PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet
VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar, lärande och behov för att arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållet kontinuerligt skall anpassas enligt barnens intressen och behov
Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen (s.37) Vad betyder det?
TECKNING -ÖREBRO SMÅBARNSKOLA 1865
HUR KOMMUNICERAR VI MED BARN? (OBSERVATION AV STUDERANDE) Tre barn står i en klätterställning och hänger lite över kanten, de skall flyga till månen. En vuxen går och ställer sig framför barnen. Vuxen: Vad långt borta! Flyg till Sverige istället Barn: Men vi ska ti månen! Vuxen: Sverige är närmare Barnen klättrar ner från klätterställningen och springer till gungorna istället. Fortsätter leken där.
PEDAGOGISKA DOKUMENTATIONENS RÖTTER I REGGIO EMILIA Reggio Emilias borgmästare: "Fascismen lärde oss att lydiga människor är farliga människor" Hur kan vi fostra människor som utvecklar ett eget omdöme (tänker själv)? Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som betonar vissa värderingar Barn är kompetenta, men förutsätter att pedagogerna är lyhörda Barn och pedagoger ses som jämlika och aktiva subjekt Nyfikenheten är motorn i allt lärande hos både barn och vuxna
PEDAGOGIKEN I REGGIO EMILIA Att tillsammans skapa världar, utmana barns lärande och hålla meningsfullheten vid liv Projektarbeten skapar processer av lärande som dokumenteras Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad vill vi ännu ta reda på? Lyssnandets pedagogik, förmågan att tona in och verkligen kunna lyssna (på barnens hundra språk)
STARKT FOTFÄSTE I SVERIGE I Sverige har förskolelärare en tradition av att samarbeta med forskare, psykologer och läkare för att lära sig om barns utveckling och lärande förr protokoll, papper och penna, idag tekniska hjälpmedel för dokumentationsarbete Över hälften av alla svenska förskolor år 2008 uppger att de arbetar med pedagogisk dokumentation, på ett eller annat sätt Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups
MAN BEHÖVER SKILJA MELLAN Dokumentation: en serie praktiker att observera, fotografera eller filma det barn gör, som är retrospektiv (tillbakablickande) Pedagogisk dokumentation: när vuxna, gärna tillsammans med barnen, börjar reflektera över dokumentationen, och det får konsekvenser för det fortsatta arbetet, => prospektiv (framåtsyftande)
Ett arbete med pedagogisk dokumentation börjar alltid i mitten mitt i den praktik som redan pågår det handlar helt enkelt om att dokumentera den praktik vi redan gör och sedan reflektera över den så att vi kan fundera över hur vi vill göra i morgon Lenz Taguchi, H. (2013) Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups
Pedagogisk dokumentation ü Lärande sker i sociala processer ü Utforskande arbetssätt, där barn och pedagoger i samspel med varandra och miljön skapar sig egna uppfattningar om det fenomen som undersöks. ü Barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap ü Själva dokumentationen kan utgöras av fotografier, filmklipp, pedagogers anteckningar eller barnens egna alster
VILKET TEMA JOBBAR DE MED?
BLÄCKFISKEN
FISKEN
SJÖRÖVARSKEPPEN
BILDKOLLAGE
Vilka är förutsättningarna för att pedagogisk dokumentation ska bli ett fungerande verktyg för pedagoger inom dagvården i Finland?
PROJEKT: EN BÄTTRE MILJÖ ETT BÄTTRE DAGIS 4 daghem deltog från huvudstadsregionen två kommunala och två privata Kompetensutvecklingsprojekt (UBS) Fokuserade (under tre olika moduler) på olika utvecklingsområden (fysisk, psykisk och social miljö) där de skulle dokumentera och reflektera över sin egen verksamhet. Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg
ETT CASE (ur handledarens anteckningar) På daghemmet observerades att det mellan avdelningarna fanns vissa spänningar. Det fanns ett utpräglat vi och de tänkande. Jargongen och de pedagogiska arbetssätten var olika på avdelningarna och man hade åsikter om de andra. Personal från en avdelning ifrågasatte och tillrättavisade nu och då andra avdelningars pedagoger. Inför projektets första handledningstillfälle hade ett mycket spänt läge uppstått kring pedagogisk dokumentation. Förväntningarna hade blåsts upp och på en avdelning var delar av personalen i uppror. En bidragande orsak var att tillgången på dokumentationsverktyg var skral.
Det fanns i personalstyrkan några pedagoger som till en början ifrågasatte vitsen med pedagogisk dokumentation och flera som var avvaktande. De fann allehanda orsaker till varför de inte deltog aktivt och försökte lära sig det nya arbetssättet. Över tid förändrades deras förståelse och engagemang. Vid den sjunde handledningen uttryckte till exempel en pedagog att hon "nu äntligen har hiffat (förstått) det här med pedagogisk dokumentation.
Trots [tidsbrist] upplevde flertalet pedagoger att de fick tillräckligt stöd av föreståndaren. Vid något tillfälle gick hon in i barngruppen för att lösgöra personalen för handledning, och vid personalmöten följde hon upp processen med projektet [ ] Tillsammans med vice föreståndaren visade föreståndaren vad målet och riktningen var för daghemmets verksamhet gällande implementeringen av pedagogisk dokumentation.
som sammanfattning kan sägas att Daghemmet Alpha gjorde en påtaglig utvecklingsresa vad gäller kunskapsutvecklingen kring pedagogisk dokumentation och hur det utvecklat viljan till förändring och ökat personalens reflektionsförmåga [ ] daghemmet hade en mycket positiv utvecklingskurva. Det kan framhållas att handledningen var en stödjande faktor i förändringsarbetet tillsammans med de kollegiala samtalen och föreståndarens ledande stöd till personalen.
EN FALLSTUDIE I ETT AV PROJEKTETS DAGHEM (KANDIDATAVHANDLING, LOTTA RÖLLICH) Pedagogiska dokumentationen öppnar dörren för en reflekterande verksamhetskultur som kännetecknas av kollegialt lärande => rimmar med kraven i de nya styrdokumenten Svårt att få igång, och det finns motstånd av olika slag Förutsätter: Flexibel organisation (bl.a. hantera tid) det går åt mycket tid till att diskutera tidsbrist Tillåtande atmosfär (att lyssna och värdesätta varandras åsikter) Handledning Tillräcklig kunskap om dokumentationstekniker och verktyg (bland alla) Vilja till förändring
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE Organisation Föreståndare tid stöd plats Dokumentationsverktyg Handledning