Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.



Relevanta dokument
Lokal handlingsplan för barnverksamheten Bokdraken vid Umedalens bibliotek.

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret

Läsfrämjandeplan för biblioteken i Torsås kommun barn och unga

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Orange Centrals Förskola

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Handlingsplan Eriksdalsskolans skolbibliotek 2016/17

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten Uppvidinge bibliotek

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

1 Innehåll Bakgrund 2 Biblioteksplan 2 Möte med gymnasiet 2 Frågeställning 2 Grundförutsättningar 2 Handlingsplan 3 Mål och syfte 3 Ansvarsfördelning

Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kulturgaranti. för barn och unga

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Leonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

The English Nursery INFORMATION FÖR VÅRDNADSHAVARE

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Västra Vrams strategi för

Förskolan Sjöstjärnan

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

PAJALA KOMMUN BIBLIOTEKSENHETEN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Mitt i City förskolor

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan Äppelbo förskola

Kulturpedagogiska projekt

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek

PAJALA KOMMUN BIBLIOTEKSENHETEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Prästängsskolan. Handlingsplan för skolbiblioteket läsåret 2018/19. Sofie Olsson Skolbibliotekarie. Prästängsskolan.

ipad strategi i förskolan

Vet du att det finns ett förskolebibliotek på ditt barns förskola?

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

folk- och skolbibliotek

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Opalens måldokument 2010/2011

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Verksamhetsplan för Enskedefältets skolas förskoleklasser. Läsåret

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsområdesplan 2017

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Transkript:

DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust. Öppna dörren till bibliotekets skatter. Genom att ge föräldrar och pedagoger kunskaper om hur de själva kan bidra till barns språkutveckling. Att förmedla bibliotekets samlingar av ramsor, sagor och småbarnsböcker men också böcker för de vuxna till både lärdom och lust. Att berätta om Drakpåsarna där föräldrar kan låna böcker själva på förskolan/öppna förskolan. Barnbibliotekarien besöker alternativt tar emot Öppna förskolan varje höst och visar föräldrar olika böcker och berättar om vikten av att prata, leka och läsa för sina barn. Biblioteket inbjuder föräldrar med hemmavarande barn (öppna förskolan) till en sagostund för de minsta med lek, sång, ramsor. Visar vår fina barnavdelning och lekbibliotek. Barnen får träffa bokdraken Dragilla och hennes lilla kusin. Inbjudan våren. Sagostunder varje onsdag kl 10.00 för hemmabarn. Inbjudan till förskolan att besöka biblioteket med 3-4-åringar till en träff med Bokdraken. Alternativt besök på förskolan av barnbibliotekarien. Sagor och lek. Drakpåsar med anpassade böcker lånas ut halvårsvis till förskolan/öppna förskolan. 2003 Förskolepersonal inbjuds till presentation av nya böcker.

DRAKSKATTEN Märkvärdiga och förunderliga hemligheter göms i varje berättelse. Vill du öppna locket? Att tillsammans eller enskilt fundera på böckernas innehåll lär barnen sätta ord på olika tankar. Att måla och rita inspirerade av sagor är ett sätt för små barn att uttrycka sig där språket ännu inte räcker till. Att bli lyssnad på och att själv aktivt lyssna. Genom att få en uppgift där det gäller att söka ett svar som inte kan besvaras med ja eller nej. Att få måla en bild inspirerad av en text. Berätta för någon som lyssnar och tar deras svar på allvar. Att fritt få fantisera kring föremål. På biblioteket står en kista med ett innehåll bestående av böcker, en fråga som Lilldraken ställt samt eventuella spännande saker, lek och dramaförslag. Varje gång en förskola besöker biblioteket får de om de vill -titta i kistan. Har de lust får de låna en av böckerna och fundera på frågan tillsammans med barnen. Kanske måla en teckning eller leka boken. Vid nästa biblioteksbesök tar sig bibliotekarien och Lilldraken tid att sätta sig med barnen och lyssna till svaren. Kanske sätta upp några teckningar. Några gånger per halvår byts böcker och föremål ut. 2003

DRAKRYTTARNA Så ger sig drakarna iväg på sin långa färd och bakom tömmarna sitter drakryttarna och styr med van hand. Var och vad 2004 Genom en genomtänkt och planerad samverkan förskola och bibliotek ger vi barnen en bra grund att få utveckla språk, fantasi och nyfikenhet. I böckernas värld ryms allt från den minsta lilla myra till universums stjärnor och planeter men också den fantastiska och vidunderliga sagans alla väsen och gestalter. Genom vår samverkan vill vi öka möjligheten att upptäcka, leka och bearbeta den litterära skatten av böcker, sagor, rim, ramsor, dikter, visor, bilder. Genom att pedagoger och bibliotekarier tillsammans utvärderar och utvecklar Bokdrakens förskoleinriktade delar ökar våra möjligheter att nå alla barn och föräldrar. Vi samverkar kring inköp av pedagogisk litteratur och har gemensamma bokpresentationer. Genom att se biblioteket som en inbjudande miljö för förskolan där man kan berätta sagor, ha uppträdanden utställningar mm. Bibliotekets möjligheter skall också synliggöras på förskolan så att alla barn och vuxna får en positiv bild av bibliotek. Gemensam fortbildning bidrar på ett bra sätt till gränsöverskridande arbete kring barn och litteratur. På varje enhet utses en drakryttare som kontaktperson och läslustombud gentemot biblioteket. Uppstartsträff på förskolemöte. Inplanerade träffar minst 1 gång per termin för planering och bokpresentation på biblioteket. Bokcirklar kring pedagogisk facklitteratur. Utvärdering en gång per år. Se till att drakpåsarna byts ut regelbundet. Informera föräldrarna om böcker och bibliotek. Barnbibliotekarien arbetar med särskild fördjupning i ett arbetslag/termin. (Leka Språka Lära)

DRAKGROTTAN I grottans djup bor en drake som älskar sagor. Kom in och hälsa på du skall få lära dig någonting om skatten som finns härinne.. När man är 5 år skall man snart börja på 6-års och komma till skolan där det finns ett bibliotek att besöka. Det är spännande att få gå på kurs precis som de vuxna och lära sig någonting. Då känner man sig stolt och betydelsefull. Men det skall vara roligt och lustfyllt förstås. Genom att ge 5-åringar från förskolan tillsammans med sina pedagoger kunskaper om att det finns en mängd olika böcker för olika åldrar och att biblioteket är en plats där man får låna dem alldeles gratis. Böcker skall man vårda och vara rädd om, då räcker de längre. Bokkursen lär ut genom lek och berättande. Inbjudan kommer till förskolan. Vi håller till i bibliotekets egen sagogrotta och kursen leds av barnbibliotekarien som visar runt, berättar om biblioteket och visar många olika böcker. Stora och små, med och utan bilder, böcker om det som är saga och böcker om det som är sant, böcker på andra språk och böcker för de som läser med fingrarna. Men också trasiga böcker och de som är alldeles nya och fina. Barnen får lära sig hur man på ett enkelt sätt vårdar böcker. Inslag av lek, drama, musik och berättande. Bokdraken är självklart med. Pedagogerna deltar med barnen. Deltagarna får ett diplom efteråt. 5-årskursen hålls varje höst. Vänder sig till alla 5-åringar inskrivna i förskolan på Umedalen. 2003

DRAKSVANSEN Titta vad jag kan. säger draken och viftar stolt på sin fantastiska svans När man är 6 år kan man mycket själv. Man står inför tröskeln till skolans värld, är stolt över varje framsteg och fylld med nyfikenhet och oförstörda lustar. Kanske har man lärt sig de första bokstäverna. Vilken magi! Vi vill visa 6-åringen att han/hon i praktiken klarar att hjälpa oss med det som vi pratade om i 5-årskursen. Genom att få förtroendet att hjälpa till på biblioteket förankras både glädjen och respekten för vår litteraturskatt. Vi vill öppna en välkomnande dörr till biblioteket. Genom att besöka biblioteket och där få lyssna till berättande och högläsning byggs broar till böckernas och sagornas värld. Vi förmedlar vuxna förebilder till barnen och stimulerar pedagogerna till högläsning och berättande. Två sexåringar stannar varje gång och hjälper personalen med några olika arbetsuppgifter på ett bibliotek. Efteråt får barnen fika och ett litet häfte om biblioteket. 2003 Hela 6-årsgruppen kommer varje gång till biblioteket och får lyssna till en saga. Två barn stannar själva kvar, de får en namnlapp och får hjälpa bibliotekarien med in- och utlån med den lysande pennan, gå på bokstavsjakt i boktrågen och sätta böckerna på rätt plats, laga en trasig bok i boksjukstugan med den magiska tejpen. Efteråt fikar vi och barnen får ett litet häfte om biblioteket. Bibliotekarien följer barnen tillbaka till sin avdelning. Draksvansen vänder sig till Västangårds 6-åringar. Bibliotekarien tar kontakt med varje 6-årsgrupp. Övriga skolors 6-åringar är välkomna till biblioteksbesök med sagoberättande.

DRAKELDAR En gnista tänder en eld. och värmen sprider sig.. Var och vad I ett nära samarbete skola och bibliotek skapas många möjligheter att fördjupa, bredda och kreativt bearbeta litteratur i alla dess former. Vi vill på ett naturligt sätt sudda ut gränserna mellan skola och bibliotek och korsbefrukta våra kompetenser som pedagoger och bibliotekarier. Biblioteket skall ses som en självklar del av skolans verksamhet. Vi vill utveckla barnens språk, lust till läsning, nyfikenhet och lärande Genom att gemensamt planera och genomföra olika litteraturprojekt som på olika sätt gagnar barnens lust och förståelse för litteraturens mångfald och möjligheter som plattform för lek, språk, glädje och lärande. Initiativ tas av antingen skolan eller biblioteket till olika samarbetsprojekt. Bibliotekarien arbetar aktivt i skolans barngrupp eller i klassrummen alternativt att pedagogerna kommer till biblioteket och använder sig av lokaler och bibliotekspersonalens kompetens på olika sätt. Alla deltar från planeringsstadiet och genom hela processen fram till en färdig redovisning, utställning, föreställning etc. 2004

DRAKSPÅRET Här har en drake gått spåren leder oss bort här gäller det att vara detektiv 2004 När man börjat mellanstadiet har man lärt sig grunderna i att läsa och skriva. Forskningen fördjupas allt mer. Då är det bra att kunna hitta i det egna biblioteket. Att få en helhetsbild över vad ett bibliotek kan inrymma för olika källor och själv börja hitta och orientera sig ger självsäkerhet och trygghet. Genom att eleven under stöd och ledning själv får försöka hitta fakta om något som han/hon för tillfället behöver till sin skolforskning eller för att stilla sin egen nyfikenhet. Översikt är ett nyckelord. Allt utifrån varje elevs egen förståelse och förutsättningar och i hans/hennes egen takt. Varje 4-klassgrupp på Västangård inbjuds i samråd med med ansvarig lärare under höstterminen till biblioteket. Skolbibliotekarien informerar vid första besöket om olika sökvägar och ger råd om sökordning uppslagsverk, ämnesuppslagsverk, faktaböcker, Internet. Visar hur det egna biblioteket är organiserat. Lär ut skillnaden mellan en skönlitterär bok och en faktabok. Ger enkel vägledning i att slå i en uppslagsbok. Fortsättningsvis kommer eleverna ned till biblioteket i smågrupper tills hela klassen är klar. En återträff på vårterminen med fördjupning. När 4:orna börjar i 5:an så får de tillsammans med skolbibliotekarien handleda de nya 4:orna. Varje enskild lärare kan sen få material till eleverna för katalogsökning, författare/titel och på olika ämnen, på sökning i uppslagsverk med färdiga kort samt på Internetsökning. Källkritik ingår i samtliga tre övningar. Materialen heter Drakspåret och initiativet ligger hos skolan. I samråd med bibliotekspersonalen bokas tid.

DRAKÖGAT Nu hittar jag snart. sa draken och tittade på den väldiga kartan med intresserade ögon Händer där? Halva skoltiden är nu tillryggalagd om man även räknar med gymnasiet. När man börjar högstadiet ställs högre krav på självständigt arbete. Nu kan man ta ytterligare steg i att fördjupa sig i sökmetodik. Biblioteket skall också ses som en självklar lärande miljö för både elever och lärare. Genom att ta med eleverna på en djupare resa i bibliotekets olika media får de lösa uppgifter som de för närvarande jobbar med i skolan. Handledning och pedagogiska samtal sker kontinuerligt. Årskurs 7 samlas tillsammans med sina lärare på biblioteket och får en repetition i olika sökvägar och hur bibliotekets media är organiserade. Under vårterminen får de i kursen Studieteknik en genomgång av vad man bör tänka på när man gör fördjupningsarbeten. Årskurs 8 får en fördjupad lektion i sökteknik på Internet och källkritik. Bibliotekspersonal och lärare handleder eleverna när de arbetar praktiskt i biblioteket med sina uppgifter. 2004

DRAKVINGAR Titta jag flyger sa draken och försvann över de blå bergen Nu skall niondeklassaren snart lämna grundskolan och antagligen börja gymnasieskolan. Att få ta ökat ansvar över det bibliotek man använt i så många år är ett förtroende vi med glädje delar med eleverna. En sista finslipning och en vink om att andra bibliotek kan se annorlunda ut. Ett sätt för oss personal att få säga lycka till, ge ett positivt minne av bibliotek. Genom att självständigt arbeta med biblioteksgöromål, ingå i ett inköpsråd om ungdomslitteratur, medverka vid bokprat för andra elever, läsa för mindre barn, summera alla åren med biblioteket och ge konstruktiv kritik till förbättringar. Få ta stor del av ansvaret för ungdomsavdelningens utveckling och utformande. Varje elev gör frivilligt i samråd med bibliotekspersonal och lärare upp om arbetstid. Olika arbetsuppgifter med utgångspunkt för varje enskild elev. Vilja och lust skall styra arbetet snarare än tvång. I klasserna utse en inköpsgrupp om ca 5 elever. 2003

DRAKRINGEN Den kraft som finns i drakens ring. den finns också i sagorna. Och den är evig som tiden Sagornas språk talar till alla människor oavsett ålder. Eleverna skall få uppleva att de kan erfara samma magi i berättandet och sagorna som när de var små. Muntligt berättande av folksagor, myter, sägner eller skrönor eller ur det verkliga livet. Varje 9-klass samlas i bibliotekets sagorum eller annan lämplig lokal. Rummet är viktigt liksom den stämning som omger berättandet. Bibliotekarien eller någon annan berättare framför en berättelse muntligt. Biblioteket inbjuder till sagostunden i slutet på vårterminen. 2003