Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren
Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner 2
Vad kännetecknar en marknad? På en marknad möts köpare och säljare av en vara eller tjänst och någon form av transaktion genomförs. Kan vara en fysisk plats (torget, en traditionell auktion) eller till exempel över Internet. Omges av formella och informella spelregler. Definitionen av en marknad kan bland annat bero på små skillnader i produkten, tidpunkten eller platsen den säljs på. 3
Efterfrågan, D (demand) Den efterfrågade kvantiteten beror bland annat på följande faktorer: Priset på varan Inkomst (normala och inferiora varor) Preferenser Priset på substitutions- och komplementvaror Förväntningar om framtida priser och inkomst Befolkning 4
Efterfrågekurvan Ett matematiskt samband som visar hur många enheter konsumenterna efterfrågar vid givna priser eller omvänt hur mycket konsumenterna är beredda att betala för givna kvantiteter. Vertikal tolkning: Börja vid kvantitet, gå upp till kurvan, läs av nivån på priset Horisontell tolkning: Börja vid priset, gå ut till kurvan, läs av den efterfrågade kvantiteten P=f(QD) QD=f(P) 5
6 Efterfrågekurvan
Efterfrågan på lakritsremmar Pris per rem (P) Vertikal tolkning: För att alla ska köpa en lakritsrem var får priset som högst vara 20 kr Horisontell tolkning: Vid priset 8 kr kommer konsumenterna vilja köpa 4 lakritsremmar per person Antal köpta remmar per person och dag (Q) 7
Lagen om efterfrågan När priset på en vara minskar så kommer konsumenterna att efterfråga en högre kvantitet av varan. Substitut Inkomst En viktig skillnad: En prisförändring leder till att vi rör oss längs med efterfrågekurvan förändring i efterfrågad kvantitet. Alla övriga förändringar som påverkar efterfrågan leder till skift av kurvan förändring i efterfrågan. 8
Exempel: Efterfrågan Antag att efterfrågekurvan för vara X ser ut enligt följande: P=100 0,5QD Visa efterfrågefunktionen grafiskt. Vad händer med efterfrågan för vara X i följande fall? 1.Priset på vara X stiger. 2.Konsumenternas inkomster stiger och vara X är en normal vara. 3.Konsumenteras inkomst stiger och vara X är en inferior vara 4.Priset på komplementvaran Z sjunker. 9
10 Faktorer som påverkar efterfrågan
Utbudet, S (supply) Den utbjudna kvantiteten beror bland annat på följande faktorer: Priset på varan Produktionskostnad för varan Pris och tillgänglighet på produktionsfaktorer Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet) Antalet producenter Förväntningar om framtida prisnivåer Statliga regleringar Väder 11
Utbudskurvan Ett matematiskt samband som visar hur många enheter producenterna bjuder ut vid givna priser eller omvänt hur mycket producenterna vill ha betalt för givna kvantiteter. Kurvan visar olika kombinationer av pris och kvantitet där producenterna är nöjda (de vill alltid ha högre pris) Kan tolkas vertikalt och horisontellt 12
13 Utbudskurvan
Pris per rem (P) Utbudet av lakritsremmar Vertikal tolkning: För att producenterna ska tillverka två lakritsremmar år varje person måste de få minst 8 kr per såld rem Horisontell tolkning: Vid priset 20 kr kommer producenterna vilja sälja 5 lakritsremmar till varje person Antal köpta remmar per person och dag (Q) 14
Utbudskurvan har (normalt) en positiv lutning (undantag: bostäder, jordbruk). Ju högre pris desto mer är producenterna villiga att bjuda ut på marknaden. Ju mer som produceras desto dyrare (på kort sikt). Viktigt att även här skilja på ett skift av kurvan och en rörelse utmed kurvan 15
Exempel: Utbud Anta att utbudskurvan för vara X ser ut enligt följande: P = 50 + 0,5 Q s Visa utbudsfunktionen grafiskt Vad händer med utbudet för vara X i följande fall? 1. Priset på vara X stiger 2. Producenterna som tillverkar vara X blir mer produktiva 3. En viktig insatsvara i produktionen av vara X stiger i pris 16
17 Faktorer som påverkar utbudet
Jämnvikt på marknaden Jämvikt uppstår då både säljare och köpare är nöjda, dvs där: Utbud = Efterfrågan, D = S Jämnvikten visas av den punkt där utbuds och efterfrågekurvorna skär varandra Det pris och den kvantitet där konsumenterna efterfrågar lika mycket som producenterna är villiga att sälja. Om priset av någon anledning ligger över jämviktspriset uppstår ett utbudsöverskott. (Det är fler som vill sälja varan än vad som vill köpa den) Om priset av någon anledning ligger under jämviktspriset uppstår ett efterfrågeöverskott. (Det är fler som vill köpa än som vill sälja) 18
19 Jämnvikt
Pris per rem (P) Jämnvikt för lakritsremmar Antal köpta remmar per person och dag (Q) 20
Exempel: Jämnvikt Anta att utbuds- respektive efterfrågefunktionerna för en marknad ser ut enligt följande: P = 50 + 0,5Q s P = 100 0,5Q D a) Vid vilket pris och vilken kvantitet kommer jämnvikt att råda? b) Hur stort kommer utbudsöverskottet vara om priset är 80 kr? c) Hur stort är efterfrågeöverskottet som uppstår om priset är 70 kr? 21
Anpassning till jämnvikt Hur sker anpassningen till jämvikt på marknaden om det rådande priset överstiger jämviktspriset? Producenterna är missnöjda eftersom de p.g.a. utbudsöverskottet inte får sälja alla enheter de vill till det rådande priset. Det finns därför incitament för producenterna att sänka priserna. Det är bättre att sänka priserna och sälja fler enheter till det lägre priset än att inte sälja dem alls (så länge P > MC). Incitamentet finns kvar så länge utbjuden kvantitet är större än efterfrågad kvantitet. Producenterna kommer att bjuda under varandra till dess att vi åter hamnar i jämvikt. 22
Anpassning till jämnvikt Hur sker anpassningen till jämvikt på marknaden om det rådande priset understiger jämviktspriset? Konsumenterna är missnöjda eftersom de inte kan köpa så många enheter de vill till det rådande marknadspriset. Det finns konsumenter som är beredda att betala mer än det rådande marknadspriset och därmed kommer de att bjuda över varandra. Detta incitament finns kvar så länge efterfrågad kvantitet är större än utbjuden kvantitet. Priset stiger tills vi åter hamnar i jämvikt. 23
Reglerade marknader Pristak Lagstiftning om ett maximipris. Marknadspriset får inte överstiga detta på förhand bestämda pris. Om pristaket ligger över det pris som skulle råda på en fri marknad får det ingen effekt. Om pristaket däremot ligger under jämviktspriset kan ett bestående efterfrågeöverskott skapas. 24
Reglerade marknader Prisgolv Lagstiftning om ett minimipris. Marknadspriset får inte understiga detta på förhand bestämda pris. Om prisgolvet ligger under det pris som skulle råda på en fri marknad får det ingen effekt. Om prisgolvet däremot ligger över jämviktspriset kan ett bestående utbudsöverskott skapas. Staten tar på sig att köpa upp utbudsöverskottet. 25
Exempel: Reglerade marknader pristak Hyresmarknaden är en marknad som ofta utsätts för prisregleringar. Antag att hyresmarknaden i nuläget befinner sig i jämvikt vid hyran 250kr/m2, men att regeringen tycker att denna hyra är för hög. Man vill därför införa ett pristak på 200kr/m2. Hur skulle detta påverka marknaden? Utgå ifrån att utbuds- och efterfrågefunktionerna har följande utseende: P=100+0,6Qs P=500 QD 26
Hur påverkar skatter jämvikten? Skatter En skatt kan läggas på antingen produktion eller konsumtion. En skatt, t, per producerad enhet gör att producenterna kräver ett pris som är S+t, för att man fortfarande ska vara beredd att sälja varan. Utbudskurvan förskjuts uppåt med skattens storlek. En skatt som läggs på konsumtion minskar efterfrågan. Det pris som konsumenten är villig att betala för varje given enhet sjunker med exakt skattens storlek, D-t. Efterfrågekurvan förskjuts nedåt med skattens storlek. Oavsett om skatten läggs på produktion eller konsumtion kommer utfallet att vara detsamma. Hur stor andel av skatten som betalas av konsument resp. producent bestäms av lutningen på utbuds- och efterfrågekurvorna. 27
Exempel: skatt på produktion Antag en marknad som befinner sig i jämvikt med utbudsrespektive efterfrågekurvor enligt nedan. Nu inför staten en skatt på 10 kr per producerad enhet av varan. Hur kommer detta att påverka jämvikten? Hur stor del av skatten bärs av konsument resp. producent? P=150+Qs P=500 1,5QD 28
Subvention = till producent Subventioner / Bidrag En subvention, per producerad enhet gör att producenterna kräver ett pris som är S-sub, för att man ska vara beredd att sälja varan. Utbudskurvan förskjuts nedåt med subventionens storlek. Bidrag = till konsument Ett bidrag som ges till konsumtion ökar efterfrågan. Det pris som konsumenten är villig att betala för varje given enhet stiger med exakt bidragets storlek, D+sub. Efterfrågekurvan förskjuts uppåt med subventionens storlek. Oavsett om subventionen ges till producent eller konsumtent kommer utfallet att vara detsamma. Hur stor andel av subventionen som går till konsument resp. producent bestäms av lutningen på utbuds- och efterfrågekurvorna. 29
Exempel: subvention Antag en marknad som befinner sig i jämvikt med utbudsrespektive efterfrågekurvor enligt nedan. Nu bestämmer sig staten att ge företagen en subvention på 10 kr per producerad enhet av varan. Hur kommer detta att påverka jämvikten? Hur stor del av subventionen tillfaller konsument resp. producent? P=150+Qs P=500 1,5QD 30
www.liu.se