DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG

DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Författare Sanja Dimic Projektledare Robert Wenemark 30 november 2011 2011 Skill

Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Sanja Dimic har en masterexamen i Human Resource Management & Development vid Linköpings universitet.

SAMMANFATTNING Regionförbundet Östsam har anlitat Skill AB för att undersöka kompetensbehovet inom vård- och omsorgssektorn i regionen. Syftet är att öka kunskapen om vilka yrkesgrupper och kompetenser som kommer efterfrågas i framtiden. Målet är att resultatet i undersökningen ska ligga till grund för utbildningsplanering i regionen. Skill AB har genomfört denna undersökning i form av tre fokusgruppsintervjuer. Den första fokusgruppen bestod av representanter från äldreomsorgen, den andra av representanter från socialpsykiatrin och den tredje av representanter från LSS. Varje fokusgruppsintervju genomfördes under 3 timmar och sammanlagt medverkade 18 deltagare i undersökningen. Studien berör den kommunala verksamheten. De slutsatser som har framkommit i studien är följande: I framtiden kommer det finnas behov av mer kompetens inom psykiatri och neuropsykiatri för att kunna hantera komplexa problem som ökar inom vård och omsorg. Det kommer finnas behov av mer kompetens gällande dokumentation vad och hur man dokumenterar på rätt sätt. Utöver detta kommer det finnas behov av kompetens gällande teknisk utrustning och IT, mångkulturell kompetens samt ett mer flexibelt och serviceinriktat förhållningsätt för att kunna möta brukares individuella behov. Dessa kompetenser kan betraktas som nödvändiga för samtliga yrkesgrupper. Social kompetens och ett bra bemötande är ytterligare generella kompetenser som är viktiga för samtliga yrkesgrupper inom äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS. Förutom ovanstående allmänna kompetenser är utmaningen att tillgodose vård och omsorg med specifika kompetenser. Framförallt kommer psykologer/kuratorer/socionomer/beteendevetare efterfrågas som arbetar mot brukare och anhöriga samt mot personal och chefer. Dessa yrkesgrupper kommer efterfrågas då neuropsykiatrin ökar och det finns behov av akademisk kompetens gällande brukares kognition. Efterfrågan kommer även öka på sjuksköterskor och undersköterskor med specialistkompetenser inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. Verksamheterna kommer även efterfråga arbetsterapeuter och sjukgymnaster med kompetens inom rehabilitering och olika hjälpmedel. Skötare med psykiatrikompetens är ytterligare en yrkesgrupp som kommer behövas framöver. Utöver detta kan det uppkomma behov av yrkesgrupper som inte är vanligt förekommande idag, till exempel äldrepedagoger, handledare för personal och coacher. Samverkan fungerar överlag bra med regionens utbildningar, med undantag av socialpsykiatrin och gymnasieskolan där samverkan behöver förbättras. Det finns behov av att universitetet utbildar fler sjuksköterskor. Detta då efterfrågan på sjuksköterskor kommer att öka, samtidigt som det finns brist på denna yrkesgrupp i dagsläget. Vad gäller gymnasieskolan finns det önskemål om att man lär ut mer gällande olika utvecklingsstörningar samt informerar mer om vad det innebär att arbeta inom

socialpsykiatrin. Angående YH utbildningar finns behov av skötarutbildningar inom psykiatrin. Detta då det finns brist på skötare idag samtidigt som det kommer finnas en efterfrågan på denna yrkesgrupp framöver. Verksamheterna behöver mer information gällande YH utbildningar då det finns bristande kunskap gällande denna utbildningsform. Överlag behövs mer pedagogik i samtliga utbildningar samtidigt som arbetsgivare önskar att elever och studenter har mer livs- samt arbetslivserfarenhet. Vård och omsorg är inte tillräckligt attraktivt för att kunna attrahera kompetent arbetskraft. Det finns brist på chefer som är intresserade av vård och omsorg samtidigt som det är svårt att rekrytera män. Detta beror bland annat på att vård och omsorg förknippas med låg lön samt låg status. Attraktionen hämmas ytterligare av att pendlingssystemet/kollektivtrafiken inte fungerar optimalt samtidigt som det inte finns tillräckligt med resurser för att utveckla verksamheten och personalen. Det finns således behov av att göra vård och omsorgen mer attraktiv för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. Frågor som behöver diskuteras är: Hur ska vård och omsorg attrahera chefer? Hur ska man attrahera fler män? Hur ska man höja statusen för olika yrkesgrupper och skapa fler karriärvägar för medarbetare?

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte och mål 1 1.3 Tidigare undersökningar 2 1.4 Statistik 4 1.5 Metod 5 1.6 Metoddiskussion 5 2 RESULTAT MED DISKUSSION 7 2.1 Omvärld 8 2.2 Utbud av arbetskraft 14 2.2.1 Arbetsmarknaden 14 2.2.2 Utbildning 17 2.2.3 Migration 20 2.3 Efterfrågan på arbetskraft 21 2.3.1 Utveckling av verksamheten och teknisk utveckling 21 2.3.2 Vårdtagarnas behov 22 2.3.3 Budget och framtida ekonomiskt utrymme 22 3 SLUTSATSER 24 4 REFERENSER 26 5 BILAGA 1 STATISTIK 27 6 BILAGA 2 NATIONELLA RIKTLINJER 28 7 BILAGA 3 ANTAGNINGSSTATISTIK 31 8 BILAGA 4 BEVILJADE YH-PLATSER 33 9 BILAGA 5 INTERVJUGUIDE 34

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Regionförbundet Östsam arbetar med kompetensförsörjningsfrågor inom regionen och har till uppgift att förbättra utbildningar för unga och vuxna. Regionförbundet är delaktigt i frågor gällande collegesatsningar, utveckling av yrkeshögskoleutbildningar och att kommunerna samordnar yrkesutbildningar för vuxna. I dagsläget råder en obalans på arbetsmarknaden i regionen på så vis att många arbetssökande inte har de kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Regionförbundet har därför ett ansvar att förstärka och öka utbudet av yrkesutbildningar i syfte att möta arbetsgivares behov på ett bättre sätt. Genom att skapa ett samarbete med olika branschorganisationer är förhoppningen att utbildningar ska vara bättre anpassade efter arbetsmarknadens behov (www.ostsam.se). År 2010 fick Regionförbundet i uppdrag av Regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Syftet med dessa kompetensplattformar är att de ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan på utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Regionförbundet har på grund av ovanstående anlitat Skill AB för att undersöka kompetensbehovet inom vård- och omsorgssektorn i regionen. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om kompetensbehovet inom vård- och omsorgssektorn i regionen. Syftet är således att öka kunskapen om vilka yrkesgrupper och kompetenser som kommer efterfrågas i framtiden. Målet är att resultatet i undersökningen ska ligga till grund för utbildningsplanering i regionen. 1

1.3 Tidigare undersökningar I rapporten Trettiofemtusen jobb, vilket vill du ha? publicerat av Regionförbundet Östsam (2008) framkommer det att vård och omsorg kommer ha det största ersättningsbehovet inom den offentliga sektorn fram till år 2018. Ersättningsbehovet fram till år 2018 kommer vara 2937 personer. Det finns även statistik för yrkesgrupper som kommer att minska i regionen de kommande åren i och med pensionsavgångarna (se bilaga 1). Det finns däremot bristande kunskap om vilka yrkesgrupper som kommer att behövas framöver samt vilken kompetens som kommer att efterfrågas. Framförallt saknas en samlad bild av det framtida kompetensbehovet inom vård- och omsorgssektorn i regionen. I ett dokument framkommer dock att arbetslivet på regional nivå har identifierat framtida kompetenser som behöver stärkas i regionen. Dessa kompetenser är: Ett reflekterande förhållningssätt för utveckling av vård och omsorgsinnehåll och den egna yrkesrollen samt förmåga att reflektera om helheten i en livssituation för att stärka hälsan. Förmågan att tillägna sig och använda teoretisk kunskap. Regionalt definierade spetskompetensområden demens, vård/omsorg, palliativ vård, psykiatrisk vård, missbruksvård, anhörigstöd och rehabilitering. (Källa: utdrag ur certifierade ansökningsunderlag vo - college Motala/Vadstena - lokal nivå, 2009). Enligt rapporten Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn författad av SKL (2007) redovisas de förändringar i omvärlden som påverkar vård- och omsorgssektorn. En förändring som påverkar sektorn är den ökande befolkningen. Befolkningen i Sverige blir allt äldre och främst kommer antalet 65-79 åringar att öka och på 2020-talet kommer det att finnas fler personer som är 80 år och äldre. I relation till detta har folkhälsan blivit allt bättre de senaste årtiondena gällande medellivslängd och dödlighet. Samtidigt råder en försämring av den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Vård- och omsorgssektorn står även inför en ökad internationalisering. Detta innebär att mångfalden ökar i samhället och att det i framtiden kommer finnas fler brukare med invandrarbakgrund. Vidare innebär internationaliseringen att Sverige har goda möjligheter för ökad export inom branschen. Ytterligare en förändring som påverkar vård- och omsorgssektorn är att det ställs allt högre förväntningar och krav från brukarnas sida. Samtidigt har möjligheterna ökat för att få vård och omsorg i hemmet. Den medicinsk-tekniska utvecklingen är ytterligare en faktor som har stor inverkan på sektorn. Nya läkemedel och ny medicinsk teknik förbättrar bland annat möjligheterna att ställa diagnos och behandla sjukdomar. Slutligen står vård- och omsorgssektorn inför stora pensionsavgångar då fyrtiotalisterna utträder från arbetsmarkanden, vilket innebär att ny arbetskraft med relevant kompetens kommer att behöva rekryteras. 2

Lejla Gros och Susanne Bergman kom fram till likande resultat i rapporten Visionär kompetens inom vård och omsorg (2010) som inriktas mot vård i hemmet. De trender och förändringar som vård- och omsorgssektorn står inför är bland annat ökad teknik som i sin tur ställer högre krav på tekniska kunskaper hos medarbetarna. Vidare ökar de individuella valen för vårdtagarna på så vis att kraven på en individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg ökar, vilket ställer nya krav på medarbetare att kunna tillmötesgå detta. Efterfrågan på vård och omsorg i hemmet ökar från brukarnas sida och det medför att nya yrkesroller kan behövas i framtiden som tillmötesgår brukarnas behov, till exempel kontaktpersoner och livscoacher. Vård- och omsorgssektorn står även inför ekonomiska åtstramningar samtidigt som antalet privata aktörer ökar. Nya krav på kvalitet är ytterligare en faktor som påverkar vård- och omsorgssektorn. Slutligen framkommer det att dessa olika förändringar och trender bidrar till att nya yrkesroller och högre kompetenskrav efterfrågas. Rapporten Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen som sammanställdes av SKL (2010) visar på varför kvalitén i äldreomsorgen varierar mellan olika kommuner. I rapporten framgår åtta faktorer som har visats sig bidra till en fungerande och kvalitativ äldreomsorg. Likt ovanstående studier visar även denna studie på att behovet av en individuellt anpassad omsorg ökar alltmer. Sammanfattningsvis identifierades följande åtta framgångsfaktorer: Att ge brukarna en individuellt anpassad omsorg. Att äldreomsorgen har en välutvecklad personalstrategi, det vill säga att medarbetarna får utvecklingsmöjligheter, att man marknadsför vård- och omsorgsyrken etcetera. Att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen, till exempel att det finns en vision som når ut i verksamheten och att det finns tydliga och mätbara mål. Att skapa en rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, till exempel att etablera forum för kommunikation mellan politiker, tjänstemän och brukare. Att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling. Att skapa en organisationskultur som är brukarvänlig, till exempel att man låter brukarnas behov styra de insatser som genomförs. Att samarbeta med Landstinget. Att man arbetar i kommunala nätverk där man använder nätverket för exempelvis kunskapsöverföring och analytiskt stöd. Det bör tilläggas att det finns ett antal nationella styrdokument och riktlinjer som reglerar kompetensen hos personal inom äldre- och funktionshinderverksamheten. Det planeras ytterligare styrning inom detta (se bilaga 2). Se gärna också Delrapport 1 - framtida utbildningsbehov inom vård & omsorg (Norrköpings kommun, 2008) där kompetensbehov redovisas. 3

1.4 Statistik Nedan presenteras statistik gällande utbildningar i regionen (se även bilaga 3 och 4): 225 elever blev antagna på Barn- och fritidsprogrammen 2011/2012 i Östergötland och Tranås. 217 elever blev antagna på Vård- och omsorgsprogrammen 2011/2012 i Östergötland och Tranås. De kommunala Barn- och fritidsprogrammen och Vård- och omsorgsprogrammen har 103 respektive 19 platser över. De fristående Barn- och fritidsprogrammen och Vård- och omsorgsprogrammen har ett överintag på 5 respektive 14 elever. YH myndigheten har beviljat 60 platser gällande hälso- och sjukvård samt socialt arbete, vilket motsvarar 3 % av samtliga beviljade YH platser i regionen. Nedan presenteras statistik gällande heltidsarbetslösheten i regionen enligt Arbetsförmedlingen: 22 arbetslösa sjuksköterskor 21 arbetslösa skötare (generella skötare) 596 arbetslösa undersköterskor 6 arbetslösa enhetschefer 13 arbetslösa sjukgymnaster 21 arbetslösa arbetsterapeuter 87 arbetslösa behandlingsassistenter 4

1.5 Metod Skill AB har genomfört denna undersökning i form av tre fokusgruppsintervjuer. Den första fokusgruppen bestod av representanter från äldreomsorgen, den andra av representanter från socialpsykiatrin och den tredje av representanter från LSS. Vård- och omsorgscollege gav förslag på offentliga och privata utövare som kunde delta i fokusgrupperna. Några av dessa utövare kontaktades av vård- och omsorgscollege medan andra kontaktades av Skill. Studien berör den kommunala verksamheten. Varje fokusgruppsintervju genomfördes under tre timmar. Samtliga intervjuer spelades in och dokumenterades i form av anteckningar. Efter att studien hade avslutats raderades allt inspelat material. Vid fokusgruppsintervjuerna tillämpades en i förväg sammanställd intervjuguide som bestod av tre övergripande delar: Omvärld, Utbud av arbetskraft och Efterfrågan av arbetskraft. Varje del bestod av ett antal frågor (se bilaga 5) som deltagarna tillsammans fick diskutera. Intervjuguiden utformades utifrån Landstinget i Östergötlands personalförsörjningsmodell (se Personalförsörjningsrapport samt prognos, 2009). Anledningen till att denna modell har valts som inspiration till intervjuguiden beror på att den är omfattande och innefattar olika faktorer som påverkar en organisations kompetensförsörjning. Modellen har inte följts strikt utan har istället tillämpats som ett hjälpmedel för att ställa relevanta frågor gällande kompetensförsörjningen. Innan fokusgruppsintervjuerna påbörjades granskades intervjufrågorna av Regionförbundet Östsam och av Catharina Alpkvist jämställdhetsexpert och VD för Alpkvist AB. 1.6 Metoddiskussion Syftet med att tillämpa fokusgrupper i undersökningar är att olika aktörer tillsammans får diskutera samma frågeställningar. Det bidrar till att man upptäcker olika perspektiv på samma problem samtidigt som diskussioner uppkommer som inte hade uppkommit i enskilda intervjuer. Nackdelen är att fokusgrupper är tidskrävande på så vis att det är svårt att samla olika aktörer vid en tidpunkt. I denna undersökning har det varit svårt att få tillgång till aktörer som har haft möjlighet att delta i fokusgrupperna. Det har även varit svårt att få en jämn fördelning av privata och offentliga aktörer samt representanter från olika delar av regionen. Innan studien påbörjades var ambitionen att samtliga fokusgrupper skulle bestå av aktörer från västra, centrala och östra regionen samtidigt som både privata 5

och offentliga aktörer skulle vara representerade. Fokusgrupperna bestod av privata och offentliga aktörer från olika kommuner men fördelningen var inte som förväntat. I vissa fokusgrupper dominerade privata aktörer medan offentliga dominerade i andra fokusgrupper. Trots detta uppkom intressanta synpunkter som bör beaktas inför det fortsatta arbetet med utbildningsplanering. Resultatet i denna undersökning bör även läsas i relation till tidigare undersökningar för att få en helhetsförståelse gällande det framtida kompetensbehovet inom vård och omsorg. 6

2 RESULTAT MED DISKUSSION Resultatet består av tre övergripande delar där varje fokusgrupps resultat presenteras utifrån följande teman: Omvärld, Utbud av arbetskraft och Efterfrågan på arbetskraft. Resultatet presenteras i form av tabeller och löpande text. Fokusgrupp 1 bestod av sex representanter från äldreomsorgen och bland respondenterna fanns en man och fem kvinnor. Fyra personer var privata aktörer och de resterande två tillhörde Linköpings respektive Norrköpings kommun. Deltagarna hade befattningar som verksamhetschefer, biträdande affärsområdeschef, regionchef samt vice regionchef. Fokusgrupp 2 bestod av fyra deltagare från socialpsykiatrin och bland deltagarna fanns en man och tre kvinnor. Två deltagare tillhörde Mjölby kommun, en tillhörde Linköpings kommun och en representerade en privat verksamhet. Deltagarna hade befattningar som verksamhetschefer, enhetschef och samordnare. Fokusgrupp 3 bestod av åtta deltagare från LSS varav tre personer var män medan fem var kvinnor. Fokusgruppen bestod av representanter från Linköping kommun, Norrköpings kommun, Motala kommun, Mjölby kommun samt en privat aktör. Deltagarna hade befattningar som verksamhetschefer, personalsekreterare, strateg, programsekreterare, personalkonsult och arbetsterapeut. Totalt medverkade 18 deltagare i denna undersökning. 7

2.1 Omvärld De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper gällande omvärlden var följande: 1. Vilka är de stora förändringarna och trenderna idag som påverkar Äldreomsorgen/Psykiatrin/LSS? 2. Om vi utgår ifrån dessa förändringar och trender, vilka specifika yrkesgrupper kommer att behövas om fem år och framåt? Vilka legitimationsyrken kommer att behövas? Vilka icke-legitimerade yrken kommer att behövas? Hur kommer innehållet i arbetet att förändras för dessa yrkesgrupper om fem år och framåt? Vilken specifik kompetens inom dessa yrkesgrupper kommer att vara nödvändig om fem år och framåt? 3. Vilka generella kompetenser bör alla medarbetare ha inom Äldreomsorg/Psykiatri/LSS oavsett yrkesgrupp? 4. Finns det någon yrkesgrupp eller kompetens som inte finns idag men som kommer att behövas om fem år och framåt? Om ja, vilken? I tabell 1 på nästa sida redovisas de trender och förändringar i omvärlden som i störst utsträckning påverkar äldreomsorgen, socialpsykiatrin och LSS. 8

Trender och förändringar som påverkar äldreomsorgen Trender och förändringar som påverkar socialpsykiatrin Trender och förändringar som påverkar LSS Allt mer vård i hemmet. I och med kommunaliseringen av hemsjukvården kommer det bli förändringar. Nya diagnoser har tillkommit, t ex neuropsykiatrin vilket gör att arbetet blir allt mer komplext. Dubbeldiagnoser och trippeldiagnoser ökar. Man vill gärna diagnostisera människor. Risken med detta är att människor blir stigmatiserade. Samtidigt kan det underlätta för brukare att bli diagnostiserade och få stöd. Mer pålästa och krävande föräldrar till brukarna som har mer krav och kunskaper om rättigheter och lagar. Arbetet blir mer medicinskt krävande, t ex ska man kunna hantera syrgas, vilket ställer mer krav på kompetens och teknisk utrustning. Det kommer in allt fler personer med sociala problem, t ex personer som saknar vardaglig struktur och ordning samt som har svårigheter att hantera tid och ekonomi. Denna grupp har ingen diagnos men de behöver stöd i det dagliga livet. Andra diagnosgrupper ökar, t ex neuropsykiatriska diagnoser ställer nya krav på bemötande. Arbetet blir mer komplext med olika diagnosgrupper. Detta ställer krav på att det blir mer viktigt att arbeta med personers tänkande/kognition. Psykiatrin kommer in i äldreomsorgen vilket gör att det tillkommer allt mer komplexa problem. Det är mer vanligt med brukare med beteendestörningar och hjärnskador. Mer användning av datorer. Det blir allt mer viktigt att dokumentera och bevisa att man arbetar på rätt sätt. Fler sjuka och gamla människor behöver vård. Det handlar inte bara om omvårdnad idag utan också om sjukvård. Fler brukare med olika kulturer, religioner och vanor. Allt mer dokumentation krävs för att kunna bevisa och säkerställa kvalitet. Arbetet innefattas således av administrativa uppgifter och allt mer krav ställs på datakunskaper och datavana för att kunna dokumentera. Personliga assistenter behöver utbildas mer och statusen för yrkesgruppen behöver höjas eftersom denna yrkesgrupp framöver kommer behöva mer kompetens och kunna hantera komplexa problem. Äldreomsorgen är inte tillräckligt attraktiv och man behöver attrahera ungdomar. Det finns behov av att höja statusen för yrkesgrupper inom äldreomsorgen. Det behövs fler karriärvägar för att attrahera arbetskraft. Tabell 1: Trender och förändringar i omvärlden 9

Av tabell 1 framgår att äldreomsorgen, socialpsykiatrin och LSS påverkas av flera trender och förändringar. Samtliga fokusgrupper är eniga om att en tydlig trend är att arbetet blir allt mer komplext på så vis att det ställs fler dubbel- och trippeldiagnoser. Arbetet blir även komplext på så vis att psykiatrin har blivit en del av äldreomsorgen samtidigt som neuropsykiatrin ökar inom LSS. I och med denna trend kommer framtidens medarbetare behöva mer kompetens gällande hur man hanterar komplexa problem. Fokusgrupperna talar om att framtidens medarbetare kommer behöva ökad förståelse gällande hur människor med olika diagnoser fungerar och hur man på bästa sätt kan bemöta dem. Fokusgrupperna talar även om att framtidens medarbetare behöver kunna arbeta med brukares kognition. Samtidigt finns behov av ett kritiskt förhållningssätt till diagnostiseringar. I dagsläget vill man gärna diagnostisera människor och därför behövs kunskap om vilka konsekvenser diagnostiseringar bidrar med. Tabellen visar även på att dokumentation är en trend som ställer krav på att medarbetare dokumenterar allt som är viktigt för den enskilde i syfte att bevisa att arbetet genomförs på ett kvalitativt sätt. Denna trend ställer krav på att framtidens medarbetare har goda kunskaper om dokumentation vad och hur man dokumenterar på rätt sätt. Det är viktigt att dokumentera tydligt och utan att tillämpa värdeladdade ord. En förutsättning för att kunna dokumentera är att medarbetare har datakunskaper. En negativ trend är att vård- och omsorgssektorn inte är tillräckligt attraktiv för att kunna attrahera arbetskraft med efterfrågad kompetens. Fokusgrupperna talar om att vård om omsorg kommer behöva höja attraktionskraften för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. Fokusgrupperna menar att attraktionen kan höjas genom att höja statusen för olika yrkesgrupper och ge möjligheter till karriärvägar inom vård och omsorg. Utöver detta finns det ytterligare trender som påverkar verksamheterna, till exempel att vården ökar i hemmet, arbetet blir mer medicinskt krävande, antalet äldre och sjuka ökar, anhöriga är mer pålästa och krävande samt att det finns fler brukare från olika kulturer. Flera av dessa trender framkommer även i tidigare undersökningar (se SKL, 2007; Gros & Bergman, 2010). I tabell 2 på nästkommande sida redovisas de yrkesgrupper som enligt fokusgrupperna kommer behövas om fem år och framåt för att vård och omsorg ska kunna tillmötesgå dessa trender och förändringar. Tabellen visar även på vilken kompetens man efterfrågar inom respektive yrkesgrupp. 10

Yrkesgrupper som kommer behövas i störst utsträckning inom äldreomsorgen om 5 år och framåt samt önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp Sjuksköterskor med specialistkompetenser, till exempel inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. Arbetsgivare kommer efterfråga sjuksköterskor som kan hantera yngre brukare samt relationer med anhöriga. Sjuksköterskors roll kan förändras i och med kommunaliseringen då det kommer att bli en sjuksköterskeorganisation. Dock vet fokusgruppen inte med säkerhet hur rollen kommer att bli annorlunda. Undersköterskor med specialistkompetenser, till exempel inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. Arbetsgivare kommer efterfråga undersköterskor som kan hantera yngre brukare samt relationer med anhöriga. Arbetsterapeuter som har kunskap om rehabilitering och som är ute i verksamheten för att informera om olika hjälpmedel - kognitiva hjälpmedel, tekniska hjälpmedel etc. Sjukgymnaster som har kunskap om rehabilitering och som är ute i verksamheten för att informera om olika hjälpmedel - kognitiva hjälpmedel, tekniska hjälpmedel etc. Kuratorer som kan svara på existentiella frågor, samtala med brukare och anhöriga samt vägleda personalen i arbetet, t ex hjälpa personalen gällande hur man bemöter brukare och anhöriga. Äldrepedagoger som ansvarar för det sociala innehållet och som har till uppgift att stärka den äldre i olika aktiviteter samt stödja den äldre i att uppnå självständighet. Handledare till personalen som handleder vid olika etiska dilemman samt vid bemötande av brukare och anhöriga. Yrkesgrupper som kommer behövas i störst utsträckning inom socialpsykiatrin om 5 år och framåt samt önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp Team med olika kompetenser, t ex socionomer, sjuksköterskor med specialistkompetenser inom psykiatri, skötare och arbetsterapeuter. I framtiden kommer man behöva sudda gränser och samarbeta mer för att kunna möta brukarnas behov på ett bättre sätt. Skötare som kan dokumentera allt som är viktigt för den enskilde. En skötare ska även ha kunskap om olika psykiska sjukdomar samt kunskap om hur man bemöter människor. Socionomer och beteendevetare som kan hitta nya perspektiv och förklaringsmodeller till problem. Denna yrkesgrupp ska även ha kontakter och nätverk med exempelvis myndigheter. Det är viktigt att kunna sätta sig in i andra människors situation, kunna samtala och ha kunskaper om lagar och dokumentation. Arbetsterapeuter som kan ge råd om nya tekniska verktyg. Inom psykiatrin har arbetsterapeuter suddiga gränser vilket innebär att det är viktigt att de är ute i verksamheten och ingår i ett team tillsammans med andra yrkesgrupper. Sjuksköterskor med specialistkompetenser inom psykiatrin. En viktig del av sjuksköterskors arbetsinnehåll är att kunna se helheten och delta i det dagliga arbetet. Vidare är en viktig del av arbetets innehåll att ha medicinskt ansvar och dokumentera. Yrkesgrupper som kommer behövas i störst utsträckning inom LSS om 5 år och framåt samt önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp Psykologer/kuratorer/beteendevetare/socionomer som kan handleda personal och chefer i det dagliga arbetet men också arbeta mot brukaren, det vill säga förstå brukarens tänkande och arbeta med beteendeförändringar. Coacher/Boendestödjare som har till uppgift att stödja brukaren i det dagliga livet, t ex vid betalning av räkningar. Utöver dessa yrkesgrupper kommer det behövas mer kompetens gällande hur man sätter sig in i brukarens situation och hur man utgår ifrån brukarens tänkande. Vidare är det viktigt att kunna företräda brukaren i olika situationer, t ex gentemot myndigheter. Kommunaliseringen över hemsjukvården kommer att påverka det framtida kompetensbehovet, men man vet inte med säkerhet hur. Frågan är vilka kompetenser som kommer finnas i Landstinget och vilka kompetenser som ska tillhöra kommuner. Tabell 2: Framtida yrkesgrupper och kompetenser 11

Av tabell 2 framgår att det kommer finnas behov av flera yrkesgrupper med olika kompetenser. Samtliga fokusgrupper anser att verksamheterna kommer behöva psykologer, kuratorer, beteendevetare eller socionomer. De kommer i framtiden i högre utsträckning arbeta mot brukare och anhöriga samt mot personal och chefer. Brukare och anhöriga behöver professionell hjälp vid svåra situationer samtidigt som medarbetare och chefer behöver någon professionell att samtala med vid uppkomst av etiska dilemman. Vidare behöver chefer och medarbetare få stöd och vägledning i det dagliga arbetet av dessa yrkesgrupper. Dessa yrkesgrupper kommer även vara viktiga framöver eftersom neuropsykiatrin ökar och det behövs mer akademisk kompetens gällande brukares kognition. Det kommer även finnas behov av skötare med psykiatrikompetens på grund av att psykiatrin och neuropsykiatrin ökar. Tabellen visar även på att det kommer finnas behov av legitimerade sjuksköterskor samt undersköterskor med specialistkompetenser inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. En viktig del av sjuksköterskors och undersköterskors arbetsinnehåll kommer vara att hantera relationer med anhöriga samt yngre brukare. Med yngre brukare menas till exempel personer som är 40 50 år och är i ett palliativt skede. Detta ställer nya krav på att kunna bemöta dessa brukare samt deras anhöriga. Angående sjuksköterskor är medicinskt ansvar och dokumentation centrala delar i arbetsinnehållet. Samtidigt finns det förväntningar på att sjuksköterskor i framtiden är ute mer i verksamheterna och ingår i team för att kunna möta brukares behov på ett bättre sätt. I och med kommunaliseringen av hemsjukvården kan sjuksköterskors roll förändras men däremot vet man inte på vilket sätt. Tabellen visar även på att legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster med kunskaper om rehabilitering samt kunskaper om olika hjälpmedel är ytterligare yrkesgrupper som kommer att behövas. Arbetsterapeuters och sjukgymnasters yrkesroll kan däremot förändras framöver. Förutom att dessa yrkesgrupper bör ha kompetens gällande rehabilitering förväntar man sig att de i framtiden informerar mer om tekniska och kognitiva hjälpmedel. Det kommer finnas behov av att dessa yrkesgrupper är ute i verksamheterna i större utsträckning och deltar i det dagliga arbetet i syfte att möta brukares behov på ett bättre sätt. I framtiden kan det även uppkomma behov av yrkesgrupper som inte är vanligt förekommande idag, till exempel äldrepedagoger, handledare för personal och coacher. I tabell 3 på nästkommande sida redovisas de kompetenser som anses vara nödvändiga för samtliga yrkesgrupper inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och LSS och som kommer att efterfrågas framöver. 12

Generella kompetenser inom äldreomsorgen Generella kompetenser inom socialpsykiatrin Generella kompetenser inom LSS Kunskap om dokumentation. Kunskap om dokumentation. Kunskap om dokumentation. Ett bra bemötande/serviceinriktning. Professionellt förhållningssätt, vilket innebär att ha förmåga att förstå sin yrkesroll och inte bli för privat. Ett bra bemötande, d v s att ha empatisk förmåga, visa respekt och kunna bygga relationer med människor. Teoretisk kompetens om psykiska sjukdomar och hur människor med olika sjukdomar fungerar. Social kompetens, d v s att kunna kommunicera och förstå både verbal och ickeverbal kommunikation. Ett bra bemötande, t ex att kunna komma hem till en familj och veta hur man ska hantera allt man hör och ser. Professionellt förhållningssätt. Mångkulturell kompetens, d v s att förstå människor med olika kulturer, religioner och vanor. Tabell 3: Generella kompetenser Samlad erfarenhet då erfarenhet underlättar i arbetet. Viktigt att ge elever praktik och erfarenhet. Tidigare arbetade man mot ett kollektiv men idag blir det alltmer viktigt att kunna arbeta mot individer. Av tabell 3 framgår att samtliga fokusgrupper är överlag eniga om vilka kompetenser som är väsentliga för samtliga medarbetare inom deras verksamheter. Medarbetare behöver i allt större utsträckning kompetens gällande dokumentation, det vill säga att ha förmåga att uttrycka sig i text samt tolka texter. Vidare är det viktigt att kunna uttrycka sig tydligt och utan värdeladdade ord. En förutsättning för att kunna dokumentera är att medarbetarna har datakunskaper. Samtliga fokusgrupper anser också att bemötande och social kompetens är en viktig kompetens som alla medarbetare bör ha. Enligt respondenterna innebär denna kompetens att ha empatisk förmåga, förmåga att bygga relationer samt att man kan kommunicera både verbalt och icke-verbalt. Utöver detta finns önskemål om att medarbetare har ett professionellt förhållningssätt, kunskaper om olika kulturer, teoretisk kompetens, arbetslivserfarenhet samt förmåga att arbeta mot enskilda individer. 13

2.2 Utbud av arbetskraft Nedan presenteras resultatet utifrån faktorer som påverkar utbudet av arbetskraft: arbetsmarknaden, utbildningar och migration. 2.2.1 Arbetsmarknaden De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper gällande arbetsmarknaden var följande: 1. Vilka yrkesgrupper är det brist på på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av på arbetsmarknaden? Finns det ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper är underrepresenterade av män? Vilka yrkesgrupper är underrepresenterade av kvinnor? I tabell 4 nedan presenteras de yrkesgrupper som det är brist på samt de yrkesgrupper som det finns tillräckligt av på arbetsmarknaden enligt fokusgrupperna. Se tabellen i relation till statistik under 1.4. Äldreomsorgen: Yrkesgrupper som det är brist på. Socialpsykiatrin: Yrkesgrupper som det är brist på. LSS: Yrkesgrupper som det är brist på. Sjuksköterskor Skötare psykiatri Sjuksköterskor Undersköterskor Chefer med erfarenhet och ledarskapsförmåga Enhetschefer Personliga assistenter med relevant och önskvärd kompetens Skötare med psykiatrikompetens Äldreomsorgen: Yrkesgrupper som det finns tillräckligt av. Socialpsykiatrin: Yrkesgrupper som det finns tillräckligt av. LSS: Yrkesgrupper som det finns tillräckligt av. Sjukgymnaster Undersköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Behandlingsassistenter Arbetsterapeuter Socionomer Undersköterskor Administratörer Tabell 4: Yrkesgrupper på arbetsmarknaden 14

Av tabell 4 framgår att äldreomsorgen och LSS är eniga om att det i dagsläget finns ett för litet utbud av sjuksköterskor. I relation till detta visar statistik att många sjuksköterskor kommer gå i pension de kommande åren (se bilaga 1). Samtidigt kommer behovet av sjuksköterskor att öka framöver. Detta tyder på att det råder en obalans med avseende på utbud och efterfrågan på sjuksköterskor. För att tillgodose det framtida kompetensbehovet finns således behov av att fler sjuksköterskor utbildas, framförallt med specialistkompetenser inom psykiatri, demens, rehabilitering och stroke. Socialpsykiatrin och LSS är eniga om att det finns brist på skötare med psykiatrikompetens. Samtidigt kommer verksamheterna behöva skötare inom psykiatri om fem år och framtåt. Detta tyder på att fler skötare behöver utbildas för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. Det råder brist på kvalificerade chefer med erfarenhet och ledarskapsförmåga, både enligt äldreomsorgen och LSS. Statistik visar att många chefer kommer gå i pension de kommande åren (se bilaga 1). Utmaningen ligger således i att attrahera chefer som är intresserade av vård och omsorg och som har de kompetenser som efterfrågas, det vill säga erfarenhet och ledarskapsförmåga. Vad gäller undersköterskor förekommer blandade åsikter bland respondenterna. Några respondenter menar att det finns brist på denna yrkesgrupp medan andra respondenter inte håller med om detta. Enligt Arbetsförmedlingens statistik råder arbetslöshet bland många undersköterskor (se under 1.4). Några respondenter menar dock att flera av dessa undersköterskor inte har den kompetens som efterfrågas, till exempel grundläggande kunskaper i det svenska språket. Samtidigt saknar många undersköterskor idag de specialistkompetenser som kommer efterfrågas framöver (psykiatri, demens, stroke och rehabilitering). Tabellen visar även på att äldreomsorgen och LSS är eniga om att arbetsmarknaden har ett tillräckligt utbud av sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Enligt Arbetsförmedlingen finns det 13 arbetslösa sjukgymnaster och 21 arbetslösa arbetsterapeuter i regionen. Dessa yrkesgrupper kommer att efterfrågas om fem år och framåt och i dagsläget ser fokusgrupperna inga hinder för att tillgodose detta kompetensbehov. Vidare fick samtliga fokusgrupper diskutera om det finns ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden. Samtliga fokusgrupper är samstämmiga om att det råder brist på män som är intresserade av vård och omsorg. Verksamheterna är i dagsläget underrepresenterade av män på alla nivåer och inom alla yrkesgrupper. Respondenterna menar att det finns behov av att attrahera både manliga och kvinnliga medarbetare för att kunna möta brukares intressen och behov. Det finns en uppfattning om att det är svårt att rekrytera män 15

av den anledningen att flera yrkesgrupper inom vård och omsorg har låg status samtidigt som arbetsgivare i vissa fall inte kan erbjuda heltidsarbete. 16

2.2.2 Utbildning De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper gällande utbildningen var följande: 1. Bidrar följande utbildningar med den kompetens som behövs? Fungerar samverkan bra mellan följande utbildningar och Äldreomsorg/Psykiatri/YH - utbildning? Universitet/Högskola Gymnasieutbildning YH-utbildning. I tabell 5 på nästa sida presenteras hur fokusgrupperna har yttrat sig gällande universitet/högskola, gymnasieutbildningar samt YH - utbildningar. 17

Äldreomsorgen Socialpsykiatri LSS Universitet/ Högskola * Universitet/ högskola levererar ett för litet utbud av sjuksköterskor, med generell kompetens och med spetskompetenser inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. * Sjuksköterskeutbildningen borde ge en mer adekvat bild av att den framtida arbetsmarknaden för sjuksköterskor kommer vara inom den kommunala verksamheten. * Sjuksköterskeutbildningen borde ge mer information om att sjuksköterskors arbete innebär att vara arbetsledare och handleda personal. * Nyutexaminerade sjuksköterskor saknar i vissa fall praktisk kunskap och erfarenhet. * Det finns behov av att sjuksköterskeutbildningen inriktas mer, t ex mot omvårdnad eller mot akuten. * Man samverkar i form av praktik och överlag fungerar samverkan bra. * Universitet/högskola bidrar med relevant kompetens, t ex sjuksköterskor, arbetsterapeuter, socionomer och beteendevetare. * Det borde finnas mer vidareutbildningar för olika yrkesgrupper, t ex för skötare. * Samverkan fungerar bra mellan psykiatrin och universitet/högskola och det finns påverkansmöjligheter. * Det finns behov av mer pedagogiska kunskaper. * Det finns en uppfattning om att lärare på universitet/högskola ska vara ute mer i verksamheter för att se hur man arbetar idag för att sedan kunna lära ut på ett bättre sätt. * Det finns önskemål om att befintliga universitetsutbildningar inriktas mer mot LSS. * Utbildningar ligger ibland efter arbetslivets förändringar. * Man samverkar med studeranden på universitet/högskola och denna samverkan fungerar överlag bra. Gymnasieskola * Vård och omsorgscollege ger goda samverkans- och påverkansmöjligheter gällande gymnasieutbildningar. * Gymnasieutbildningar är bra eftersom de är mer yrkesinriktad än tidigare. * Socialpsykiatrin har bristande påverkansmöjligheter och samverkan fungerar inte bra med skolor. * Gymnasieskolan ger bristande information till elever gällande vad det innebär att arbeta inom psykiatri. Det innebär att man arbetar kvällar och helger vilket många inte känner till. * Det finns behov av mer pedagogiska kunskaper. * Gymnasieelever saknar ofta erfarenhet. * Gymnasieskolan borde lära ut mer gällande utvecklingsstörningar. Många nyutbildade saknar denna kompetens idag. * Samverkan fungerar bra i och med Vård- och omsorgs college. Alla verksamheter känner dock inte till vad Vård- och omsorgs college är. * Man vet inte vilka utbildningar som finns och hur många som läser på gymnasieprogram som senare kan leda till arbeten inom LSS. YH utbildning * Det råder en inflation av YH - utbildningar. Alla YH - utbildningar matchar inte arbetsmarknadens behov. * Det är svårt att förhålla sig till YHutbildningar eftersom de varken är på gymnasienivå eller universitetsnivå. * Det är tveksamt om det finns efterfrågan på YH utbildningar. * YH - utbildningar kan vara positiva då de kan vara en möjlighet för nya karriärvägar inom vård och omsorg. Tabell 5: Synpunkter gällande regionens utbildningar * Det finns behov av formella skötarutbildningar. Inom denna utbildning finns önskemål om att elever lär sig dokumentation och att man får praktisera för att få erfarenhet. * Man samarbetar inte med YH utbildningar p.g.a. geografiskt avstånd. * Det finns behov av mer pedagogiska kunskaper. * Många aktörer/verksamheter har ingen erfarenhet eller kännedom om YH - utbildningar. * Det är svårt att förhålla sig till YH - utbildningar, t ex hur man ska lönesätta personer med denna utbildning. 18

Av tabell 5 framgår att samverkan överlag fungerar bra med regionens utbildningar. Socialpsykiatrin har däremot bristande samverkans- och påverkansmöjligheter gentemot gymnasieskolan. Det framgår att universitet/högskola utbildar för få sjuksköterskor med allmän kompetens och specialistkompetenser inom exempelvis demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. Utmaningen är således att universitet/högskola behöver utbilda fler sjuksköterskor för att tillgodose det framtida kompetensbehovet, speciellt med avseende på pensionsavgångarna de kommande åren och efterfrågan på denna yrkesgrupp (se bilaga 1). Det framkommer också att det finns förbättringspotential gällande universitet/högskola. Sjuksköterskestudenter behöver förberedas på att deras yrkesroll kommer innefatta att vara arbetsledare och handleda personal. Sjuksköterskestudenter behöver även förberedas på att den framtida arbetsmarknaden kommer främst vara inom den kommunala verksamheten. Det finns önskemål om att universitets- och högskoleutbildningar inriktas mer mot omvårdnad, akuten och LSS. Det finns även önskemål om att nyexaminerade har mer arbetslivserfarenheter samt mer pedagogisk kompetens. Angående gymnasieskolan finns önskemål om att utbildningar ger mer information till elever gällande vad det innebär att arbeta inom socialpsykiatrin samt att utbildningar lär ut mer gällande utvecklingsstörningar. Vidare finns behov av att gymnasieelever har mer pedagogiska kunskaper. Detta då en viktig del av vård- och omsorgspersonalens arbete innefattar att kunna lära ut till brukare. Vad gäller YH - utbildningar finns behov av formella skötarutbildningar inom psykiatri. Denna utbildning är viktig då det finns brist på skötare idag samtidigt som denna yrkesgrupp kommer efterfrågas om fem år och framåt. Likt övriga utbildningar finns även önskemål om pedagogiska moment i YH utbildningar. Det finns en uppfattning om att det är svårt att förhålla sig till YH - utbildningar eftersom de varken är på gymnasial nivå eller universitetsnivå. Det är även svårt att förhålla sig till hur man ska värdera dessa utbildningar och lönesätta medarbetare med denna utbildning. Fördelen med YH utbildningar är att de kan vara en möjlighet för karriärvägar inom vård och omsorg. 19

2.2.3 Migration De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper angående migration var följande: 1. Är pendlingssystemet/kollektivtrafiken idag tillräckligt bra för att ni ska kunna attrahera arbetskraft? Om nej, hur kan den förbättras? 2. Kommer ni att behöva anställa personer från utlandet om fem år och framåt för att kunna tillgodose kompetensbehovet? Om ja, vilka yrkesgrupper? Från vilket land? Vilket kön? Fokusgrupperna hade samstämmiga synpunkter gällande pendlingssystemet/kollektivtrafiken: Pendlingssystemet/kollektivtrafiken fungerar inte bra i glesbygden framförallt inte på helger, kvällstider och morgontider. Detta är ett problem då arbetstider inom vård och omsorg löper under hela dygnet. Pendlingssystemet/kollektivtrafiken fungerar inte tillräckligt bra mellan Linköping och Mjölby samt mellan Linköping och Motala. Att pendlingssystemet inte fungerar optimalt är ett problem som påverkar arbetsmarknaden på ett negativt sätt. För att arbetsmarknaden ska kunna fungera och attrahera behövs det goda och välfungerande pendlingsmöjligheter i regionen. Det är även känt att människor föredrar att pendla till arbetet istället för att tvingas lämna sin hemort för att flytta dit arbetet finns (Regionförbundet Östsam, 2008). Vidare fick samtliga fokusgrupper diskutera om det i framtiden kommer finnas behov av att vända sig utomlands för att rekrytera arbetskraft. Fokusgruppen för äldreomsorgen anser att det kan bli nödvändigt att vända sig utomlands för att rekrytera sjuksköterskor och undersköterskor medan de resterade fokusgrupperna (socialpsykiatri och LSS) inte håller med om detta. Däremot finns en gemensam uppfattning om att det kommer finnas behov av mångfaldig personal med kunskap och erfarenhet om olika kulturer, religioner och vanor. Detta kommer att vara nödvändigt då framtidens brukare kommer vara mer mångkulturella jämfört med idag. 20

2.3 Efterfrågan på arbetskraft Nedan presenteras resultatet utifrån de faktorer som påverkar efterfrågan på arbetskraft: Utveckling av verksamheten och teknisk utveckling, vårdtagarnas behov samt budget och ekonomiskt utrymme. 2.3.1 Utveckling av verksamheten och teknisk utveckling De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper var följande: 1. Har ni genomfört några förändringar/utvecklingar/omorganiseringar inom Äldreomsorg/Psykiatri/LSS som kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft? Vilka förändringar? Hur kommer dessa förändringar att påverka efterfrågan på arbetskraft? Kommer dessa förändringar att påverka fördelningen av män och kvinnor? 2. Vilken teknisk utveckling påverkar Äldreomsorg/Psykiatri/LSS? Hur påverkar den tekniska utvecklingen efterfrågan på arbetskraft? Nedan presenteras en sammanställning av de mest förekommande synpunkterna i fokusgrupperna. De förändringar som sker inom verksamheterna är till viss del samma som de förändringar och trender som sker i omvärlden (se tabell 1). Det sker ständiga förändringar och därför är det svårt att utpeka någon specifik förändring. Kommunalisering över hemsjukvården. Det är svårt att uttala sig om vilka konsekvenser som uppkommer av denna förändring. Alltfler inriktningar, till exempel mot neuropsykiatrin. Nya datasystem ska införas för journalföring. Det innebär att efterfrågan ökar på datakunskaper. Efterfrågan kan även öka på IT-supportrar som ger stöd gällande IT-frågor. Alltmer teknisk utrustning i form av fallprevention, GPS för dementa, övervakningsutrustningar, apparater med inbyggda röster, telefoner och datorer som underlättar kommunikationen och vardagen för brukare. Detta bidrar till att efterfrågan kommer öka på teknikkompetens samt pedagogisk kompetens för att kunna lära ut teknik till brukare. 21

2.3.2 Vårdtagarnas behov De frågor som ställdes till fokusgrupperna gällande vårdtagarnas behov var följande: 1. Vad har vårdtagarna för behov? Hur kommer dessa behov att påverka efterfrågan på arbetskraft i framtiden? Kan vårdtagarnas behov komma att påverka fördelningen av män och kvinnor? Nedan presenteras en sammanställning av fokusgruppernas yttranden. Liknande synpunkter framkommer även under temat omvärld (se tabell 1). Brukare kommer ha individuella val vilket innebär att de kommer vilja styra över sin tid och sina aktiviteter. Brukare och deras anhöriga kommer besitta mer kunskap om lagar och rättigheter. Brukare kommer ha mer specifika behov, till exempel kommer personal behöva ge stöd åt brukare då de träffar sina barn. Brukarnas behov är en faktor som kommer påverka efterfrågan på kompetenser. Att kunna leva upp till brukares behov är något som framkommer alltmer i undersökningar gällande vård och omsorg (se SKL, 2010). Fokusgrupperna menar att efterfrågan på flexibel och serviceinriktad personal kommer att öka. Det kommer även finnas behov av att personalen kan hantera relationer med anhöriga. Vidare kommer det vara viktigt att kunna arbeta mot individen och inte enbart mot ett kollektiv. Vårdtagarnas behov kommer även öka efterfrågan på mångfaldig personal, det vill säga personal med olika kön, ålder och kultur. Framtidens personal kommer också behöva arbeta brett - alltifrån att kunna erbjuda traditionell vård till att hålla kontakt med myndigheter. 2.3.3 Budget och framtida ekonomiskt utrymme De frågor som ställdes till samtliga fokusgrupper var följande: 1. Är budget och ekonomiskt utrymme en möjlighet eller ett hinder för att kunna tillgodose kompetensbehovet? På vilket sätt är det en möjlighet eller ett hinder? Nedan presenteras de mest förekommande synpunkterna: Budget är både en möjlighet och ett hinder. Det är ett hinder för att utveckla verksamhet och personal. 22

Kompetensutvecklingar behöver inte medföra kostnad. Kompetensutvecklingar kan byggas in i vardagen och man kan lära av varandra. Pengar spenderas inte alltid på det som behövs. Bristande resurser är en faktor till att det uppstår delade turer, det vill säga att medarbetaren arbetar ett pass för att sedan vara ledig några timmar och sedan återigen återgå till arbetet. Delade turer är ett hinder för att bli en attraktiv arbetsgivare. 23

3 SLUTSATSER Nedan presenteras de slutsatser som har framkommit i studien och som kan betraktas som vägledningar inför det fortsatta arbetet med utbildningsplanering: Vård och omsorg påverkas av trender i omvärlden, förändringar inom verksamheterna samt vårdtagarnas behov. För att tillmötesgå dessa förändringar finns behov av att förbättra olika kompetensområden. I framtiden kommer det finnas behov av mer kompetens inom psykiatri och neuropsykiatri för att kunna hantera komplexa problem som ökar inom vård och omsorg. Det kommer finnas behov av mer kompetens gällande dokumentation vad och hur man dokumenterar på rätt sätt. Utöver detta kommer det finnas behov av kompetens gällande teknisk utrustning och IT, mångkulturell kompetens samt ett mer flexibelt och serviceinriktat förhållningssätt för att kunna möta brukares individuella behov. Dessa kompetenser kan betraktas som nödvändiga för samtliga yrkesgrupper. Social kompetens och ett bra bemötande är ytterligare generella kompetenser som är viktiga för samtliga yrkesgrupper inom äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS. Förutom ovanstående allmänna kompetenser är utmaningen att tillgodose vård och omsorg med specifika kompetenser. Framförallt kommer psykologer/kuratorer/socionomer/beteendevetare efterfrågas som arbetar mot brukare och anhöriga samt mot personal och chefer. Dessa yrkesgrupper kommer efterfrågas då neuropsykiatrin ökar och det finns behov av akademisk kompetens gällande brukares kognition. Efterfrågan kommer även öka på sjuksköterskor och undersköterskor med specialistkompetenser inom demens, rehabilitering, stroke och psykiatri. Verksamheterna kommer även efterfråga arbetsterapeuter och sjukgymnaster med kompetens om rehabilitering och olika hjälpmedel. Skötare med psykiatrikompetens är ytterligare en yrkesgrupp som kommer behövas framöver. Utöver detta kan det uppkomma behov av yrkesgrupper som inte är vanligt förekommande idag, till exempel äldrepedagoger, handledare för personal och coacher. Samverkan fungerar överlag bra med regionens utbildningar, med undantag av socialpsykiatrin och gymnasieskolan där samverkan behöver förbättras. Det finns behov av att universitetet utbildar fler sjuksköterskor. Detta då efterfrågan på sjuksköterskor kommer att öka samtidigt som det finns brist på denna yrkesgrupp i dagsläget. Vad gäller gymnasieskolan finns det önskemål om att man lär ut mer gällande olika utvecklingsstörningar samt informerar mer om vad det innebär att arbeta inom socialpsykiatrin. Angående YH utbildningar finns behov av skötarutbildningar inom psykiatrin. Detta då det finns brist på skötare idag samtidigt som det kommer finnas en efterfrågan på denna yrkesgrupp framöver. Verksamheterna behöver mer information gällande YH utbildningar då det finns bristande kunskap gällande denna utbildningsform. Överlag finns behov av mer 24

pedagogiska kompetenser samtidigt som arbetsgivare önskar att elever och studenter har mer livs- samt arbetslivserfarenhet. Vård och omsorg är inte tillräckligt attraktivt för att kunna attrahera kompetent arbetskraft. Det finns brist på chefer som är intresserade av vård och omsorg samtidigt som det är svårt att rekrytera män. Detta beror bland annat på att vård och omsorg förknippas med låg lön samt låg status. Attraktionen hämmas ytterligare av att pendlingssystemet/kollektivtrafiken inte fungerar optimalt samtidigt som det inte finns tillräckligt med resurser för att utveckla verksamheten och personalen. Det finns således behov av att göra vård och omsorgen mer attraktiv för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. Frågor som behöver diskuteras är: Hur ska vård och omsorg attrahera chefer? Hur ska man attrahera fler män? Hur ska man höja statusen för olika yrkesgrupper och skapa fler karriärvägar? 25

4 REFERENSER Gros, L., & Bergman, S. (2010). Visionär kompetens inom vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege i Östergötland. Landstinget i Östergötland. (2009). Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009. Norrköpings kommun. (2008). Delrapport 1 Framtida utbildningsbehov inom vård och omsorg. Regionförbundet Östsam. (2008). Trettiofemtusen jobb, vilket vill du ha? Efterfrågan på arbetskraft i Östergötland fram till 2018. Sveriges kommuner och landsting, SKL. (2007). Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn. Stockholm. Sveriges kommuner och landsting, SKL. (2010). Öppna jämförelser analys framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. Utdrag ur certifierade ansökningsunderlag - vo-college Motala/Vadstena - lokal nivå, 2009 www.ostsam.se 26

5 BILAGA 1 STATISTIK Region Östsam Sysselsättning 2009 efter Yrke och Ålder: Yrkesgrupper Antal medarbetare 55-59 år (2009) Antal medarbetare 60-64 år (2009) Verksamhetschefer vård och 101 59 omsorg Chefer mindre enheter vård och 18 10 omsorg Distriktssköterskor 63 78 Arbetsterapeuter 62 36 Sjukgymnaster m fl. 45 38 Sjuksköterskor psykiatri 21 20 Övriga sjuksköterskor 198 160 Behandlingsassistenter etc. 87 60 Undersköterskor, 1044 682 sjukvårdsbiträden Vårdbiträden, personliga 573 621 assistenter Skötare och vårdare 382 236 Övrig vård och omsorgspersonal 57 50 27

6 BILAGA 2 NATIONELLA RIKTLINJER (Nedanstående utdrag är hämtat från Vård och omsorgsplan för äldre och funktionshindrade 2008-2011 - Svedala kommun). Riksdag och regering fastställer och beslutar om de övergripande målen för vård och omsorg av äldre och funktionshindrade genom lagstiftning, nationella handlingsplaner samt anvisningar och reglementen. Statens uppföljning av vård och omsorg för äldre och funktionshindrade utförs på nationell nivå av Socialstyrelsen och på regional nivå av Länsstyrelsen. Kommunallag Av kommunallagen framgår att kommuner och landsting ska behandla alla medborgare lika, oavsett ålder, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Socialtjänstlag Samhällets socialtjänst ska enligt socialtjänstlagen (SoL) främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) är rättighetslagar som genom individinriktade insatser (exempelvis personlig assistans och boende med särskild service) ska ge personer med stora och omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor. Hälso- och sjukvårdslag Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger som mål för hälso- och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvårdshuvudmännen har skyldighet att ordna habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för människor med funktionshinder. Färdtjänstlag Färdtjänst är till för personer som på grund av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Kommunen har ansvar för att kommunens invånare har tillgång till färdtjänst. Lag om riksfärdtjänst Lag om medicintekniska produkter Lagen om medicintekniska produkter reglerar kontrollen av medicintekniska produkter och tandvårdsmaterial. Alla hjälpmedel betraktas som medicintekniska produkter och ställer krav på säkerhet hos produkterna. Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre År 2006 antog riksdagen en lag som ger kommunerna möjlighet att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster1 åt personer 67 år och äldre. 28

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken År 1998 antog riksdagen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken.2 Handlingsplanen anger den framtida inriktningen. FN:s principer för äldre personer har varit vägledande. Mål för folkhälsan I riksdagens Mål för folkhälsan3 anges elva målområden som utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Målområdena berör också de äldres hälsa och välbefinnande. Folkhälsoperspektivet ska genomsyra samtliga verksamheter i en kommun. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre År 2006 antog riksdagen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre4 och olika ekonomiska satsningar. Planen omfattar de kommande tio årens utveckling av vården och omsorgen av äldre och delas in i sex olika utvecklingsområden: Utvecklingsområde 1: Bättre vård och omsorg om de mest sjuka Det är viktigt att äldre och deras anhöriga känner tillit och trygghet till vården och omsorgen om äldre. Det finns idag brister som behöver rättas till avseende tillgång till rehabilitering, hur vårdbehovet för svårt sjuka äldre tillgodoses, graden av läkarmedverkan i hemsjukvården i såväl ordinärt som särskilt boende samt användning och förskrivning av läkemedel. Läkemedelsgenomgångar kan bidra till ökad livskvalitet. Inom utvecklingsområdet finns också satsningar avseende nutritionsarbete och särskilda satsningar för att förbättra kvaliteten i demensvården. Utvecklingsområde 2: Trygghet i boendet Goda bostäder som tillgodoser individens behov och som är anpassade till den enskildes förutsättningar är viktiga för äldres välbefinnande och hälsa. Medel finns att söka sedan år 2007 för att stimulera tillkomsten av fler platser i det särskilda boendet. Utvecklingsområde 3: Den sociala omsorgen Den enskilde måste kunna få den hjälp och det stöd som behövs för att kunna bo kvar i ordinärt boende. Det är viktigt att stödet fortsättningsvis omfattar såväl omvårdnad, sociala uppgifter och serviceuppgifter som medicinska och socialpedagogiska uppgifter. Hemtjänst ska inte begränsas till enbart personlig omvårdnad. Ökat samarbete med frivilligsektorn betonas. Kommunerna erbjuds stöd för kvalitetsutveckling i kost-, närings- och måltidsfrågor. Framtagande av ett nationellt styrdokument för vård och omsorg om äldre är likaså en del i utvecklingsområdet. Utvecklingsområde 4: Nationell likvärdighet och lokal utveckling Alla har rätt till en likvärdig vård och omsorg av god kvalitet, oavsett var de bor och oavsett inkomst och ursprung. Socialstyrelsen har i uppdrag att leda ett utvecklingsarbete med syfte att utveckla riktlinjer och annan vägledning för vården och omsorgen om äldre, att ta fram kvalitetsindikatorer samt att främja utvecklingen av kvalitetsregister. Stöd till strategisk teknikutveckling är också viktigt. Utvecklingsområde 5: Förebyggande arbete Förstärkta resurser behövs för kommunernas förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Utvecklingsområdet omfattar insatser såsom förebyggande hembesök, möjligheter till fysisk aktivitet, lokala centrum för det förebyggande arbetet och insatser för att förebygga fallolyckor. 29

Utvecklingsområde 6: Personalen Inom utvecklingsområdet föreslås att ett nationellt system för yrkeskrav, kompetensutveckling och åtgärder för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. System för erkännande och bevis på yrkeskompetens samt yrkesbenämningar är också av betydelse för framtida kompetensförsörjning. Det är angeläget att arbetet och arbetsplatserna utvecklas så att personalen ges möjlighet till delaktighet och utveckling i sitt arbete för att främja trivsel, hälsa och yrkeskunnande. Ledningssystem för kvalitet i verksamheten Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet5 ska tillämpas i verksamhet enligt SoL och LSS. 30

7 BILAGA 3 ANTAGNINGSSTATISTIK Kommunala yrkesprogram: Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Bygg- och anläggningsprogrammet 260 269 Plus 9 platser Barn- och fritidsprogrammet 177 280 Plus 103 platser El- och energiprogrammet 140 167 Plus 27 platser Fordons- och transportsprogrammet 159 204 Plus 45 platser Handels och administrationsprogrammet 108 183 Plus 75 platser Hantverksprogrammet 142 214 Plus 72 platser Hotell- och turistprogrammet 62 92 Plus 30 platser Industritekniska programmet 93 162 Plus 69 platser Naturbruksprogrammet 235 270 Plus 35 platser Restaurang- och livsmedelsprogrammet 114 123 Plus 9 platser VVS- och fastighetsprogrammet 60 77 Plus 17 platser Vård- och omsorgsprogrammet 171 190 Plus 19 platser Summa 1721 2231 Totalt 510 lediga platser Källa: www. gymnasiestudera.se - Antagningsstatistik angående kommunala och fristående gymnasieprogram i Östergötland och Tranås 2011/2012. 31

Fristående yrkesprogram (friskolor): Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Bygg- och anläggningsprogrammet 83 78 Överintag på 5 elever Barn- och fritidsprogrammet 48 43 Överintag på 5 elever El- och energiprogrammet 127 237 Plus 110 platser Fordons- och transportsprogrammet 37 51 Plus 14 platser Handels och administrationsprogrammet 66 103 Plus 37 platser Hantverksprogrammet 93 190 Plus 97 platser Hotell- och turistprogrammet 25 32 Plus 7 platser Industritekniska programmet 49 89 Plus 40 platser Naturbruksprogrammet 17 58 Plus 41 platser Restaurang- och livsmedelsprogrammet 58 91 Plus 33 platser VVS- och fastighetsprogrammet 32 39 Plus 7 platser Vård- och omsorgsprogrammet 46 32 Överintag på 14 elever Summa 681 1043 Totalt 386 lediga platser samt ett överintag på 24 elever på tre program Källa: www. gymnasiestudera.se - Antagningsstatistik angående kommunala och fristående gymnasieprogram i Östergötland och Tranås 2011/2012. 32

8 BILAGA 4 BEVILJADE YH-PLATSER Östergötland 2011 Teknik och tillverkning 561 Ekonomi, administration och försäljning 558 Transporttjänster 285 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 258 Hotell, restaurang och turism 165 Samhällsbyggnad och byggteknik 90 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 60 Friskvård och kroppsvård 24 Källa: Matchningsläget på arbetsmarknaden Regionförbundet Östsam 33

9 BILAGA 5 INTERVJUGUIDE 9.1 Del 1 Omvärld Vilka är de stora förändringarna och trenderna idag som påverkar Äldreomsorgen/Psykiatrin/LSS? Om vi utgår ifrån dessa förändringar och trender, vilka specifika yrkesgrupper kommer att behövas om fem år och framåt? Vilka legitimationsyrken kommer att behövas? Vilka icke-legitimerade yrken kommer att behövas? Hur kommer innehållet i arbetet att förändras för dessa yrkesgrupper om fem år och framåt? Vilken specifik kompetens inom dessa yrkesgrupper kommer att vara nödvändig om fem år och framåt? Vilka generella kompetenser bör alla medarbetare ha inom Äldreomsorg/Psykiatri/LSS oavsett yrkesgrupp? Finns det någon yrkesgrupp eller kompetens som inte finns idag men som kommer att behövas om fem år och framåt? Om ja, vilken? 9.2 Del 2 Utbud av arbetskraft Arbetsmarknaden Vilka yrkesgrupper är det brist på på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av på arbetsmarknaden? Finns det ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper är underrepresenterade av män? Vilka yrkesgrupper är underrepresenterade av kvinnor? Utbildningar Bidrar följande utbildningar med den kompetens som behövs inom Äldreomsorg/Psykiatri/LSS? Universitet/Högskola Gymnasieutbildning YH - utbildning Om nej, vilken kompetens saknas? 34

Fungerar samverkan bra mellan följande utbildningar och Äldreomsorg/Psykiatri/LSS idag? Universitet/Högskola Gymnasieskola YH utbildning Om nej, varför inte? Migration Är pendlingssystemet/kollektivtrafiken idag tillräckligt bra för att ni ska kunna attrahera arbetskraft? Om nej, hur kan den förbättras? Kommer ni att behöva anställa personer från utlandet om fem år och framåt för att kunna tillgodose kompetensbehovet? Om ja, vilka yrkesgrupper? Från vilket land? Vilket kön? 9.3 Del 3 Efterfrågan på arbetskraft Utveckling av verksamheten och teknisk utveckling Har ni genomfört några förändringar/utvecklingar/omorganiseringar inom Äldreomsorg/Psykiatri/LSS som kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft? Vilka förändringar? Hur kommer dessa förändringar att påverka efterfrågan på arbetskraft? Kommer dessa förändringar att påverka fördelningen av män och kvinnor? Vilken teknisk utveckling påverkar Äldreomsorg/Psykiatri/LSS? Hur påverkar den tekniska utvecklingen efterfrågan på arbetskraft? Vårdtagarnas behov Vad har vårdtagarna för behov? Hur kommer dessa behov att påverka efterfrågan på arbetskraft i framtiden? Kan vårdtagarnas behov komma att påverka fördelningen av män och kvinnor? Budget och framtida ekonomiskt utrymme Är budget och ekonomiskt utrymme en möjlighet eller ett hinder för att kunna tillgodose kompetensbehovet? På vilket sätt är det en möjlighet eller ett hinder? 35