FORSKNING PÅGÅR 2012 EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om effektstudier som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 2007-2011. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, mars 2012 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Carina Gunnarsson 1 Erik Mellander 3 Jan-Eric Gustafsson 5 Joakim Samuelsson 7 Per Johansson 8 Ulf Andersson 10
Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Sverige är ett samhälle med hög social tillit. Från tidigare forskning vet vi att sådan social tillit har en rad positiva effekter: ekonomisk tillväxt, låg korruption, fungerande demokratiska institutioner, ökad trygghet, mer ekonomisk jämlikhet, ökad tolerans, bättre hälsa samt ökade möjligheter att lösa samhällsproblem av olika slag. I det svenska fallet tros tilliten också vara viktig för upprätthållandet av en generell välfärdsmodell. Trots att den sociala tilliten haft en jämnt hög nivå i Sverige visar undersökningar att ungdomar idag har lägre tillit än andra åldersgrupper. Denna förändring är utgångspunkt för detta projekt, vars syfte är att kartlägga och förklara varför svenska ungdomar har lägre tillit än andra grupper. Syftet med projektet är att förklara denna förändring bland svenska högstadieungdomar genom att studera skolans inverkan på deras tillit. Huvudsökande Carina Gunnarsson L Medsökanden Katarina Barrling Hermansson Linnéuniversitetet Karl Loxbo Linnéuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period 2011-2014 Den första frågan projektet ställer är beskrivande: är låg tillit en generell trend bland svenska skolungdomar eller skiljer sig utvecklingen åt mellan olika skolor, samhällsgrupper eller mellan elever av olika kön? Den andra forskningsfrågan är förklarande: vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs? Här ställs två delfrågor: a) Är det skillnader i skolans organisering och styrform som förklarar ungdomars tillit till andra människor? b) Finns det ett samband mellan skolmiljö och graden av tillit hos unga människor? Bakgrunden till den första delfrågan är att skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren i form av kommunalisering, övergång från regel- till målstyrning, införande av skolpeng samt ett ökat inslag av friskolor. I den första delfrågan undersöks därför om dessa förändringar kan ha lett till minskad social tillit bland skolungdomarna. I den andra delfrågan riktas intresset mot faktorer inom skolan och vi ställer frågor till eleverna om hur de själva uppfattar skolmiljön, t.ex. om de tycker att skolans lärare är rättvisa, tillgängliga eller engagerade, samt hur de upplever umgänget eleverna emellan. Trots att litteraturen på området är relativt enig om vad det är som upprätthåller tillstånd av hög respektive låg tillit i olika samhällen är kunskapen om förändring mer begränsad, d.v.s. varför tilliten ökar eller minskar. Forskningen om socialt kapital visar att fungerande, effektiva och rättvisa institutioner gör att tilliten i 1
samhället ökar men det är få studier som kombinerar indikatorer på social tillit med undersökningar av skolans inre liv. Eftersom skolan är en så viktig del i unga människors liv, är det rimligt att anta att den mer än andra offentliga institutioner påverkar ungdomars värderingar och sätt att se på tillvaron. Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning om skolan med den omfattande litteraturen om socialt kapital och tillit. Forskningsfrågorna besvaras genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, nämligen 1) en deskriptiv studie av ungdomars tillit 2) en s.k. panelstudie där vi följer en grupp ungdomar under deras högstadieår 3) en brevstudie, där vi ber ett antal ungdomar att skriva om sina erfarenheter och sin syn på tillit 4) så kallade fokusgruppsintervjuer där vi låter ungdomar i grupp diskutera frågor om tillit. För att genomföra den första delundersökningen av projektet utgår vi från redan insamlade data från den internationella studien International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) från 2009. ICCS-studien omfattar sammanlagt tre enkäter, som delats ut till ett representativt urval elever, lärare och rektorer i 169 svenska skolor. I panelstudien samlas egna data in från ett tiotal skolor. Av praktiska skäl inriktas panelstudien på ett urval av skolor i storstockholmsområdet. Brevstudien och fokusgruppsintervjuerna genomförs med ett mindre antal ungdomar från dessa skolor. 2
Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30 elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med?vanliga? förskollärare. I detta projekt undersöker vi två tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2010-2013 Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag används information om de båda 3
utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs en enkät undersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5 De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år 2011. Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan börja sammanställas först under år 2012. Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen slutförs under det fjärde året, år 2013. Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 4
Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Effekter på pedagogiska resultat av lärattäthet och lärarkompetens Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. De senaste två decenniernas forskning i pedagogik och nationalekonomi har emellertid inneburit betydande framsteg när det gäller att kunna bestämma betydelsen av olika resursfaktorer. Mer kraftfull metodik i form av till exempel experiment och sofistikerad statistisk analys har utvecklats. Detta har fått till följd att klasstorlek, lärartäthet och lärarkompetens framstår som viktiga faktorer för elevers framgångsrika lärande, även om resultatbilden på många punkter fortfarande är oklar. Den svenska forskningen på området är också av relativt blygsam karaktär och resultaten har varit motstridiga. Det finns därför ett stort behov av att fördjupa kunskapen om olika resursfaktorers betydelse Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2011-2013 Projektet bygger vidare på det arbete som utförts i ett tidigare projekt där databaser har byggts upp utifrån uppgifter i flera olika register, däribland Årskurs 9 registret, Lärarregistret och Skoloch elevregistret, och där metodutveckling skett för analys av longitudinella databaser på skol- och kommunnivå. Syftet är att göra fördjupade analyser på flera områden som berör sambanden mellan resurser och resultat. Elever i de tidiga skolåren behöver ägna stor kraft och energi åt att lära sig behärska skriftspråket. Lärares insatser kan vara av central betydelse för resultatet av elevernas ansträngningar. Läsförmågan utgör sedan en avgörande grund för den fortsatta framgången i skolan. Kunskapsläget när det gäller lärartäthetens betydelse pekar på att ökad lärartäthet under de första skolåren har en mer gynnsam effekt på elevers skolresultat än en ökad lärartäthet under senare skolår. Denna hypotes kommer att undersökas och studien omfattar alla elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000. 5
Grundskollärarutbildningen infördes 1988/89. Den ersatte den tidigare klasslärarutbildningen som hade en lågstadielärarlinje och en mellanstadielärarlinje och där huvudfokus för lågstadielärarlinjen låg på språk och på läs- och skrivinlärning. Grundskollärarlinjen som fick en bredare spännvidd och erbjöd inriktning mot årskurserna 1-7 eller 4-9, vilket innebar en lägre grad av fokusering på den tidiga läs- och skrivundervisningen än som varit fallet tidigare för lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. Effekten av den förändrade lärarutbildningen på elevernas betyg i årskurs 9 kommer att undersökas. Samtliga elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000 kommer att ingå i studien. I en tredje delstudie ligger fokus på att utveckla metoder för analyser av effekter av resurser med aggregerade data. I Sverige finns en riklig mängd registerdata men forskningen står inför stora metodmässiga utmaningar när det gäller att kunna utnyttja denna information. Framför allt gäller det de svårigheter som är förknippade med att hantera data som ligger på aggregerad nivå, såsom exempelvis information som finns på skol- och kommunnivå. Inom projektet kommer olika metoder för tidsserieanalys av aggregerade longitudinella data att prövas. Projektets resultat kan förväntas få betydelse för förståelse av innebörden i olika resursfaktorer, för bestämning av olika effekter av lärartäthet för olika åldersgrupper, och för förståelse av effekter av lärarutbildning på elevers resultat. Vidare kommer projektet att bidra med kunskap om metoder för att analysera effekter av resursfaktorer på elevresultat med hjälp av longitudinella aggregerade data. 6
Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Informella kunskaper i matematik och läsning samt barns förmåga till uppmärksamhet i förskolan har starka samband med den senare kunskapsutvecklingen i matematik och läsning. Forskare visar att hög kvalitet i förskoleverksamheten och undervisning under tidiga år kombinerat med en stimulerande hemmiljö har stor betydelse för senare prestationer i matematik. Länder som vill höja kunskapsnivån bland befolkningen bör satsa på att utveckla förskoleverksamhet av hög kvalitet. Trots att Sverige förmodligen har en av världens bästa förskoleverksamheter presterar svenska elever allt sämre inom matematikens område vid internationella jämförelser. Om det är brister i förskolan vad gäller matematik vet vi idag inget om. Det vi vet från internationella studier är att barn i den fria leken i förskolan utövar matematik i många olika former. Andra forskare visade att 88 procent av alla barn på en förskola är involverade i någon matematisk aktivitet dagligen. Barnen ägnade sig åt matematiska områden som mönster och form (21%), storlek (13%), räkning (12%), förändring (5%), spatiala relationer (4%) samt klassificering(2%). Äldre barn engagerade sig något oftare än yngre barn i matematiska aktiviteter. Samtidigt har andra forskare visat att vissa barn inte spontant uppmärksammar antal och räknar och att det finns ett ömsesidigt samband mellan den spontana uppmärksamheten av antal och senare förmåga att räkna. Forskare hävdar därför att det är viktigt att stötta barns tidiga spontana uppmärksamhet mot tal och räkning. Huvudsökande Joakim Samuelsson Linköpings universitet Medsökanden Ulf Andersson Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2011-2014 Syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska metoder i förskolan kan befrämja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga aritmetiska utveckling. 7
Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Hur betydelsefulla är ekonomiska incitament för valet av högre utbildning i relation till andra incitament (t.ex. status och värderingar), social bakgrund och normer? Kunskapen om detta är mycket låg både internationellt och nationellt. Anledningen till detta är den stuprörsliknande forskning som traditionellt bedrivits inom området. Sociologer har ensidigt studerat betydelsen av bakgrundsfaktorer medan nationalekonomer ensidigt studerat vikten av ekonomiska incitament. I detta tvärvetenskapliga projekt kommer vi att ta nytta av både sociologisk och nationalekonomisk teori och tidigare empiri för en sammanhållen analys av ungdomars val av utbildning. För att studera incitamentens betydelse har den nationalekonomiska forskningen använt sig av retrospektiva data på individers observerade val och inkomster tillsammans med mycket starka beteendeantaganden om hur individers förväntningar formas. Detta teoretiska ramverk som formulerades för drygt 30 år sedan används än i dag för att göra utsagor om hur t.ex. skattesystemet påverkar ungdomars val av högre utbildning. Med tanke på utbildningssystemets betydelse för samhället är det inte rimligt att dessa utsagor om ungdomars utbildningsval basers på mycket starka och otestade beteendeantaganden. För att studera den relativa betydelsen av normer, status, värderingar och framtida inkomster för valet av högre utbildning ska vi samla in prospektiva data på hur ungdomar tänker sig välja utbildning, deras förväntningar om inkomster och löner, utbildningens status och vad föräldrarna tycker. Till dessa prospektivt insamlade data med tänkta utbildningsval ska vi matcha på data med verkliga val och genomförd utbildning. Genom denna matchning får vi mycket god kunskap kring individens restriktioner i sitt utbildningsval. Vi drar här nytta av våra svenska register som gör det möjligt att länka på detaljerad information på det tidigare prospektivt insamlade datamaterialet. Detta gör studien helt unik såväl nationellt som internationellt. Med dessa data kan vi också lära oss hur metoden att fråga ungdomarna kring deras tänka val fungerar i praktiken för att dra lärdom om individers verkliga preferenser för högre utbildning. Genom att fråga individerna om förväntade inkomster av olika utbildningsinriktningar och olika längd och sedan vilken av dessa som individerna väljer kan vi få en uppskattning av de ekonomiska incitamentens betydelse i relation till andra incitament. Denna design gör det möjligt att testa relevans i tidigare forskning om de ekonomiska incitamentens betydelse där det antas att individerna, allt annat lika, väljer den inriktning som maximerar framtida inkomster. Förutom att studera den relativa Huvudsökande Per Johansson Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Robert Erikson Stockholms universitet Nikolay Angelov Uppsala universitet Mikael Lindahl Uppsala universitet Jonas Sjöström Uppsala universitet Pär Ågerfalk Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2012-2014 8
betydelsen av olika faktorer är det av stort intresse att undersöka om det finns skillnader mellan olika grupper. Något som ofta hävdas i den allmänna debatten är t.ex. att ekonomiska incitament har större betydelse för barn med arbetarbakgrund? stämmer det överens med uttalade och/eller observerade utbildningsval? För att genomföra studien ska vi ta nytta av en nytt och växande forskningsområde kring hur man mäter förväntningar. Utöver dessa frågor kommer vi att testa om ungdomarna saknar information om olika utbildningars ekonomiska möjlighet genom att som avslutning på frågebatteriet ge information om inkomster i olika yrken till en slumpmässigt utvald grupp av ungdomar. Om de som får denna information i genomsnitt väljer annorlunda än de som inte erhållet densamma råder brist på information om vilka inkomster som man har inom olika utbildningar. De frågor vi vill att ungdomarna ska besvara är komplexa. Detta ställer stora krav på den metod som ska användas för att samla in dessa data. Därför ska vi inom ramen för projekt utveckla ett system som ska användas för att samla in data via internet. Systemet kommer att vara mycket tillförlitligt ur integritetssynpunkt och stort fokus kommer att ligga på att pedagogiskt och interaktivt presentera och illustrera de frågor vi har kring utbildningsvalet. Datainsamlingen kommer att baseras på två olika populationer. En population baseras på elever från utvalda gymnasieskolor och en annan population nås via sociala medier (t.ex. Facebook). Utöver de inomvetenskapliga arbetena om hur ungdomar väljer utbildning kommer därför forskningsprojektet att generera ny kunskap om hur internet kan användas för att säkert genomföra komplexa undersökningar och datainsamling för forskningsändamål. 9
Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Är det lättare för elever i åk 1 att lära sig plus och minus med hjälp av en visuell tallinje? Matematik är ett komplext ämne som utgörs av många olika domäner (ex aritmetik, geometri, statistik). Den första domänen som barn möter är, förutom räkneorden och talsystemet med basen 10, aritmetiken. Det är viktigt att eleverna i åk 1 och 2 får möjlighet att förvärva goda kunskaper och färdigheter i basal aritmetik då dessa har stor betydelse för den senare kunskapsutvecklingen i matematik. Så en stor didaktisk utmaning är hur den initiala undervisningen i aritmetik i åk 1 och 2 ska utformas för att eleverna (på bästa sätt) ska kunna erhålla de kunskaper och färdigheter som de behöver för sitt fortsatta lärande inom matematiken. Det övergripande syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska verktyg i åk 1 kan befrämja elevers lärande av den grundläggande aritmetiken. Forskningsstudierna visar att en visuell tallinje (som en linjal) kan vara ett effektivt hjälpmedel vid den tidiga aritmetikundervisningen. Med tidig aritmetik avses addition och subtraktion för tal 1-20. Detta har inte tidigare studerats systematiskt på det sätt som beskrivs i föreliggande ansökan. Två olika hjälpmedel, visuell tallinje och visuella objekt, kommer att användas och utvärderas mot vanlig symbolräkning. Studien kommer att inkludera tre olika grupper vilka får använda varsitt hjälpmedel visuell tallinje, visuella objekt och symbolaritmetik (kontroll). Samtliga hjälpmedel kommer att administreras via ett specifikt dataprogram. Totalt skall 90 barn i skolår 1 delta, hälften pojkar och hälften flickor som fördelas slumpmässigt på de tre hjälpmedlen. Projektet kommer att sträcka sig över totalt 4 år, varav 3 år utgörs av den studien vilken inkluderar 5 mättillfällen (en för-mätning och fyra efter-mätningar och en träningsperiod med start i åk 1 och avslutas när barnen går i åk 2). Huvudsökande Ulf Andersson Linköpings universitet Medsökanden Joakim Samuelsson Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2012-2015 10