det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att kontinuerligt kartlägga olika arbetsmiljöfaktorer. Med hjälp av kartläggningarna görs en riskbedömning där de risker som upptäcks åtgärdas. De risker som inte åtgärdas direkt skrivs in i en handlingsplan med en tidplan för när åtgärden ska vara genomförd. Botkyrka kommun 12 av 17
Figuren nedan visar rutinen för det systematiska arbetsmiljöarbetet i Botkyrka kommun. Källa: Anvisning för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en bilaga till arbetsmiljöpolicyn, Botkyrka kommun 2015-01-09 Kartläggningar görs kontinuerligt men minst en gång per år. En årlig kartläggning med påföljande riskbedömning görs med anknytning till ettårsplanen och arbetet med verksamhetsplanen. Årliga kartläggningar i Botkyrka omfattar bland annat statistik kring sjukfrånvaro och Botkyrka kommuns årliga medarbetareundersökning där varje chef med minst fem medarbetare får en egen resultatrapport. Utöver detta kan det finnas andra källor som är relevanta utifrån verksamhetens behov i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, exempelvis gemensamma signaler från medarbetarsamtal eller arbetsplatsträffar eller fördjupade undersökningar av fysisk eller psykosocial arbetsmiljö. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs i den årliga revisionen. Kommunen har också ett antal erbjudanden för utveckling av hälsan för sina anställda. Dessa är utbildningar, simhallar med gym och andra träningsanläggningar för rabatterade priser, friskvårdsbidrag. I intervjuer med verksamhetsansvariga framkommer dock att det tidigare funnits en ganska stor del som inte utnyttjat sitt friskvårdsbidrag men att man nu arbetare för att försöka öka denna andel och följa upp hur många som använder det på ett tydligare sätt. Som bilagor till arbetsmiljöpolicyn finns även anvisningar för förebyggande kränkande behandling samt drog-och alkoholmissbruk med tydliga rutiner och stöd för hur man ska förebygga detta. 2.3.2. Rehabiliteringsprocessen Med arbetsplatsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning avses i Botkyrka kommun en målinriktad process med att identifiera, bedöma och åtgärda behov av rehabilitering och arbetsanpassning. I dokumentet Anvisning för rehabilitering och arbetsanpassning en bilaga till arbetsmiljöpolicyn, senast reviderad 2015-02-01, beskrivs hur Botkyrka kommun arbetar med rehabilitering och arbetsanpassning. Här beskrivs medarbetarens, chefens och skyddsombudets roller och ansvar inom området, rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen mm. För att möjliggöra ett effektivt arbetssätt beskrivs tydliga rutiner för sjukanmälan, kontakter med den sjukskrivna och arbetsfördelningen vid rehabiliteringen. Botkyrka kommun 13 av 17
Figuren nedan visar hur processen ser ut i kommunen. Källa: Anvisning för rehabilitering och arbetsanpassning, Botkyrka kommun 2015-02-01 För att i så stor utsträckning som möjligt undvika sjukskrivning är det viktigt att chef och medarbetare i ett tidigt skede fångar signaler på ohälsa. När det står klart att medarbetaren är i behov av arbetslivsinriktade åtgärder ska chefen snarast ta initiativ till ett planeringsmöte med medarbetaren och till stöd finns blanketten Chefens förberedelse inför rehabiliteringsmötet. Information till medarbetaren finns i dokumentet Kommunens och medarbetarens skyldigheter och rehabilitering. Därefter ska en plan med åtgärder ska dokumenteras i blanketten Handlingsplan för återgång i arbete som också kan fungera som stöd i planeringsarbetet. Dokumentet Tips för möjliga åtgärder för ökad arbetsförmåga kan ge uppslag till vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Ett uppföljningsmöte ska hållas efter genomförda åtgärder för att bedöma mål och resultat av dessa. I intervjuer med verksamhetsansvariga och HR-specialister ute verksamheten framkommer att det genomförs olika typer av insatser för att förebygga sjukskrivningar. Ett exempel är arbete med värdegrunds- och kulturfrågor på arbetsplatsen för att skapa ett gott arbetsklimat. Botkyrka kommun 14 av 17
I intervjuer med HR-ansvarig framkommer att det finns planer på att ta fram en ny Arbetsmiljöguide på intranätet som ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som gör det lättare att hitta information om arbetsmiljöarbete. Det finns även planer på ett webbaserat enkätverktyg för den årliga revisionen av rutiner enligt de systematiska kvalitetsarbetet och ett system för en aggregerad uppföljning av aktiviteter. 2.3.3. Bedömning och kommentar Vår bedömning är att det genomförs en rad åtgärder centralt och ute i verksamheten för att förebygga uppkomst av sjukskrivningar och effekterna av dessa. Det finns tydliga anvisningar och blanketter tillgängliga som stöd i arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning. I intervjuer framkommer att utvecklingsarbete sker ute i verksamheterna för skapa ett gott arbetsklimat. 2.4. Rehabiliteringsinsatsernas effekter I medarbetarundersökningen som genomförs årligen ställs bland annat frågor kring arbetsmiljö med syfte att ha uppsikt över verksamheten och fånga eventuella förbättringsbehov. Uppföljning av hur processen och rutinerna för arbetsanpassning och rehabilitering fungerar görs vid den årliga revisionen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). 2.4.1. Bedömning och kommentar Vår bedömning är att uppföljningen av vilken effekt insatta rehabiliteringsåtgärder i form av att fler kan återgå i arbete kan utvecklas. Vi ser det som positivt att den centrala HR-funktionen från och med 2015 följer upp hur många av de långtidssjukskrivna som är i åtgärder och hur många som återgått i arbete. Vi rekommenderar dock att denna statistik bryts ner på nämndsnivå och att en utförligare analys av vilken effekt olika typer av åtgärder ger för att på ett effektivare sätt kunna sätta in insatser i de verksamheter där en ogynnsam utveckling av sjuktal noterats. 2.5. Interna och externa samverkansformer I dokumentet Anvisning för rehabilitering och arbetsanpassning En bilaga till arbetsmiljöpolicyn, senast reviderad 2015-02-01, framkommer att samverkan med andra aktörer krävs för att rehabilitering och arbetsanpassning ska blir farmgångsrik för Botkyrka kommuns medarbetare. Försäkringskassan och Företagshälsovården är kommunens främsta samarbetspartners inom området. 2.5.1. Företagshälsovård Botkyrka kommun har fram till 2015-08-31 upphandlat företaget Feelgood Företagshälsovård AB som företagshälsotjänst. Vid tidpunkten för denna granskning pågår arbetet med upphandling av en ny leverantör. I avtalet med Feelgood AB, som tecknades 2009 framgår att uppdragets omfattning består av fyra områden; Hälsa individ, grupp, organisation, Arbetsplatsinriktad Botkyrka kommun 15 av 17
rehabilitering, Arbetsmiljö - individ, grupp, organisation samt Samtalsstöd och krisbearbetning. Inom området Hälsa individ, grupp, organisation ingår bland annat livsstilscoachning, stressreducering, rådgivning till chefer och HR-personal kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom området Arbetsmiljö -individ, grupp, organisation ingår bland annat rådgivning angående systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsmiljökartläggningar. Inom Arbetsplatsinriktad rehabilitering ingår bland annat utredning och bedömning av arbetsförmåga och medverkande vid planering och genomförande av information och utbildning inom området. I intervjuer med verksamhetsansvariga framgår att samverkan med företagshälsovården fungerar väl. 2.5.2. Samverkan försäkringskassan Den första januari 2014 tecknades en överenskommelse mellan Försäkringskassan och Botkyrka kommun. Syftet med överenskommelsen utveckla ett väl fungerande samarbete mellan parterna för att effektivisera rehabiliteringsprocessen för de anställda. Samverkan bygger på gällande lagstiftning och ska leda till att parterna med fokus på arbetsförmåga arbetar med att förebygga ohälsa genom att tidigt identifiera, planera och genomföra åtgärder i syfte att förhindra och förkorta sjukskrivningar samt föra åter i arbete. Målet med överenskommelsen är att förkorta sjukperioderna och minska den totala sjukfrånvaron. Försäkringskassans åtaganden i samverkan är bland annat vara samrådspartner i arbetsgivarens förebyggande ohälsoarbete. 2.5.3. Samverkan kommun och fackliga organisationer Sedan 2009 finns det nya kollektivavtalet Förnyelse Arbetsmiljö, Samverkan mellan Botkyrka kommun och arbetstagarorganisationerna. Avtalet omfattar samtliga förvaltningar, fackliga organisationer samt medarbetare och syftar till ge dessa rätt till delaktighet och inflytande på utveckling av verksamhet, arbetsmiljö, hälsa, jämställdhet, mångfald och antidiskriminering. Syftet med samverkan är att genom den samlade kompetensen och kreativiteten hos medarbetare och fackliga skapa verksamheter som uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Avtalet reglerar bland annat mötesrutiner för samverkansforum, organisation för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkanssystemet i Botkyrka består av arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. 2.5.3.1. Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper Arbetsplatsträffar är basen i samverkanssystemet och ska finnas på alla arbetsplatser, där arbetsgruppen med tillhörande chef utgör en naturlig arbetsgemenskap. Träffarna ska finnas på enhetsnivå, det vill säga nivån längst ut i förvaltningsorganisationen. Botkyrka kommun 16 av 17
Träffarna ska vara ett forum för dialog för medarbetare och chef för att gemensamt diskutera utveckling, planering och uppföljning av arbetet. Hälso-, arbetsmiljö-, mångfalds-, antidiskriminerings-, och jämställdhetsfrågor ska ingå som en självklar del i arbetet. De frågor som det ska samverkas kring lyfts till en samverkansgrupp på närmast högre nivå. På så sätt har alla en kanal till en samverkansgrupp för de frågor som ska hanteras i samverkan mellan arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren. Samverkansgrupp är en representativ grupp mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna och ska fungera som ett forum där arbetstagarorganisationerna är delaktiga på ett tidigt stadium i berednings- och beslutsprocessen. Frågor som tas upp ska vara aktuella och övergripande och personer med sakkunskap kan i vissa fall bjudas in till mötena. Individärenden inom exempelvis rehabilitering och det personalsociala området samt individuella anställningsfrågor ska inte behandlas på dessa möten. På förvaltningsnivå finns en samverkansgrupp som består av förvaltningschef, andra arbetsgivarrepresentanter, och representanter från arbetstagarorganisationerna. Denna grupp ska se till att samverkanssystemet fungerar inom förvaltningen. 2.5.3.2. Central samverkansgrupp Den centrala samverkansgruppen består av kommundirektören och andra arbetsgivarrepresentanter, exempelvis HR-chef, samt representanter för arbetstagarorganisationer. Gruppen utgör central skyddskommitté enligt AML:s regler och ska delta i planering, kontroll och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt rehabilitering och hälsa och arbetsmiljö. 2.5.4. Bedömning och kommentar Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga samverkansformer internt och externt inom området för rehabilitering och arbetsanpassning i Botkyrka kommun. I kommunens Arbetsmiljöpolicy framgår det tydligt att en god samverkan med aktörer inom och utom kommunen är nödvändig för att ett effektivt och framgångrikt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering ska kunna genomföras. I intervjuer med verksamhetsansvariga och HR-specialister framkommer att samverkan inom området fungerar väl och uppnår sitt syfte. 2015-04-13 Sofia Regnell Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Botkyrka kommun 17 av 17