Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Relevanta dokument
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

SWEDIABKIDS-IQ1projektet

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Vad är kliniska mikrosystem?

I boken Urban Express

Blodketonmätning används för att påvisa insulinbrist. Frida Sundberg 2017

En guidad tur i kostdjungeln

Metoddokument Processorienterat arbetssätt

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Förbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping

Senior alert och palliativ vård

Diabetesklubben

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Barn som anhöriga 5,6,7 november

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge

A Glimpse Into The Role of The Esther Coaches in Jonkoping County, Sweden

CGM- vilken evidens finns för nyttan och hur gör vi? Barnveckan i Karlstad 2013 Eva Örtqvist, ALB Stockholm

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Neuropsykiatri och diabetes

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes

Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM) barnperspektiv. Eva Örtqvist ALB Stockholm

Systematiskt förbättringsarbete Primärvårdsforum 6 november 2014

Inspirera- Förnya- Utveckla

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Optimal habilitering

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Att coacha förbättringsarbete

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Kulturförändring med Senior alert

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

VÄRDEFORUM. skapar värden

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

som förbättrar vård och kvalitet

Vägen till Flippen Primärvårdsförvaltningen Landstinget i Kalmar län

Nationella Kvalitetsregister

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

Vad vill vi åstadkomma?

Körschema :50 12:50 Lunch

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Nationella riktlinjer 2010

Att välta ett landsting

Energi att leva livet

Kontinuerlig blodsockermätning

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...


Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR BARN OCH UNGDOMAR MED TYP 1-DIABETES

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Sammansättning av teamet

Sex år med diabetesprocessen på SÄS

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni maj 2015

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Checklista Diabetescoach Uddevalla

Transkript:

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se

HbA1c: 50 mmol/mol = 6.7% DCCT 58 mmol/mol =7.5% DCCT 70 mmol/mol = 8,5% DCCT

Medel-HbA1c, mmol/mol uppdelat på kön.. 2012:7,7% 2016: Ca 7,3% Swediabkids 2016

Klinikernas medel-hba1c (mmol/mol). Swediabkids 2016

2010: 64 mmol/mol = 8%

Skillnad mellan kliniker, inte bara HbA1c: Budskap till patienter och föräldrar Team med lågt / sänkt HbA1c Team med högt HbA1c Tydligt budskap Engagemang Positiv attityd Lägre HbA1cmålvärde Upplevelse av välfungerande team Vagt budskap Mindre strikt Behov av ramar Upplevelse av icke fungerande team Hanberger et al. Diabetes Research and Clinical Practice. June 2012

Förbättringsprogram Swediabkids IQ 1-3 36 av 42 team från olika delar av Sverige Antal patienter/team varierar: 50 650 Totalt ca 6000 pat (90%) berörs IQ1 våren 2011 IQ2 hösten 2012 IQ3 hösten 2014 Peterson, Hanberger, Akesson, Bojestig, Andersson Gäre, Samuelsson. Plos One 2014 Samuelsson, Åkesson, Peterson, Hanas, Hanberger. Pediatr Diabetes, 2016

Swediabkids IQ: ett systematiskt förbättringsarbete med stöd av nationellt kvalitetsregister SWEDIABKIDS används Hitta förbättringsområden Uppföljning av resultat Vad blir effekten av ett utbildningsprogram för barndiabetesteam i Sverige? SWEDIABKIDS Ulf Samuelsson, Registerhållare Lena Hanberger Karin Åkesson Landstinget i Jönköpings Län Anette Peterson Boel Andersson-Gäre Mats Bojestig

En coach i varje team En dags utbildning innan första seminariet Förväntningar Programmets innehåll Introduktion till instrument och metoder Vid seminarierna: Lunchmöten Mellan seminarierna: Telefonkonferenser Marjorie M Godfrey

Metod Multiprofessionella team genomgår ett förbättringsprogram och följs under 1,5 år Lärandeseminarier LS 1 LS 2 LS 3 LS 4 Aktiva perioder Uppföljning UM 1 UM 2 Mätperiod Månader Mars-11 maj-11 sept-11 nov-11 vår-12 höst-12

Verktyg som används 5P (Purpose, Patients, People, Process, Patterns) Värdekompass Fiskbensdiagram Flödesschema Handlingsplan PGSA-hjulet

Svara på frågan: Varför har vi problem med...? Personal Samverkan med andra instanser Struktur för teamträffar Teamattityd Stor omsättning av dietister Dagis/skola Bup/ soc Förrådet Vaga riktlinjer/råd från teamet Aktualisera checklistor Otillräcklig utbildning av personal Olika förmåga att hantera sjukdomen Patient saknar verktyg 100 /500-regel Lägre HbA1c Omotiverade att träffa dietist Utb. om senkomplikationer Tydliggöra ledarskapet i teamet Glömmer insulindoser Tar för få blodsocker Ålder Fler pumpar Prata blodsocker, ej HbA1c! Omarbeta vårdplanen? Följa vårdplanen? Tydliggöra vårdplanen för patienten? Gruppträffar Patient Egenvård patientutbildning Vårdplan

Handlingsplan Problemområden Åtgärder Ansvarig för genomförande 1. Okunskap om riktlinjer Inventera: G -mappen + Gula listan+ kostregistrering Pärm Stefan Tidsplan (klart när?) Status Testat? Genomfört? Före v 24 Klart 110719 1. Otydliga/inakt uella mål Uppdatera, Jan lämnar förslag Komplettering: Ketonmätning Värdering av P-glukos värde inför natten Hypoglykemi Jan Jan 31/8-11 111015 Klart 110912

Aktviteter / Testade förändringar Uppdaterade PM, riktlinjer och checklistor Gemensamt budskap till patienter och familjer Gemensamma mål Tätare mottagningsbesök för patienter med högt HbA1c Utbildning av personal på avdelningen Kolhydraträkning Förberedelser inför besöken Arbeta aktivt med registret vid besök

Continued improvement of metabolic control in Swedish pediatric diabetes care Samuelsson U, Åkesson K, Peterson A, Hanas R, Hanberger L. Pediatric Diabetes 3 NOV 2016 DOI: 10.1111/pedi.12467 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pedi.12467/full#pedi12467-fig-0003

Continued improvement of metabolic control in Swedish pediatric diabetes care Andel patienter med HbA1c <57 mmol/mol Pediatric Diabetes 3 NOV 2016 DOI: 10.1111/pedi.12467 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/pedi.12467/full#pedi12467-fig-0002

Figur 4. Medel-HbA1c uppdelat på kön.. 2012 2013 2014 2015 2016 Hypo % 3,0 3,3 2,8 2,5 2,1 DKA % 1,0 0,9 0,6 1,0 0,7 Swediabkids 2016

Framgångsfaktorer Team building Gemensamt budskap Tydliga mål Person- och familjecentrerad vård Kunskap om ny teknologi (pumpar, CGM/FGM) Resultatuppföljning

Diabetes technology (CSII) 0-18 T1DM % CSII by clinic 2014 Clinics with lowest HbA1c (mean) in Sweden 2014 Swede n CSII % % CSII by age 2014 ISPAD 2015 Eva Örtqvist

Hur hittar vi vårt sätt att driva förbättringsarbete? Förankra hos ledningen Vilka ingår i ert team? Bestäm tid för möte avsätt längre tid än vanligt Formulera mål Fiskben/Probleminventering Gör en handlingsplan Bestäm mätetal, ansvarsområden, tidsplan Följ resultat Rapportera till ledningen

Charalampopoulos et al. Poster ISPAD 2016