Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet via e-post n.registrator@regeringskansliet.se martin.palm@regeringskansliet.se Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) Sammanfattning Svensk Energi välkomnar utredarens förslag till måldefinition av målet fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Det ligger väl i linje med det förslag till definition som elbranschen själv tagit fram. Svensk Energi välkomnar styrmedlen som gäller introduktion av fler laddstationer: Statligt stöd till normalladdning Nationell samordnare för laddstationer utses Utred stöd till snabbladdning skyndsamt Krav på att bygga eller förbereda för laddplatser i samband med nyanläggning av parkeringsplats (Boverkets byggregler). Dessa styrmedel bör införas skyndsamt och oberoende av om det sker en förändring av styrmedel för personbilar enligt något av utredarens förslag. När det gäller stöd till snabbladdning menar elbranschen att det borde kunna införas relativt omgående och att något längre utredningsarbete inte behövs. När det gäller styrmedel för främjande av elfordon så är de en del av en större helhet som rör styrmedel för alla personbilar. Det är därför viktigt att de bedöms som en del av ett paket för personbilar. Långsiktighet, förutsägbarhet och tydliga styrsignaler är ledstjärnor. Här bör både val av fossildriven bil och innehav av fossildrivet fordon bestraffas i likhet med fossilbränsleanvändning. Utredarens alternativ för fordonsbeskattningssystem bonus/malus eller skärpning av dagens styrmedel kan båda övervägas men vi tror att bonusmalus kan få ett bättre genomslag. När det gäller supermiljöbilspremien så är vår bedömning att den bör höjas något och att den behövs under några år till, men att den bör fasas ut på sikt när ett nytt fordonsbeskattningssystem finns på plats. Ett nytt system bör ändå ha en utformning som gynnar fordon med mycket låga fossila utsläpp dit elfordon och laddhybrider räknas. Svensk Energi 101 53 Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel 08-677 25 00 Säte Stockholm Fax 08-677 25 06 kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr 802000-7590 www.svenskenergi.se

SVENSK ENERGI 2 (6) På längre sikt behövs en blocköverskridande överenskommelse om utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn. Stabilitet är viktigt. Blocköverskridande samtal bör inledas efter riksdagsvalet i höst. För en utfasning av fossila bränslen i transportsektorn räcker dock inte de styrmedel som FFF-utredningen föreslagit. Fler styrmedel kommer att behövas för att åstadkomma övertygande alternativ, t.ex. en väl fungerande kollektivtrafik och kompensation för fördelningspolitiska effekter, t.ex. bilberoende familjer i glesbygd. Inledning Svensk Energi, som representerar den svenska elbranschen, tackar för möjligheten att få lämna remissvar på betänkandet Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) som lämnats av Utredningen om fossilfri fordonstrafik (nedan FFFutredningen). Svensk Energis medlemsföretag representerar hela värdekedjan på elmarknaden och våra medlemmar är elproducenter, elnätsföretag och elhandelsföretag. Elektrifiering av vägtrafiken har stor potential att minska transportsektorns klimatutsläpp och innebär en stor energieffektivisering i sig. En ökad eldrift innebär förstås en ökad elanvändning men mycket mindre än vad många tror. Utfasningen av den traditionella glödlampan innebär en minskning av elanvändningen med cirka 2 TWh årligen, enligt Statens Energimyndighet. Det motsvarar cirka 650 000 elfordons årliga körning 1. Våra medlemsföretag har sedan många år tillbaka visat stort intresse för elfordon och laddstationer. Elföretagen har investerat mångmiljonbelopp i laddstationer och laddteknik. Elbranschen har också tagit initiativ till frivilliga överenskommelser mellan bilbransch, elbransch och ledande laddstationstillverkare kring standarder för kontakter och uttag för att underlätta för elfordonens marknadsintroduktion. Mycket händer alltså redan idag men antalet elfordon (elbilar och laddhybrider) är fortfarande mycket få jämfört med antalet andra fordon. Vi deltar också i det europeiska arbetet med utvecklingen av standarder för kontakter och uttag, kommunikation m.m. Frivilliga insatser, som elbranschens och andras, kan bara delvis hjälpa transportsektorns omställning, det behövs också att offentliga styrmedel styr köparna mot fordon som är energieffektiva och/eller går på alternativ till fossila bränslen. Mot den bakgrunden var elbranschen mycket positiv till att regeringen tillsatte en utredare sommaren år 2012. Alliansregeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 skulle äntligen fyllas med innehåll och de nödvändiga styrmedlen för att nå målet. Målet föreslogs och antogs av riksdagen redan 2009. Under tiden mellan målets antagande och tillsättningen av utredaren har Svensk Energi och Elforsk själva utrett definitioner av målet, scenarier och styrmedel för att nå målet i en serie rapporter 2. En rad konferenser och 1 I exemplet kör elfordonen 1500 mil/år och drar 2 kwh/mil. 2 Se på Elforsks hemsida. http://elforsk.se/programomraden/omv--system/elfordon/

SVENSK ENERGI 3 (6) seminarier har hållits med ett mycket brett deltagande av samhällets berörda aktörer samt forskare. Politiska seminarier om elfordon och målet om en fossiloberoende fordonsflotta har också hållits flera år i rad i Almedalen (åren 2010, 2011 och 2012) och en synpunkt som genomsyrat alla seminarier är behovet av en blocköverskridande överenskommelse om utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn. Det har inte egentligen rått några stora oenigheter mellan de politiska partierna som deltagit i seminarierna om just att långsiktiga stabila förutsättningar är nödvändiga. Svensk Energi har därför hela tiden förespråkat en parlamentarisk utredning. Oenigheterna har handlat om utformningen av styrmedel och om enskilda frågor som snabbtåg eller inte. Om partierna vore ense om ett mål för just utfasningen av fossila bränslen vore det under alla omständigheter ett konstruktivt steg på vägen mot mer stabila regelverk. En sådan saknas fortfarande och valet av en ensamutredare blev i det perspektivet mindre tillfredsställande. Oavsett färg på regeringen efter valet i höst, är detta en politisk uppförsbacke. FFF-utredningens förslag i korthet Utredningen har föreslagit ett mål för en stegvis utfasning av fossila drivmedel som i korthet innebär att 80 procent av de fossila drivmedlen fasas ut till 2030. Utredaren bedömer att det är realistiskt om kraftfulla styrmedel inrättas. Svensk Energi, som inte har någon bättre bedömning tillgänglig, kan ge sitt stöd till målet som är mycket ambitiöst. En kraftfull omställning bör i så fall inledas snarast. Utredningen har egentligen koncentrerat sig på två större styrmedelsförslag det ena handlar om beskattning av personbilar och det andra styrmedel för biobränslen. Det sistnämnda är uppdelat i två delar. De handlar om dels kvotplikt för biodrivmedel, dels stöd för produktion av andra generationens biodrivmedel. Svensk Energi, som representerar den svenska elbranschen, väljer att inte kommentera styrmedlen som rör biobränslen. Vi kan bara konstatera att biobränslen, liksom el, kommer att vara de huvudsakliga bränslealternativen till bensin och diesel. Det går självfallet att invända mot att ha ett klimatdelmål för transportsektorn eftersom det finns risk för att klimatpolitiken i sin helhet fördyras. Vi kan instämma i kritiken men menar att målet om fossiloberoende finns och att det därför bör tas fram åtgärder för att nå målet. Annars får målet avskaffas. Förslag som saknas Det går att konstatera att utredningen fick mycket kort tid på sig. Man kan tycka att en utredning vars uppgift är att ta fram styrmedel för den största omvälvningen av transportsystemet sedan bilen gjorde sitt intåg i samhället under 1950-talet (för att låna utredarens ord) kunde fått lite längre tid på sig än cirka 18 månader. Med detta i bakgrunden så är det inte konstigt att utredaren var tvungen att avstå från att utreda andra styrmedel som rör andra samhällssektorer eller andra styrmedel som också måste utvecklas för att målet för transportsektorn ska kunna nås. Det kan handla om utvecklingen av kollektivtrafiken (som

SVENSK ENERGI 4 (6) måste kännas som ett säkert och effektivt alternativ till egen bil), hur samhällsplaneringen av bostäder och industriområden styrs (som är en kommunal fråga) eller hur vi utvecklar arbetslivet så att transportbehoven minskar. Som exempel ur ett resenärsperspektiv kan nämnas svårigheterna med 21 kollektivtrafikmyndigheter och avsaknaden av ett nationellt gemensamt biljettsystem för resor i olika kollektivtrafiksystem. Kritik har också riktats mot bristen på konsekvensanalyser och i viss utsträckning är denna kritik berättigad. Styrmedel för laddstationer Laddinfrastruktur är under långsam utveckling i Sverige. Fungerande affärsmodeller för att finansiera dem är svåra att utforma. Troligen går utvecklingen mot att laddtjänsten är en del av en annan tjänst där betalningsviljan är högre, t.ex. parkering. Elpriset täcker inte investeringskostnaderna. Styrmedlen för att främja laddstationer är därför viktiga inledningsvis för att människor ska våga köpa elfordon. Det behövs också mer information till allmänheten om hur elfordon även kan användas till vardags och att räckvidden inte särskilt ofta utgör ett hinder. Frivilliga initiativ för information tas här och var, inte minst av elbranschen. För laddhybrider är behovet av information mindre. Elbranschen, som deltagit i utformningen av styrmedlen för laddstationer, välkomnar utredningens förslag för att främja laddinfrastruktur: Statligt stöd till normalladdning i om max 20 000 kr/laddpunkt och max 50 procent av kostnaden Nationell samordnare för laddstationer utses Utred stöd till snabbladdning skyndsamt Krav på att bygga eller förbereda för laddplatser i samband med nyanläggning av parkeringsplats (Boverkets byggregler) Dessa styrmedel bör införas skyndsamt. Det är fråga om blygsamma kostnader för samhället men torde vara verkningsfulla. När det gäller stöd till snabbladdning menar elbranschen att det borde kunna införas relativt omgående och längre utredningsarbete inte behövs för att skriva en stödförordning samt avsätta medel i Statens Energimyndighets budget. Svensk Energis eget förslag är att 50 Mkr avsätts i Energimyndighetens budget. Bristen på en kvalitetssäkrad databas för laddstationer har under lång tid varit problematisk. Det finns en frivillig aktör, www.uppladdning.nu, som på egen hand utvecklat en databas där olika aktörer själva lägger in plats och typ, och den är egentligen enda alternativet idag. Det bör därför övervägas om denna uppgift inte borde ligga på t.ex. Trafikverket. Styrmedel för att främja val av personbil Elfordon är bara ett av flera goda alternativ till diesel och bensin. Biobränslen av olika slag förefaller vara det andra lämpliga alternativet. Även bränsleceller är en tänkbar utveckling. Gemensamt för alternativen är de låga utsläppen av

SVENSK ENERGI 5 (6) koldioxid och det är den faktor som bör vara bestämmande för styrmedlens utformning. Långsiktighet, förutsägbarhet och tydliga styrsignaler är ledstjärnor. Här bör både fossilbilval och innehav av fossildrivet fordon bestraffas i likhet med fossilbränsledrift. Elfordon, liksom fordon som går på andra fossilfria alternativ, måste gynnas på ett tydligt sätt så att konsumenterna får en tydlig signal om vad som är rätt typ av bil. Utredningen lägger två alternativ för förändring av personbilsbeskattningssystemet. Det ena förslaget bygger på ett franskt system och kallas bonus-malus. Det innebär en stegvis höjd straffavgift vid köp av bil som släpper ut koldioxid ovanför ett valt gränsvärde och samtidigt en stegvis höjd bonus vid köp av bil som ligger under gränsvärdet. Elfordon och laddhybrider får i detta förslag en mycket hög bonus som finansieras av de utsläppande bilarna. Systemet har potential att vara neutralt för statskassan. Det andra förslaget, som enligt utredaren leder till samma resultat, är att skärpa dagens styrmedel för fordonsbeskattning. Svensk Energi, som i och för sig inte är expert på fordonsbeskattning, men som deltagit i utredningens arbete, bedömer att bonus-malus skulle få ett bättre genomslag eftersom det är ett nytt system med pedagogiska förtjänster. Båda dessa styrmedel är inriktade på köp av nya bilar. Inga förslag läggs som har en stark effekt på förnyelse av den höga bränsleförbrukningen i den existerande fordonsparken. En skärpning bör därför också ske av den årliga fordonsbeskattningen såvitt avser fossildrivna bilar. Det sänder en signal till ägarna att byta till en bil som är ett bättre alternativ. En höjning av fordonsskatten måste dock ses i ljuset av att den kan komma att slå hårt mot ägarna till de äldre mer bränsleslukande bilarna i fordonsparken; det är ofta fråga om människor i glesbygd som är bilberoende. Kompensationsåtgärder kan behöva övervägas. Supermiljöbilspremien Trots att supermiljöbilspremien funnits några år, har inte antalet elfordon påverkats nämnvärt. De avsatta medlen 200 Mkr kommer att räcka till 5000 fordon vars utsläpp ligger under 50 g CO2/km. Svensk Energi gör sammantaget bedömningen att premien kan behöva höjas något under några år för att sedan fasas ut. Det är givetvis inte hållbart att främja en viss typ av fordon under för lång tid med en kostsam bonus. Mycket talar också för att priserna för t.ex. elfordon kommer att falla under de närmaste åren. En sådan utveckling tillsammans med en omställning av fordonskattesystemet som FFF-utredningen föreslagit, talar för att premien kan avskaffas när systemet ställts om. En höjning av supermiljöbilspremien har också fördelningspolitiska effekter, precis som de andra föreslagna styrmedlen, och samhällsekonomiska klimatnyttan med styrmedlet kan förstås diskuteras.

SVENSK ENERGI 6 (6) Vad finns det för alternativ till styrmedel för att påverka bilköparna? Det självklara alternativet är en höjning av koldioxidskatten. En sådan höjning skulle förstås behöva vara väsentlig för att leda till effekter som innebär att det sker en utfasning av fossila bränslen med 80 procent till år 2030. Ett literpris på bensin på 30-35 kr torde vara en verkningsfull nivå. Givetvis måste regeringen överväga detta alternativ till de alternativ som utredaren föreslagit. Effekter av en radikal höjning av koldioxidskatten skulle slå brett mot alla som använder fossila bränslen för transporter, men skulle kunna bedömas kostnadseffektivt ur ett strikt klimatperspektiv. En sådan höjning skulle dock få stora fördelningspolitiska effekter som regeringen oavsett färg skulle få hantera. En sådan effekt är t.ex. starkt höjda kostnader för bilkörande i låginkomsthushåll i glesbygd där få andra alternativ står till buds. Självklart måste koldioxidskatten fortsatt höjas i linje med den allmänna ekonomiska kostnadsutvecklingen. Avslutande ord Oberoende av vilken väg regeringen väljer att gå är de effekter som väntas av införda styrmedel något som måste hanteras politiskt. Regeringen måste kunna försvara effekterna och hålla fast vid den inslagna vägen. Med detta i bakgrunden är det väsentligt att det efter valet inleds blocköverskridande samtal om transportsektorns klimatutsläpp så att den nödvändiga politiska stabiliteten uppstår. Annars kommer inte Sverige att kunna åstadkomma en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 med den måldefinition som FFF-utredningen föreslagit. Stockholm som ovan Kjell Jansson Verkställande direktör Henrik Wingfors Ansvarig elfordon, tillika f.d. sakkunnig FFFutredningen