ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping 150309 kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Föreläsningens innehåll: 1. En skola för alla 2. Skolan förr och nu 3. Reaktioner vid brist på känsla av sammanhang 4. Framgångsfaktorer 5. Förklaringsmodeller för informationsutbyte 6. Kartläggningens betydelse 7. Pedagogiska strategier 8. Fallbeskrivning 9. Litteraturlista och andra källor ELOF-ärende Elev med Lång Ogiltig Frånvaro (Skolverkets definition) Drop-outs? Skolmotstånd? There is no quick fix! (Ross Greene) Hemmasittare? Skolvägrare? Skolkare? Sjuk? Se inte barnet/tonåringen som ensam bärare av problemet! Hårt professionellt arbete tillsammans Nätverket: Pojke/flicka Föräldrar Pedagoger Förskole- eller skolkamrater Andras föräldrar Skolpsykolog/kurator Skolhälsovård BUP/NP-team Habiliteringen Socialtjänsten Intresseföreningar Fritidsföreningar 12100 elever hade återkommande ogiltig ströfrånvaro (2010) 500 elever hade hemundervisning pga av säkerhetsskäl (2010) Till största delen elever i skolår 7-9. Grund. Numera ungefär lika många pojkar som flickor skol. Stora brister vad det gäller kommunernas skolpliktsbevakning Gy. Barn och ungdomar som inte går i skolan!!! Över 1600 elever i helt frånvarande sedan minst en månad (2010) Under läsåret 2012/2013 fick drygt 21 000 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk (CSN) 10% hoppar av första året. 30% går inte ut med fullständigt betyg. (Skolverket) Antalet elever som inte går i skolan ökar stort! Källa: Skolverkets rapport nr. 309 Rätten till utbildning, 2007 Källa: Skolverkets rapport nr. 341 Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010 Källa: CSN, 2013 1
Olika typer av frånvaro: 1. Elever som ofta är hemma hela dagar och längre 2. Elever som har ströfrånvaro 3. Elever som är i skolan men inte på lektionerna 4. Elever som är tillsammans med andra utanför skolan på skoltid Fungerande skolgång = Starkaste skyddsfaktorn (Socialstyrelsen 2010) Orsaker till frånvaro? Skolan: Brister hos individ och familj Föräldrar: Brister i organisation, stöd och pedagogik Bristande respekt och bemötande Kränkande behandling Kamratrelationer Vuxenrelationer Problem i hemmet Sociala problem Bristande stöd i skolan Stökig skolmiljö Avstängning pga risk för våld Funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD/Aspergers syndrom Bristande motivation Känsla av meningslöshet Relationsstress Känsla av otillräcklighet Kunskapsstress Temagruppen Unga i arbetslivet. Tio orsaker till avhopp (2013) 379 unga berättar. Skälen till avhopp från gymnasieskolan i fallande ordning: 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro Hur många är antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerar efter 5 år? 75 % av de med slutbetyg med högskolebehörighet 28 % av de som hoppade av gymnasiet Utanförskapets pris = 10-15 miljoner kronor Lundmark, Nilsson och Wadeskog. Teknikstöd i skolan -En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden (2013) Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan (30% av ungdomar i 16-årsåldern uppvisar starka symtom på stress och 8% på utmattning, Karin Schraml 2013) Enligt Autism- och Aspergerförbundets medlemsenkäter är ca 4 500 elever med AST frånvarande från skolan. De vanligaste skälen uppges vara låg autismkompetens hos personalen och bristande stödinsatser. Cirka 50% av alla elever med diagnos inom autismspektrat når inte målen i skolår 9. (Skolinspektionen 2012) Diagnoskriterierna inom autismspektrat: Kommunikation Samspel Föreställningsförmåga (Jämf. Läroplanens nya krav) 2
Skolan förr och nu Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet 2011-11-08) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever 15% enligt författarna Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna. Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Beteendet Orsakerna 2014-08-10 i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Går ej i skolan Utmattningssyndrom Sovstörning Depression Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Tänkbara orsaker: Stress obalans mellan krav och förmåga Relationsstress i familj och med kamrater Bristande kontroll och förutsägbarhet i vardagen Obegripliga sammanhang Brist på meningsfullhet Kommunikationsförmågan brister Frustrationskänslighet Upplevda orättvisor, oförrätter och kränkningar Perceptionsupplevelser Bristande impulskontroll Svårt att se orsak och verkan Svårt att skifta mental föreställning/tankespår Svårt att förstå osynliga samspelsregler Möter vi dessa barn och ungdomar? 3
Utmattningssyndrom hos vuxna: Christina Maslach, Professor, Berkley University, Kalifornien. Obalans eller underskott på dessa områden kan leda till "job burnout": 1. Arbetsbelastning 2. Känslan av att ha kontroll 3. Återkoppling, uppmärksamhet och erkännande 4. Social omgivning. Hur är kollegerna, chefen och klienterna? Olösta konflikter? 5. Rättvisa och respekt 6. Meningsfulla arbetsuppgifter Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan Omvänt kan balans inom vart och ett av områdena förebygga ohälsa. Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se Framgångsfaktorer i arbetet med barn/ungdomar som inte går till skolan: 1. Tidiga insatser 2. Insatser i ett tidigt skede 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen 6. Väl fungerande elevhälsoteam. Medicin/psykologi/pedagogik. 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis, m.fl. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro / ELOF-plan 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden 10.Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier Personalens relation till eleven viktigaste faktorn! Personalens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till eleven Förhållningsstrategier bygger på allmän- och individkompetens Bra personal växlar förhållningsstrategi (metod) utifrån gruppens och elevens behov. Metodkunskap krävs! Pedagogiska strategier för att underlätta informationsutbytet på gruppnivå och individnivå. Informationsutbyteskompetens. Individuella insatser baserade på bra kartläggningar Stöd och hjälpmedel för att underlätta informationsutbytet på individnivå. Syfte: Att effektivt ge-bearbeta -få information. Tydliggör syfte, mål och mening med skolarbetet. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten. Sammanhangsmarkera! Nåbara mål utifrån aktuell kunskapsnivå Positiva förväntningar och involveringspedagogik Kenth Hedevåg Kungälv Reducera orosfaktorn! Föräldraoro Vårt fel? Plan? Gymnasiet? Målen? Jobb? Uppfostran? Byte? Kamrater? Framtid? Vägrar? Konflikter? Går ej till skolan!!! Hög orosfaktor kan ge: - Inställda möten - Ilska eller uppgivenhet - Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering - Fokus på annat Att tänka på vid föräldrasamtal: Ge bra förförståelse om innehållet i samtalet Tänk på val av plats för samtal Tänk på antalet personal - föräldrar Balansera styrkor och svårigheter Ge beskrivningar av beteende/förmågor Sätt alltid barnets svårighet i ett sammanhang Bekräftelse: Har jag fattat det rätt att Olika beskrivningar koppla till olika miljöer (hem förskola) Ge erbjudande Prioritera föräldrarnas önskade kommunikationsform vid fortsatta kontakter Tacka för samtalet 4
Delaktighet: Eleverna ska efter förmåga vara delaktiga i och kunna påverka sin vardag i skolan. Kunna delge sina åsikter och tankar som en del av kartläggningen. (Skollagen 1 kap. 10 ) Efter förmåga vara med och sätta lämpliga mål Vara delaktig i de insatser som ska göras Utvärdera och följa upp mål och insatser Möten som hålls tillsammans med barn/ungdomar ska alltid helt vara på deras villkor. Hög delaktighet kan också uppnås med uppdelade möten där vuxna för med sig barnets/ungdomens åsikter. Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen OBS! Att vara närvarande på obegripliga vuxenmöten är inte att förväxla med delaktighet utan liknar mer ett gisslantagande. Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Svårigheter med Sekreterarfunktioner Brister i uthållighet och fokus Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög) Tappar tråden, byter fokus Svårt med organisation och planering Processtid (kort/lång) för att bearbeta information Svårt att värdera och prioritera intryck Svårt att bortse från ovidkommande intryck Känsloreglering Impulskontroll Konsekvenser i skolan? 5
Sekreterarnivån Förslag till generella insatser Stöd med att organisera och planera arbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper,datorns organisation mm. En tydlig övergripande planering över veckans innehåll. En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? Sedan? Varför? En planering i form av en checklista som gäller för varje arbetsuppgift. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer - prata mindre! Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgifter, stå upp och jobba, pyssla/rita vid genomgångar mm. Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien: Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Svårigheter med Bibliotekariefunktioner Konsekvenser i skolan? Använd visuellt stöd! Svårt att föreställa sig vad som menas och vad andra tycker, känner och tänker Svårigheter att koppla information till ett visst sammanhang Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt Svårt med öppna frågor Svårt att tolka kroppsspråk Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner Stora konsekvenser för kommunikation och samspel Se med tanken? Se med ögat Bibliotekarienivån Förslag till generella insatser Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar på bästa sätt. Se exempel Visuellt stöd få information. Visuellt stöd vid muntligt återberättande och redovisningar. Använd skriven text, bilder mm. IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. 6
Slutsatser: 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Chefen jobbar hårt vid all nyinlärning 3. För många med barn/ungdomar måste Chefen kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. 4. Det går åt mycket energi när Chefen måste göra sekreterarens och bibliotekariens jobb. Detta gör att det fungerar ibland. Man kan prata om en varierande Chefsform istället för dagsform 5. Chefen vill vinna och undviker helst förlorararenor Svårigheter med Chefsfunktioner Konsekvenser i skolan? Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer Varierande Chefsform påverkar kvalitén Större risk för stressreaktioner Känslighet för upplevda tillrättavisningar Känslighet för upplevda kränkningar Påverkas av tidigare misslyckanden Svårt att se egenvinsten Förstår inte om det är på en för avancerad nivå Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion Tics Kränkningar Höga ljud - person Tjat Kontroll Oro Stress Tillsägelser Samspel Konflikter Krav Tvång Mat Sömn Stressburken Ventil Chefsnivån Förslag till insatser Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning. Har en mycket lättkränkt Chef och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det är avklarat. Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen. Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm. Information. Ge gemensamma förklaringsmodeller som kan öka förståelsen hos sig själv och hos andra. Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen. Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen) Smak och luktsinnet 7
Svårigheter med funktioner inom motorik och perception Störs av ovidkommande ljud och ljus Motorisk orolig Konsekvenser i skolan? Svårt att rita och att skriva Svårt att förstå skalor, tabeller mm. Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata Behöver sitta utan risk för beröringar Svårt med aktiviteter i ämnet Idrott och hälsa samt under friluftsdagar Motorik - Perception Förslag till generella insatser Ge färdiga anteckningar/planeringar och få skrivhjälp vid prov och redovisningar där annan kunskap än skrivförmågan ska mätas. Extra tid och möjlighet till muntliga redovisningar. Gör en plus- och minuslista över idrottsaktiviteter och se sedan över möjligheterna till alternativa möjligheter. Alternativ kost till skollunch. Kartlägg vilka OK-maträtter. Bullerskydd eller musik under eget arbete. Information till undervisande lärare om svårigheten att kopiera av. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm. Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil överkänslighet. Extra motorikträning individuellt eller i liten grupp. Utan spaning ingen aning! Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Individualisera insatserna. Inte generalisera. Sätta konkreta mål och delmål Skapa strategier och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten hos elev och föräldrar Problem + Förklaring = Insats Utgå från starka sidor och intressen Ref. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket 2014) Två former av stöd: 1. Extra anpassningar: Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Kräver ej åtgärdsprogram! 2. Särskilt stöd: Stöd av större omfattning och varaktighet. Beslutas av rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas! I skola kan de kompensatoriska och utvecklande insatserna ges som antingen: Extra anpassningar: Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. T.ex. visuellt stöd, starthjälp, anpassade läromedel Kräver ej åtgärdsprogram! Särskilt stöd: Stöd av större omfattning och varaktighet. T.ex längre specialpedagogiska insatser, särskild undervisningsgrupp, extra vuxenstöd, anpassad studiegång Beslutas av rektor. Åtgärdsprogram ska skrivas! K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg 8
K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Kartläggning: Individuell profil: Information från personal Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Ur tidningen Ögonblick nr 1 2013 Åtgärdsprogram: GPS i skolarbetet Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. K3-utbildning 19-20/3 2015 i Göteborg Skolverkets skrifter om stöd i skolan Pedagogiska strategier Insatser och hjälpmedel Som professionell så får du gärna bli kär men helst inte i dina hjälpmedel Insatserna handlar i första hand om att skapa förhållanden som hjälper eleven att fungera optimalt utifrån sina förutsättningar. (Vägledning för Elevhälsan 2014, Skolverket/Socialstyrelsen) K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg Undvik Tjat!!! Integrering Inkludering - Exkludering Integrering = Inkludering = Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang Att ha en hög känsla av sammanhang Om du har sagt till ett barn tusentals gånger och det fortfarande inte förstår. Då är det inte barnet som har svårt att lära. (Walter Barbee) Exkludering = Att ha en låg känsla av sammanhang KASAM = Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet 9
Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket 2014) Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid. En och samma skola för alla? Flexibla undervisningsmiljöer Var? Hur? När? Innehåll? Med vem? I klassrummet I klassrum med extra vuxenstöd I klassrummet med anpassningar I liten undervisningsgrupp Individuellt med personal Enskilt arbete I liten undervisningsgrupp med elever från klassen = Omvänd inkludering Annan plats? Visuellt stöd för att: Ge information Bearbeta information Få information (samtal) Ska det behövas? Öppna frågor ställer höga krav på att man ska se med tanken Kan ni berätta hur en vanlig skoldag ser ut? Vad säger lärarna att ni ska göra? Det finns ngt som heter kursplaner. Tanken är att ni ska lära er samma sak här som i övriga landet. Hur förmedlar lärarna detta till er? Hur är det här i skolan? Är ni justa mot varandra? De vuxna, hur är de mot er? Exempel på elevfrågor från Skolinspektionen Visuellt stöd! För att ge info Förslag till insatser - social coach/mentor: För mig är bågskyttet viktigast Hur kan man tänka? Val till friluftsdagen: Vi ska till Simbadet! För mig är det viktigaste att vara med de andra Om aktiviteten är viktigast så väljer man bågskytte Om det är viktigast att vara med de andra så väljer man simbadet 10
Visuellt stöd! För att bearbeta info Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Tolka Värdera Reflektera Analysera Sätta den i ett sammanhang Dra slutsatser Rimlighetsanalys Nationellt prov i historia skolår 6, 2012/13 Att undersöka levnadsvillkor i olika tider Föreställ dig att du är 12 år gammal och lever under äldre stenåldern, det vill säga för ca 7000 år sedan. Du ska precis börja äta det vi idag skulle kalla middag, dagens huvudmåltid. Berätta om maten och hur matsituationen ser ut. Om du vill kan du använda frågorna i rutan. Vad ska du äta för något? Hur är det tillagat? Varifrån kommer maten? Vem eller vilka har skaffat maten? Hur gick det till när maten skaffades fram? Vem eller vilka har tillagat maten? Hur ser det ut där ni ska äta? Vilka sitter och ska äta tillsammans? Ex. på visuellt stöd för reflektion och värdering: Placera följande påståenden under + om du tycker att det inneburit något positivt - om du tycker att det inneburit något negativt + Vi fick 6 liter sprit Spännande Andra blev imponerade Som att vara med på film Vi åkte fast Mamma och pappa blev sura Gå till soc. och pissa Ungdomstjänst Böter Körkortstillstånd!!! Visuellt stöd! För att få info Samtal med barn/ungdomar/vuxna Många av de barn/ungdomar/vuxna vi samtalar med har bristande förmåga till samspel, kommunikation och att skapa inre föreställningar och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Hur gör vi detta? 11
Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är att få information: Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten! Vem håller i samtalet? Var ska samtalet ske? Sammanhangsmarkera! Hur länge kommer samtalet att vara? Vilken samtalsform ska användas? Vilka stöd/hjälpmedel ska användas? Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Ex. Skrivsamtal : Rubrik: Blodprovshelvetet!!! Problemet är att hon säger att man ska sticka längre upp på fingret där det finns fler blodkärl. R. tycker att det känns mindre om man sticker långt ned på fingret, men då får man sticka flera gånger eftersom det kommer mindre blod då. Hon sticker plötsligt utan att R. är beredd!!! Kenth undrar hur R. vill ha det? R. Vill byta medicin för han är trött på blodprover. Kenth frågar R. vad vi kan göra åt detta problem just nu innan beslut om mediciner kommer? R. vet inte! Kenth vill försöka få personalen på vårdcentralen att respektera R:s önskemål. Kenth föreslår att vi gör ett litet kort som beskriver hur R. vill ha det när han måste ta blodprov. R. tycker att det är viktigare att få svar på följande frågor: Till doktor Karin: 1. Finns det annan bra medicin där man inte behöver ta blodprover? 2. Om jag måste ha kvar dessa medicinerna, hur ofta ska jag ta blodprover i framtiden? Till vårdcentralen: 1. Jag tycker att det gör väldigt ont att ta blodprovet högt upp på fingret. Finns det andra alternativ? 2. Kan jag få ta blodprovet själv? Energiinventering Många av de ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner (chefen kompenserar för brister hos sekreterare och bibliotekarie). Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av vad som tar respektive ger energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Jag kör en fin bil. Jag måste fylla på lika mycket bensin som jag gör slut på annars får jag bensinstopp = Soppatorsk Vi gör en energiinventering där vi tar reda på när jag gör av med bensin och när jag fyller på. Skala ±10 liter. + Lyssna på musik +4L Se på TV +3L Illusterad vetenskap +5L Spela dator en timme +6L Schack +5L _ När jag blir arg -6L Genomgångar -8L Rast -3L Skriva -9L Matsalen -5L Aktiviteter Miljöer - Personer Hur ska vi skapa en bra balans? Inte förstå hur man ska göra -4L Nyckelord Vuxenrelation +++ Begriplighet-Hanterbarhet-Meningsfullhet Förhållningsstrategier Samverkan och delaktighet Visuellt stöd för att bearbeta info Problem + Förklaring = Insats 12
Checklista: Har personalen tillräcklig kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Finns det en stabil vuxenrelation i skolan? Har vi gjort en bra kartläggning? Alla nivåer? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet/tonåringen delaktig? Finns det ett effektivt åtgärdsprogram (GPS)? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Du gör skillnad! Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar www.trippelkommunikation.se Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se Aktuella länkar: GR Dropouts: http://www.grdropouts.se/ Skolk ur elevernas och skolans perspektiv Doktorsavhandling av Anne-Sofie Strand http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20970 10 orsaker till avhopp : Rapport från Ungdomsstyrelsen www.temaunga.se/sites/default/files/tioorsaker.pdf 13