Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner



Relevanta dokument
Sammanhållen förvaltning utifrån ett klientperspektiv

verksamt.se i samspel med kommuner en projektsammanfattning

Webbtjänster i samspel mellan statlig och kommunal företagspolitik:

Nytt projekt: Kommunal näringslivsutveckling (PROFET)

Kommunala handläggarroller

Forskare som åskådare, revisor, rådgivare eller designer?

Att utveckla processer, roller och IT tillsammans

E-tjänst över näringsidkare

FoU-samverkan Sambruk - VITS/Linköpings universitet

E-tjänster för Sambruk

DUKAT för restaurangföretagare visioner om ett samlat informationssystem

1 av :35

Processdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling ger nytta för företag och kommun!

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

FoU i kommunal e-förvaltningsutveckling - hur går vi vidare?

Verksamt.se/Kommun. Introduktion till förstudien. Bengt Svensson Anders Persson Sofie Arvidsson

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

PROFET-projektet för kommunal näringslivsutveckling Hur skapa processdrivna e-tjänster

Empatiska Byråkrater

Nationell nod för faktainformation behövs!

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Vägledning för kanalstrategi

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

IKT-strategi för Sjöbo kommun

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

UPPGIFTSLÄMNARSERVICE FÖR FÖRETAGEN

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun

Dialogmöte. 24 april Tillsammans förenklar vi företagarens vardag

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

Avec e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

IT-policy för Växjö kommun

Verksamt.se/kommun. Varför kommuner vill samverka för att förenkla för företagare

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Företagsärenden för ombud

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Dialogmöten Företag och företagande

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Digital strategi för Uppsala kommun

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Bolagsverket. Vi registrerar och informerar för ett enkelt företagande

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

CeSam Programområde Näringsliv och arbete

Serverat. Digitala lösningar och guidning som gör det enklare att starta/driva företag och att lämna uppgifter till myndigheter/kommuner

e-förvaltningsdagsläget

Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

Rådgivning inom livsmedelskontrollen

Skuldutdrag. Funktionell beskrivning av tjänsten med elektronisk överföring Utgåva 2.3

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

REGION VÄRMLANDS ENTREPRENÖRSKAPSSTRATEGI

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

SERVERAT (TIDIGARE VERKSAMT.SE/KOMMUN) Enklare restaurangföretagande

Strategi för användning av IT i Örebro kommun

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företagen i Sverige

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

RAPPORT TILL REGERINGSKANSLIET. Utvecklingsområdet företag och företagande

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Utvärdering av IT-system i kommuner

Nyhetsbrev december 2011

Styrdokument. IKT-STRATEGI FÖR SVENLJUNGA KOMMUN (IKT står för Informations- och kommunikationsteknik) 1 (8)

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. IT-arkitektur och juridik blir återanvändbara byggblock

Starta företag i Värmland

Processdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling i kommuner (PROFET)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Förenkla på kommunal och regional nivå

Mina meddelanden Förmedling av elektronisk post för myndigheter i Sverige

Transkript:

Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner att medverka i en studie kring den statliga företagarsajten verksamt.se i relation till kommuner. Studien sker i samverkan med föreningen Sambruk. Vad handlar studien om? Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för samhällslivet i övrigt. Staten och kommunerna gör därför många insatser för att underlätta och förenkla att företag startas, drivs och utvecklas. Informationstekniken spelar här, liksom inom många andra områden, en allt viktigare roll. Ett exempel på detta är den statliga företagarsajten verksamt.se. Bakom denna webbplats står tre myndigheter: Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket. En idé bakom verksamt.se är att på ett ställe samla information, tjänster och andra hjälpmedel som företag kan ha behov av. Verksamt.se är i drift och utvecklas kontinuerligt. Titta in på sajten och skaffa dig en egen uppfattning: www.verksamt.se Figur 1. Startsidan för www.verksamt.se Vid etablering och drift samspelar företag inte bara med statliga myndigheter. Många företag har också omfattande kontakter med kommunen. Det kan t.ex gälla rådgivning, etableringsplanering, markanskaffning och tillståndsprövning (myndighetsutövning). Som stöd för detta finns kommunernas webbplatser (med information och e-tjänster) samt andra IT-stöd (ärendesystem/verksamhetssystem). Kommunerna har investerat mycket i dessa olika IT- 1

system och många planerar för fortsatt utveckling. Den kommunala och statliga ITutvecklingen vad gäller företagsfrågor har hittills huvudsakligen skett genom parallella och oberoende spår. Det är nu dags för ökad samverkan och samordning mellan statliga och kommunala insatser. Denna studie avser att ta ett viktigt steg mot en sådan samordning. Företagarsajten verksamt.se förenklar för företagare genom att utifrån företagarens perspektiv samla och strukturera information och e-tjänster från myndigheter. För att ytterligare kunna förenkla för företagarna finns behov av en utökad samverkan mellan verksamt.se och den information och service som finns på kommunal nivå. EU:s tjänstedirektiv är ett annat initiativ som syftar till att förenkla för företagare. Detta ställer också sedan 1 januari 2010 nya krav på samverkan mellan myndigheterna och kommunerna; vilket redan nu sker genom verksamt.se. För att kunna hantera ökade krav på service och förenkling måste det samtidigt finnas förutsättningar och verktyg som kan hjälpa till att underlätta och effektivisera myndigheternas och kommunernas arbete gentemot företagarna. Målet är att verksamt.se ska kunna bli en plattform för en effektivare samverkan i kontakterna mellan företagare och det offentliga Sverige. Varför är studien viktig? Företagarsajten verksamt.se finns och kan idag användas av företagen. Sajten kommer också att fortsätta att utvecklas. För kommunerna är detta en ny förutsättning i den statliga företagspolitiken. Verksamt.se är något som kommunerna behöver förhålla sig till. Antingen kan man passivt anpassa sig till dessa nya förutsättningar eller så kan man - genom att medverka i denna studie - bidra till en ömsesidig påverkan och anpassning mellan verksamt.se och verksamheten på den kommunala nivån. Verksamt.se och motsvarande kommunala IT-satsningar syftar till effektivare näringslivsutveckling. Det handlar om att underlätta och förenkla för företag. Statens och kommunernas IT-satsningar inom detta område bör vara i harmoni och inte motverka eller konkurrera med varandra. Om en samordning inte sker finns flera risker, som t.ex: Det kan bli överlappningar och motstridigheter i webbaserad informationsgivning och e-tjänster som förvirrar för företagen. Det kan finnas risker att information från företag som inlämnas via verksamt.se inte når rätt mottagare i kommunerna. Det kan ske onödigt dubbelarbete med verksamt.se och i kommunerna. Figur 2. Verksamt.se i relation till företagare, näringslivskontor, tillståndsgivande kommunala myndigheter och kommunala IT-miljöer 2

IT (webben och verksamhetssystem) har en stor potential för att ge stöd till statens och kommunernas arbete med näringslivsutveckling. För en effektiv utveckling och drift krävs samordning och samverkan! Vilka aktörer medverkar? Beställare Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting är beställare av studien. Utförare Studien utförs av forskare från VITS-gruppen, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet i samverkan med Föreningen Sambruk. Forskarna i VITS har sedan flera år studerat näringslivsutveckling (verksamhetsprocesser, roller, IT-stöd/etjänster) i kommuner; främst genom det sk PROFET-projektet. VITS-forskare har sedan flera år också en djup samverkan med Sambruk i många utvecklingsprojekt. VITS har också samverkat med statliga myndigheter kring e-förvaltning (däribland Skatteverket och Tillväxtverket). Deltagare Denna studie bygger på en aktiv medverkan från kommuner. Vi önskar medverkan av kommunala praktiker, såsom: Näringslivsutvecklare Personer som arbetar med av olika typer av företagsärenden IT-strateger Informationsstrateger Vad ska göras i studien? Studien avser att bidra till ökad kunskap och klarhet vad gäller gränsyta och samspel mellan den statliga företagarsajten verksamt.se och kommunala IT-miljöer och verksamhetsprocesser. Vilken roll har verksamt.se respektive bör verksamt.se ha avseende informationsspridning till företag kring förutsättningar för företagande, etableringsplanering, företagsrådgivning och tillståndsprövning? Hur bör verksamt.se respektive kommunernas webbplatser och andra ITsystem utformas för att uppnå maximala synergieffekter? Dessa kunskapsbehov har preciserats i ett antal utredningsbehov beskrivna nedan. Verksamt i relation till kommunala näringslivsfunktioner En central gränsyta rör relationen mellan verksamt.se och de kommunala stödfunktionerna i form av t.ex näringslivskontor. Verksamt.se och de kommunala näringslivsfunktionerna verkar mot likartade målsättningar. Ett viktigt tema i denna förstudie är att utreda företagsinformation. Vilka roller kommer verksamt.se respektive kommunala näringslivskontor och dess webbplatser att spela här? Finns överlappningar mellan verksamt.se och kommunala webbplatser? Det kan genom verksamt.se finnas möjligheter att ensa informationsgivningen till företag samt minska onödig variation mellan kommuner vad gäller företagsinformation. 3

Verksamt.se i relation till kommunal rådgivning och tillståndsprövning En närliggande frågeställning är hur verksamt.se förhåller sig till och kan förbättra relationen mellan företagsstödjande instanser på kommunal och statlig nivå och den kommunala tillståndsprövningen. Här finns ett utredningsbehov kring verksamt.se i relation till kommunens roller som företagsrådgivare och tillståndsgivare. Detta handlar alltså om hur verksamt.se kan skapa bättre förutsättningar för kommunal rådgivning i samband med tillståndsgivning. I fokus ligger här hur verksamt.se presenterar olika tillståndsprocesser och förutsättningarna för dessa samt gör företag bättre förberedda för sin samverkan med kommunerna. Hur kan verksamt.se tillhandahålla verktyg som skapar bättre förutsättningar för effektiv kommunal rådgivning och handläggning? Verksamt.se som stöd för gör-det-själv företagare Ett annat utredningsbehov rör hur verksamt.se kan stödja de företag som inte går via kommunala företagsrådgivare utan har relationer direkt med de olika kommunala myndigheternas tillståndsprövning. Hur kan verksamt.se stödja direkta relationer mellan kommunen som myndighetsutövare och de företag som väljer att själv koordinera sina tillståndsprocesser? Förutsättningar för och placering av generiska e-tjänster Ytterligare ett centralt tema i projektet är att utreda möjligheter att etablera generiska elektroniska kommunala tillståndstjänster, och då möjligheten att placera sådana e-tjänster på verksamt.se. Vilka typer av e-tjänster/tillstånd går att göra fullständigt standardiserade över kommuner? För vilka typer av e-tjänster/tillstånd finns lokala kommunala förutsättningar som behöver kommuniceras via e-tjänsten och därmed försvårar en standardisering? En viktig fråga är hur externa och standardiserade e-tjänster kan tänkas passa in i en specifik kommunal webbmiljö. Här behöver man (liksom för vissa andra utredningsteman) undersöka eventuella portalkonflikter mellan verksamt.se och kommunala webbmiljöer. Dessutom är det relevant att studera hur man genom standardiserade datagränssnitt kan överföra elektroniska ansökningar (från verksamt.se) till kommunala verksamhetssystem. Interaktiv affärsplan som underlag för planering på kommunal nivå Det finns idag en e-tjänst interaktiv affärsplanering på verksamt.se. Utredningen kommer att studera hur denna e-tjänst kan vidareutvecklas för att företagen ska bli bättre förberedda för den kommunala tillståndsprövningen. Företagens befintliga affärsplaner håller ibland låg kvalitet, vilket gör det svårt för kommunen att diskutera specifika förutsättningar för ett visst företags etablering. Utan klara förutsättningar riskerar de kommunala processerna att bli ineffektiva och otillräckligt företagsanpassade samt inte minst mindre förutsägbara för såväl företag som kommunen. Bättre förberedelser i form av bra affärsplaner bör innebära att varken företaget eller kommunen underskattar etableringsprocesser som innehåller olika tillståndsprövningar. Utvärdering av tjänstedirektivets kontaktpunktsfunktioner På verksamt.se finns möjlighet att söka kontakt med kommuner i enlighet med de krav som är formulerade i EU:s tjänstedirektiv. Hur fungerar denna kontaktpunktsfunktion? Hur hanteras detta i kommunerna? Behöver samspelet mellan verksamt.se och kommunerna förbättras här? 4

Utvärdering av utbildningsverktyg framtagna inom verksamt.se Inom verksamt.se finns utbildningsverktyg som i första hand är utvecklade för anställda på statliga myndigheter som möter företagare på myndigheternas gemensamma service- och samverkanskontor. Kan dessa utbildningsverktyg även vara till nytta för handläggare inom kommuner? En närliggande fråga är om dessa utbildningsverktyg idag tar hänsyn till den specifika kommunala problematiken eller om de bör kompletteras med information om kommunala processer? Gränsdragning och samverkan mellan verksamt.se och IT i kommuner Flera av ovanstående utredningsfrågor handlar om gränsdragningsproblematik och roller mellan verksamt.se och kommuner. Man behöver principiellt ta ställning till hur man ska se på samverkan mellan verksamt.se och kommunala IT-miljöer. Kan verksamt.se fungera som frontsystem för kommuners informationshantering och IT-stöd? Hur ska länkning ske mellan verksamt.se och kommunala webbplatser? Kan verksamt.se innehålla fönster till kommunala webbplatser? Hur ska man hantera Mina sidor på kommuners webbplatser respektive på verksamt.se? Det handlar här om att undersöka regulativa, organisatoriska, informationsmässiga och tekniska samverkansfrågor. Ovanstående utredningsfrågor handlar om att studera hur verksamt.se tillsammans med kommunerna på ett effektivt sätt ska kunna ge företagaren en bättre service - och hur företagaren ska kunna uppfatta den service som erbjuds av statliga myndigheter och kommuner som sammanhållen och logisk. Hur ska studien genomföras? Studien kommer att bedrivas under april juni 2010. I studien kommer ett antal olika arbetsoch insamlingsformer att tillämpas: Workshops med arbetsgrupp Intervjuer och samtal med kommunala företrädare Intervjuer och samtal med företagare Insamling och analys av dokument Studium av befintliga kommunala webbplatser, e-tjänster och IT-system Centralt i arbetet blir ett antal workshops med arbetsgruppen. Vi planerar att träffas i Stockholm på ca 3-4 sådana heldagsworkshops. På dessa workshops kommer olika utredningsfrågor att presenteras, klargöras och diskuteras i syfte att erhålla synpunkter från kommunerna. Dessa workshops kommer att kompletteras med annan kunskapsinsamling. Det kan handla om kunskapsutbyte via telefon, e-post eller personliga besök. Studien har också tillgång till en gemensam arbetsyta för kommunikation på projectplace.se. Insamlade kunskaper och synpunkter kommer att analyseras och bearbetas av forskarna. Resultat kommer att sammanställas i en slutrapport. Preliminär slutrapport kommer avlämnas till uppdragsgivarna den 30/6. Den definitiva slutrapporten distribueras till samtliga berörda den 1/9. 5

Vad bidrar kommunerna med? Kommunerna bidrar med kunskaper och arbetstid. Förutsättningarna för studien är att kommunerna deltar genom egen kostnadstäckning (för arbetstid och resor). För studiens framgång är det avgörande att kommunerna deltar med kunskap om kommunala förhållanden och klargörande av sina önskemål och intressen. Detta utgör också viktiga förutsättningar för att få till stånd en fortsatt bra utveckling av verksamt.se. Genom studien finns en potential att nå bättre samordnad näringslivsutveckling mellan stat och kommun. Vad får kommunerna ut av att delta? Kommunerna får möjlighet att påverka förutsättningarna för en sammanhållen statlig och kommunal näringslivsutveckling. Man får möjlighet att tillsammans med andra kommuner och forskare begrunda och utreda kommande utmaningar vad gäller IT-stödd och sammanhållen näringslivsutveckling. Man kan därmed bättre förbereda sig för kommande förändringar. Man slipper en ensidig anpassning, utan kan bidra till en ömsesidig anpassning mellan stat och kommun. Staten inbjuder här till ett samverkansprojekt med kommunerna. Detta innebär också att ingå i gränsöverskridande nätverkande mellan stat, kommun och forskning. Hur kommer man med? För att anmäla medverkan eller få mer information kontakta någon av nedanstående personer: Professor Göran Goldkuhl, tel 070-552 98 15, goran.goldkuhl@liu.se Verkställande tjänsteman Claes-Olof Olsson, tel 0703-14 11 92, claes-olof.olsson@sambruk.se Fil lic Anders Persson, tel 073-362 76 81, anders.persson@liu.se 6