Budget 2015 Verksamhetsplan 2016-2017 Investeringsplan 2015-2020 Kommunfullmäktige 15 december 2014
Innehåll Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018... 3 Styrkort... 3 Samhälle... 3 Kund och brukare... 4 Kommunal service... 4 Medarbetare... 4 Ekonomi... 5 Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning... 5 Gemensamma planeringsförutsättningar... 6 Kommunstyrelsen... 9 Verksamhetsbeskrivning... 9 Mål... 10 Socialnämnden... 12 Verksamhetsbeskrivning... 12 Mål... 13 Plan- och miljönämnd... 14 Verksamhetsbeskrivning... 14 Kultur- och utbildningsnämnden... 17 Verksamhetsbeskrivning... 17 Mål... 17 Driftramar 2014-2017... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Balansbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Finansieringsbudget... 21 INVESTERINGSBUDGET 2015-2020... 22 2
Kommunfullmäktiges vision för 2015-2018 Styrkort För att uppnå denna vision har kommunfullmäktige satt upp ett antal perspektiv Samhälle Kund och brukare Kommunal service Ekonomin Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Strategier Vi ska verka för: tillgång till livslångt lärande med tidsenlig teknik tillgång till trygg vård och omsorg tryggad bostads-försörjning utifrån olika gruppers behov förutsättningar för tillväxt och sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv meningsfull och aktiv kultur och fritid speciellt för ungdomar ett starkt miljö- och klimatarbete en uthållig infrastruktur en ökad tillgänglighet 3
Kund och brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet. Strategier Vi ska verka för att: inhämta och förstå medborgarnas behov ge möjlighet till inflytande för medborgare brukare/ kunder upplever att tjänsterna håller hög kvalitet Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete Strategier Vi ska verka för: en god omvärldsbevakning effektiva processer och ett kontinuerligt förbättringsarbete kontinuerligt förbättringsarbete Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden Strategier Vi ska verka för: ett gott ledarskap där varje chef är en tydlig arbetsgivarföreträdare hög arbetstillfredsställelse ett meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll alla erbjuds heltidsjobb rätt kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 4
Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans. Strategier Vi ska verka för: att intäkterna överstiger kostnaderna i budget och resultat med ett mål på minst 1 % att verksamhetens nettokostnad är maximalt 94 % löneökningar inom budgetram med ökat investeringsbehov ska alla investeringar ha en långsiktig hållbar plan/långsiktig bärkraft och strategiska investeringar kan tas utanför investeringsramen Ekonomiska mål av betydelse för god ekonomisk hushållning intäkterna ska överstiga kostnaderna i budget och resultat verksamhetens nettokostnad ska vara maximalt 94 % löneökningar ska hållas inom budgetram Övrigt Då styrkortet inte ännu är antagna av kommunfullmäktige har nämndernas mål för 2015 byggt på kommunfullmäktiges tidigare mål. De kommer att justeras senare. Plan- och miljönämnden sätter mål för varje år, övriga nämnder för mandatperioden. I detta dokument är det Plan- och miljönämndens mål för 2014 som är bifogat. 5
Gemensamma planeringsförutsättningar Tidsplan ekonomiåret Internbudget dec Jan feb nov Årsredovisning mars Ekonomidag okt Budget/planering april Uppföljning Sept maj Uppföljning aug juli juni Årets första månader ägnas åt utvärdering av året som gått i form av bokslutsarbete som mynnar ut i en årsredovisning som antas av kommunfullmäktige i mars/april. I mars äger en ekonomidag rum för att bereda budget för kommande år men även året som gått. I maj och september görs uppföljningar på innevarande år. Kommunfullmäktige i juni antar budgeten och i november fastställer fullmäktige budgeten samt antar skattesats för kommande år. I december gör verksamheterna klar sin interna budget för kommande år. Befolkning I budgeten förutsätts att befolkningen ökar med 14 personer fram till 1 november 2014. Antagandena bygger på de senaste årens utveckling av befolkningen som varit - 27, -12, +9 samt +20. 6
En ökning av antalet äldre har märkts av de senaste åren. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring Födda 43 45 43 57 46 53 10 23 % Förskola 266 259 259 253 273 272 6 2 % Grundskola 660 632 633 607 589 585-75 -11 % Gymnasiet 244 234 213 220 215 224-20 -8 % Arbetsför ålder 3 269 3 220 3 207 3 183 3 183 3 167-102 -3 % 65-74 år 1 031 1 028 1 017 1 018 1 012 1 049 18 2 % 75-84 år 711 688 705 707 732 716 5 1 % 85-w 205 203 205 225 229 233 28 14 % 65-w 1 947 1 919 1 927 1 950 1 973 1 998 51 3 % 6 429 6 309 6 282 6 270 6 279 6 299-130 -2 % Sedan 2008 har befolkningen minskat med 2 %. De åldersgrupper som minskat är framför allt barn i grundskolan samt gymnasieskoleåldern. De äldre, över 65 år har bara ökat med 3 %. Eftersom det är de allra äldsta som ökat över 85 år som har ökat med 14 % eller 28 personer har denna ökning haft konsekvenser för socialnämndens budget. Ungefär 60 % av personer i denna åldersgrupp har någon form av insats av kommunen vilket innebär att socialnämnden haft på grund av befolkningsförändringar ca 17 nya ärenden. Framöver förväntas antalet äldre fortsätta öka, en prognos som SCB gjorde 2013 visar på en ökning av antalet äldre framöver. Till 2018 kommer de över 85 öka med ytterligare 36 personer och om samma antaganden gäller som tidigare innebär det närmare 22 nya ärenden till äldreomsorgen. Totalt kommunen 2012 2018 2023 2028 2033 65-69 528 617 601 548 509 70-74 484 541 574 564 524 75-79 416 426 471 505 502 80-84 316 323 328 370 404 85-89 164 174 190 197 228 90-95 51 74 73 83 86 95-w 14 17 23 23 27 1 973 2 172 2 260 2 290 2 280 Vad gäller antalet barn är det svårare att prognostisera dessa då mycket hänger på hur stor inflyttning kommunen får och vilken ålder de inflyttade är i. Utifrån den historik som finns idag fortsätter antalet grundskolbarn minska men i mindre takt än tidigare. Förskolebarnen stabiliseras på den nivå de är idag. Gymnasieskoleeleverna fortsätter minska. Detta kan dock förändras om en inflyttning blir större. Löneantaganden Löneökningen budgeteras centralt av ekonomienheten. Budgeten bygger dels på centrala avtal, på antaganden från SKL samt det utrymme som finns för 7
löneökningar. För 2015 budgeteras ca 2,5 % och åren däröver 3,5 % samt 3,5 %. Avtalen är sifferlösa för de större organisationerna förutom Kommunal fram till 2016. Pensioner Pensionerna har blivit en större kostnad för kommunen de senaste åren. Den nettokostnad som kommunen haft de senaste åren har varit under 10 mkr förutom 2009 då stora avgångar med Pajala-modellen gjordes. 2013 ökade kostnaden till 13,6 mkr och det finns viss osäkerhet om detta är en permanent ökning. I avtalen finns en möjlighet att ta ut pensionen i förtid vilket medför en hög kostnad för kommunen under en kortare period. Många har valt denna lösning vilket har medfört att det varit svårt att göra prognoser för pensionskostnaden. Inför 2015 föreslås en ökad budget för pensioner på 0,5 mkr till 13,5 mkr. Därefter en ökning med 1,0 mkr per år. Skatter och bidrag Skatter och bidrag bygger på SKL:s beräkningar. Justeringar görs framför allt av befolkningsantagandena. Ramjusteringar Socialnämnden föreslås få en ramjustering på 2,0 mkr. I övrigt inga ramjusteringar till nämnder förutom löneökningar. En tilläggsbudget kommer att läggas under våren 2015. Skattesats Budgeten bygger på en höjning av skattesatsen med 80 öre, ny skattesats 23,50. 8
Kommunstyrelsen Mkr 2015 2016 2017 Driftbudget(* 105,2 105,6 105,6 Investeringsäskanden 19,5 54,2 45,9 *) KS driftram kan ändras utifrån hur kapitaltjänsten slår. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen skall således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a Samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, Kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, Personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, Informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, Datasamordning och IT-utveckling, Post- tele och arkivhantering, Överförmyndaren och valadministration, Inköpssamordning, I samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll I samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar Lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m Verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, byaoch landsbygdsutveckling samt EU-samordning, Arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, Jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårds- och renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. 9
Mål KF:s mål Bostäder - attraktiva boenden med hög service Kommunstyrelsens mål Främja bostadsbyggandet för olika aktörer, minst 100 nya bostäder under 2014 God mark och planberedskap i hela kommunen Marknadsföra befintliga tomter i hela Pajala kommun - marknadsföring Ha en aktuell och informativ hemsida Kommunen ska aktivt medverka i rekryterings- och marknadsföringsarrangemang - mångkulturell bas Fortsätta arbeta med minoritetsspråken i kommunen Näringsliv - bredare näringsliv - nya samverkansformer Fånga upp näringslivets framtida kompetens- och utvecklingsbehov Kommunala upphandlingar ska vara lättillgängliga. Via utvecklingsbolaget verka för att stötta befintliga och nya företag samt personer som vill starta företag i kommunen Möten med jämna mellanrum mellan olika aktörer samt regelbundna träffar med företagarorganisationerna. Verka för ett breddat näringsliv i Pajala kommun Hållbart samhälle - bostäder med hänsyn till miljö Förnya och utveckla våra kommunaltekniska anläggningar Minska energianvändningen med 10 % - flerspråkighet framgångsfaktor Flerspråkighet bör vara en tillgång vid rekryteringar 10
Viktig information på hemsidan ska översättas till minoritetsspråken och engelska Kommunal service - modern och på lika villkor Andelen ekologisk mat som serveras i de kommunala verksamheterna ska öka Bredbandsutbyggnaden i kommunen ska fortsätta Pajala kommun ska bedriva tidsenliga och trygga verksamheter Användandet av tidsenlig teknik ska utvecklas inom alla verksamheter i Pajala kommun - strategiskt fokus med omvärldsanalys - dialog med medborgare/kunder/ brukare Kommunal ekonomi - budgetbalans Erfarenhetsutbyte på nationell men även internationell nivå Ansvarsfull och modern personalpolitik Anpassa och utveckla den politiska organisationen Medborgardialoger i olika former ska genomföras Verksamheterna ska anpassas till den tilldelade budgetramen Inköpsavtal ska vara kända i organisationen och avtalstroheten ska öka 11
Socialnämnden Mkr 2015 2016 2017 Driftbudget 165,3 168,5 168,5 Nya äskanden drift 4,0 4,0 4,0 Investeringsäskanden 0,7 0,5 0,4 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggande arbete inom alla områden. Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Äldreomsorgen tillhandahåller enligt Social-tjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om färdtjänst och riksfärd-tjänst individanpassat stöd i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning som färdtjänst och riksfärdtjänst trygghetslarm och dagverksamhet/aktiviteter Individomsorgen tillhandahåller individanpassat stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om bo-stadsanpassningsbidrag. Insatserna ges i form av, bland annat, stöd i olika former där barns och ungdo-mars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende (LSS) 12
handikappfrågor och samverkan med brukarorganisationer Mål KF:s mål Bostäder - attraktiva boenden med hög service Socialnämndens mål - människor som kommer i kontakt med socialnämnden ska mötas av trygghet, respekt, integritet och kompetens Kommunal service - modern och på lika villkor - ge en god service, vård och omsorg till människor från livets början till livets slut - engagemang och gott bemötande ska genomsyra verksamhetens uppdrag - strategiskt fokus med omvärldsanalys Kommunal ekonomi - budgetbalans - bedriva ett förebyggande arbete och vara god samverkansaktör - kompetensutveckling av personal - säkerställa en trygg arbetsmiljö för anställda - vara omvärldsorienterad, flexibel och ständig arbeta med att nyttja resurser på ett optimalt sätt. 13
Plan- och miljönämnd Mkr 2015 2016 2017 Driftbudget 8,9 8,9 8,9 Nya äskanden drift 1,0 1,0 1,0 Investeringsäskanden 3,8 Verksamhetsbeskrivning Plan- och miljönämnden är den nämnd i Pajala kommun som fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag skall utföra inom räddningsväsendets, miljöbalkens, livsmedelslagens, plan- och bygglagens och lagen om bostadsanpassningsbidrags områden, med flera lagar och förordningar (se nämndens reglemente). Plan- och miljönämndens verksamhet är uppdelad i två avdelningar: Plan- och miljöavdelningen och Räddningstjänsten. Mål KF:s mål, nationella/ regionala mål Kommunal service Bostäder Näringsliv Plan- och miljönämndens mål Informationen på hemsidan ska vara aktuell, informativ och lättillgänglig. Kommunal service Bostäder Näringsliv Öka tydligheten i handläggningsprocessen för bygglov genom förbättrad information. Mångkulturell bas Näringsliv Förbättra informationen på finska/meänkieli, med fokus på bygglov. Målprogram funktionshinder Tillgänglighet Handikapporganisationer Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Pkt 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Aktivt arbeta för en bra tillgänglighet. Minska miljöpåverkan av enskilda avlopp genom en fortsatt inventering av enskilda avloppsanläggningar samt utveckling av riktlinjer för inventering och åtgärder. En halvering av andelen ungdomar som börjar Motverka att ungdomar börjar röka. 14
röka eller snusa Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. En tobaksfri livsstart fr.2014 Nationell plan för livsmedelskontrollen 2013-2016 Sammanfattningsvis (se även strategiska & specifika mål): Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollmyndigheten och en god grund för val av produkt. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan. Kontrollen är riskbaserad, rättsäker, effektiv och ändamålsenlig. Nationella miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö En förbättrad livsmedelskontroll i linje med de nationella målen, bl a genom en översyn av taxan och tillsynsplanen, samt genom att utveckla metodiken kring livsmedelskontrollen. Säkerställa god funktion på de kommunala avloppsreningsverken och avloppsnäten. Bättre kunskap om förorenade områden i kommunen. Delmål: Åtgärda samtliga prioriterade förorenade områden senast 2050. Hållbar utveckling Bostäder Näringsliv Planera för en säker och tilltalande trafikmiljö i centralorten som uppmuntrar till fysisk rörelse och möten mellan människor. Utveckla strategier för hållbara resor och transporter. Hållbar utveckling Barns och ungas bästa ska beaktas i den fysiska planeringen och deras inflytande och delaktighet ska uppmuntras. Bostäder Hållbar utveckling Kommunal service Under 2014 anta nya detaljplaner som täcker behovet av minst 100 nya bostäder i kommunen. 15
Hållbar utveckling Bostäder Näringsliv Verka för en god bebyggd miljö i Pajala centrum. 16
Kultur- och utbildningsnämnden Mkr 2015 2016 2017 Driftbudget 92,4 93,6 93,6 Investeringsäskanden 1,4 51,1 52,9 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola. Vidare an-svarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, Laestadiusmuseet, fritidsgården och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ram-styrning tillämpas och årligen upprättas en kvalitetsredovisning som beskriver kvalitets-utvecklingen i verksamheterna. De före-slagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. Mål KF:s mål Bostäder Kultur- och utbildningsnämndens mål - attraktiva boenden med hög service - studiero och trygghet ska skapas i all verksamhet - noll-tolerans mot kränkningar - två försteläraretjänster som arbetar med inriktning mot värdegrundsfrågor - mångkulturell bas - skapa goda förutsättningar för elever med annat modersmål Näringsliv - nya samverkansformer - god samverkan mellan kommunens kultur, bibliotek o fritidssektor för det framgångsrika livslånga lärandet Hållbart samhälle - bostäder med hänsyn till miljö - öka antalet förskolor som får "grön flagg" - öka medvetenheten hos elever om innebörd av hållbart samhälle - flerspråkighet framgångsfaktor - inrätta förskola med fokus på våra minoritetsspråk - öka antalet uppnådda mål som finns i kommunens plan för minoritetspråken Kommunal service - modern och på lika villkor - alla elever ska ha goda kunskaper i samtliga ämnen - en dator per 4 elever - alla förskoleavdelningar ska ha tillgång till en dator - test av ipad i undervisning bland yngre elever - utveckla matematikundervisningen 17
- tillsätta en matematikutvecklare - strategiskt fokus med omvärldsanalys - skapa interaktiv förskola/skola med förändrat sätt att lära - kompetensutveckling inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) - skapa försteläraretjänst med inriktning mot IKT - kompetensutveckling av alla personal i samarbete med globala skolan - deltagande i global resa - kompetensutveckling av personal inom hållbar utveckling 18
Driftramar 2014-2017 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,60 0,78 0,78 0,78 0,78 Överförmyndare 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 102,1 105,2 105,6 105,6 105,6 Löneökningar 1,23 0,40 Justering KUN vaktmästeri Justering SN vaktmästeri Justering kaptialtjänst 1,83 Summa kommunstyrelsen 105,2 105,6 105,6 105,6 105,6 Socialnämnd 159,9 165,3 168,8 168,8 168,8 Löneökningar 5,38 1,50 Justering arbetskläder/ramökning 2,00 Justering bostadsanpassning Justering vaktmästare KS Hemsjukvård Socialnämnd 165,3 168,8 168,8 168,8 168,8 Plan- och miljönämnd 8,8 8,9 8,9 8,9 8,9 Löneökningar 0,10 0,02 Justering bostadsanpassning Plan- och miljönämnd 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 Kultur- och utbildningsnämnd 88,6 92,4 93,6 93,6 93,6 Löneökningar 3,89 1,12 Justering vaktmästare KS Kultur- och utbildningsnämnd 92,4 93,6 93,6 93,6 93,6 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 33,9 35,6 36,7 37,3 37,9 SUMMA 406,9 413,8 414,9 415,5 416,1 Finansieringen Löneökningar 0,1 6,1 16,0 26,0 36,0 Försäljning av skog/fastigheter -2,0-1,0 Kapitaltjänst anläggningar -27,8-27,8-27,8-27,8-27,8 Pensionskostnader 12,5 13,5 14,5 15,5 16,4 Driftramar exklusive avskrivningar 389,7 404,6 417,6 429,2 440,6 Investeringsram 2007-2011 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Investeringsram 17 25 25 25 25 19
Resultatbudget Befolkning 1/11 året innan 6 303 6 313 6 380 6 447 6 514 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 100,2 101,5 103,0 104,5 104,5 Verksamhetens kostnader -489,9-506,1-520,6-533,7-545,1 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -16,1-14,3-15,0-17,0-17,0 Verksamhetens nettokostnader -405,8-418,9-432,6-446,2-457,6 Skatteintäkter 247,8 270,1 283,5 294,7 305,8 Generella statsbidrag 152,7 147,9 150,2 153,3 156,1 Slutavräkning -0,7 2,0 Kommunal fastighetsavgift 10,3 12,3 12,3 12,3 12,3 Finansiella intäkter 0,8 1,2 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -5,0-5,5-7,0-8,0-8,0 Årets resultat 0,2 9,0 7,5 7,1 9,6 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Tillgångar Anläggningstillgångar 317,4 327,1 335,1 340,1 343,1 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 61,2 60,4 59,6 61,6 67,9 Summa tillgångar 448,9 457,8 465,0 472,0 481,3 Skulder och Eget kapital Eget kapital 147,2 156,3 163,7 170,9 180,4 Avsättning pensioner 11,8 12,8 13,8 14,8 15,8 Långfristiga skulder *) 191,4 190,2 189,0 187,8 186,6 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 448,9 457,8 465,0 472,0 481,3 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 33,0 32,2 31,4 33,4 39,7 Anläggningskapital 114,2 124,1 132,3 137,5 140,7 Summa 147,2 156,3 163,7 170,9 180,4 *)Omsättning av lån 2015: 45 mkr, 2016: 35 mkr, 2017: 30 mkr, 2018: 20 mkr 20
Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Mkr 2014 2015 2016 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat 0,7 0,3 0,2 1,3 Justering för ej likviditetspåverkande poster 16,1 14,3 15,0 17,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 1,0 1,0 1,0 2,0 Medel från verksamheten 17,8 15,6 16,2 20,3 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 1,0 2,0 2,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,8 16,6 18,2 22,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -17,0-25,0-25,0-25,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -17,0-25,0-25,0-25,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån Amortering av långfristiga skulder -1,2-1,2-1,2-1,2 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen -1,2-1,2-1,2-1,2 Årets kassaflöde -0,4-9,6-8,0-3,9 Likvida medel vid årets början 35,9 35,5 26,0 18,0 Likvida medel vid årets slut 35,5 26,0 18,0 14,0 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 16,1 14,3 15,0 17,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21
INVESTERINGSBUDGET 2015-2020 Belopp i tusen kronor Äskande Förslag beredni ng = Inte prisberäknat Kostnad V-het Investering, namn 2015 2015 F 2016 2017 2018 2019 2020 Total kostnad Kommentar (driftskonsekvens, miljökonsekvens, lagkrav mm) KS Inventarier 200 200 200 200 200 200 1 000 Anslag till förfogande inom nämnden Plan- o miljö Samordnat arkiv 0 Frågan får utredas, Malmens arkiv Attraktivitetshöjande åtgärder 0 Via parker Personal Åtgärder för att få ner inomhustemperaturen under sommaren 0 Behöver utredas vilken åtgärd som är bäst; Installerad kyla, eller annat Ekonomi Uppgradering Agresso 400 200 200 400 E-handelsmodul 400 400 Kansli Upprustning sammanträdesrum 150 200 150 150 500 Systemet är idag version 5.5.3. Under året kommer uppgraderingar sluta göras i denna version och uppgradering är nödvändig Sammanträdesrummen i kommunhusen behöver en upprustning med start av sammanträdesrum 3 Växelombyggnad 100 100 Kostnad av fastighetsförvaltningen IT Stadsnät. Rep av fiber, Vatttenfalls stolpreparationer, vägreprationer 500 500 500 550 550 600 600 3 300 Reinvestering av hårdvara 400 400 400 400 200 700 200 2 300 Den uppskattade kostnaden kan inte påverkas då den är beroende av externa faktorer Hårdvara förbrukas och går sönder. Går inte att påverka men vi kan lindra konsekvenserna genom att ha planerade, kontrollerade utbyten av gammal hårdvara. Majoriteten av våra switchar är mellan 8-12 år gamla
Införande av AD 400 400 100 500 Utbildning 200 0 Ett AD ger lättare användarhantering (minskad driftkostnad) och högre säkerhet. Teknikers kompetensutveckling har varit obefintlig under lång tid. Utbildning ska egentligen finnas med under den ordinarie driftbudgeten på årlig basis, men nu måste extra insatser göras för att vi ska komma ikapp. Därför tar jag upp posten under investeringar. Kost & hygien Markiser Tallgårdens kök 40 0 Kökets fönster i söderläge med stekande sol och vansinngit varm arbetsplats. Fläktar Centralköket sommar och vinter 0 Serveringsdisk Centralköket 250 250 250 Flyg Div investeringar se bilaga 4 825 2 000 2 105 3 150 1 210 8 465 Mycket varmt på somrar, mkt kallt på vinter. Prisbild oklar. Bättre flöde i matsalen, ryms två alt. rätter vilket är rekommendationen för luncher i skola samt hostskydd och höj- och sänkbar då vi har gäster från liten till stor. Tekniska Vägbelysning 5 000 1 700 5 000 1 000 500 500 500 9 200 VA-anläggningar 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 19 200 VA-anläggningar p g a nya gator Pajala 3 500 2 000 2 000 Vägar 2 000 3 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 11 200 Strandpromenad 1 500 0 Parker 200 200 200 200 600 30 Reningsverk 35 000 000 65 000 Trafikverket bygger om gator vilket innebär kostnader för VA Fastigheter Pott för fastigheter 5 000 5 000 Pott att fördelas inom fastigheterna Energibesparingsåtgärder 1000 1000 1000 2 000 Underhållsåtgärder Pajala c-skola 1000 1000 500 1 500 Ytterligare två klassrum på högstadiet, samt delar av mellanstadiet. 23
Underhållsåtgärder övriga skolor och förskolor 400 400 400 800 Åtgärder Pajala Badhus 500 500 500 1 000 Underhållsåtgärder Kunskapssmedjan 300 300 300 600 Underhållsåtgärder Tallgården 300 300 300 600 Investeringsäskanden Lae-skolan 300 300 300 600 Utemiljöer förskolor 350 350 350 700 En förskola/skola ska tilldelas hela beloppet. Underhållsåtgärder Industrihuset 500 0 0 0 Underhållsåtg och lokalförändringar övriga fastigheter 1000 1000 1000 2 000 Ombyggnation Kunskpapssmedjan till HVB för ensam- 4 750 Tärendö skolas kök 350 Särskilt beslut 0 0 KUN Kulturcentrum + skola Pajala c-ort 50 000 50 000 50 000 150 000 Badhus Pajala 120 000 120 000 Bokbuss 2 000 2 000 RFID utrustning bilbliotek 200 200 200 Möbler Pajala bibliotek 150 150 Ny konstgräsplan 350 350 350 Teknik i skolan 500 500 500 500 1 500 Nätverk 150 150 150 Kalkyl för boende 4 250 plus 500 för ombyggnationer av utbildningslokaler. Inventarier 200 200 200 200 200 200 200 1 200 Anslag till förfogande inom nämnden SN Inventarier 200 400 200 200 200 200 200 1 400 Anslag till förfogande inom nämnden Porslin möbler 200 0 Arbetskläder 75 100 150 150 75 75 150 700 Äldreboende 60 000 60000 120 000 e-hälsa. Teknikhjälpmedel personal/brukare 200 200 100 50 50 20 20 440 Förändr. demensboinriktn. Uppr.lokaler 200 200 200 24
Räddnin. tjänst Ny tankbil, Nya larmställ, Båtmotor 3 300 Insatsledarbil 500 500 39 090 21 450 106 005 99 000 118 385 67 695 125 470 538 005 25