ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Relevanta dokument
KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Årets Pt 2010 Tel

Diabetesutbildning del 2 Maten

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Maria Svensson Kost för prestation

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Prestationstriangeln

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

WHO = World Health Organization

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Varför ska man ha ett balanserat?

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Läsa och förstå text på förpackningar

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Återhämtningsmål direkt efter träning

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Tio steg till goda matvanor

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Alla delar är lika viktiga!

Näringslära En måltid

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Goda kostvanor - Näringslära

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Namn: Anders Andersson Datum:

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Vad påverkar vår hälsa?

Säter/Skedvi Hockey Kostföreläsning:

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Kost, prestation & hälsa. gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Kost för bra hälsa och prestation

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Transkript:

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse

MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF Forskat om återhämtning och metabol prestanda vid Umeå Universitet våren 2009 Undervisat inom Näringsfysiologi samt Energimetabolism vid Umeå Universitet Projektledare Framgångscentrum Sjuhärad

IDAG TAR VI UPP Allmän Näringslära Vilken betydelse har kosten för hälsa, immunförsvar och prestation? Varför ska jag inta dessa mängder (ur fysiologisk synpunkt) Energiomsättning och energibalans Hur mycket energi ska vi inta? Vad påverkar en individs energibehov? Finns det tillfällen då timing av energigivare är extremt viktigt? Dieter och dietmetoder

ENERGIOMSÄTTNING Tre komponenter: Basalomsättning (styrs av kroppssammansättning) Födans termogena effekt (10% av daglig energiomsättning) Fysisk aktivitet

ENERGIOMSÄTTNING Ju högre aktivitetsnivå, desto mindre procentuell andel av den totala energiomsättningen kommer från BMR Basalomsättning (BMR) Kvinna - 1300 Kcal Man - 1700 Kcal

ENERGIOMSÄTTNING Aktiv man - ca 3500 kcal Aktiv kvinna - ca 2500 kcal

KOST OCH IDROTT Högre träningsbelastning Fler träningspass Hårdare träningspass Kortare återhämtning Flera pass per dag Tung belastning kräver lång återhämtning Vilken betydelse har kosten för: 1. Prestationen 2. Återhämtningen 3. Önskad träningseffekt 4. Immunförsvaret

J-KURVAN J-kurvan

KOLHYDRATER Sädeslag, bröd, pasta, ris, potatis, bulgur, quinoa, socker, frukt Lagras i kroppen som muskel och leverglykogen Huvudsakliga energikällan vid högintensivt arbete (muskelglykogen) Upprätthåller blodsockret (leverglykogen) Bränsle till centrala nervsystemet och immunsystemet Nysockerbildning (glukoneogenes)

KOLHYDRATER Kolhydrater Snabbaste energikällan Sockerarter Läsk, godis, juice, frukt Stärkelse Potatis, ris, pasta, bröd, baljväxter Kostfibrer Ger ingen energi

FIBRER Baljväxter, frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, spannmål, frön Motverkar förstoppning Sänker blodfetterna Balanserar blodsockret Minskad risk för cancer Stärker immunförsvaret (probiotika)

GLYKEMISKT INDEX Rankar livsmedlen utifrån deras glukossvar. GI-värdet på ett livsmedel/en måltid kan förutsäga blodglukos efter måltid. Baseras på hur snabbt ett livsmedel bryts ner och absorberas i tarmen. GI värdet avser den mängd av ett livsmedel som motsvarar 50 g tillgängliga kolhydrater. GI: definition: Ytan under blodglukoskurvan efter testprodukten i % av motsvarande yta efter en lika stor mängd kolhydrat från en referensprodukt (vitt bröd eller sockerlösning) x 100.

GL - GLYCEMIC LOAD Korrigerar det faktum att olika livsmedel ger olika mängd kolhydrater per portion. Mäter den faktiska belastningen av en normal portion Innehåller livsmedlet lite kolhydrater per portion spelar det glykemiska indexet väldigt liten roll. GL beräknas enligt: GL = (gram kolhydrater i en portion x GI) / 100.

FETT Olja, smör, nötter, fet fisk, ägg, advocado, majonnäs. Skydda inre organ som hjärta, lever, mjälte, njure, hjärna. Utgångämne till Steoridhormoner som tex kortisol, testosteron och östrogen. Huvudsakliga bränslet vid lågintensiva och uthålliga idrotter. Viktigt energikälla. Essentiella fettsyror Linolsyra Alfa linolen syra

FETT Fetter Mättade Omättade Enkelomättade Omega-6 Fleromättade Omega-3

PROTEIN Kött, fisk, fågel, baljväxter, mjölk, ägg Byggsten i kroppen till exempelvis muskler, hud, hår samt viktiga hormoner Kan inte lagras i kroppen utan måste konstant tillföras via kosten Sker en konstant uppbyggnad/ nedbrytning av kroppsprotein När intag av protein sker i förhållande till träningspasset är av stor betydelse

ENERGIBALANS När din energiförbrukning matchar ditt energiintag. Intag Förbrukning

NEGATIV ENERGIBALANS Vi förbrukar mer än vad vi äter. Resulterar i viktnedgång. Intag Förbrukning

POSITIV ENERGIBALANS Vi äter mer än vad vi förbrukar. Leder till viktuppgång Förbrukning Intag

ENERGIBEHOV Hur påverkar energiöverskottet viktuppgången? Ex. 50g socker (5dl Fanta) utöver ens energibehov= 200 kcal dag, 73 000kcal/ år samt 2190 000kcal/30 år Motsvarar 284 kg i fettmassa Större kroppsvikt, större energiförbrukning Anpassning till energiintag

NÄR OCH HUR OFTA? 5-6 måltider - Jämnt blodsocker - Lättare att täcka energibehovet MÅLTIDSORDNING Frukost 25 % lunch 25-30 % middag 25-30 % 5-10 % 5-10 % 5-10 %

När skall jag äta? Mellanmål innan passet Middag efter passet Träning 18.00 ALTERNATIV MÅLTIDSORDNING Frukost 25 % lunch 20-25 % middag 20 % 5 % 10-15 % 10-20 %

FRUKOST Frukost aktiv Man Havregrynsgröt (2,5 dl torrvikt) Lingonsylt (2 msk) Mjölk (3 dl) 1 smörgås med smör och ost 1 banan Frukost aktiv kvinna Havregrynsgröt (1,5 dl torrvikt) Lingonsylt (1 msk) Mjölk (2 dl) 1 smörgås med smör och ost 1 äpple

TALLRIKSMODELLEN vanliga modellen För idrottare

LIVSMEDELSVERKETS 5 KOSTRÅD 1. Mycket frukt och grönsaker (500gram per dag) 2. Ät fisk ofta (3 ggr i veckan) 3. Ät fiberrikt bröd till varje måltid 4. Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat. 5. Välj gärna nyckelhålsmärkt

OM JAG INTE ÄTER EFTER TRÄNINGEN?! Glukagon Adrenalin Kortisol (> 1,5 h) Energiintag Insulinpåslag Energiintag Insulinpåslag

Återhämtningsmål Innehåll: Gainomax Näringsvärde... 250ml Energi... 1075kJ/250kcal Protein... 20g Kolhydrater... 40g Rekommendationer: Ca 10-15 gram protein och Ca 50-100 gram kolhydrater 0-60 min efter avslutat pass

När skall jag äta? Mellanmål innan passet Middag efter passet Träning 18.00 ALTERNATIV MÅLTIDSORDNING Frukost 25 % lunch 20-25 % middag 20 % 5 % 10-15 % 10-20 %

DIETER Nya trender Svårt att kunna värja sig mot all information För viktnedgång: Fettsnål diet Låg/ hög kolhydratdiet GI - metoder Inga kolhydrater (atkins) Zon-diet Stenålderskost Hög fett diet 4/6/8 veckors program Vad fungerar? Vad tror ni?

Studien: 811 personer 4 grupper Hög/låg kolhydrat Hög/låg fett Comparison of Weight- Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrates. Volume 360:859-873, February 26, 2009 Number 9

VAD BETYDER DETTA? Oavsett diet eller metod så handlar viktnedgång eller viktuppgång HUVUDSAKLIGEN av energibalansen. Positiv energibalans- viktuppgång Negativ energibalans- viktnedgång Denna energibalans måste hållas konstant över tid! Intag Förbrukning

TACK! Med hopp att inspirera!