Den våldsutövande mannen som vilken man som helst?

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Linn Johansson Den våldsutövande mannen som vilken man som helst? En diskursanalys av hur mäns våld mot kvinnor förstås i regeringens handlingsplan The violent man - that any man? A discourse analysis of how violence against women is understood in the Government's Action Plan Statsvetenskap III C-uppsats Datum/Termin: 2012/HT Handledare: Arne Larsson Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammandrag C-uppsats i Statsvetenskap av Linn Johansson, HT -12. Handledare: Arne Larsson Den våldsutövande mannen som vilken man som helst? En diskursanalys av hur mäns våld mot kvinnor förstås i regeringens handlingsplan Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur mäns våld mot kvinnor förstås i regeringens policydokument Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Forskningsfrågan som undersökningen ämnar besvara är huruvida det är en könsmaktsförståelse som genomsyrar handlingsplanen. För att undersöka detta har jag i sin tur utgått från två mer specifika frågeställningar: - Vad anser man vara det huvudsakliga problemet med mäns våld mot kvinnor? - Vilka orsaker ser man till mäns våld mot kvinnor? Det empiriska materialet i undersökningen består av regeringens handlingsplan. Med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska ansats What s the problem approach, har viktiga mönster i materialet kunnat utrönas. Tidigare forskning och feministisk teori har sedan legat till grund för analysen av handlingsplanen. Vad gäller den första frågeställningen så fann jag att regeringen främst ser mäns våld mot kvinnor utifrån ett barnperspektiv och som ett problem för hela samhället. Som förklaring till våldet hänvisar man till egenskaper hos de enskilda män som utövar våld i relativt hög grad samt till kulturella faktorer. Vissa inslag av en könsmaktsförståelse finns men min bedömning är att denna förklaringsmodell är underordnad ett avvikelsetänkande som det ovanstående kan ses som ett uttryck för. Abstract Essay in Political Science by Linn Johansson, autumn term 2012. Supervisor: Arne Larsson "The violent man - that any man? A discourse analysis of how violence against women is understood in the Government's Action Plan" The purpose of this essay is to identify how violence against women is understood in the government's policy action plan called Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot

kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. The main issue that the study is based on, is whether there is a feminist gendered understanding that permeates the action plan. To examine this, I have formulated two more specific questions: - What is considered to be the main problem of men's violence against women? - What is considered to be the reasons for men's violence against women? The empirical material of the study consists of the government's action plan. With the help of Carol Bacchis discourse analytical approach "What's the problem approach", important patterns in the material have been detected. Previous research and feminist theory has in turn been the basis for the analysis of the action plan. Regarding the first question, I found that the government primarily looking at men's violence against women from a child's perspective, and as a problem for the whole society. The main causes of male violence against women that the government refers to are particular characteristics of the individual men who use violence and also cultural factors. Some elements of a feminist gendered understanding can be identified, but my assessment is that this explanation is subordinate to a deviation thinking.

1. INLEDNING...6 1.1. Bakgrund och ämnesval...6 1.2. Syfte och frågeställningar...8 1.3. Centrala begrepp...8 1.4. Material och avgränsningar...10 1.5. Disposition...11 2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI...12 2.1. Svensk forskning...12 2.1.1. Slagen dam...12 2.1.2. Slag i luften...13 2.1.3. Mäns våld mot kvinnor ett diskursivt slagfält...14 2.2. Från privat till offentligt problem...14 2.3. Olika perspektiv i den offentliga debatten...17 2.4. Feministisk teori...18 2.4.1. Kön som maktordning...20 2.4.2. Förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor...20 3. METOD...23 3.1. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter...23 3.2. Diskursanalys i praktiken...24 3.2.1. What s the problem approach...25 3.3. Analysprocessen...26 3.3.1. Analysverktyget...27 4. FÖRESTÄLLNINGAR OM MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I HANDLINGSPLANEN...30 4.1. Vad är problemet med mäns våld mot kvinnor?...30 4.1.1. Brott mot de mänskliga rättigheterna...30 4.1.2. Brist på jämställdhet...31 4.1.3. Barnperspektivet...32 4.1.4. Ett problem för hela samhället...32 4.1.5. Sammanfattning...33 4.2. Förklaringar till våldet...33 4.2.1. Vanliga och ovanliga män...34 4.2.2. Kulturella förklaringar...35 4.2.3. De utsatta kvinnorna...36 4.2.4. Kön och makt...36

4.2.5. Sammanfattning...38 4.3. Könsmaktsförståelse eller avvikelsetänkande?...39 4.3.1. Problembilden...39 4.3.2. Antagandena...41 5. SLUTSATSER OCH DISKUSSION...45 5.1. Slutsatser...45 5.2. Diskussion kring effekter av problemförståelsen...45 5.3. Reflektion över undersökningens trovärdighet...47 5.4. Förslag på vidare forskning...48 REFERENSFÖRTECKNING...50

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund och ämnesval I regeringens plan för jämställdhetsarbetet benämns mäns fysiska, sexuella och psykiska våld mot kvinnor som den mest akuta jämställdhetsfrågan och som ett åsidosättande av mänskliga rättigheter. 1 Det råder således inget tvivel om att mäns våld mot kvinnor betraktas som en viktig politisk fråga idag. Denna syn på våld mot kvinnor har emellertid uppkommit först på senare år. Fram till någon gång under 1960-talet betraktades nämligen våld i nära relationer som en privat angelägenhet och ett naturligt inslag i den sexuella samvaron. 2 Det var först år 1990 som problemet kom att formuleras som en jämställdhetsfråga och maktrelationen mellan könen blev en del av problemförståelsen. 3 Att mäns våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem kan konstateras genom en mängd rapporter och utredningar som visar hur utbrett fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor är. En av dem är FN-rapporten The World s Women 2010 som presenterar statistik över olika former av våld mot kvinnor. Där konstateras att antalet kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp varierar mellan 4 procent och 44 procent. 4 Ett exempel på en nationell utredning är i sin tur Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, som visar att nära varannan kvinna över 15 år blivit utsatt för våld av en man. Av dem som utsatts för våld av en före detta make eller sambo så handlar det i över en fjärdedel av fallen om systematiskt våld. Utredningens slutsats blir därmed att våld mot kvinnor är en utbredd och aktuell företeelse. Dessutom slår man fast att uppfattningen om att det enbart är ett fåtal män som utövar våld mot kvinnor inte stämmer. 5 Något som även FNrapporten hävdar genom att benämna våldet som ett globalt fenomen som förekommer inom alla kulturer och samhällsklasser. 6 Förutom att det finns anledning att tala om ett folkhälsoproblem så menar Maria Wendt Höjer att mäns våld mot kvinnor även utgör ett demokratiproblem. Detta eftersom kvinnors rätt till den egna kroppen inskränks och ett jämlikt medborgarskap därmed blir omöjligt. Trots detta menar hon att det fortfarande råder tystnad om problemet, inte minst inom de statsvetenskapliga studierna av politik då våld och sexualitet sällan förs in i analysen. 7 Wendt 1 Regeringen.se, Mål och budget för jämställdhetspolitiken, 2012. 2 Wendt Höjer, M., Rädslans politik: Våld och sexualitet i den svenska demokratin, 2002, s. 20 f. 3 Wendt Höjer, M., a.a., s. 155. 4 Department of Economic and Social Affairs, The World s Women 2010, s. 133. 5 Lundgren, E. m.fl., Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, 2001, s. 73. 6 Department of Economic and Social Affairs, a.a., s. 127. 7 Wendt Höjer, M., a.a., s. 14 f. 6

Höjers avhandling är således tämligen unik i sitt slag då den behandlar frågan om våld mot kvinnor i en statsvetenskaplig analys. Genom att redogöra för hur frågan har hanterats i svensk offentlig politik under perioden 1930-tal till 1990-tal så framträder en bild av hur problemförståelsen har förändrats över tid. En slutsats är att frågan tycks ha blivit avpolitiserad på senare tid. Visserligen har den tagit plats på den politiska dagordningen men konfliktaspekten saknas fortfarande. I detta fall är det konflikten mellan könen, eller maktordningen, som hon menar måste synliggöras för att frågan ska betraktas som politiserad. 8 Det empiriska materialet i Wendt Höjers undersökning visar dock att frågan om våld mot kvinnor ofta omformuleras till frågor som inte berör kön eller makt, vilket kan tolkas som att en premiss för att frågan ska platsa på den politiska dagordningen är att den formuleras i andra termer än som ett uttryck för en könsmaktsordning. 9 En konsekvens av att konfliktaspekten saknas är i sin tur att det inte skapas förutsättningar för politiska åtgärder som har för avsikt att förändra maktrelationerna mellan könen. 10 Wendt Höjers undersökning visar att det förekommer en tydlig paradox i frågan om mäns våld mot kvinnor. Å ena sidan så betraktas det som en viktig jämställdhetsfråga med en självklar plats på den politiska dagordningen. Å andra sidan verkar det som att frågan enbart får legitimitet om den formuleras i termer som inte inbegriper kön eller makt. Således konstaterar man att kvinnor underordnas på grund av sitt kön samtidigt som man undviker att tala om ojämställdheten i termer av kön och makt. En paradox som även utmärker politiken över lag enligt Malin Rönnblom och Maud Eduards, då de menar att det saknas en förståelse för kön som en maktdimension i samhället. 11 Denna motsägelse inom politiken anser jag vara mycket intressant. Är det så att det fortfarande råder tystnad kring kön och makt, och vad får det i sådana fall för konsekvenser för hur man hanterar våldsproblematiken? I och med den nya handlingsplanen för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor i olika former som presenterades år 2007, står det klart att regeringen ser problemet som en viktig fråga som fodrar politisk handling. Men de övriga partiernas respons på handlingsplanen har trots detta inte enbart varit positiv. I ett antal motioner och interpellationer framgår det att många är tveksamma till att regeringen verkligen tar köns- och maktaspekten på allvar. 12 I en interpellation till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni hävdar exempelvis Vänsterpartiets Wiwi-Anne Johansson att regeringen tar avstånd från ett strukturellt maktperspektiv till förmån för ett individperspektiv där enbart vissa 8 Wendt Höjer, M., a.a., s. 192. 9 Wendt Höjer, M., a.a., s. 196. 10 Wendt Höjer, M., a.a., s. 192. 11 Eduards, M., Rönnblom, M., Genusperspektiv på statsvetenskap, 2008, s. 12. 12 Se exempelvis motionerna 2007/08:Ju10 och 2007/08:Ju9. 7

avvikande individer utpekas som ansvariga för våldet. 13 Med anledning av detta kommer jag i denna undersökning att granska handlingsplanen för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, för att se vilken problemförståelse som regeringen verkligen utgår ifrån. 1.2. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur mäns våld mot kvinnor förstås i regeringens handlingsplan. Mot bakgrund av Wendt Höjers avhandling som konstaterar att frågan om våld mot kvinnor idag är avpolitiserad i svensk politik är det relevant att ställa sig följande fråga: utgår regeringens handlingsplan för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor från en könsmaktsförståelse av problemet? Om man ska tro övriga partier så finns det anledning till att vara kritisk till att handlingsplanen på allvar tar hänsyn till konfliktaspekten av frågan. Utifrån feministisk teori om kön och makt kommer jag att undersöka om det finns något fog för denna kritik, eller om det enbart rör sig om politisk pajkastning. För att undersöka detta har jag utgått från nedanstående frågeställningar: - Vad anser man vara det huvudsakliga problemet med mäns våld mot kvinnor? - Vilka orsaker ser man till mäns våld mot kvinnor? Huruvida regeringens handlingsplan utgår från en könsmaktsförståelse av problemet eller ej är en viktig fråga eftersom de utredningar och den forskning som jag kommer att presentera i undersökningen visar att våldet är av en strukturell karaktär och att kön, som maktdimension i samhället, har betydelse i sammanhanget. Om man inte tar fasta på denna kunskap finns det risk att våldet mot kvinnor förminskas till att uppfattas som ett resultat av olyckliga omständigheter och inte som en del av en större maktordning, vilket i sin tur påverkar vilka politiska åtgärder som uppfattas som rimliga. 1.3. Centrala begrepp Centralt i undersökningen är begreppet diskurs. Begreppet kan emellertid förstås på många olika sätt och någon vedertagen definition finns inte, vilket gör att det blir upp till forskaren att välja en begreppsbestämning som passar till forskningsområdet. Ett förslag, enligt Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, är att diskurs förstås som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). 14 Definitionen är emellertid tämligen vid och intetsägande. För att ytterligare specificera innebörden av begreppet väljer jag därför att tillämpa statsvetaren Carol Bacchis definition som lyder: [ ] the language, 13 2007/08:212, Könsmaktsperspektiv i kampen mot mäns våld mot kvinnor. 14 Winther Jørgensen, M., Philips, L., Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 7. 8

concepts and categories employed to frame an issue. 15 Vidare skriver Bacchi att en diskurs kan beskrivas som ett sätt att tala om något, eller ett ramverk för vad som är möjligt att säga. Här är det viktigt att skilja mellan diskurs och språk, där diskurs är något mer än bara ord. Ord utgör istället en del av en större diskurs där de tilldelas en specifik innebörd. 16 I denna undersökning kommer fokus att ligga på två olika sätt att tala om mäns våld mot kvinnor som jag har valt att benämna som könsmaktsförståelse och avvikelsetänkande. Valet av dessa två diskurser kommer sig av att de flesta avhandlingar och utredningar inom området använder just dessa begrepp, eller liknande, för att visa på två skilda sätt att uppfatta problemet på. Ytterligare ett begrepp att förhålla sig till vid diskursanalys, enligt Winther Jørgensen och Phillips, är diskursordning. Här hänvisar de till Fairclough för en definition av begreppet: [ ] en komplex och motsägelsefull konfiguration av diskurser och genrer inom samma sociala område eller institution. 17 Annorlunda uttryckt står diskursordning för olika diskurser som kämpar om att få ge innehåll åt ett och samma område. 18 Då diskurserna i denna undersökning (könsmaktsförståelse och avvikelsetänkande) står för det specifika sättet att tala om problemet på, så blir hela området mäns våld mot kvinnor att betrakta som diskursordningen. Begreppen könsmaktsförståelse och avvikelsetänkande är också nödvändiga att precisera då de utgör en mycket central del av undersökningen. Här hänvisar jag till den statliga utredningen Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt, där olika problemförståelser kring mäns våld mot kvinnor presenteras. I denna avser en könsmaktsförståelse att det könsrelaterade våldet förstås utifrån sitt sociala och kulturella sammanhang. Det betyder att skapandet av kön i samhället samt mäns överordning över kvinnor får betydelse i tolkningen av våldet. Våldet mot kvinnor betraktas således både som en följd och som en reproduktion av maktordningen mellan könen. 19 Detta kan sättas i kontrast till andra problemförståelser som i utredningen går under beteckningen avvikelsetänkande. Gemensamt för dessa är att man fokuserar på egenskaper hos de misshandlande männen som får dem att framstå som avvikande i något avseende. Alkoholmissbruk och psykiska problem är exempel på sådana egenskaper. 20 För att ytterligare förtydliga skillnaderna mellan de två problemförståelserna kan en rapport av Amnesty från 2004 vara fruktbar. Så här definieras ett strukturellt synsätt och ett 15 Bacchi, C., Women, Policy and Politics, 1999, s. 2. 16 Bacchi, C., a.a., s. 40. 17 Winther Jørgensen, M., Philips, L., a.a., s. 134. 18 Ibid. 19 SOU 2004:121, Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt, s. 53 f. 20 SOU 2004:121, a.a., s. 48 f. 9

individorienterat perspektiv, vilka är synonyma med en könsmaktsförståelse och ett avvikelsetänkande: Enligt det strukturella synsättet är det inte möjligt att ange bestämda egenskaper och kriterier på de våldsutsatta kvinnorna eller förövarna. Våldet ses i stället som en följd av den strukturella könsmaktsordningen som genomsyrar samhället på alla nivåer, inklusive parrelationer och familjen. Det individorienterade perspektivet tar sin utgångspunkt i förklaringar på individnivå och fokuserar istället på offrets och förövarens uppväxtvillkor och sociala och ekonomiska faktorer samt övriga livsomständigheter. 21 När begreppet könsmaktsförståelse nämns i undersökningen är det således diskursen som fokuserar på skapandet av kön och mäns överordning som förklaring till problemet som avses. Det innebär ett avståndstagande till tolkningar som fokuserar på den våldutövande mannen och den utsatta kvinnans egenskaper. Begrepp som individperspektiv eller liknande syftar i sin tur på problemformuleringar som ligger i linje med avvikelsetänkandet och som framstår som en motsatt diskurs till en könsmaktsförståelse. 1.4. Material och avgränsningar Då det redan finns studier om hur synen på mäns våld mot kvinnor som politisk fråga har förändrats över tid har jag valt att fokusera på hur problemet framställs idag. Mer specifikt är det regeringens handlingsplan som utgör undersökningsenheten. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relation presenterades år 2007 och redogör för regeringens syn på hur olika former av våld mot kvinnor ska bekämpas. I inledningskapitlet utrycker man syftet med handlingsplanen på följande sätt: Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område, men det har länge saknats en sammanhållen strategi för att ta itu med problemen. 22 Förutom att konkreta åtgärder för att bekämpa våldet nämns så ger handlingsplanen en bra inblick i hur regeringen uppfattar våldsproblematiken. Regeringens sätt att tala om mäns våld mot kvinnor utgör en viktig del av diskursordningen och det blir därmed relevant att undersöka vilken problemförståelse som policydokumentet utgår från. Även annat material såsom motioner och interpellationer med anknytning till handlingsplanen, som andra partier har författat, skulle kunna tillämpas i undersökningen. Då 21 Amnesty, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, 2004, s. 5. 22 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, s. 5. 10

jag emellertid inte har som ambition att kartlägga hela den politiska diskursordningen så är det tillräckligt att fokusera på regeringens policydokument. Ytterligare en viktig avgränsning är att jag enbart har fokuserat på talet kring mäns våld mot kvinnor och inte våld i samkönade relationer som också är ett problemområde som regeringens handlingsplan behandlar. Skälet till detta är att min forskningsfråga utgår från en könsaspekt och därmed förutsätter relationer mellan kvinnor och män. Det tredje problemområdet som handlingsplanen berör, hedersrelaterat våld och förtryck, har jag emellertid tagit hänsyn till. Detta eftersom det kan vara intressant att se om företeelsen betraktas som ett problem för sig, med kulturella förklaringar, eller som ett resultat av en könsmaktsordning. 1.5. Disposition I det nästkommande kapitlet presenteras tidigare forskning och teori inom området mäns våld mot kvinnor. Vad gäller forskningen rör det sig om tre svenska studier. Efter detta följer en överblick över hur problemformuleringen förändras över tid samt vanliga perspektiv på frågan som förekommer i dagens offentliga debatt. Detta för att ge en bakgrundsförståelse till mäns våld mot kvinnor som politisk fråga. Kapitlet avslutas sedan med en beskrivning av feministisk teori som utgör undersökningens teoretiska utgångspunkt. I det tredje kapitlet redogör jag för den metod som använts för att dra slutsatser om materialet. Mer specifikt handlar det om de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen samt det praktiska genomförandet av diskursanalysen. Det fjärde kapitlet består i sin tur av resultatredovisning och analys. Här presenteras direkta citat från handlingsplanen utifrån områden som återknyter till undersökningens frågeställningar. I analysen diskuterar jag sedan huruvida det är en könsmaktsförståelse eller ett avvikelsetänkande som utmärker handlingsplanen utifrån de problemformuleringar och antaganden som redovisats. I det sista kapitlet sammanfattar jag de slutsatser jag kommit fram till, samt reflekterar över eventuella effekter av den problemförståelse som handlingsplanen ger uttryck för utifrån tidigare forskning och teori. Avslutningsvis behandlar jag frågan om undersökningens trovärdighet samt ger förslag på vidare forskning inom området. 11

2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI 2.1. Svensk forskning Utbudet av svensk forskning kring ämnet mäns våld mot kvinnor har fram till de senaste åren varit mycket torftigt. 2001 kom den första större empiriska undersökningen kring förekomsten av våld mot kvinnor i olika former: Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning. Denna är ett resultat av att regeringen i samband med Kvinnofridsreformen gav Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en omfångsundersökning angående mäns våld mot kvinnor. 23 Tidigare fanns inga statistiska uppgifter på hur vanligt problemet är och enligt författarna till den slutliga rapporten så har teoriutveckling kring könsrelaterat våld inte varit ett prioriterat forskningsområde i Sverige. Detta har inte bara medfört att våldsproblematiken hamnat i skymundan utan även att en viss förståelse av problemet fått karaktären av en diskursiv sanning; den misshandlande mannen som avvikande individ och att våldet enbart förekommer i vissa sociala miljöer. 24 2004 kom den statliga utredningen Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt som kan sägas följa upp den ovan nämnda utredningens könsmaktsförståelse av problemet. Utredningen är ett resultat av ett beslut från regeringen att, utifrån ett könsmaktsperspektiv, följa upp de uppdrag som gavs till myndigheter i samband med proposition Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). 25 I denna redogörs bland annat för olika förståelser av det könsrelaterade våldet som dominerat den offentliga debatten. Ytterligare ett exempel på svensk forskning är publikationen Mäns våld mot kvinnor ett diskursivt slagfält som författats av Anne-Lie Steen. Denna är ett resultat av ett uppdrag från Socialstyrelsen med anledning av de olika myndighetsuppdrag som anges i propositionen Kvinnofrid. Syftet med rapporten är i sin tur att ge en problematiserande översikt över kunskapsläget i Sverige angående kvinnomisshandel. 26 2.1.1. Slagen dam Utredningen Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning är inte bara den första större nationella studien kring mäns våld mot kvinnor, utan även den första som utgår från feministisk forskning kring könsrelaterat våld. Undersökningen bygger på ca 350 enkätfrågor som ställts till 10 000 kvinnor med en 70-23 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 5. 24 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 11. 25 SOU 2004:121, a.a., s. 3. 26 Steen, A., Mäns våld mot kvinnor ett diskursivt slagfält, 2003, s. 7. 12

procentig svarsfrekvens. 27 Förutom att statistiska uppgifter på omfattningen av olika former av våld mot kvinnor redovisas så undersöker man om det ligger någon sanning i vanliga föreställningar kring förövare och offer. En av dem är att män med utländsk bakgrund skulle vara mer våldsamma än svenska män på grund av ett patriarkalt kulturarv. Då svarsfrekvensen för kvinnor med utländsk bakgrund är relativt låg så kan det diskuteras huruvida det går att dra några slutsatser av studien angående denna uppfattning. Ett intressant resultat är emellertid att 82 procent av de kvinnor som uppgav att de utsatts för våld av sin nuvarande sambo eller make har en man som är född i Sverige. 28 En annan vanlig uppfattning om den våldsutövande mannen är att han missbrukar alkohol. Angående detta visar studien att fyra av fem kvinnor som utsatts för våld av sin nuvarande make/sambo har en man som dricker alkohol 1-2 gånger i veckan eller mer sällan. 29 Avslutningsvis skriver författarna att statistiken som studien resulterat i motbevisar de flesta föreställningarna om mannen som förövare och kvinnan som offer. Slutsatsen blir därmed att våld mot kvinnor är utbrett och förekommer i både privata och offentliga sammanhang. 30 2.1.2. Slag i luften I den statliga utredningen Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt utgår man från den kunskap som Slagen dam bidragit med. Förutom att med hjälp av feministisk forskning utveckla förståelsen av mäns våld mot kvinnor som ett resultat av en könsmaktsordning, så syftar utredningen till att undersöka den problemförståelse som ligger till grund för proposition Kvinnofrid. I utredningen presenteras vanliga föreställningar om varför män misshandlar, där alkohol och särskilda sociala omständigheter är några exempel. Sådana uppfattningar benämns som ett avvikelsetänkande kring mannen som förövare. 31 Vad gäller proposition Kvinnofrid så framfördes den 1997 och innehåller olika förslag på åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. 32 Författarna till utredningen Slag i luften konstaterar, angående synen på mäns våld mot kvinnor i propositionen, att den dåvarande regeringen har könsmakt som den främsta förklaringsmodellen till våldsproblematiken. 33 Dock är man inte konsekvent med denna förståelse då det samtidigt understryks att de flesta män inte misshandlar, att våldet är mindre omfattande i Sverige än andra länder samt att även 27 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 11. 28 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 68 f. 29 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 70. 30 Lundgren, E. m.fl., a.a., s. 71. 31 SOU 2004:121, a.a., s. 49. 32 1997/98:55, Kvinnofrid, s. 1. 33 SOU 2004:121, a.a., s. 59. 13

kvinnor utsätter män för könsdiskriminering. Enligt författarna till utredningen förekommer ett avvikelsetänkande parallellt med könsmaktsförståelsen då man exempelvis lägger stor vikt vid att skilja våldsamma män från normala män. Det inkonsekventa sättet att förstå problemet på kan i sin tur vara problematiskt då det blir svårare att ta ställning till konkreta åtgärder. Detta eftersom de två förklaringsmodellerna till stor del är motstridiga. 34 Av denna anledning poängterar man att en könsmaktsförståelse i fortsättningen måste tillämpas mer konsekvent: För att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor ska kunna genomsyra det konkreta arbetet och bli relevant i praktiken är det en utmaning att framöver hålla fast vid en könsmaktsanalys också i mötet med konkret våld och individuella kvinnor och män. 35 2.1.3. Mäns våld mot kvinnor ett diskursivt slagfält I rapporten Mäns våld mot kvinnor ett diskursivt slagfält skriver Anne-Lie Steen om olika problemförståelser kring mäns våld mot kvinnor som utmärker den offentliga debatten. Bland annat sammanfattar hon förändringen som skett kring talet om våldsproblematiken som att man gått från en artskillnad till gradskillnad vad gäller uppfattningen om de våldsutövande männen i förhållande till normala män. Dock hävdar hon att det fortfarande förekommer en kamp om tolkningsföreträde mellan strukturella förklaringar och individförklaringar. Här ses våldet antingen som en kontrollerad handling med syfte att utöva makt över kvinnan, eller som en okontrollerad vredeshandling som utlöses av en känsla av maktlöshet. Vilken problemförståelse som är dominerade får i sin tur betydelse för frågor om ansvar och problemets lösning. 36 2.2. Från privat till offentligt problem Som redan nämnts så konstaterar Wendt Höjer i sin avhandling Rädslans politik: Våld och sexualitet i den svenska demokratin att det skett en betydande förändring i hur mäns våld mot kvinnor betraktas i den offentliga politiken. Från att våldet mot kvinnor betraktas som en privat angelägenhet till att våldsproblematiken formuleras som en viktig jämställdhetsfråga på 1990-talet. Men har utvecklingen av problemformuleringen, från privat till offentligt, verkligen varit spikrak hela vägen? Här kommer jag att redogöra för vad tidigare forskning säger om hur problemförståelsen har förändrats över tid, samt vad det fått för konsekvenser. 34 SOU 2004:121, a.a., s. 60 f. 35 SOU 2004:121, a.a., s. 61. 36 Steen, A., a.a., s. 62. 14

Enligt Wendt Höjer så råder det under perioden 1930-1960 tveksamhet om våld i hemmet ska betraktas som ett problem för det offentliga. I den mån våldet över huvud taget uppfattas som ett problem formuleras det som ett spörsmål för hela samhället. Mer specifikt är det samhällsintressen såsom det goda hemmet som anses vara hotade. 37 Under 1960- och 1970- talen sker dock en förändring i hur problemet uppfattas. Nu hamnar fokus istället på individens rättigheter utifrån ett liberalt likhetstänkande. Konsekvenserna av detta blir dock att fenomen som kvinnomisshandel och våldtäkt formuleras i könsneutrala termer, d.v.s. att de faller under en mer generell våldskategori. Det är först på 1990-talet som kön, istället för individ, blir en viktig del av problemförståelsen. Fokus flyttas därmed till relationer mellan könen och kvinnors underordning. 38 Trots denna betydande förändring så menar Wendt Höjer att det även finns tydliga inslag av stabilitet. Detta genom att hänvisa till två processer som hon menar bidrar till att upprätthålla ordningen; avpolitiseringen av frågan om mäns våld mot kvinnor samt upprättandet av mäns politiska primat. 39 Jag kommer inte att gå närmare in på vad som menas med dessa, utan enbart konstatera att det finns forskning som tyder på att det inte bara skett en förändring i hur den offentliga politiken hanterar frågan, utan att det även råder viss stabilitet. Något som även statsvetaren Maud Eduards konstaterar i avhandlingen Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori. Hon ställer sig bland annat frågan hur det kommer sig att våldet mot kvinnor fortfarande tenderar att förstås som ett kulturellt, privat och individuellt problem snarare än ett legalt, offentligt och strukturellt. 40 Vidare menar hon att frågan om mäns våld mot kvinnor undgår debatt i större utsträckning än andra jämställdhetsfrågor som exempelvis har med löneskillnader eller ojämn fördelning av makt att göra. Ett skäl till detta är troligtvis att frågan inbegriper något av det mest privata: kropp, kön och sexualitet. Det faktum att inte alla kvinnor utsätts för våld brukar dessutom framföras som skäl till att inte betrakta det som en strukturell eller politisk fråga. Det märkliga är emellertid att frågor om lön och fördelning av makt oftast benämns som strukturella snarare än individuella, trots att inte alla kvinnor har låg lön eller saknar politiskt inflytande. 41 Enligt Eduards är svaret troligtvis att det uppfattas som provocerande att män pekas ut som direkt ansvariga i frågan om våld mot kvinnor. 42 Ytterligare en statsvetare som studerat hur problemet med mäns våld mot kvinnor framställts inom politiken är Carol Bacchi. I boken Women, Policy and Politics utreder hon 37 Wendt Höjer, M., a.a., s. 190. 38 Wendt Höjer, M., a.a., s. 191. 39 Ibid. 40 Eduards, M., Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, 2002, s. 81. 41 Eduards, M., a.a., s. 104. 42 Ibid. 15

hur problemformuleringen förändrats över tid samt effekterna av det. Ett sätt att uttrycka våld mot kvinnor är familjevåld, vilket enligt Bacchi får negativa effekter för offren. Detta eftersom problemformuleringen hör samman med en uppfattning om att den misshandlande mannen får ursäkta sina handlingar med att han känner osäkerhet inför kvinnans ökade självständighet. Här uppfattas problemet kortfattat som att det föreligger en risk för att familjen splittras. 43 Med hänvisning till en studie från 1984 av Pamela Johnston skiljer Bacchi i sin tur mellan psykodynamiska och psykosociala problemformuleringar. Det förstnämnda innebär att sjuka individer eller förhållanden uppfattas som problemet vilket gör att behandling av något slag framställs som lösningen. Med en psykosocial problemformulering förstår man istället våldsproblematiken som en del av en större kontext där familjeförhållanden, kulturella normer och samhälleliga värden står för en mer tillåtande inställning till våld. Mäns våld mot kvinnor ses därmed som en del av en våldskultur och anses minska automatiskt om man får bukt med det generella våldet i samhället. 44 En av Bacchis slutsatser angående vilka effekter olika problemformuleringar får, är att en konstant fokusering på mannen som förövare resulterar i att denne uppfattas som en avvikande individ eller en brottsling. Därmed uppmärksammas inte den strukturella aspekten av problemet. Vidare poängterar hon vikten av att ett problem benämns som offentligt för att åtgärder ska vidtas. Anledningen till detta är att begreppet privat är kopplat till en rad föreställningar inom västerländsk kultur som motverkar inblandning av det offentliga. 45 Det finns även en del utländsk forskning kring mäns våld mot kvinnor som politisk fråga. Ett exempel på en vetenskaplig artikel inom ämnet är 'What s the problem?': Australian Public Policy Constructions of Domestic and Family Violence av Suellen Murray och Anastasia Powell. I denna undersöks hur problemet med våld i nära relationer beskrivs inom den australiensiska politiken, vilka antaganden som ligger till grund för problempresentationen samt vilka effekter det får. 46 Ytterligare ett exempel på en vetenskaplig artikel inom ämnet är Gendered and Social Hierarchies in Problem Representation and Policy Processes: 'Domestic Violence' in Finland and Scotland av Jeff Hearn and Linda McKie. Här diskuterar författarna bland annat konsekvenserna av att våldsbenägenheten betraktas som något avvikande hos män, trots att en stor finsk 43 Bacchi, C., a.a., s. 167. 44 Bacchi, C., a.a., s. 168 f. 45 Bacchi, C., a.a., s. 172. 46 Murray, S., Powell, A., 'What s the problem? ' : Australian Public Policy Constructions of Domestic and Family Violence, 2009, s. 535. 16

surveyundersökning visat att 50 procent av den kvinnliga befolkningen har upplevt fysiskt våld eller liknande av sin före detta partner. 47 Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en del studier kring hur frågan om mäns våld mot kvinnor har hanterats inom svensk politik, hur problemformuleringen har skiftat över tid i Sverige och andra länder samt vilka följder det får. Det som emellertid saknas är en mer aktuell analys av hur problemet framställs inom den svenska politiken. Regeringens nya handlingsplan för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor tyder på att frågan är prioriterad på jämställdhetsområdet, men det saknas en analys av huruvida man tagit till sig av den forskning som visar att våldet är av en strukturell karaktär och en del av en könsmaktsordning. 2.3. Olika perspektiv i den offentliga debatten I den statliga utredningen Slag i luften redogör man som nämnt för olika föreställningar kring det könsrelaterade våldet som dominerat den offentliga debatten. För att visa på vanliga föreställningar hänvisar man i sin tur till sociologen Nea Mellberg som identifierat fem olika perspektiv: vanmaktsperspektivet, konfliktperspektivet, socialt arv, kulturperspektivet och allt och intet-perspektivet. Gemensamt för dem är att de alla hänvisar till någon form av avvikelse hos gärningsmannen eller offret. 48 Vanmaktsperspektivet är ett psykoanalytiskt perspektiv där våldet ses som ett uttryck för sexuell ångest, hat, fruktan och fientlighet mot kvinnor. Orsaken till våldet anses i sin tur ligga i samhällets struktur av våld samt fientlighet mellan könen. 49 I konfliktperspektivet används könsneutrala termer för att förklara våldet, som exempelvis att våldshandlingarna är en fortsättning på ett gräl. Här anses konflikten vara mellan två jämbördiga parter. 50 Perspektivet som tar fasta på socialt arv menar att våldbenägenheten samt risken att bli utsatt för våld går i arv. Pojkar som ser sina pappor misshandla under uppväxten blir själva misshandlare i vuxen ålder och flickor som ser sina mammor bli utsatta för våld tenderar att söka sig till våldsamma män. Förutom att våldserfarenheter under uppväxten ses som en förklaring brukar även samhälleliga faktorer vävas in såsom brist på jämställdhet och allmänt moraliskt förfall. 51 47 Hearn, J., McKie, L., Gendered and Social Hierarchies in Problem Representation and Policy Processes: 'Domestic Violence' in Finland and Scotland, 2009, s. 149. 48 SOU 2004:121, a.a., s. 49. 49 SOU 2004:121, a.a., s. 50. 50 Ibid. 51 Ibid. 17

Som ett resultat av hedersmordsdebatten har även ett kulturperspektiv vuxit fram. Inom detta så pekas icke-svenska familjer ut som särskilt patriarkala och våldet som kulturellt betingat. Våld i svenska familjer betraktas däremot som icke-kulturellt. Detta perspektiv brukar kombineras med en könsmaktsförståelse på så sätt att könsmakt betraktas som en allmän förklaring till mäns våld mot kvinnor och ett patriarkalt kulturarv som ytterligare en aspekt av det hela. 52 Ett sista perspektiv som Mellberg menar fått allt större gehör på senare tid är allt och intetperspektivet. Enligt detta bör flera olika förklaringsmodeller kombineras med varandra, exempelvis ett strukturellt perspektiv som fokuserar på mäns överordning och kvinnors underordning tillsammans med ett individuellt som ser biologiska och psykologiska faktorer som förklaring. 53 2.4. Feministisk teori När det kommer till att definiera feminism uppstår problemet med att det finns fler olika riktningar som gör att det egentligen inte går att tala om en feminism. Enligt Lena Gemzöe, som i boken Feminism redogör för olika feministiska riktningar, råder det därför delade meningar kring huruvida det ens är önskvärt att försöka definiera begreppet. Dock finns det två grundläggande tankar som hela den feministiska tanketraditionen bygger på: 1) Kvinnor är underordnade män. 2) Detta förhållande bör ändras. 54 Problemet med denna grundläggande definition, enligt Gemzöe, är emellertid att den är snudd på intetsägande då den inte förtäljer något om hur och varför kvinnor är underordnade. Det som åsyftas är emellertid att kvinnor generellt sett har mindre makt än män och att ojämlikheten mellan könen finns inom alla samhällsområden. 55 Jag kommer inte att gå närmare in på vad den ojämlikheten består i utan enbart redogöra för några grundläggande idéer inom feministisk teori. Inte heller kommer jag att redogöra något närmare för de olika feministiska riktningarna som finns. En grundläggande föreställning inom den feministiska tanketraditionen är att kön är en social konstruktion. En del feminister föredrar emellertid att använda begreppet genus som en beteckning för detta då kön snarare anses stå för det biologiska könet. Gemzöe skriver att teorier om kön/genus bland annat syftar till att förklara vad kvinnors underordning består i. 52 SOU 2004:121, a.a., s. 50. 53 SOU 2004:121, a.a., s. 51. 54 Gemzöe, L., Feminism, 2002, s. 12 f. 55 Gemzöe, L., a.a., s. 15 f. 18

Arbetsdelningen mellan könen är ett exempel på ett resultat av de föreställningar kring kvinnor och mäns olika karaktär och egenskaper som finns. Det faktum att typiskt kvinnliga arbeten ger mindre lön och lägre status är i sin tur ett uttryck för maktordningen mellan könen. 56 Allt detta om hur kön får betydelse för hur samhället organiseras och kvinnor och mäns villkor går under beteckningen genussystem eller genusordning. Gemzöe skriver att föreställningar om kön påverkar hela vårt sätt att tänka, eller annorlunda uttryckt att Idéer om kön vävs samman med andra idéer. 57 Vidare menar hon att föreställningar om kön inbegriper ett dualistiskt tänkande då kategorierna kvinna och man uttrycks som en dikotomi, samt att karaktärsdrag som benämns som kvinnliga ständigt värderas lägre. 58 I artikeln Genusperspektiv på statsvetenskap skriver Rönnblom och Eduards om vad feministisk forskning i statsvetenskap innebär. De menar att statsvetenskapen, liksom många andra ämnen, gått från ett fokus på kvinnors villkor till att även innefatta analys av könsrelationer och föreställningar om kvinnligt och manligt. Förutom att uppehålla sig vid begrepp som välfärdsstat, medborgarskap, representation och offentligt/privat så har även begrepp som kropp, sexualitet, nation och etnicitet vunnit mark inom den statsvetenskapliga disciplinen på senare år. 59 En utgångspunkt inom feministisk politisk teori är i sin tur att olika gränsdragningar inom politiken är konstruerade och inte på något sätt givna. Exempel på sådana gränser är mot det privata, det icke-demokratiska, det kroppsliga, vem som ska representera folket, vem som ska betraktas som medborgare, statens roll o.s.v. 60 I boken Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori sammanfattar Maria Wendt Höjer och Cecilia Åse kärnan i feministisk politisk teori på följande sätt: Feministisk teori ifrågasätter det skenbart naturliga och självklara. Den i grunden politiska relationen mellan kön och makt lyfts fram och problematiseras oberoende av om analysen gäller politiska institutioner och spelregler, familj och sexualitet eller kunskap och språk. 61 56 Gemzöe, L., a.a., s. 82. 57 Gemzöe, L., a.a., s. 83. 58 Gemzöe, L., a.a., s. 83 f. 59 Eduards, M., Rönnblom, M., a.a., s. 11. 60 Eduards, M., Rönnblom, M., a.a., s. 12. 61 Wendt Höjer, M., Åse, C., Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori, 2007, s. 73. 19

Vidare menar de att ett feministiskt perspektiv på politik innebär att en av politikens främsta paradoxer utmanas; att kvinnor har mindre makt för att de är kvinnor samtidigt som kön inte erkänns som politiskt. 62 2.4.1. Kön som maktordning Som redan konstaterats så anses kön och makt vara nära sammankopplat inom feministisk teori. Wendt Höjer och Åse skriver att förståelsen av kön som en maktordning emellertid skiftar beroende på vilken feministisk riktning man utgår ifrån. Ett sätt att förstå det hela på är utifrån Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Genussystemet bygger på två grundläggande principer; isärhållande av könen samt könshierarki. De två principerna hänger i sin tur samman på så sätt att mannens överordning är beroende av att könen uppfattas som väsensskilda. Men maktordningen kan även uppfattas på en mer konkret nivå. Marxistiskt och socialistiskt orienterade feminister hävdar exempelvis att arbetsdelningen mellan kvinnor och män är den viktigaste förklaringen till könsmaktsordningen. 63 Ytterligare ett konkret sätt att uppfatta maktordningen på står radikalfeminismen för. Enligt denna riktning är det i sexualiteten som den främsta förklaringen till kvinnors underordning står att finna. Kvinnors utsatthet för våld och övergrepp inom familjesfären samt pornografi, prostitution, sexuell objektifiering och förnedring är exempel på konkreta utryck för könsmaktsordningen. 64 2.4.2. Förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor Av de olika feministiska riktningarna så är det framför allt den radikalfeministiska som fokuserar på våldet mot kvinnor i olika bemärkelse. Med utgångspunkten att även det som sker i den privata sfären är politiskt så för man en analys av sexualitetens betydelse för kvinnors underordning. Gemzöe skriver angående detta att det heterosexuella beteendet inte ska betraktas som ett naturligt beteende, utan som ett resultat av en patriarkal kultur som kännetecknas av manlig dominans och kvinnlig underkastelse. I en sådan kultur blir sexuellt våld mot kvinnor accepterat. 65 Ett bevis för detta är förekomsten av prostitution som, enligt radikalfeminister, är att betrakta som ett offentligt erkännande av att män som grupp har rätt till kvinnors kroppar. En annan viktig förklaring till kvinnors underordning är pornografin. Med hänvisning till Andrea Dworkins teori om att pornografi både är ett symtom och en orsak till mäns kvinnoförakt, skriver Gemzöe att pornografin bidrar till att män blir avtrubbade inför 62 Wendt Höjer, M., Åse, C., a.a., s. 73. 63 Wendt Höjer, M., Åse, C., a.a., s. 21 f. 64 Wendt Höjer, M., Åse, C., a.a., s. 22. 65 Gemzöe, L., a.a., s. 97. 20

våld mot kvinnor. Detta eftersom förödmjukelse och dominans över kvinnor är vanliga inslag i pornografin. 66 Wendt Höjer och Åse skriver också, utifrån ett radikalfeministiskt synsätt, att det är inom det privata och sexuella förhållandet som kvinnors underordning skapas. Här hänvisar de till sättet som den manliga sexualiteten konstitueras på som förklaring till våldet mot kvinnor. De menar att det finns en stark koppling mellan maskulinitet, våld och sexualitet eftersom manlighet förknippas med virilitet och aggressivitet. I kontrast till detta står i sin tur den kvinnliga sexualiteten som snarare formuleras i termer av underordning, maktlöshet och tillgänglighet. 67 Det är således i konstruktionen av manligt och kvinnligt som en viktig del av förklaringen till mäns våld mot kvinnor ligger enligt ett radikalfeministiskt synsätt. Vissa feminister hävdar dock att det snarare är i den sexuella relationen mellan mannen och kvinnan, i den heterosexuella normen, som problemet ligger. Heterosexualiteten anses här vara konstruerad på ett sätt som upprätthåller kvinnors underordning i och med att kvinnoförtryck framställs som något biologiskt och naturligt. Dock bör man skilja mellan heterosexualitet som erfarenhet och heterosexualitet som institution, där det sistnämnda bör stå i fokus i analysen. 68 Gemensamt för de flesta feministiska riktningar är således uppfattningen om att sambandet mellan sexualitet, våld och kvinnoförtryck bör lyftas fram. En förutsättning för detta är i sin tur att det allra mest privata, som sexualitet, blir föremål för politisk debatt. 69 Som jag redan nämnt är det emellertid främst den radikalfeministiska riktningen som står för denna förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor och den har givetvis ifrågasatts av både motståndare och andra feminister. Gemensamt för alla riktningar inom den feministiska tanketraditionen är dock att kön och makt används som förklaring till mäns våld mot kvinnor istället för att fokusera på olika omständigheter som anses vara orsaken till att vissa män tar till våld. Sålunda hänvisar man till kvinnors underordning och mäns överordning i stort som en förklaring. Ett feministiskt perspektiv på mäns våld mot kvinnor tar följaktligen avstånd från avvikelsetänkandet kring män som förövare till förmån för en strukturell förståelse av problemet, d.v.s. en könsmaktsförståelse. Utredningen Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt är ett exempel på hur en feministisk könsmaktsförståelse tillämpas som förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor. Bland annat uttrycker man det på följande sätt: 66 Gemzöe, L., a.a., s. 97. 67 Wendt Höjer, M., Åse, C., a.a., s. 41. 68 Wendt Höjer, M., Åse, C., a.a., s. 43. 69 Ibid. 21

Utifrån en könsmaktsförståelse sätts det konkreta våldet in i sitt sociala och kulturella sammanhang och det tolkas i ljuset av manlig överordning och därmed hur kön skapas i vårt samhälle. 70 Utifrån denna förståelse kan våldet tolkas som både en följd och som en reproduktion av maktordningen mellan könen. Vidare innebär en könsmaktsförståelse att män som förövare och kvinnor som offer inte kan placeras i särskilda fack som gör att de framstår som avvikande. Utredningen slår därmed fast att mäns våld mot kvinnor är något som berör alla och i sin tur något som alla måste ta ansvar för, bland annat genom att ifrågasätta rådande könsnormer. Det är nämligen i det vardagliga skapandet av kön som orsaken till problemet står att finna. 71 Sålunda läggs stor vikt vid hur manlighet och kvinnlighet konstitueras i vårt samhälle i en feministisk förståelse av mäns våld mot kvinnor. För att förstå varför män utövar våld mot kvinnor kan en granskning av de föreställningar som finns kring maskulinitet därför vara fruktbar. Detta är något som mansforskningen ägnar sig åt, vilket är en form av genusforskning som både kan betraktas som en del av feministisk teori och som en egen gren. Sociologen Raewyn Connell, som är tongivande inom mansforskningen, skriver att det finns en föreställning om att maskulinitet är något naturligt och oföränderligt vilket bland annat visar sig i ofta förekommande uttryck som naturliga män och riktiga män. Den sanna maskuliniteten, som Connell uttrycker det, anses i sin tur vara ett resultat av manskroppen. På så sätt anses manskroppen vara orsaken till vanliga föreställningar som att män naturligt är mer aggressiva än kvinnor och att män har en okontrollerbar lust, eller en medfödd längtan efter våld, som kan leda till exempelvis våldtäkt. 72 Connell skriver vidare att två motsatta diskurser kring kroppen har dominerat diskussionen kring frågan de senaste decennierna; en som härrör från den biologiska forskningen och en som främst förekommer inom humaniora och samhällsvetenskap. Inom den biologiska forskningen anses i sin tur kroppen vara ett naturligt maskineri för skapandet av könsskillnader. 73 Enligt ett sådant synsätt förefaller de ovan nämnda manliga egenskaperna vara naturliga. 70 SOU 2004:121, a.a., s. 53 f. 71 SOU 2004:121, a.a., s. 54. 72 Connell, R., Masculinities, 2005, s. 45. 73 Ibid. 22

3. METOD 3.1. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter I denna undersökning tar jag avstånd från positivismens tanke om att det är möjligt att nå en objektiv sanning. Min utgångspunkt är istället, i enlighet med ett konstruktionistiskt synsätt, att socialt konstruerade begrepp och kategorier påverkar vår verklighetsuppfattning. Torsten Thurén skriver att ett konstruktionistiskt synsätt innebär ett förnekande av till synes absoluta sanningar då man menar att begrepp inte finns i verkligheten utan enbart i människors tankar och språk. Det innebär emellertid inte att man förnekar verkliga händelser, utan bara att sättet att tala om dem ses som sociala konstruktioner som får konsekvenser för hur vi uppfattar verkligheten. 74 Eller som Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips uttrycker det; den fysiska världen existerar men kan bara få betydelse genom diskurser. 75 Kort sagt är vårt sätt att tala om och definiera verkligheten avgörande för vår verklighetsuppfattning och därmed blir det ovidkommande att sträva efter objektiva sanningar. Istället är det språket, sättet att benämna och kategorisera olika företeelser, som bör stå i fokus i analysen. Detta synsätt stämmer väl överens med den feministiska teori som utgör undersökningens teoretiska utgångspunkter. Kön, eller genus, är enligt feministisk teori en social konstruktion som har stor inverkan på hur människor uppfattar sig själva och sin omgivning. Det finns många olika socialkonstruktionistiska angreppssätt men Winther Jørgensen och Phillips menar att de alla bygger på fyra gemensamma nämnare: 1. Vår kunskap om världen kan inte betraktas som en objektiv sanning. 2. Vår syn på och kunskap om världen är kulturellt och historiskt präglat. 3. Vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i sociala processer. 4. Det finns ett samband mellan kunskap och social handling. 76 Undersökningen utgår från samtliga av dessa vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Utifrån detta synsätt faller det sig i sin tur naturligt att använda diskursanalys som metod för textanalys. Göran Bergström och Kristina Boréus skriver att diskursanalys innebär ett förhållningssätt som skiljer sig från det vetenskapsteoretiska synsättet inom idé- och ideologianalys. Istället för att betrakta idéer som något som återspeglar verkligheten så ser man det som att idéerna förutsätter ett språk som i sin tur bidrar till att forma verkligheten. Således bör språket stå i fokus när olika samhällsfenomen studeras. Vidare påpekar Bergström och Boréus att diskursanalys även innehåller en maktdimension då sättet att tala om saker och 74 Thurén, T., Vetenskapsteori för nybörjare, 2007, s. 141 f. 75 Winther Jørgensen, M., Philips, L., a.a., s. 15. 76 Winther Jørgensen, M., Philips, L., a.a., s. 11 f. 23