EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11
Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2. Primär- och sekundärmedium... 3 1.3. Olika typer av publikperspektiv... 3 1.4. Tre typer av läsning av medietexter... 3 1.5. Publikbegreppet... 4 2. Dagens situation publiken kommer till tals... 4 Källförteckning... 5 2
1. Teorier rörande medieanvändarnas makt Jag har valt att inrikta mig på medieanvändarnas makt och inflytande och jag har tagit med nedanstående aspekter. 1.1. Användningsforskningen Användningsforskningen ägnar sig bland annat åt att förklara varför publiken väljer vissa medier. In på 1980-talet var detta den dominerande inriktningen inom publikforskningen. Den har bland annat gett en stor kännedom om vilka grupper som väljer olika medier och genrer (Nord & Strömbäck, 2012, s 347ff). Uses and Gratifications är en teoribildning där man särskilt betonar betydelsen av individuella och psykologiska faktorer vid val av medier och hur man använder dessa (Falkheimer, 2001, s 165). Teorin har mött kritik till viss del på grund av att man isolerat individen från dennes sociala och kulturella sammanhang. Detta har medfört att teorin efterhand har vidareutvecklats till att mer betona de sociala aspekterna på val och användning av medierna (Falkheimer, 2001, s 180ff) 1.2. Primär- och sekundärmedium Begreppen primär- och sekundärmedium har att göra med hur stor uppmärksamhet ett medium får av en person när den tar del av mediet (Gripsrud, 2011, s 18). Ett tydligt exempel på primärmedium är en biograffilm. På bion får filmen publikens fulla uppmärksamhet (i de flesta fall). Tidigare kunde man även betrakta TV:n som ett primärmedium men många gånger används den idag liksom radion som ett sekundärmedium. Man har igång TV:n/radion i bakgrunden medan man sysslar med annat under tiden. 1.3. Olika typer av publikperspektiv Publikens motstånd mot/reaktion på mediernas budskap kan delas in i tre olika perspektiv, den selektiva, den tolkande och den expressiva publiken. Selektiva: i dagens samhälle finns det allt fler medier och kanaler som slåss om publikens gunst. Olika människor har olika preferenser rörande hur man använder sig av medierna och också vilket liv man lever. Detta har inflytande på valet av medier och kanaler. Tolkande: individen gör sin tolkning av mediebudskapet utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. Expressiva: information som publiken tar del av via medierna läggs till i de sociala processer som formar individens identitet. (Nord & Strömbäck, 2012, s 346ff) 1.4. Tre typer av läsning av medietexter Stuart Hall, sociolog och ledare för Centre for Contemporary Cultural Studies (Birminghamskolan), har lanserat tre olika begrepp för hur man läser medietexter, nämligen den dominerande, den oppositionella och den förmedlande läsningen. 3
Dominerande läsning: läsaren/betraktaren tolkar texten på samma sätt som avsändaren har tänkt sig. Oppositionell läsning: läsaren/betraktaren motsäger sig den tolkning som avsändaren lagt in i budskapet. Förmedlande läsning: är en slags blandning av de två andra där man delvis är kritisk till budskapet. (Gripsrud, 2011, s 90ff) 1.5. Publikbegreppet Det finns ett antal olika begrepp som kan användas för att beteckna mottagaren i en kommunikationsprocess, som mottagare, målgrupper, publik eller deltagare. Vilket begrepp man använder visar vilken roll man ger mottagaren (Falkheimer, 2001, s 163). Publikbegreppet har förändrats genom åren. Förr pratade man om masspublik och massmedier medan man idag har en mer selektiv publik och i vissa fall även medskapare av innehållet i de olika medierna. Man brukar se publiken som både marknad och publik (Nord & Strömbäck, 2012, s 292ff). 2. Dagens situation publiken kommer till tals Det finns flera historiska faser inom forskningen om mottagarsidan i medifierade kommunikationsprocesser. Den ena är effektforskningen där man betraktar kommunikationsprocessen som en ganska enkelriktad process från sändare till mottagare. Nästkommande fas är användningsforskningen där man betonar mottagarens användning, behov och förväntningar. En av de framträdande teorierna inom detta område är Uses and Gratifications (Falkheimer, 2011, s 164ff). Under senare år har det skett en förändring i hur människor använder sig av de olika beståndsdelar som medielandskapet innehåller. Enligt Jostein Gripsrud (2011, s 45) har medierna i stort sett kvar sin funktion men digitaliseringen har medfört att mediernas form har förändrats. För vissa medier har det skett en förskjutning från att ha varit ett primär- till att bli ett sekundärmedium. I TV:s barndom och några årtionden framåt när det enbart fanns några få kanaler att välja på, hade TV:n en central roll som primärmedium. Efterhand har bland annat ökningen av antal kanaler medfört att man i vissa sammanhang kan betrakta TV mer som ett sekundärmedium. Man kanske bara zappar runt mellan kanalerna utan att egentligen lägga fokus på vad det är man tittar på och ibland står bara TV på i bakgrunden. För TV:s del så har det även till viss del skett en förskjutning till att man använder sig av TV:s utbud men att man tar del av det via de Play-tjänster på internet som olika TV-bolag/-kanaler erbjuder (en del gratis och andra avgiftsbelagda). Detta gör att den selektiva publiken kan välja att se önskade program när det passar dem själva och inte behöver anpassa sig till programkanalernas tablåer. Den ökade selektiviteten tillsammans med polariseringen på grund av den tekniska utvecklingens individanpassning har skapat större skillnader mellan olika personers medieval (Falkheimer, 2011, s 184ff). Enligt Falkheimer har dock 4
fortfarande de svenska public-service-kanalerna och lokaltidningarna en central roll. Jag har hittills i den här redovisningen huvudsakligen använt mig av begreppet publik men som jag nämnde i punkt 1.5 ovan så kan det vara svårt att enbart använda sig av ett begrepp när det gäller mottagare av medierna. Fler och fler medier blir interaktiva dvs. mottagaren kan framföra sina åsikter och påverka innehållet i olika mediesammanhang. I vissa fall kan man prata om att publiken är medproducenter. Om jag minns rätt så har SVT under senare år experimenterat med interaktiva serier där publiken haft möjlighet att styra hur handlingen skall gå vidare. Jag har själv inte sett någon av dessa serier så jag vet inte i detalj hur detta har fungerat. Producenter och medproducenter har allmänheten möjlighet att vara via alla de olika sociala medier etc. som finns på internet. Där kan man lägga upp egna bloggar, lägga ut klipp på Youtube, starta diskussionsforum och mycket mer. Man har även möjlighet att lägga in kommentarer på papperstidningarnas nätupplagor. Det går lätt och snabbt att uttrycka sina åsikter. Jag är av den uppfattningen att de som då kommer till tals främst är de som ägnar sig åt oppositionell och delvis förmedlande läsning. Med detta anser jag att det är sällan man lägger in en kommentar om man samtycker med aktuell artikel (dominerande läsning), utan det är oftast de som helt eller delvis motsäger sig informationen de delgivits som reagerar och kommenterar. Källförteckning Falkheimer, J. (2001) Medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Gripsrud, Jostein (2011) Mediekultur Mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. Nord, L. och Strömbäck, J. (red.) (2012) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur. 5