Likheter som attraherar - I personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion.

Institutionen för psykologi Likheter som attraherar - I personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion. Anna Brahed & Joanna Knuhtsen Kandidatuppsats VT 2016 Handledare: Åse Innes-Ker Examinator: Ingela Steij Strålbrand

Sammanfattning Vi gillar dem som är lika oss själva, har tidigare studier och teorier visat. Människor tenderar till att attraheras av lika personer, då det uppstår en sorts positiv och belönande känsla. Denna kvantitativa studie har undersökt om likheter med inriktning på personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion tenderar till att attrahera mellan individer i en svensk kontext. Finns det ett samband mellan individens och hens ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet, noggrannhet och extraversion? Kvinnor och män i åldrarna 18 till 62 år deltog i enkätstudien som publicerades på Facebook samt skickades ut via e-post till studenterna på det beteendevetenskapliga programmet på Lunds universitet. Sammanlagt besvarade 200 deltagare frågor om personlighet i webbenkäten som var baserade på the Big Five Inventory. Medelvärdena från deltagarnas svar analyserades i tre stycken korrelationsanalyser, en för varje personlighetsdrag. Alla tre korrelationsanalyser visade signifikanta resultat. Deltagarna tenderade alltså att skatta sig själva och deras ideala kärlekspartners lika i personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion och därmed stöds hypotesen om dessa samband. En explorativ beroende variansanalys visade även att deltagarna skattade sina ideala kärlekspartners högre än sig själva i samtliga personlighetsdrag. Framtida studier uppmuntras till att vidare undersöka skillnader i graden av likheter i relation till kön. extraversion Nyckelord: Attraktion, likheter, personlighetsdrag, öppenhet, noggrannhet,

Abstract We like those who like us, according to previous studies and theories. People tend to be attracted to those who are similar to us, as a result a positive and rewarding feeling occurs. This quantitative study have explored if similarities on the personality traits openness to experience, conscientiousness and extraversion tends to create attraction between individuals in a Swedish context. Is there a relationship between the individual and its ideal romantic partner in the personality traits openness to experience, conscientiousness and extraversion? Women and men aged 18 to 62 years participated in the survey study, which was published on Facebook and sent via email to the students of the behavioral sciences program at Lund University. A total of 200 participants answered the personality questions based on the Big Five Inventory in the online survey. The means from the participants answers were analyzed in three different correlations analyzes, one for each personality trait. All three correlations analyzes showed a significant result. According to our study the participants tended to estimate themselves and their ideal romantic partner similar in the personality traits openness to experience, conscientiousness, extraversion and therefore we found support for the hypothesis of these relationships. An explorative Repeated Measure ANOVA also showed that the participants estimated their ideal romantic partner higher then them selves in every personality traits. For future studies we encourage more research about the difference in similarity related to gender. Keyword: Attraction, similarities, personality traits, openness to experience, conscientiousness, extraversion

Innehållsförteckning Introduktion... 5 Inledning... 5 Teoriavsnitt om likheter och attraktion... 5 Tidigare forskning... 7 Teoriavsnitt om personlighetsdrag och the Big Five... 9 Syfte... 10 Begreppsanvändning och avgränsningar... 11 Hypotes... 11 Metod... 11 Deltagare... 11 Mätinstrument... 12 Design... 13 Procedur... 13 Dataanalys... 13 Etiska aspekter... 14 Resultat... 15 Deskriptiva resultat... 15 Personlighetsdraget öppenhet.... 15 Personlighetsdraget noggrannhet.... 15 Personlighetsdraget extraversion.... 15 Korrelationsanalyser... 15 Extraversion.... 16 Noggrannhet.... 16 Öppenhet.... 16 Beroende variansanalyser... 17 Diskussion... 17 Resultatdiskussion... 17 Metoddiskussion... 18 Validitet... 19 Generaliserbarhet och representativitet... 19 Reliabilitet... 20 Framtida forskning... 20 Referenser... 22 Bilaga- Enkäten 4

Introduktion Inledning Varför attraheras man egentligen till specifika personer och inte till alla individer? Vi människor är sociala varelser som mår bra av att vara tillsammans med andra människor. Det sociala behovet uppfylls bland annat genom att skapa relationer till andra individer (Hogg & Vaughan, 2005). Många av oss söker efter relationer som handlar om att möta någon som man upplever att man passar ihop med och attraheras till. Vägen till attraktion kan skapas på flera olika vis, men gemensamt för de flesta av oss innebär det att vi upplever en positiv känsla till en annan person. Inre attribut såsom personlighet hos individer kan väcka denna positiva känsla. Men hur vill man egentligen att ens kärlekspartners personlighet ska vara? Finns det drag hos individer som attraherar mer än andra? Tenderar man att attraheras till sin personliga motsats eller kan det vara likheter som attraherar? Kan lika par leka bäst? Teoriavsnitt om likheter och attraktion Vad är egentligen attraktion? En definition på attraktion kan förklara begreppet som en sorts dragningskraft som kan bero på ett flertal olika orsaker. Egidius (1995) beskriver attraktion som en dragning som olika människor kan känna till någon annan i form av sympati, beundran, identifiering, kärlek, bindning eller vänskap (s. 23). Likheter attraherar verkar vara ett omtalat begrepp och det finns flertal olika teorier och studier som har undersökt om det faktiskt finns någon relation mellan likheter och attraktion. Enligt Buss (1985) kan likheter i attityder och värderingar vara en av faktorerna som väger mest för attraktivitet. Ett liknande argument har attraktionsforskaren Byrne (1971) som menar att likheter i attityder är grundläggande för attraktion. Om två personer med lika attityder till ett specifikt ämne attraheras till varandra kan likheten vara en grundlig och bidragande faktor. Likheter som attraherar kan exempelvis vara personlighetsdrag, livsstil eller åsikter och attraktionen blir starkare ju fler likheter personerna kan hitta hos varandra. Om istället skillnader upptäcks mellan personerna gäller den motsatta principen, det vill säga att personerna tenderar att gilla varandra mindre. Vi tycker således bättre om de människor som liknar oss. Enligt Montoya, Horton och Kirchner (2008) är personlighetsdrag ett av de mest optimala personliga attributen att mäta ifall likheter attraherar. Likheter i personlighetsdragen mellan två individer skapar starka stimulis associerade med en positiv 5

förstärkning som även kan bidra till attraktion. Enligt Botwin, Buss och Shackelford (1997) föredrar individer partners som bland annat är lika dem själva i personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion. Detta verkar gälla för alla individer oavsett om de är i dejtingsstadiet eller i en relation. Tidwell, Eastwick och Finkel (2013) stödjer även detta och menar att teorin om att likheter attraherar gäller oberoende av relationsstatus. Likheter i attityder och åsikter verkar vara viktigt i början av en relation medan likhet i personlighet får störst tyngd längre fram i relationen (Pines, 1999). Önskan om likhet hos en partner försvinner alltså inte när väl dejtingstadiet är över, utan är av en bestående karaktär som växer under relationen (Duck, 1994). Men varför attraheras vi egentligen av personer som är lika oss själva? Attraktionen mellan två individer kan ses som en funktion av en ömsesidig belöning som är närvarande i interaktionen. När en annan person ger oss bekräftelse genom att visa att hens perception är överensstämmande med vår egen, utgör det en givande interaktion och kan därmed bli en god grund för en positiv relation (Newcomb, 1956). Ett liknande argument har Reis och Shaver (1988) som menar att den starkaste orsaken till varför man attraheras av andra som är lik en själv är de vinster man får i interaktionen. Personer som är lika varandra får medhåll från den andra parten i deras tankar och åsikter, och behöver därför inte argumentera för sin sak i samma utsträckning som mindre lika individer. Vi blir inte bara attraherade av personer med exempelvis liknande åsikter för att undvika konflikter. Människor tenderar även att värdera sina egna tankar, åsikter och beteenden som korrekta. De som därför delar våra attityder och åsikter i viktiga ämnen upplever man som mer intelligenta. Det känns belönande och intressant att umgås med intelligenta personer och vi får samtidigt en social bekräftelse. De flesta personer tycker även om att ha rätt, därför kan man uppleva att likheten är av en korrekt kvalité som uppskattas. De personer som är lik en själv verkar alltså ha de rätta personliga attributen framför individer som är olik en själv (Aronson & Aronson, 2012; Pronin, Gilovich & Ross, 2004). Likhet, värme och engagemang är egenskaper många letar efter när man söker efter en potentiell partner (Nilsson, 2007). Överlag finns det vissa könsskillnader när det kommer till attraktion och nära relationer, men tvärkulturella skillnader tenderar att vara starkare. Män och kvinnor inom samma kultur är typiskt mer lika och attraheras därför lättare till varandra i större utsträckning, än personer från andra kulturer (Buss et al., 1990). I många attraktionsstudier ignoreras dock demografisk fakta såsom deltagarnas kön och ålder, för att 6

dessa egenskaper inte verkar förändra länken mellan likhet och attraktion (Singh, Ng, Ee Lin & Lin, 2008). Det finns forskare som menar att det inte bara är likheter som attraherar, utan även att olikheter kan attrahera samt att det ena inte utesluter det andra. Individer som är olika kan i vissa fall komplettera varandra, då exempelvis den ena personens behov kan bli tillgodosett genom den andras personlighetsdrag (Levinger, 1964). Det kan även handla om att personen har egenskaper som man själv beundrar men inte besitter (Brown & Amatea, 2000). Effekten av komplettering i en relation verkar vara mycket mer begränsad än effekten av likheter relaterat till attraktion (Gilovich, Nisbett, & Keltner, 2011). Felmlee (1998) menar också att likheter är en större bidragande faktor till attraktion än olikheter. Enbart olikheter är en dålig grund för utvecklingen av en relation och gör det lättare för konflikter att uppstå (Brehm, 1992). När det kommer till kärleksrelationer verkar trots allt likheter vara en bättre lösning än olikheter för en långsiktig och hållbar relation (Felmlee, 1998). Det är också likheterna mellan två personer som är viktigast och som avgör relationens livslängd (Brehm, 1992). Tidigare forskning Vi gillar dem som liknar oss. Dessa likheter verkar ha en övertygande kraft och påverkan på individer oavsett om det gäller personliga egenskaper, åsikter, attityder, bakgrund eller livsstil (Cialdini, 2005). I en studie om påverkan av personliga attribut undersöktes försäkringsförsäljare och deras försäljningssiffror. Det visade sig att kunder i större utsträckning köper försäkring från de försäkringssäljare som liknade kunden i bland annat ålder, religion eller politisk åsikt (Evans, 1963). Forskning har även bedrivits om likheter i relation till yttre attribut. Ett experiment inom detta område undersökte likheter i klädsel och dess påverkan på individer. Studien inkluderade deltagare i ett demonstrationståg samt andra individer som gick runt med namnlistor för olika ändamål. Det visade sig att deltagarna oftare skrev på namnlistorna utan att läsa igenom vad ämnet handlade om när namninsamlaren hade liknande kläder som deltagaren själv, i jämförelse med när klädstilen skiljde sig åt (Suefeld, Bochner & Matas, 1971). Likheter i både yttre och inre attribut verkar alltså kunna påverka våra triviala beslut, men kan det påverka större beslut än så? För att undersöka detta tillfrågades flera personer att rangordna en väntelista över patienter med njurproblem utefter de patienter som verkade mest förtjänta av 7

nästkommande behandling. Forskaren kom fram till att personerna främst valde de patienter som hade liknande politiska åsikter som de själva (Furnham, 1996). Ända sedan 1950-talet har forskning om likheter relaterat till attraktion bedrivits och flertalet av dessa studier refereras ständigt av nutidens forskare. En av de tidigare studierna i ämnet gjordes av Newcomb (1956) som utförde en undersökning på studenter som bodde och gick en 15 veckor lång utbildning tillsammans. Hypotesen var att personerna söker sig till, attraheras och upplever belöning av dem som har samma eller liknande tankar, värderingar och attityder som de själva. Studenterna som inte kände varandra från början fick vid flera tillfällen frågor om vilka de gillade bäst. Det forskarna kom fram till i slutet av terminen var att de redan från början hade kunnat urskilja vilka individer som skulle komma att gilla varandra, beroende på hur lik studenten var de andra studenterna. Med bakgrund av Newcombs resonemang om att likheter verkar vara belönande undersökte Byrne (1961) likheter och attraktion hos främlingar. I hans studie fick studenter värdera huruvida de ansåg sig gilla främlingar utifrån om de hade lika eller olika attityder. Hypotesen och resultatet var att individer gillar främlingar bättre som har en liknande attityd som de själva, framför främlingar som har olika attityd. Resultatet bekräftade även den andre hypotesen i delstudien och visade därmed att främlingarna som uppfattades ha liknande attityd bedömdes även som mer intelligenta, välinformerade samt ha bättre moral av studenterna, än de främlingar som inte var lik de själva. På senare tid har flera studier inom likheter och attraktion undersökt ämnet relaterat till personlighet och kärleksrelationer. Morry (2005) undersökte individers tillfredsställelse i vänskaps- och kärleksrelationer i förhållande till likhet. I studien användes olika mätinstrument för att undersöka de upplevda likheterna, projiceringen av dessa samt individernas livstillfredställelse. Hypotesen var att attraktionen mellan två personer leder till att individerna projicerar sig själv på sin partner och därmed skapar en känsla av likhet. Studiens resultat visade att ju mer tillfredsställda individerna var i relationerna, ju mer sannolikt var det att deltagarna upplevde att den andra individen var lik dem själva i både personlighetsdrag och beteende. Liksom forskarna hade antagit visade resultatet även att om en individ projicerade sin personlighet på sin partner eller vän uppkommer positiva känslor och associationer såsom tillfredsställelse. I en senare forskningsstudie användes personlighetsdrag från the Big Five och jämfördes mellan par i olika kärleksrelationer. Den första studien undersökte deltagarnas perception om likheter och deltagarna fick göra varsitt relationsstatustest i separata rum. 8

Resultatet stödde hypotesen och visade att deltagarna upplevde likheter mellan de själva och deras partner i personlighetsdragen. Den andra studien hade samma upplägg som den tidigare, men deltagarna fick även skatta en fiktiv person som hade generella likheter med dem. Resultatet stödde även här hypotesen och visade att deltagarna skattade sig själv och sin partner lika samt upplevde den fiktiva personen som mindre lik. Forskarna menade att individer generellt upplever mer likheter till personer som de är attraherade till (Morry, Kito & Ortiz, 2011). I en annan studie om personlighetsdrag och likheter mättes även tillfredsställelse och hur väl man kände sig förstådd i sin relation. Studien gav stöd för forskarnas hypotes och visade att personer som var i en tillfredsställd och sund relation upplevde mer likheter med sin partner, trots att alla likheterna inte fanns på riktigt. Upplevelsen av likheterna skapade alltså känslor av att känna sig förstådd och tillfredsställd i relationen (Murray, Holmes, Bellavia, Griffin & Dolderman, 2002). Sammanfattningsvis verkar det alltså uppstå en positiv känsla hos oss när vi känner igen likheter hos den andra personen. Den positiva känslan kan beskrivas olika, exempelvis som en form av belöning eller bekräftelse, och verkar vara främjande för attraktionen. Denna studie har utformats med bakgrund av dessa teoretiska utgångspunkter och är därmed en teoriprövande undersökning. Forskningen utgick från en så kallad deduktiv ansats som innebär att man utgår från teorier som sedan kan prövas i olika former av undersökningar (Chalmers, 1995). Teoriavsnitt om personlighetsdrag och the Big Five Lika personlighetsdrag kan alltså vara grunden för attraktion mellan två individer. Personlighetsdrag definieras som psykologiska kvalitéer som bidrar till en persons bestående mönster av känslor, tankar och beteende (Cervone & Pervin, 2013). Enligt teorin om the Big Five finns det fem personlighetsdrag som utgör grunden för människans sociala själv. Personlighetsdragen är öppenhet, noggrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism (Costa & McCrae, 1995). The Big Five används ofta inom många områden i psykologisk forskning för att ordna individers perception om personlighetsdrag (Costa & McCrae, 1992). Det har dock visat sig att det verkar finnas ett grundligt problem som kan uppstå i översättningen av personlighetsdragen från det engelska språket till ett annat. Flertalet studier har därmed undersökt om the Big Five fyller en universell funktion som klarar av att mäta personlighetsdrag i olika delar av världen. En trefaktorlösning med 9

personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion verkar vara mer stabil och lämplig över deltagare och observatörer (Di Blas & Forzi, 1999). De Raad och Peabody (2005) undersökte personlighetsvillkoren på 11 olika språk och konstaterade att personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion är språkligt återkommande medan the Big Five verkar vara universellt tveksamt. De påstod också att en trefaktorlösning skulle fungera bättre i överensstämmelse och allmängiltighet i tvärkulturella studier. Även senare studier har undersökt trefaktorlösningen och kommit fram till att den är mer replikerbart korrekt i världen (De Raad et al., 2010). Personlighetsdragen kan ses som större faktorer som består av olika egenskaper. Modellen baseras på vart individen hamnar på respektive personlighetsdrag genom frågeformuläret. Hamnar individen på ena sidan av öppenhet kännetecknas det av att individen är fantasifull med breda intressen, medan motpolen indikerar på en person med mer begränsade intressen och trivialitet. Ena sidan av noggrannhet karaktäriserar planering och ansvar medan motpolen indikerar på en person som har mindre behov av att vara organiserad. Ena sidan av extraversion utmärker en utåtriktat och social personlighet, medan motpolen indikerar på en mer reserverad och tillbakadragen personlighet (McCrae & Costa, 1987). Syfte Det är många personer som medvetet letar efter en potentiell kärlekspartner. I dagens samhälle tar personer hjälp av exempelvis dejtingsajter och appar för att finna kärleken. Genom att samla denna typ av information kan personer få en ökad förståelse för deras val av partners och funderingar kring attraktion. Syftet med denna studie är att undersöka om likheter attraherar mellan individen själv och en hypotetisk ideal kärlekspartner med inriktning på personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion. Många tidigare studier om att likheter attraherar har främst bedrivits i USA. Det kan därför vara intressant att utföra denna typ av studie i en svensk kontext samt med en specifik inriktning på de tre utvalda personlighetsdragen. Frågeställning: Finns det ett samband mellan individens och hens ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet, noggrannhet och extraversion? 10

Begreppsanvändning och avgränsningar I denna uppsats definieras personlighetsdrag som ett särskilt karaktärsdrag hos en person. Studien behandlar likheter i personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion och därmed inte neuroticism eller vänlighet som också ingår i the Big Five. Detta eftersom öppenhet, noggrannhet och extraversion verkar enligt tidigare studier uppfylla en mer universell funktion. I denna uppsats behandlas de tre personlighetsdragen som likvärdiga fenomen. Enligt Svenska Akademien (1973) betyder ordet likhet att man påminner om någon annan. Likheter benämns därmed i denna uppsats som att det finns en överensstämmelse mellan ens ideala kärlekspartner och en själv. När vi talar om likheter i denna uppsats syftar vi till de upplevda likheterna och inte de faktiska eller förväntade likheterna. Studien behandlar endast andra former av likheter i introduktionen för att ge en helhetsbild inom området. Ideal kärlekspartner benämns i denna uppsats som den mest optimala personen man vill leva med i en kärleksrelation. Attraktion definieras som en dragningskraft till en annan person som uppstår när man upplever likheter i personlighetsdragen mellan sig och sin ideala kärlekspartner. Hypotes Vår hypotes är att deltagarnas självskattning på personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion kommer att korrelera positivt med deltagarnas skattning på samma personlighetsdrag på deras ideala kärlekspartner. Metod Deltagare Antalet deltagare i studien var 200, antalet kvinnor var 143 och antalet män var 56 samt en person under kategorin annat. Medelvärdet för deltagarnas ålder var M = 25.22 år (SD = 5.90). Deltagarna hade ett åldersspann mellan 18 till 62 år. Majoriteten av deltagarna (85 %) var mellan 20 och 30 år. Antalet som var i en relation var 106 personer, 74 personer var singlar och 20 personer dejtade. Det var 121 personer som hade studerat psykologi och 79 personer som inte hade studerat psykologi. Studiens urval bestod av ett bekvämlighetsurval. Detta urval var lämpligt då ett stort antal deltagare var att föredra (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011), samt att undersökningen hade begränsat med tid och resurser. Ingen specifik urvalsgrupp tilldelades enkäten eftersom teorin om att likheter attraherar verkar vara oberoende av kön, ålder och relationsstatus. I samråd med handledare sattes ett minimum på 11

150 deltagare. När enkäten uppnådde 200 deltagare avslutades datainsamlingen. Inga bortfall fanns med i korrelationsanalyserna. Detta kontrollerades genom att samtliga frågor i en del i enkäten var obligatoriska att besvara innan det fanns möjlighet att gå vidare till nästa del. Dock kan vi inte kontrollera om det fanns individer som öppnade enkäten men sedan valde att inte besvara den eller att skicka in svaren. Dock fanns det ett bortfall i beroende variansanalysen som undersökte skillnaden i kön mellan kvinnor och män, då en person var av kategorin annat. Mätinstrument Enkäten var uppbyggd på de tre utvalda personlighetsdragen från the Big Five. Idag anser många forskare inom the Big Five att personlighetsdragen inte behöver mätas med de ursprungliga mer omfattande och längre testen för att bli adekvat mätta, utan att det även fungerar med betydligt kortare personlighetstester (Gosling, Rentfrow & Swann, 2003; Rammstedt & John, 2007). Vet man vilka specifika personlighetsdrag man vill undersöka kan en kortare inventeringsmetod såsom the Big Five Inventory vara användbar (John, Naumann & Soto, 2008), vilket denna studie har gjort. The Big Five Inventory översattes från engelska till svenska och samtidigt exkluderades de två personlighetsdrag som inte ingår i vår studie. 18 relevanta frågor valdes ut av de 27 som fanns för de utvalda personlighetsdragen då vi ansåg att dessa var tillräckliga för att mäta likheter i vår uppsats, samt för att inte testet skulle bli för långt. Översättningen kontrollerades sedan med den svenska befintliga versionen av the Big Five Inventory. För att kontrollera att alla frågor för varje personlighetsdrag var homogena användes måttet Cronbach s alpha. Öppenhet hade ett värde på 0.66, noggrannhet hade ett värde på 0.75 och extraversion hade ett värde på 0.85. För att ett test ska uppnå intern konsistens bör Cronbach s alpha värdet vara minst 0.60 (Aron, Aron & Coups, 2014), vilket samtliga personlighetsdrag därmed nådde. Enkäten innefattade tre olika delar. Del ett bestod av fyra demografiska frågor angående kön, ålder, relationsstatus samt erfarenhet av psykologistudier. Del två bestod av frågor om deltagarens egen personlighet, varav frågorna grundade sig på en utvärdering av de tre utvalda personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion. Det var sex frågor för varje personlighetsdrag. Del tre bestod av frågor om hur deltagaren önskade att hens ideala kärlekspartner skulle ha för personlighet, varav frågorna grundade sig på en utvärdering av de tre utvalda personlighetsdragen. Frågorna i del tre var uppbyggda likadant 12

som i del två förutom att de var riktade mot den ideala kärlekspartnern. Frågorna i del två och tre graderades från ett till fem. Där ett motsvarade stämmer inte alls och fem motsvarade stämmer mycket bra. Design Den kvantitativa studien är uppbyggd på ett självskattningsformulär där deltagarna fick skatta sig själva och deras ideala kärlekspartner på personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion genom sammanlagt 18 stycken personlighetsfrågor. Detta för att undersöka om det fanns en korrelation mellan skattningen av deltagarnas egna och deras ideala kärlekspartner personlighetsdrag. De tre personlighetsdragen analyserades i tre stycken korrelationsanalyser samt i en beroende variansanalys för att undersöka signifikanta samband. Eventuell påverkan av ålder, relationsstatus, psykologistudier och kön analyserades också i fyra stycken beroende variansanalyser. Procedur Data för denna studie samlades in genom en webbenkät. I början av enkäten fanns en inledning som innehöll information om studien, ämne och syfte, frivillighet och möjlighet att avsluta enkäten när som, att sekretess och anonymitet försäkras och kravet på 15- årsgräns. Detta fick deltagarna gå igenom och godkänna innan de hade möjlighet att gå vidare i undersökningen. Därefter fick deltagarna läsa och godkänna instruktionerna till själva enkäten för att sedan komma vidare till enkätens två andra delar. Efter att deltagarna hade skickat in enkäten visades information som kort beskrev teorin om likheter och attraktion samt kontaktuppgifter till oss och vår handledare. Enkäten tog ungefär fem minuter att genomföra. Webbformuläret publicerades totalt fyra gånger via det sociala nätverket Facebook under en tre veckor lång period. Den skickades även ut en gång till studenter på det beteendevetenskapliga programmet på Lunds universitet via e-post. Vid varje utskick fanns det en kort introduktion om enkäten och dess syfte. Dataanalys Efter insamlad och bearbetad data, då medelvärdet för varje individs personlighetsdrag hade räknats ut, analyserades den i statistikprogrammet JASP. Signifikansnivån för korrelationsanalyserna lades på p<.001. Tre korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka om man kunde se ett samband i varje personlighetsdrag mellan värdet på deltagarnas egna och deras ideala 13

kärlekspartners personlighetsdrag. Utifrån individernas medelvärden från de sex olika frågorna om de tre personlighetsdragen beräknades ett gemensamt medelvärde för varje personlighetsdrag. Medelvärdena för deltagarnas egna personlighetsdrag jämfördes alltså med deltagarnas medelvärden för den ideala kärlekspartnerns personlighetsdrag. Vid en senare analys upptäcktes en tendens till att deltagarna skattade deras ideala kärlekspartner något högre på samtliga personlighetsdrag än på sina egna. För att undersöka om dessa skillnader var signifikanta genomfördes en beroende variansanalys. Det genomfördes även fyra andra beroende variansanalyser för kön, ålder, relationsstatus och erfarenhet av studier inom psykologi. Signifikansnivån för beroende variansanalyserna lades på p<.05. Etiska aspekter Information om studien, ämne och syfte fanns med för att deltagarna skulle få en bakgrund till varför undersökningen gjordes. Sekretess och deltagarnas anonymitet försäkrades. Enkäten innehöll informerat medgivande och samtyckeskrav innan deltagarna hade möjlighet att gå vidare i undersökningen. Det beskrevs tydligt att enkäten var frivillig och att de kunde avsluta den närsomhelst. Enkäten behandlade inga känsliga personuppgifter. Riskerna i studien var att det kunde uppkomma negativa känslor hos deltagarna under och efter att de hade svarat på enkäten. Då studien innefattade personlighetsfrågor om sig själv och om en hypotetisk ideal kärlekspartner kunde deltagarna påverkas mer eller mindre, beroende på livssituation och funderingar kring sina svar i efterhand. Detta ansåg vi dock vara en minimal risk som inte skulle utgöra en psykisk eller fysisk skada på deltagarna. 14

Resultat Deskriptiva resultat Personlighetsdraget öppenhet. Medelvärdet för deltagarnas egen skattning på personlighetsdraget öppenhet var M= 3.51 (SD = 0.65). Medelvärdet för deltagarnas skattning på ideala kärlekspartnern på personlighetsdraget öppenhet var M=3.79 (SD = 0.54). Personlighetsdraget noggrannhet. Medelvärdet för deltagarnas egen skattning på personlighetsdraget noggrannhet var M=3.56 (SD = 0.65). Medelvärdet för deltagarnas skattning på ideala kärlekspartnern på personlighetsdraget noggrannhet var M=4.00 (SD = 0.56). Personlighetsdraget extraversion. Medelvärdet för deltagarnas egen skattning på personlighetsdraget extraversion var M=3.51 (SD = 0.78). Medelvärdet för deltagarnas skattning på ideala kärlekspartnern på personlighetsdraget extraversion var M=3.96 (SD = 0.51). Korrelationsanalyser Tabell 1. Korrelationsmatrisen nedan uttrycks i signfikansvärde och korrelationsvärde. För att undersöka om det fanns en likhet mellan deltagarnas och deras ideala kärlekspartners personlighetsdrag genomfördes tre korrelationer, ett för varje personlighetsdrag. Som kan ses i tabell 1 så fanns det stark positiv korrelation för de tre personlighetsdragen. 15

Extraversion. Figur 1. Spridningsdiagram nummer ett ovan beskriver sambandet mellan Jag_Extraversion och Partner_ Extraversion. Noggrannhet. Figur 2. Spridningsdiagram nummer två ovan beskriver sambandet mellan Jag_Noggrannhet och Partner_Noggrannhet. Öppenhet. Figur 3. Spridningsdiagram nummer tre ovan beskriver sambandet mellan Jag_Öppenhet och Partner_Öppenhet. 16

Beroende variansanalyser Även om det fanns en korrelation mellan personlighetsdragen så verkar det också som att individer överlag vill ha någon som är ungefär som de själva, men lite mer öppen, lite mer noggrann och lite mer extrovert. För att undersöka denna möjlighet genomfördes en 3 x 2 (Personlighetsdrag [öppenhet, noggrannhet, extraversion] Individ [jag, partner]) beroende variansanalys. Det fanns en signifikant skillnad för partner F(1.199) = 167.467, p<.001. Det fanns även en signifikant huvudeffekt och en interaktionseffekt F(2.398) = 4.971, p=.007 för personlighetsdragen. Eftersom personlighetsdragen i denna studie är menade att vara oberoende av varandra fanns därmed inga hypoteser om skillnader och därför kommer detta inte att tolkas vidare. Som tidigare nämnt undersökte vi även om ålder, relationsstatus, psykologistudier samt kön utgjorde någon märkbar påverkan på deltagarnas skattningar genom fyra beroende variansanalyser. Det fanns inga signifikanta skillnader i ålder, relationsstatus eller psykologistudier till deltagarnas önskan om likhet mellan de själva och deras ideala kärlekspartner. Då det inte heller upptäcktes en tendens till några skillnader kommer det därför inte att diskuteras vidare. Vad det gäller kön visade dataanalysen att det fanns en skillnad, men att den inte var signifikant. Det som resultatet indikerade på var att männen hade skattat både sig själva och sin ideala kärlekspartner generellt lägre än vad kvinnorna hade gjort. Diskussion Resultatdiskussion Korrelationsanalyserna visar att det finns signifikanta samband mellan hur deltagarna skattar sina egna personlighetsdrag och deras ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet, noggrannhet och extraversion. Dessa tre samband stödjer alltså vår hypotes och tidigare forskning om att likheter i personlighet tenderar till att attrahera (Buss, 1985; Byrne, 1971; Morry, 2005; Morry, Kito & Ortiz, 2011). Beroende på ens skattning av sina egna personlighetsdrag kommer man att önska att ens ideala kärlekspartner är på en likvärdig nivå. Skattar man sig själv högt på ett personlighetsdrag är man även mer benägen att skatta sin ideala kärlekspartner på samma eller liknande nivå. Resultatet visar att den liknande nivån tenderar att vara något högre för deltagarnas ideala kärlekspartner än för dem själva. Personlighetsdraget noggrannhet visar den största skillnaden i dessa medelvärden. Individer tenderar alltså att skatta sina och sin ideala kärlekspartners 17

personlighetsdrag ungefär lika, men en aning högre för ideala kärlekspartnern och detta speciellt för personlighetsdraget noggrannhet. Ett samband fanns även mellan hur deltagarna skattat sin ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet och deras egna personlighetsdrag extraversion. Alltså verkar det som att om individen skattar sig själv högt på extraversion tenderar denne också att vilja ha en kärlekspartner som skattar högt på öppenhet. Det kan alltså finnas olika samband mellan individen själv och den ideala kärlekspartnern i relation till de olika personlighetsdragen, men de starkaste sambanden i vårt resultat visas ändå inom varje personlighetsdrag. Precis som Newcomb (1956), Tidwell, Eastwick och Finkel (2013) samt Duck (1994) studier, bekräftar vårt resultat att det inte finns några signifikanta skillnader för de olika personlighetsdragen mellan deltagaren själv och dess ideala kärlekspartner i relation till deltagarens relationsstatus. Individer har alltså en lika stor önskan att vara lik sin partner oavsett relationsstatus, vilket skiljer sig från Pines (1999) teori om att likheter i personlighet skulle vara av mer vikt för personer som har varit i en relation en längre tid. Med bakgrund av studiens resultat kan man få en ökad förståelse för varför man attraheras mer till vissa individer. Vid funderingar kring val av partners och varför man attraheras till dem kan denna kunskap bidra till en ökad förståelse och kanske ge svar på ens tankar. Slutsats: Resultatet från studien stödjer tidigare teorier om att likheter i personlighet tenderar till att attrahera. Denna studie visar signifikanta samband i likheter för hur deltagarna skattar sina egna och sin ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet, noggrannhet och extraversion. Metoddiskussion Enkäter är en lämplig metod för att undersöka individers attityder, åsikter och värderingar. Webbenkäter är en bra metod när man snabbt och effektivt vill samla ett stort antal deltagare. Det är en enkel metod för deltagarna som i detta fall endast kräver några minuter, där deltagarna själva kan välja att lugnt läsa igenom, fundera, korrigera sina svar innan de skickar in dem. Det kan minska eventuell press eller social önskvärdhetsbias från deltagarens perspektiv (Aron, Coups & Aron, 2014; Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). Den demografiska delen i enkäten var med för att ha möjlighet att undersöka om ålder, kön eller relationsstatus skulle påverka resultatet, trots att flera tidigare studier har ignorerat dess betydelse (Singh, Ng, Ee Lin & Lin, 2008). Det fanns även med en 18

fråga om deltagarna tidigare hade studerat psykologi. Detta för att ha möjlighet att undersöka om det eventuellt skulle utgöra någon skillnad i data hos de individer som då exempelvis hade tidigare kunskaper inom ämnet. Validitet Problemet med webbenkät är att den är självrapporterad och att det kan vara svårt att kontrollera deltagarna (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). Exempelvis kan en stressad omgivning eller andra personer ha influerat deltagarnas svar. En enkätundersökning under kontrollerande förhållanden hade därför kunnat öka den inre validiteten. Validiteten hade också kunnat öka genom att använda flera test som också mäter personlighet, exempelvis NEO-PI-R, Myers Briggs Type Indicator eller DISC (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011; Tonnquist, 2014). Detta hade dock varit problematiskt då olika tester har olika benämningar och inriktningar på personlighet. Personlighetsdrag är ett av de mest optimala personliga attributen att mäta ifall likheter attraherar (Montoya, Horton & Kirchner, 2008). The Big Five består av fem personlighetsdrag som har genomgått många studier och är en välbeprövad teori som används för att mäta individers personlighet. För att säkra konstruktvaliditeten användes the Big Five Inventory som är inriktad på de utvalda personlighetsdragen samt är ett accepterat test för att mäta personlighet (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011; John, Naumann & Soto, 2008). När man använder enkäter är det viktigt att granska frågorna noggrant för att undvika eventuella missförstånd och för att kontrollera att testet mäter det som är tänkt att mätas. Ett förtest hade på så vis ökat validiteten (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). Då frågorna i the Big Five Inventory redan är etablerat i personlighetsundersökningar är det främst upplägget och utformningen av enkäten som hade behövt kontrollerats. Generaliserbarhet och representativitet Syftet med studien var att undersöka om likheter attraherar i de tre specifika personlighetsdragen och detta inom en svensk kontext. Då deltagarnas hemort är okänt kan inte resultatet generaliseras till hela Sverige, vilket även innebär att deltagarna inte är ett representativt urval för hela Sverige. Majoriteten av deltagarna var mellan 20 och 30 år, detta gör att vi endast kan generalisera resultatet till denna åldersgrupp. Resultatet bör tolkas försiktigt vad det gäller könsskillnader eftersom det finns en obalans mellan antalet kvinnor 19

och män, där antalet kvinnor är ungefär tre gånger så stort. För att öka den externa validiteten och göra urvalet mer representativt för en hel population hade ett randomiserat stickprov varit att föredra istället för ett bekvämlighetsurval (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). Enligt studien tenderar alltså likheter i personlighetsdragen öppenhet, noggrannhet och extraversion att attrahera inom åldersgruppen 20 till 30 år i en svensk kontext. Reliabilitet Mätinstrumentet innehöll samma frågor och bakgrundsfakta för varje deltagare vilket gjorde att enkäterna var likvärdiga för varje individ och därmed ökade studiens reliabilitet (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). För att minska risken för att enkäten skulle besvaras slentrianmässigt var alla frågor randomiserade i varje del för deltagarna. Omvända frågor användes också så att deltagarna behövde läsa varje fråga noggrant. För att öka reliabiliteten och säkerhetsställa resultatet ytterligare hade dock deltagarna kunnat utföra testet flera gånger (Shaughnessy, Zechmeister & Zechmeister, 2011). The Big Five Inventory är ett lämpligt test när man vet exakt vilka faktorer man vill mäta (John, Naumann & Soto, 2008), vilket passade för vår undersökning. Dock går det inte att undvika att ett större test som innehåller fler frågor för varje personlighetsdrag skulle öka reliabiliteten. Det skulle kunna öka den statistiska säkerheten och bidra till en mer korrekt nivå på varje personlighetsdrag som antas för varje deltagare, speciellt i de fall en deltagare missförstår en fråga (McCrae, Costa & Martin, 2005). Spridningen av varje individs skattning på varje fråga skulle då minska och fler skattningar skulle hamna runt medelvärdet, i följd av att mängden frågor ökar. Detta anses dock vara ett mindre problem eftersom främsta fokus är att studera likheter mellan individens skattning på sin och sin ideala kärlekspartners personlighetsdrag och därmed inte att precisera vart individen är på en skala i ett visst personlighetsdrag. Framtida forskning Som tidigare nämnt upptäcktes en tendens till att skatta sin ideala kärlekspartner högre än sig själv på personlighetsdragen i studien. För framtida forskning skulle det därmed vara intressant att undersöka om individer generellt sätt har högre krav på sin ideala kärlekspartner än sig själv och i sådant fall vilka specifika personlighetsdrag detta gäller för. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan deltagarnas egna personlighetsdrag 20

extraversion och deras ideala kärlekspartners personlighetsdrag öppenhet. Är det en komplettering i dessa personlighetsdragen som attraherar? Det skulle vara intressant att undersöka mer om detta i relation till kompletteringsteorin (Brown & Amatea, 2000). Studien visar en tendens till att männen har skattat sina egna och sin ideala kärlekspartners personlighetsdrag för öppenhet, noggrannhet samt extraversion lägre än vad kvinnorna har gjort. Detta är något som väckte intresse hos oss och kan vara ytterligare en infallsvinkel för framtida forskning, det vill säga om män generellt skattar sig själv lägre på skalor än vad kvinnor gör. Hypotesen om att likheter attraherar i de utvalda personlighetsdragen stämmer alltså oavsett kön, men skattningarna på de olika personlighetsdragens nivåer skiljer sig åt. Mätinstrumentet undersökte inte deltagarnas sexuella läggning, men det hade varit intressant att undersöka om det skulle finnas önskvärda skillnader för de personer som har sin ideala kärlekspartner som samkönad. Skulle individerna ha samma krav på sin samkönade partner som på sig själva? 21

Referenser Aron, A., Coups, E. J., & Aron, E. N. (2014). Statistics for psychology. Pearson New International Edtion. (6th ed.) Boston: Pearson. Aronson, E., & Aronson, J. (2012). The social animal. (11th ed.) New York: Worth Publishers. Botwin, M. D., Buss, D. M., & Shackelford, T. K. (1997). Personality and mate preferences: Five factors in mate selection and marital satisfaction. Journal of Personality, 65, 107 136. Brehm, S. S. (1992). Intimate relationships. (2nd ed.) New York: Random House. Brown, N. M., & Amatea, E. S. (2000). Love and intimate relationships: Journeys of the heart. Phiadelphia, PA: Brunner/Mazel. Buss, D. M. (1985). Human mate selection. American Scientist, 73. 47-51. Buss, D. M., Abbott, M., Angleitner, A., Asherian, A., Biaggio, A., Blanco-Villasenor, A., et al. (1990). International preferences in selecting mates: A study of 37 cultures. Journal of Cross-Cultural Psychology, 21, 5 47. Byrne, D. (1961). Interpersonal attraction and attitude similarity. Journal Of Abnormal & Social Psychology, 62(3), 713. Byrne, D. (1971). The attraction paradigm. New York, Academic Press. Cervone, D., & Pervin, L. A. (2013). Personality: theory and research. (12th ed). Hoboken, N.J.: Wiley. Chalmers, A.F. (1995). Vad är vetenskap egentligen?: om väsen och status hos vetenskapen och dess metoder. Nora: Nya Doxa. Cialdini, R. B. (2005). Påverkan: teori och praktik. (1. uppl.) Malmö: Liber. Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1992). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI) professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. Costa, P.T., & McCrae, R.R. (1995). Domains and facets: Hierarchical personality assessment using the Revised NEO Personality Inventory. Journal of personality Assessment, 64, 21-50. De Raad, B., & Peabody, D. (2005). Cross-culturally recurrent personality factors: Analyses of three factors. European Journal of Personallity, 19, 451 474. De Raad, B., Barelds, D. H., Levert, E., Ostendorf, F., Mlačić, B., Blas, L. D., & Katigbak, M. S. (2010). Only three factors of personality description are fully replicable across 22

languages: A comparison of 14 trait taxonomies. Journal Of Personality And Social Psychology, 98(1), 160-173. Di Blas, L., & Forzi, M. (1999). Refining a descriptive structure of personality attributes in the Italian language: The abridged big three circumplex structure. Journal of Personality and Social Psychology, 76, 451 481. Duck, S. (1994). Meaningful relationships: Talking, sense, and relating. Thousand Oaks, CA:Sage. Egidius, H. (1995). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Evans, F. B. (1963). Selling as a dyadic relationship - A new approach. American Behavioral Scientists, 6(7), 76-79. Felmlee, D. H. (1998). Be careful what you wish for... : A quantitative and qualitative investigation of fatal attractions. Personal Relationships, 5, 235-253. Furnham, A. (1996). Factors relating to the allocation of medical resources. Journal of Social Behaviour and Personality, 11, 615-625. Gilovich, T., Nisbett, R. E., & Keltner, D. (2011). Social psychology. (2nd ed.) New York: Norton. Gosling, S. D., Rentfrow, P. J., & Swann, W. B., Jr. (2003). A very brief measure of the Big Five personality domains. Journal of Research in Personality, 37, 504 528. Hogg, M. A., & Vaughan, G. M. (2005). Social psychology. (4th ed.) Essex: Pearson Education Limited. John, O. P., Naumann, L. P., & Soto, C. J. (2008). Paradigm shift to the integrative big-five trait taxonomy: History, measurement, and conceptual issues. In John, O. P., Robins, R. W., & Pervin, L. A. (Eds.), Handbook of personality: Theory and research (pp. 114-158). New York, NY: Guilford Press. Levinger, G. (1964). Note on need complementarity in marriage. Psychological Bulletin, 61, 153-157. McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1987). Validation of the five-factor model of personality across instruments and observers. Journal Of Personality & Social Psychology, 52(1), 81-90. McCrae, R. R., Costa, P. T., & Martin, T. A. (2005). The NEO PI 3: A more readable revised NEO personality inventory. Journal Of Personality Assessment, 84(3), 261-270. 23

Montoya, R. M., Horton, R. S., & Kirchner, J. (2008). Is actual similarity necessary for attraction? A meta-analysis of actual and perceived similarity. Journal of Social and Personal Relationships, 25(6), 889-922. Morry, M. M. (2005). Relationship satisfaction as a predictor of similarity ratings: A test of the attraction-similarity hypothesis. Journal of Social and Personal Relationships, 22, 561-584. Morry, M. M., Kito, M., & Ortiz, L. (2011). The attraction-similarity model and dating couples: Projection, perceived similarity, and psychological benefits. Personal Relationships, 18(1), 125-143. Murray, S. L., Holmes, J. G., Bellavia, G., Griffin, D. W., & Dolderman, D. (2002). Kindred spirits? The benefits of egocentrism in close relationships. Journal of Personality and Social Psychology, 82, 56. Newcomb, T. M. (1956). The prediction of interpersonal attraction. American Psychologist, 11, 575-586. Nilsson, B. (2007). Nära relationer introduktion till relationspsykologi. Slovenien: Liber AB. Pines, A. M. (1999). Falling in love. Why we choose the lovers we choose. London: Routledge. Pronin, E., Gilovich, T., & Ross, L. (2004). Objectivity in the eye of the beholder: Divergent perceptions of bias in self versus others. Psychological Review, 111, 781-799. Rammstedt, B., & John, O. P. (2007). Measuring personality in one minute or less: A 10- item short version of the Big Five Inventory in English and German. Journal of Research in Personality, 41, 203 12. Reis, H. T., & Shaver, P. (1988). Intimacy as an interpersonal process. In S. Duck (Eds.), Handbook of personal relationships (pp. 367-389). New York: Wiley. Shaughnessy, J. J., Zechmeister, E. B., & Zechmeister, J. S. (2011). Research methods in psychology. (9th ed.) New York: McGraw-Hill Higher Education. Singh, R., Ng, R., Ee Lin, O., & Lin, P. F. (2008). Different mediators for the age, sex, and attitude similarity effects in interpersonal attraction. Basic & Applied Social Psychology, 30(1), 1-17. Suefeld, P., Bochner, S., & Matas, C. (1971). Petitioner s attire and petition signing by peace demonstrations: A field experiment. Journal of Applied Social Psychology, 1, 278-283. 24

Svenska akademien (1973). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (10. uppl.) Stockholm: Norstedt. Tidwell, N. D., Eastwick, P. W., & Finkel, E. J. (2013), Perceived, not actual, similarity predicts initial attraction in a live romantic context: Evidence from the speed-dating paradigm. Personal Relationships, 20: 199 215. Tonnquist, B. (2014). Projektledning. (5. uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning. 25

Bilaga- Enkäten