Bemötande aspekter för nyanlända.

Relevanta dokument
Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Att arbeta med suicidnära patienter

Samtal med den döende människan

Kan man bli sjuk av ord?

PTSD och Dissociation

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Trauma och återhämtning

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Trauma och Prostitution

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Hur orkar vi ge hopp till papperslösa?

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Interkulturell kommunikation och gender hur möter vi nyanlända i diabetesvården?

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Välkommen till kurator

Barn och ungas utsatthet för våld

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Ingen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att förstå posttraumatisk stress

Flyktingmedicinskt centrum

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

- hur kan vi alla hjälpa till?

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Smärta och obehag. pkc.sll.se

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Hur mycket har du besvärats av:

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Kan man bli sjuk av ord?

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Scouternas gemensamma program

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Bella Stensnäs, leg psykolog

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka

Våld i nära relationer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Kommunikationsanalys

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Transkript:

Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com

Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att kunna språket? Kulturella hinder hur över-brygger man dem?

Egna reflektioner 5 år i Nord-Yemen Hur är det att vara en västerlänning i ett arabland? Vilka svårigheter behöver man klara av?

Grundregel i all hjälpverksamhet Om jag ska föra en människa till ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det vilseleder sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att tjäna en medmänniska måste jag visserligen förstå något som hon inte förstår, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte gör det hjälper det inte att jag kan och vet mer. All verklig hjälpverksamhet börjar med respekt för den jag skall stödja därför måste jag förstå att hjälpa är inte att härska utan att tjäna. Inser jag inte detta så kan jag inte hjälpa någon.

Bakgrund 20-30% av asylsökande flyktingar beräknas lida av psykisk ohälsa. De största grupperna av flyktingar kommer från Afghanistan, Somalia och Syrien (mindre andel från Etiopien, Marocko, Albanien, Irak, Eritrea, Libyen och Algeriet och övriga länder). Det finns ett ackumulerat vårdbehov ffa hos de som upplevt trauma. Cirka 25% av alla asylsökande och flyktingar är barn (med en förekomst i olika studier av PTSD 19-54% och depression på 3-30%). Källa Socialstyrelsen

Bakgrund Skuld och skam problematik kan göra latenstiden lång innan föräldrarna söker med barn med psykiska och beteendestörningar. Familjekonflikter och familjevåld kan förekomma i högre utsträckning i traumatiserade grupper och drabbar särskilt kvinnor. Depression är flera gånger vanligare hos nyanlända än i samhället i övrigt. Källa Socialstyrelsen

Bakgrund Depression kan ofta utrycka sig olika i olika kulturer så är t.ex. nedstämdhet, tankar och känslor av skuld vanliga inom västerländsk kultur. Andra kulturer t.ex. från Asien och Afrika kan uttrycka mer av kroppsliga symtom. Cirka 10% av flyktingarna lider av PTSD. Risken för kroniska svåra psykiska symtom är högre efter tortyr än efter andra traumatiska upplevelser. Källa Socialstyrelsen

Behovsanalys Sjukvårdens uppgift är att analysera patientens behov och om möjligt erbjuda behandling för dessa! Detta innebär inte automatiskt att sjukvården ska möta patientens önskningar!

Trauma Trauma som begrepp kommer från grekiskan och betyder sår eller skada. Trauma kan upplevas olika hos olika individer beroende på en rad faktorer som personlighet, tidigare erfarenheter, känslomässigt innehåll, grad av hot, när i tiden det inträffade m.m. Trauma har alltid sin historia att berätta och precis som vid smärta bör sammanhanget belysas inte bara upplevelsen som sådan!

Det traumatiska mötet Det är viktigt att skapa en trygg plats när allt annat har rasat. Där personen kan söka det normala och förutsägbara. En plats för gemenskap och trygghet för att lindra den smärtsamma separationen från anhöriga och hemland. Att bli lyssnad på är ett sätt att få bekräftelse och erkännande och är ett första steg till delaktighet. Att ifrågasätta den traumatiserades ofta osammanhängande och ostrukturerade berättelse är att undergräva trovärdigheten i deras historia och få dom att känna sig oviktiga, ensamma och värdelösa.

Stabilisering Trygghet Gemenskap Förutsägbarhet För att personen ska kunna förändra sitt förhållningssätt och ev. bearbeta sina traumatiska upplevelser behöver personen vara stabil och lugn!

Delaktighet Vägen till förändring går via förmåga till insikt och kompensation av brister. Det är genom kontakt med andra som man lär känna sig själv och andra. Emotionell försummelse kan vara mer skadligt än fysisk misshandel!

ILSKA HÄPEN RASERI RÄDD HAT FRUKTAN AVSKY SKRÄCK AVSMAK ÅNGEST SVARTSJUK ORO AVUND NERVÖS MISSUNSAMHET SPÄNDHET ÖVERGIVENHET STRESS BORTSTÖTT PRESS ENSAM SKULD RATAD SKAM LEDSEN FÖRÖDMJUKAD SORG KRÄNKT FÖRTVIVLAN FÖRNEDRAD VEMOD UTSATT KVAL LURAD PINA INTRESSE HANDLINGSFÖRLAMNING IVER OTILLRÄCKLIGHET VÄLBEHAG BEROENDE GLÄDJE FRUSTRERAD ÖMHET BESVIKEN TILLGIVENHET RESIGNERAD RESPEKT HJÄLPLÖS VÖRDNAD MAKTLÖS KÄRLEK MISSFÖRSTÅDD TILLINTETGJORD BETYDELSELÖS VÄRDELÖS LITEN KÄNSLOBLADET

Befriande berättande eller instängdhet i tystnad En traumatisk upplevelse innehåller en berättelse som bör berättas i rätt tid! En berättelse som behöver lyssnas på med respekt och ödmjukhet utan dömande! Precis som ett sår behöver ett trauma en yttre rening för att stärka de egna läkande krafterna, en plats ett möte. I det akuta skedet behöver berättelsen upprepas gång på gång för att förstås. I det läkande skedet behövs också känslomässig begrundning för att kunna få distans till det inträffade.

The Good Life s Cake Glädje Nyfikenhet Njutning Hälsa Mening Hopp