Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real ränta Hela modellen över ekonomin Effekterna av penningpolitik på kort respektive medellång sikt Fischer effekten Kostnaderna för att ta ner inflationen (disinflating)
Okuns lag Okuns lag är sambandet mellan arbetslöshet och BNP-tillväxt I det allra enklaste fallet är förändringen av arbetslösheten lika med minus BNP-tillväxten g yt u u g t t1 yt Om BNP växer med 4%, faller arbetslösheten med 4% I allmänhet: Förändringen av arbetslösheten drivs av BNP-tillväxten, men sambandet är lite mera komplicerat
Den generella formen av Okuns lag Den generella formen av Okuns lag: t u ( g t 1 yt y där β är en parameter att skatta g yt är den faktiska tillväxten av BNP i period t g y u och är den normala eller genomsnittliga BNPtillväxten Om tillväxten är högre än normalt kommer arbetslösheten att falla: g ) gyt gy ut ut 1
Skattning av Okuns lag BNP-tillväxt över 3% ger lägre arbetslöshet (USA) Det är avvikelsen från jämviktstillväxt som driver förändringar i arbetslösheten ut ut 1 0.4( gyt 3%) Här är jämviktstillväxten 3% Om ekonomin växer snabbare än 3%, faller arbetslösheten Vad händer med arbetslösheten vid 5% BNP tillväxt? -0,4*(5-3) = -0,4*2 = -0,8% Den faller med 0,8%! En skattning av Okuns lag på amerikanska data sedan 1970
Okuns lag för Sverige En skattning av Riksbanken u t u 0.91 0.38( g t 1 yt )
Implikationer av sambandet ut ut 1 0.4( gyt 3%) Om tillväxten g yt är högre än 3%, faller arbetslösheten g yt > 3% u t u t-1 < 0 Om tillväxten g yt är lägre än 3%, stiger arbetslösheten g yt < 3% u t u t-1 > 0 Exempel: Om g yt = 2% blir u t u t-1 = 0,4*(2 3) = 0,4*( 1) = 0,4 Arbetslösheten ökar med 0,4% om BNP bara växer med 2%
Skattade Okunkoefficienter för olika länder: Hur mycket minskar arbetslösheten när BNP växer 1% mera? Tendens till ökad känslighet över tiden för många länder
Varför minskar arbetslösheten så lite när BNP växer? En minskning av arbetslösheten med 0,4% för varje extra procent BNP tillväxt är en liten effekt; varför? Labor hoarding : Företagen låter anställda vara undersysselsatta istället för att avskeda dem, kanske för att slippa nyanställa när konjunkturen vänder uppåt igen Alla som nyanställs är inte arbetslösa, utan många anställs från ett annat jobb och då påverkas inte arbetslösheten
AD-kurvan Aggregerad efterfrågan i ekonomin (givet att offentlig konsumtion G och skatterna T är konstanta) M t Y G T t Y,, Pt Vi kan skriva detta som att efterfrågan bara beror på den reala penningmängden M/P: M t Yt Y P t
Nu måste vi börja skilja på nominell och real ränta Den nominella räntan mäts i kronor; hur många kronor du får av banken för 100 kr på sparkontot Den reala räntan mäts i termer av hur mycket man kan köpa för pengarna Realräntan är (ungefär) lika med den nominella räntan minus inflationen: e r i t t t 1
Nominell och real ränta i Storbritannien Realräntan r var negativ 1980 trots att den nominella räntan i var 16% (eftersom förväntad inflation π e var så hög och r = i π e )
Nominella och reala räntor i Sverige Nominell och real 5-årig obligationsränta Reala styrräntor i Sverige, EURO zonen, USA och Storbritannien (enligt LEO Svensson)
Nominell ränta, realränta och förväntad inflation Vi definierar den reala räntan r som nominell ränta i minus förväntad inflation π e e r i t t t 1 Om den förväntade inflationen är positiv (normalfallet), är den nominella räntan högre än den reala e t 0 it rt Om den nominella räntan är konstant (t.ex. vid noll, där den inte kan sänkas mer) och förväntad inflation faller, stiger den reala räntan! i t = 0, π e r t
Nominell och real ränta i efterfrågan på varor När ett företag bestämmer hur mycket de ska investera tar de hänsyn till hur mycket priserna kommer att förändras, dvs företagen fattar egentligen investeringsbeslut utifrån den reala räntan i - π e : Y = C Y T + I(Y, i π e ) + G
Implikationer för effekterna av penningpolitik Penningpolitiken kontrollerar den (korta) nominella räntan Efterfrågan och därmed produktionen beror på den reala räntan Penningpolitikens effekter på ekonomin beror därför på i vad mån förändringar av den nominella räntan också är förändringar av den reala räntan
Hur länge kan penningpolitik ha reala effekter? Realräntan är r = i π e Penningpolitiken styr den nominella räntan, i Det har effekter på realräntan r tills den förväntade inflationen π e har anpassat sig
Riksbanken själva anser att de påverkar realräntan i minst två år Här har de sänkt den nominella reporäntan med 0,5% I penningpolitiska rapporten har även realräntan sänkts med 0,5% så långt fram i tiden som figuren visar
Den enklaste AD-relationen Vi har aggregerad efterfrågan givet konstant offentlig konsumtion G och konstanta skatter: t Yt Y P t Uttryckt i förändringstakt får vi M g g yt mt t Förändringen av produktionen, g yt, beror på den nominella penningmängden, g mt, minus inflationen π. Högre penningmängdstillväxt ger högre BNP-tillväxt TILLS INFLATIONEN HAR ANPASSAT SIG!
Phillipskurvan Phillipskurvan är relationen mellan inflation och arbetslöshet: t t1 ( ut un ) Inflationen π går ner när arbetslösheten u är högre än den naturliga nivån u n och vice versa: u u t n t t 1
Hela modellen: Penningmängd, inflation, produktion och arbetslöshet Vi har nu tre relationen: Okuns lag: ut ut 1 g arbetslösheten u ökar när BNP-tillväxten g yt faller Phillipskurvan: Inflationen π ökar när arbetslösheten u faller AD relationen: g t t 1 BNP-tillväxten g yt ökar när penningmängdstillväxten g yt ökar yt n g u u yt g Mt t y t
Expansiv penningpolitik i modellen Riksbanken ökar penningmängdstillväxten g mt (för en given inflation π) BNP-tillväxten g yt ökar, via AD-kurvan: Arbetslösheten u minskar, via Okuns lag: u t g t Så småningom ökar inflationen π, via Phillipskurvan: u u u g t t 1 yt g Mt 1 n t yt t g y
Effekterna av penningpolitik AD-relationen Penningpolitik Tillväxt Okuns lag Inflation Arbetslöshet Phillipskurvan
Ungefärlig storlek på effekterna av penningpolitik enligt Riksbanken Penningpolitik 1% lägre ränta AD-relationen 1% högre tillväxt Okuns lag 0,8% högre inflation Phillipskurvan 0,5% lägre arbetslöshet
Jämvikt på medellång sikt: Alla variabler växer i normal takt Antag att centralbanken hela tiden ökar mängden pengar lika mycket, med % per år Produktionen växer med normal takt, % Hur hög blir inflationen? AD relationen gyt gmt t π t = g gm ger g m Inflationen blir skillnaden mellan tillväxten i penningmängden och tillväxten i BNP y g y
Högre penningmängdstillväxt ger högre inflation (givet BNP-tillväxten) Penningmängdstillväxt och inflation på 2 års sikt På lång sikt är penningmängdstillväxten och inflationen högre korrelerade
Effekterna av expansiv penningpolitik kort sikt Antag att centralbanken höjer ökningstakten i penningmängdstillväxten På kort sikt, innan förväntningarna eller priserna hinner förändras ökar den reala penningmängden vilket sänker nominell och real ränta och höjer produktionen (via aggregerad efterfrågan). Då faller arbetslösheten (enligt Okuns lag) och inflationen stiger när arbetslösheten blir lägre än den naturliga nivån (enligt Phillipskurvan)
Effekterna av expansiv penningpolitik medellång sikt, 1 Allteftersom inflationen och därmed prisnivån stiger minskar den reala penningmängden M/P igen Då stiger nominell och real ränta igen BNP-tillväxten faller då tillbaka till sin normala nivå Därmed stiger också arbetslösheten tillbaka sin naturliga nivå
Effekterna av expansiv penningpolitik medellång sikt, 2 Alla reala variabler går tillbaka till sin jämviktsnivå på medellång sikt: Real penningmängd, realränta, produktion och arbetslöshet Däremot har den penningmängdsökningen lett till högre inflation och högre nominell ränta Vi har monetär neutralitet en nominell variabel (nominell penningmängd) kan på längre sikt bara påverka andra nominella variabler (prisnivå, inflation, nominell ränta, nominell växelkurs)
Real och nominell ränta när penningmängdstillväxten g m ökar ränta Nominell ränta Ökad inflation Real ränta tid
Fischer effekten Den nominella räntan är lika med den reala jämviktsräntan r n plus inflationen π i = r n + π e eller Om inflationen π ökar med 5%, kommer den nominella räntan i så småningom att öka med 5%, medan realräntan är oförändrad vid r n
Nominella räntor och inflation är relaterade Fischer effekten
Kostnaden för att ta ner inflationen (disinflating) Många länder tog ner inflationen kring 1985 Penningpolitiken sänker inflationen π t via Phillipskurvan t t1 ( ut un ) ( 1) 0 ( u u ) 0 u u t t t n t n Alltså kommer arbetslösheten u att stiga
När ett land tar ner inflationen stiger arbetslösheten
Hur mycket stiger arbetslösheten när man tar ner inflationen? Vi har Phillipskurvan i förändringstakt: t t1 ( ut un ) Anta att = 1: π t π t 1 = (u t u n ) Om centralbanken vill ta ner inflationen π från 12% till 2% kan det göras på olika sätt: På ett år med 10% högre arbetslöshet u Över två år med 5% högre arbetslöshet per år Över tio år med 1% högre arbetslöshet per år
Sacrifice ratio Sacrifice ratio är kostnaden i termer av ökad arbetslöshet för att ta ner inflationen med 1% Om vi har Phillipskurvan π t π t 1 = u t u t 1 är sacrifice ratio ett Arbetslösheten u ökar med 1% när inflationen π faller med 1% I det generella fallet π t π t 1 = α u t u t 1 ökar arbetslösheten med α% när inflationen faller med 1% Sacrifice ratio är α, lutningen på Phillipskurvan
Att ta ner inflationen givet rationella förväntningar Betrakta Phillipskurvan med förväntad inflation π t e istället för förra periodens inflation t-1 : e ( u u ) t t t n Om centralbanken trovärdigt kan övertyga lönesättarna om att de kommer att ta ner inflationen, kan förväntad inflation e anpassas nedåt istället för arbetslösheten u.
Sacrifice ratio i olika länder Många länder (dock inte Sverige) tog ner inflationen i början av 1980-talet Sacrifice ratio = hur mycket steg arbetslösheten per procent lägre inflation?
Sacrifice ratio i Sverige 1992-93: Inflationen föll 8%, arbetslösheten steg 6%. 6/8 = 0,75