Design Johan Lindstén Årets kulturpristagare 2014 Budget 2015 Flerårsplan 2016-2017
Innehållsförteckning Vision 2020... 2 Organisationsschema... 2 Mandatfördelning 2015-2018... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 4 Planeringsförutsättningar och kommentarer... 5 Finansiella mål 2015-2017... 12 Kommunens övergripande mål... 13 Övergripande regler för budgetåret 2015... 16 Resultatbudget 2015-2017... 18 Kassaflödesbudget 2015-2017... 19 Balansbudget 2015-2017... 20 Driftbudgetsammandrag 2015-2017... 21 Kommentarer till driftsbudgeten... 21 Nettokostnadsram per nämnd 2015-2017... 23 Oförutsett diverse verkställighet... 23 Investeringssammandrag 2015-2017... 23 Kompensation kapitalkostnader... 24 Kommentarer till investeringsbudgeten... 24 Driftbudget 2015 - nämndernas andel... 29 Investeringsbudget 2015 - nämndernas andel... 29 Nettoinvestering, Mnkr... 30 Låneskuld, Mnkr... 30 Resultatutveckling, Mnkr... 31 Utdebitering per skattekrona 2015... 31 Folkmängd 1 januari respektive år... 31 Nämndsbudgetar... 32
Vision 2020 En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga. Osby kommuns vision beskriver en önskan om var vi vill befinna oss, hur vi vill att det ska vara att leva, bo och verka i Osby kommun år 2020. Visionen pekar ut en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutveckling i Osby kommun. Visionen antogs i november 2008 av kommunfullmäktige Osby kommun 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. Organisationsschema Budget 2015 2(53)
Mandatfördelning 2015-2018 Budget 2015 3(53)
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Utökade budgetramar jämfört med budgetanvisningarna med cirka 38 miljoner kr Kommunfullmäktige beslutade den 24 november om budgeten för nästa år. Beslutet innebär en skattehöjning med 50 öre per intjänad hundralapp. Behovet av kommunal service ökar, bland annat beroende på att antalet grundskoleelever är fler än vad som tidigare förväntats. Antalet äldre personer ökar också vilket bland annat medför att behovet av hemtjänst blir större. Budgeten för 2015 ger ett resultat på 7 miljoner kr. Investeringsnivån är fortfarande hög och bygger på ny upplåning med 85 miljoner kr. Kommunstyrelsen beslutade om preliminära budgetramar och planeringsförutsättningar den 26 mars 2014. Jämfört med dessa har budgeten utökats med cirka 38 miljoner kr, varav 13 miljoner kr avser ökade kostnader för löneökningar och kapitalkostnader. Nettoomslutningen för nämnderna uppgår till 648 miljoner kr. Nämndernas begäran utöver den budgetram, som lämnades till budgetberedningen i augusti, uppgick till närmare 46 miljoner kr (exklusive ökade kostnader för löneökningar och kapitalkostnader). I förutsättningarna för budgeten har det vägts in att behovet av kommunal service och kommunala tjänster ökar utifrån den demografiska situationen, som föreligger i Osby kommun. Antalet äldre personer i Osby kommun ökar Antalet äldre kommer att öka de kommande åren. Bland annat har man redan kunnat konstatera att antalet hemtjänsttimmar ökat markant under det här året och trenden ser ut att fortsätta. I framtiden ser Osby kommun fler vårdtagare och även ökad vårdtyngd. Behovet av korttidsplatser liksom servicebostäder och trygghetsbostäder ökar. Antalet skol- och förskoleelever ökar också Grundskoleeleverna har ökat i Osby tätort, medan vi ser ett minskande antal elever i Lönsboda, Killeberg och Visseltofta. Även behovet av förskoleplatser har ökat under hösten 2014. En ny avdelning startades på Ängsgården i oktober. Kyrkan öppnar egen förskola våren 2015. Dessa nya platser ger viss möjlighet till utglesning av antalet barn på avdelningarna. Kommunens nettokostnader har under senare år ökat i snabbare takt än våra intäkter, vilket inte är hållbart på längre sikt. Kommunen har som en konsekvens av detta behövt minska ambitionsnivån avseende vårt resultatmål under en flerårsperiod. Kommunen bör har en resultatnivå på omkring 2 procent (motsvarar cirka 13 miljoner kr) för att kunna minska ny upplåning till investeringar. Investeringarna är höga Investeringsvolymen är fortsatt hög i kommunen. År 2015 planeras den ligga på 71 miljoner kr, 2016 på 139 miljoner kr och 2017 på 37 miljoner kr. De största planerade investeringarna för 2015 är ombyggnationen av Rönnebackens kök som beräknas kosta 11 miljoner kr, energieffektiviseringsprojekt 3 miljoner kr, nya skollokaler på Parkskolan 6 miljoner kr, industrispår Nordost 16 miljoner kr, asfaltbeläggningar 3,2 miljoner kr och gatubelysning 1,3 miljoner kr samt sanering av VA-ledningsnät för 5,9 miljoner kr. Utifrån de planerade investeringarna finns ett upplåningsbehov motsvarande 85 miljoner kr för 2015. Prognosen är att soliditeten minskar under budgetperioden från 24 procent till 22 procent, utifrån den låga självfinansieringsgraden av Osby kommuns investeringar. Planering med försiktighet Med tanke på att både skatteuttaget och upplåningsbehovet ökar 2015, samt att soliditeten minskar, måste den ekonomiska planeringen framöver ske med stor försiktighet så att inte Osby kommuns handlingsmöjligheter på sikt försämras. Anders Pettersson Budget 2015 4(53)
Planeringsförutsättningar och kommentarer Allmänt budget och lagstiftning God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting God ekonomisk hushållning är den lagstiftade grunden för en bra kommunal verksamhet både ur verksamhets- och finansiell synpunkt. Kommunallagen 8 kapitlet 1, kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Mål och riktlinjer ska finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat är tre år och skall beslutas i samband med antagande av budgeten. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat ska tas upp både i budget och årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner ska ske vid negativa resultat. Revisionen ska bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsrapport. Kommuner och landsting ska i budgeten ange finansiella mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning, Vidare ska kommuner och landsting som har negativt resultat anta en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för överkonsumtionen. Nedan ges ett antal skäl för att ett positivt resultat behövs för att nå god ekonomisk hushållning. (se skriften Hushållning i lagens namn ) Balanskrav Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. Beakta samtliga pensionsåtaganden Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkat ekonomin. Konjunkturanpassat resultat. Resurser för utveckling. I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Fr o m den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, kommuner som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Kommunfullmäktige har under 2013 fattat beslut om att avstå från att avsätta till resultatutjämningsfond retroaktivt åren 2010-2012. Enligt budget och flerårsplanen 2015-2017 uppfyller Osby kommun SKL:s tolkning av balanskrav, dock krävs ytterligare neddragningar av kommunens kostnader eller intäktsförstärkning för att även uppnå god ekonomisk hushållning under planeringsperioden. Helårsprognosen för 2014 som är gjord i samband med delårsbokslutet pekar på ett negativt balanskravsresultat under 2014, ett underskott som om det blir verkligt måste återställas inom en treårsperiod. Budgetförutsättningar inför budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Budgeten bygger på kända ekonomiska förutsättningar per augusti 2014. Den nya regeringen presenterade sin budgetproposition för budget 2015 i oktober men det är fortfarande oklart vilka konsekvenser det får för kommunen. Kommunfullmäktige fattar beslut 2014-11-24. Budgetberedningens förslag till budget och flerårsplan färdigställdes 2014-09-24 och behandlades i kommunstyrelsen den 29 oktober 2014. Enligt vår tidplan skall nämndplaner vara klara den 15 december. Ambitionen är att ha en tryckt budget före årsskiftet och nämndernas internbudgetar inlagda i ekonomisystemet. Budget 2015 5(53)
Analys av samhällsekonomin Utdrag ur SKL cirkulär 14:32 Starkt skatteunderlag trots måttlig BNP-tillväxt Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för i år. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Tabell 1. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen. Procentuell förändring om inte annat anges. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentprs, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentprs, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skattunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 * Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar Åren 2016 2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss Budget 2015 6(53)
återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Skatteunderlagstillväxten accelererar Under 2013 ökade antalet arbetade timmar i hyfsad takt. Samtidigt växte pensionsinkomsterna ovanligt mycket tack vare indexhöjning, en positiv effekt av balanseringen av det allmänna pensionssystemet och ett ökat antal pensionärer. Det ledde sammantaget till en måttlig skatteunderlagstillväxt, se diagram 1, som stämmer väl med det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2013 Skatteverket presenterade den 7 augusti (se http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/myndigheter/taxeringsutfallet.4.18e1b10334ebe8bc8000 4753.html). Det visade en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 3,5 procent 2013 jämfört med 2012. De senaste åren har förändringarna från augusti månads preliminära utfall till slutlig taxering varit små. Sannolikt kommer den slutliga taxeringen att visa en ökning på 3,5 3,6 procent, varför vi inte ser skäl att revidera vår prognos för 2013 från april. I år räknar vi med att det underliggande skatteunderlaget[1] växer i samma takt som genomsnittet för underliggande skatteunderlagstillväxt förra konjunkturcykeln (2001 2007). Det är en effekt av att stark utveckling av att arbetade timmar och lite större löneökningar än 2013 motverkas av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. Ökningen hålls också tillbaka av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, varför förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar på samma siffra som 2013. [1] Med underliggande skatteunderlagstillväxt menar vi skatteunderlagets förändring rensat för effekter av ändrade skatteregler. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans. Nedrevidering av prognosen för 2016-2017 Ny statistik har föranlett en upprevidering av arbetade timmar och en nedrevidering av timlönerna i år. Den svagt positiva nettoeffekten förklarar upprevideringen av prognosen för 2014, se tabell 2. Främsta förklaringen till nedrevideringen av år 2016 är att utvecklingen av såväl arbetade timmar som timlön är nedjusterad. Dessutom förutser vi nu mindre ökning av pensionsinkomsterna. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2013-2017 SKL, aug 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,5 ESV, jun 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 21,9 SKL, apr 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Regeringen, apr 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos För hela perioden till och med 2017 visar SKL:s prognos en något mindre ökning än regeringens. Enskilda år är det dock betydande skillnader mellan prognoserna. SKL förutser något större ökning av sysselsättning och timlön än regeringen 2015, men också större utbetalning av arbetsmarknadsstöd och lägre grundavdrag. Skillnaden 2016 förklaras främst av att SKL räknar med större ökning av grundavdragen, medan differensen 2017 beror på att regeringens prognos visar större ökning av pensionsinkomster. SKL:s prognos visar en mer positiv utveckling 2014 2015 än den Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterade i juni. Främsta förklaringarna är att ESV:s prognos utgår från betydligt lägre lönehöjningar 2014 än SKL:s samt att SKL förutser större ökning av pensioner och arbetsmarknadsstöd 2015. Slut på utdrag ur SKL cirkulär 14:32. Budget 2015 7(53)
Osäkerhetsfaktorer i den ekonomiska planeringen Skatteintäkter/utjämning utgör de viktigaste intäktskällorna för kommunen (78 % år 2013). I underlaget utgår vi ifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar avseende skatte- /bidragsutvecklingen under den närmaste treårsperioden. Slutlig skatt avseende 2013 års inkomster är inte klara förrän i december 2014 och i december/januari 2015 fastställs även de statliga bidragen för 2015. Skatte- och bidragsberäkningar utgår ifrån Sveriges kommuner och landstings beräkningar 18 augusti (cirkulär 2014:32). Uppdateringar utifrån antal invånare görs den 1 november. SKL återkommer med nya skatteunderlagsberäkningar fortlöpande avseende uppdateringar utifrån utjämningssystem, kommuninvånarantal mm. Personalkostnaderna är en stor andel av våra kostnader. År 2013 utgjorde personal-kostnaderna 61 procent av de totala kostnaderna. 2014 års löneförhandlingar är klara. I budget för 2015 ingår beräknade avsättningar för löneökningar 2015. Nämnder/förvaltningar kompenseras i budgetramarna för ökade löner utifrån avtalsrörelsen. Kapitalkostnader kompenseras enligt fastställd förteckning efter att investeringen är genomförd och anläggningen aktiverats i ekonomisystemet. Ramtilldelning 2015-2017, driftbudgeten. Budgetprocessen Kommunstyrelsen beslutade om tidplan för 2014 års budgetarbete, 278 2013-11-27. De ekonomiska förutsättningarna utgår ifrån kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan 2015-2016. 2014 års budgetarbete inleddes med dialogmöte/omvärldsbevakning den 29 januari. Inbjudna var kommunstyrelsen, samtliga presidier, chefer och ekonomer. Dialogmötet innehöll diskussioner om budgetförutsättningar, omvärldsanalys mm. Cheferna redovisade budgetförutsättningar för sitt ansvarsområde. Politiken redovisar sin inriktning om anpassningsarbetet inför budget 2015. 2014 års budgetprocess har skett i nära dialog med nämnder och förvaltningschefer. Förutom uppstartsmötet i januari, har det genomförts dialogmöte med nämndpresidier i juni och september. Nämndpresidierna har även diskuterat förändringsarbetet i samband med bokslutsgenomgångar 5-6 mars. Investeringsbudgetförslagen processades i juni och september i nära samarbete mellan förvaltningar, nämnder och budgetberedningen. Budgetramar En viktig förutsättning för att vårt ekonomistyrningsarbete (budget, redovisning och uppföljning) skall fungera är att nämnderna följer de riktlinjer som lämnas. Det innebär att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna skall följas, samt att åtgärder vidtas omgående då negativa avvikelser enligt uppföljningarna prognostiseras. Verksamhetens nettokostnader ökar med 6,4 % mellan ursprunglig budget 2014 och budget 2015. Under samma period beräknas skatter och bidrag öka med 7,2 % (högre utdebitering med 50 öre). Våra nettokostnader ökar i snabbare takt än våra skatte- och bidragsintäkter Eftersom de ekonomiska förutsättningarna ändrar sig snabbt kan kommunstyrelsen komplettera och förändra ramar och direktiv, dels under budgetprocessen och dels under innevarande budgetår. När budgetförslagen kom in den 31 augusti från styrelser och nämnder fanns begäran utöver ram på närmare 46 mnkr. Principer beräkning av budgetramar 1. Budgetramarna är en nettokostnadsram avseende driftbudgeten, exklusive beräknade löneökningar. Löneökningar budgeteras centralt under finansförvaltningen och fördelas efter avslutade löneförhandlingar. 2. De nettobudgetramar som kommunfullmäktige fastställer inkluderar kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Kapitalkostnader kompenseras enbart för de investeringsprojekt som är särskilt angivna i budgeten. 3. Justeringar har gjorts avseende de av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna i flerårsplanen 2015-2017. Budget 2015 8(53)
Budgetramtekniken innebär att nämnderna har frihet till prioriteringar inom totalramen och de av kommunfullmäktige beslutade målen. Detta ger möjlighet till förändringar i nuvarande verksamheter. Handlingsplaner inklusive verksamhetsförändringar, ändrad service mm skall tydligt redovisas i nämndplanen som ska vara fastställda av respektive nämnd den 15 december 2014. I nettokostnadsramen ingår även intäktssidan och möjlighet att justera taxor. Observera att vissa taxor skall beslutas av kommunfullmäktige. Investeringsbudgeten Nämndernas äskanden avseende investeringsbudgeten har varit högre än den flerårsplan som enligt anvisningarna skall vara vägledande för investeringsbudgeten. Budgetberedningen har i nära samarbete med förvaltningschefer och nämnder diskuterat förslag till investeringsbudget 2015-2017. Investeringsförslaget uppgår totalt till 244 mnkr (71 mnkr 2015, 139 mnkr 2016, 37 mnkr 2017). Investeringsbudgeten redovisas och beslutas per projekt. Det är viktigt för vårt anläggningsregister att inventarier och anläggningsarbeten delas upp på olika tillgångsslag, för att respektive projekt skall få rätt avskrivningstider. Investeringsprocessen följer den av kommunstyrelsen antagna Principer för investeringshantering i Osby kommun (ks 6, 2004-01-26). Alla investeringar utförs inte det år som de budgeterats, vilket belastar nästa års budget i form av tilläggsbudget. Förslaget innebär att tilläggsbudgeten för driften begränsas till 2,2 mnkr per år. Ambitionen är att minimera tilläggsbudgeten. Budgetera projekten på rätt år och dela upp anslagen om investeringen pågår över flera år. Nämndförslagen skall åtföljas av prioriteringar, bedömningar utifrån driftkostnadskalkyler mm. Vi har under flera år påtalat vikten av ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Målbeskrivningar Kommunfullmäktige beslutade om vision 2020 i november 2008. Visionen skall vara vägledande för övrigt målarbete i kommunen och är en färdriktning och en gemensam framtidsbild för samhällsutvecklingen i Osby kommun. Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt skriften Hushållning i lagens namn syftar verksamhetsmålen till: att staka ut den politiska färdriktningen att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt att tydliggöra för olika intressenter vad pengarna går till Målen skall vara uppföljningsbara. Det kräver att målen är tydliga och att det finns indikatorer för att möta måluppfyllelse. Målen måste kunna kommuniceras i organisationen. Det skall finnas en koppling mellan fullmäktiges och förvaltningarnas mål. Målen kan rikta sig till medborgarna och t ex ange servicenivåer och kvalitet. De kan även riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Fullmäktige beslutade i november 2012 om övergripande mål i flerårsperspektiv. Inriktningsmålen med indikatorer ska fastställas av fullmäktige och har tagits fram utifrån fastställda övergripande mål. TRYGGHET LIVSKVALITET MILJÖ UTVECKLING OCH TILLVÄXT DEMOKRATI Lagstiftningen har sagt att praxis får utvisa hur kommunallagen regler skall utformas. Styrformen i Osby kommun är med inriktning mot resultatstyrning. Kommunfullmäktige beslutar om inriktningsmål med indikatorer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Framtagande av mål har skett via våra politiska partier och respektive nämnd. Budget 2015 9(53)
Nämnderna har i sin tur att ta fram resultatmål för sin verksamhet utifrån kommunfullmäktiges beslut. Målen som tas fram skall vara få, uppföljningsbara och förankrade långt ut i organisationen. Nämnden tar beslut om sina mål för verksamheten i samband med beslut om nämndplanen. Mallar som är lika för samtliga nämnder och finns i vårt system Stratsys som används för gemensam registrering och framtagande av budgetdokument m.m. på alla nivåer. Övrigt Övergripande regler, budget 2015 Övergripande regler fastställs enligt avsnitt på sida16-17. Personalkostnader Som nämnts tidigare, under osäkerhetsfaktorer kopplat till kommunens ekonomi, är löneutvecklingen en av de faktorer som mest påverkar vår ekonomiska situation. I budgetarbetet för 2015-2017 har vi som grund 2014 års personalkostnadsunderlag. Arbetsgivaravgifterna fastställs inte förrän i början av år 2015. Personalomkostnadspålägget i budgetunderlaget är preliminärt och beräknat till 38,46%, det vill säga samma nivå som 2014. Nämnderna tar fram en personalbudget som biläggs nämndens beslutade nämndplan. Beslut om personalneddragningar och övriga personalförändringar skall i god tid diskuteras med personalavdelningen för att hitta lämpliga lösningar. I övrigt hänvisas till den av kommunstyrelsen antagna policyn för arbete med övertalighet i Osby kommun. Lokalvård/fastighetskostnader Kommunfullmäktige har beslutat om regler för internhyror, vilka är exklusive kapitalkostnader. Dessa belastar direkt respektive nämnd/verksamhetsområde. Från och med år 2013 finns en indexklausul för hyreshöjningar. Kostnader för lokalvård tas fram av Fastighet utifrån de ambitionsnivåer som respektive verksamhet begärt. Kapitalkostnader Internräntan för år 2015 är beräknad till 3,2 % (2011: 4,2 % 2012:3,6 % 2013:2,9% 2014:2,5%), i enlighet med SKL:s bedömning av räntenivån. SKL utgår ifrån genomsnittlig statslåneränta under senaste femårsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån planerade investeringar. Kapitalkostnaderna ingår i budgetramen, förutom för de speciellt angivna projekt som kommer att kompenseras. Utbetalningsplaner avseende investeringar skall redovisas till ekonomiavdelningen. Dessutom skall enligt övergripande regler besked lämnas till ekonomiavdelningen, när investeringen är genomförd, så att aktivering kan ske i anläggningsregistret. Pensionsskuld Osby kommun utgår från KPA:s beräkningar avseende pensionsskuld och pensionsutbetalningar. Dessa beräkningar tas fram två gånger per år, dels inför bokslut/årsredovisning och dels inför delårsbokslutet per den 31 augusti. Pensionskostnader med mera är beräknade utifrån KPA:s augustiprognos. Kommunens pensionsskuld uppgår till 318 mnkr, beräknad per 31 augusti 2014. Fr.o.m. 2001 utbetalas alla löpande pensionskostnader över budget, för år 2015 beräknat till 36,6 mnkr. Sedan 1998 betalas alla pensionskostnader ut i form av individuell del och försäkring. Den del av pensionsskulden som ökar avser tiden före 1998 och redovisas inom linjen i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. RIPS-kommittén på SKL fastställer årligen diskonteringsräntan för nuvärdesberäkning av pensionsskulden. Diskonteringsräntan sänktes med 0,75% i april förra året inför 2014. RIPS-kommittén fastställde i augusti oförändrad diskonteringsränta. Nästa möte om räntan blir i april 2015. Budget 2015 10(53)
Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas driftbudgetens intäkter och kostnader, skatteintäkter, utjämningsbidrag, tillfälliga statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader. Uppdelningen på kostnader och intäkter redovisas utifrån beslutad internbudget. Resultatbudgeten 2015 visar ett överskott med 7 115 tkr. Enligt våra finansiella mål ska verksamheten visa ett positivt resultat för 2015. Resultatmålet bör på sikt åter uppgå till 2% av skatter och bidrag i flerårsplansperspektiv. Detta innebär att ett överskott med cirka 13 miljoner kronor eftersträvas. Resultatbudgeten visar ett positivt resultat för hela perioden. Kommunallagen föreskriver i 8 kap 1 att kommuner skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fortsatt effektiviserings- och förändringsarbete krävs för att minska kostnadsnivån i Osby kommun, kostnaderna ökar i snabbare takt än våra intäkter. 100% av skatter/bidrag används för verksamhetens nettokostnader år 2014. Det innebär att självfinansieringen av våra investeringar är låg. Den kommunala utdebiteringen uppgår 2014 till 21:76 kronor. I förslaget till flerårsplan ingår en höjd utdebitering med 50 öre till 22,26 under perioden. Invånarantalet 2014-06-30, 12 737 personer, är den senaste officiella uppgiften. För skatteintäkterna är invånarantalet per 1 november avgörande. Borgensavgiften för 2015 är beräknad till 0,4% och avkastningen på insatt kapital i de kommunala bolagen är beräknad till 3%. Finansiella kostnader och intäkter för år 2015 budgeterats till -6,4 mnkr. Det negativa finansnettot beror på ett ökat lånebehov i samband med ett omfattande investeringsprogram. Kapitalförvaltningen budgeteras inte, då överskott återinvesteras i sin helhet. Kassaflödesbudget I kassaflödesbudget redovisas nettoinvesteringar, försäljning av anläggningstillgångar, samt nya lån och amorteringar. Budgeten innebär att kommunens lån kommer att öka under flerårsperioden. Kommunens totala låneskuld uppgår till 215 mnkr 2014-08-31. Dessutom finns beslut om upplåning under år 2014 på ytterligare ca 100 mnkr. Eftersom investeringstakten varit låg 2014 i förhållande till budget beräknas nyupplåningen under resten av året till 20 mnkr. Budgeten förutsätter att vi lånar ytterligare 110 mnkr under flerårsperioden, vilket innebär att låneskulden beräknas uppgå till närmare 400 mnkr under flerårsplanperioden, om alla investeringar genomförs i planerad omfattning. Sammanfattning Det är ett ökat tryck på kommunala tjänster och skatteintäkterna ökar inte i samma takt. Ett befarat minusresultat för 2014 måste dessutom hämtas tillbaka inom en treårsperiod. Dessa faktorer ställer kommunens ekonomi på svåra prov. Inriktningen är att kommunens ekonomi och verksamhet skall bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Den budgeterade resultatnivån ligger lägre än de finansiella målen inledningsvis, och det kommer enligt planen att bli svårt att uppnå dem under perioden. Soliditeten enligt balansbudgeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner, uppgår till 24% enligt senaste prognosen i augusti 2014 och kommer enligt planeringen att försämras under flerårsperioden. Osby kommun har legat på en bättre soliditet under den senaste tioårsperioden. Vi bör arbeta långsiktigt för att behålla nivån på soliditeten och även stärka den med tiden. Soliditeten är ett mått på kommunens finansiella styrka. Kostnader för våra pensionsåtaganden ökar den närmaste 10-15 årsperioden, enligt KPA:s långtidsprognos. De ökade kostnaderna kommer att vara resultatpåverkande. Finansiellt kan vi matcha våra tillkommande pensionsutbetalningar mot de placeringar i aktier och räntebärande papper (kapitalförvaltningen) som gjorts sedan år 2000. Vi följer SKL:s prognoser för de kommande åren när det gäller intäkter från skatter och bidrag. Osäkerhetsmoment är bland annat konjunkturen och därmed förändringar i skatteunderlag, lönerörelse, påverkan från händelser i omvärlden med mera. Kommunens finansiella mål har inriktningen att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. Budget 2015 11(53)
Avgörande för den framtida kommunalekonomiska situationen är om konjunkturutvecklingen är positiv, vilket ger ökade skatteintäkter, låg arbetslöshet mm. En annan viktig del är löneutvecklingen i kommunerna. Det finns ett ökat tryck på kommunala tjänster och SKL:s prognoser avseende skatteutvecklingen de närmaste åren är inte tillräcklig för att täcka kommunernas resursbehov. Osby kommun har en omfattande investeringsplan även för denna flerårsplanperiod. I investeringsplanen är de största projekten lokaler för kommunförvaltning, industrispår, ombyggnad Rönnebackens kök, VAledningar och energisparåtgärder. Budget och flerårsplan 2015-2017 och omvärldsförändringar innebär att Osby kommun måste fortsätta arbetet med att anpassa, omprioritera och effektivisera inom kommunens verksamheter för att kommunens ekonomiska situation ska bli stark i ett långsiktigt perspektiv. Finansiella mål 2015 2017 Utifrån det ekonomiska läget sänks resultatmålet för åren 2014 och 2015. Målet är ett positivt årsresultat. Resultatmålet bör på sikt åter uppgå till 2 % av skatter och bidrag i flerårsplansperspektiv. Detta innebär ett överskott, exklusive finansnettot med ca 13 mnkr eftersträvas. Kostnadstäckningen för VA-verksamheten skall uppgå till minst 100 %, samt täcka de senaste årens underskott. Soliditeten inklusive alla pensionsförpliktelser d v s kommunens finansiella styrka skall eftersträva en förbättring till 26 % under planperioden. (2012:27 %) All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Nettoinvesteringar i relation till verksamhetens nettokostnader ska i flerårsperspektiv inte överstiga 7-8% (exklusive investeringar i VA-verksamheten och eventuellt utökat aktiekapital). Budget 2015 12(53)
Kommunens övergripande mål Målområde Inriktningsmål Indikatorer Trygghet Beskrivning Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i. Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i. Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka jämfört med föregående år Antal mängdbrott i Osby kommun ska minska jämfört med föregående år Ett bra, tryggt och utvecklande liv i drogfri miljö för alla barn och unga i Osby Kommun. Andelen återaktualiserade ungdomar ska minska jämfört med föregående år Antalet barn och ungdomar från Osby kommun som har behov av insatser från Barnoch Ungdomspsykiatrin ska minska jämfört med föregående år Barn och unga ska känna sig trygga i förskolan, fritidshem och skola. Andelen föräldrar som upplever att barnet är tryggt i förskolan ska öka Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska öka Andelen barn som känner sig trygga på fritidshemmen ska öka Äldreomsorg med vård och omsorg där resurserna används på ett sådant sätt att de maximalt bidrager till att äldre får leva ett värdigt och tryggt liv. Nöjd kundindex (NKI) för särskilt boende ligger på samma eller högre nivå jämfört med föregående år Nöjd kundindex (NKI) för hemtjänsten ligger på samma eller högre nivå jämfört med föregående år Andelen brukare inom särskilt boende som är nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål ligger på högre nivå än föregående år Andelen brukare inom hemtjänsten som är nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål ligger på högre nivå än föregående år Livskvalitet Beskrivning Kultur, rekreation och meningsfull fritid ska vara tillgänglig för alla. En individuellt meningsfull tillvaro för alla äldre och funktionshindrade som får insatser inom Vård och omsorg och en utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. NKI för social samvaro och aktiviteter inom särskilt boende ska ligga högre än föregående år Antal hembesök i uppsökande verksamhet för personer 75 år och äldre ska öka jämfört med föregående år Miljö Beskrivning Osby kommun ska arbeta aktivt för långsiktig hållbar livsmiljö. Osby kommun ska arbeta aktivt för långsiktig hållbar livsmiljö. Osby kommuns andel miljöbilar av totalt andel bilar i kommunorganisationen ska öka jämfört med föregående år Kalkning ska fortgå enligt plan för att uppnå målet ph 5,6 i 85% av vattendragen. Budget 2015 13(53)
Målområde Inriktningsmål Indikatorer Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska öka jämfört med föregående år. Kalkning ska fortgå enligt plan för att uppnå målet ph 6,0 i 95 % av sjöarna. Utveckling och tillväxt Beskrivning Osby ska vara en attraktiv kommun för boende och företagande, vilket ska skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Osby kommun ska kännetecknas av en positiv attityd till företagande. Aktiviteter som samhällsplanering, näringsutveckling, kommunal service, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. Befolkning i Osby kommun ska öka jämfört med föregående år Mark klar för industrietablering (m2) i Osby, Lönsboda resp. Killeberg. Antal tomter klara att bygga i Osby, Lönsboda resp. Killeberg, Visseltofta, Hökön Osby kommun ska vara bland Sveriges 50 bästa kommuner avseende Svensk näringslivs ranking av kommuners näringslivsklimat. Utveckling och tillväxt Beskrivning Osby kommun ska vara en god arbetsgivare. Kommunen ska med tydlig personalpolitik och god arbetsmiljö vara en attraktiv arbetsgivare. Minst 90 % av medarbetarna som deltar i medarbetarundersökningen ska uppleva Osby kommun som en bra arbetsgivare. (Undersökningen genomförs nästa gång 2016) Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2015 bör vara högst 4,5 % enligt timredovisningen. Utveckling och tillväxt Beskrivning En god infrastruktur ska finnas i hela kommunen. En god infrastruktur ska finnas i hela kommunen. Antal rörbrott/vattenläckor på vattenledningssystemet exkl serviser ska minska jämfört med föregående år Andel medborgare med möjlig bredbandsuppkoppling på mer än 50 Mbit/sek ska öka jämfört med föregående år Utveckling och tillväxt Beskrivning Lärandet ska utgå ifrån individens förutsättningar, ge lust, möjlighet, motivation och leda till egen försörjning. Attraktiv gymnasieskola med en undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till elevens lärande. Andelen elever i årskurs ett skrivna i Osby kommun som väljerkommunens gymnasieskolor ska öka Antalet elever i årskurs ett som har valt kommunens gymnasieskolor ska öka. Andelen gymnasieelever som fullföljt gymnasieutbildning på respektive gymnasieskola inom tre år exklusive introduktionsprogrammet ska ligga högre än året innan. Betygspoängen per gymnasieskola ligger högre än genomsnittet för landets kommuner. Genomsnittlig kostnad per elev i gymnasieskolan ska vara lägre än jämförbara kommuner. Budget 2015 14(53)
Målområde Inriktningsmål Indikatorer Alla elever ska nå skolans kunskapsmål. Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6 och 9 ska öka Andelen behöriga till gymnasiet förbättras jämfört med föregående år Genomsnittliga meritvärdet ska vara högre än föregående år Demokrati Beskrivning Osby kommuns verksamhet ska utgå från medborgarnas behov. Kommunen ska vara en förebild för demokratisk utveckling. Vi ska främja ett aktivt medborgarskap som på jämlika villkor ger invånarna möjlighet till deltagande, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Kommunens verksamhet ska utmärkas av öppenhet och ett vänligt bemötande. Osby kommun ska vara en professionell service- och myndighetsorganisation där en helhetssyn och samverkan präglar arbetet för medborgarnas bästa. Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon ska öka jämfört med föregående år. Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka jämfört med föregående år. Andelen medborgare som får svar inom två dagar när de skickar en enkel fråga via e- post till Osby kommun ska öka jämfört med föregående år. Medborgarna ska ges möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet i verksamheten. Årliga dialogmöten ska genomföras i Lönsboda, Killeberg och Osby. Andelen medborgare som upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet ska öka eller bibehållas jämfört med föregående år. Alla medborgare ska ges möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. 30 % av hushållen som är beroende av långvarigt försörjningsstöd, mer än 6 månader, ska övergå till att bli självförsörjande. Andelen personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering ska öka jämfört med föregående år Tillgången till alternativa boendeformer ska öka jämfört med föregående år. Andelen arbetslösa i Osby kommun enligt Arbetsförmedlingens statistik ska minska jämfört med föregående år. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet ska öka. Budget 2015 15(53)
Övergripande regler för budgetåret 2015 Allmänt Som allmän regel gäller, att avvikelser från eller tillägg till budget skall beslutas av kommunfullmäktige innan kostnadskrävande åtgärder vidtas. Kommunfullmäktige skall också besluta om ny eller väsentligt utökad/indragen verksamhet innan den påbörjas eller avvecklas. Taxor och avgifter av stor betydelse beslutas av kommunfullmäktige. Nämnderna uppmanas att innan konsultuppdrag upphandlas, noga undersöka om inte personella resurser för uppdraget finns inom kommunens egna förvaltningar. Beslut i nämnder/styrelser I enlighet med kommunallagen skall alla beslut i nämnder/styrelser vara finansierade. Nämnderna har möjlighet att inom sin budgetram omdisponera anslag. I samband med nämnds/styrelses beslut som innebär kostnader, skall alltid anslagshänvisning anges i beslutet. Anslagsbindning Inom driftbudgeten är anslagsbindningen till respektive nämnd/styrelses nettokostnad enligt fastställd årsoch tilläggsbudget. Inom investeringsbudgeten är anslagsbindningen till respektive projekt. Eventuella omdisponeringar inom driftbudgeten skall snarast meddelas ekonomiavdelningen. Omdisponeringar mellan investeringsprojekt upp till 2 mnkr beslutas av kommunstyrelsen över 2 mnkr beslutas av kommunfullmäktige. Budgetkompensation Budgetkompensation till nämnderna/förvaltningar sker efter genomförd lokal lönerörelsen och utökar nämndens budgetram. Tillkommande kapitalkostnader kompenseras enligt särskild fastställd projektlista och genomförs efter att investeringsprojektet genomförts och aktiverats. Periodiserad budget Nämnderna/styrelsen bör periodisera sin driftbudget. Även investeringsbudget skall planeras in utifrån genomförandetidpunkter under år 1 (månads/kvartalsvis). Kommunstyrelsen är i behov av dessa uppgifter för att kunna göra en kvalificerad likviditetsplanering. Försäkringskostnader Försäkringskostnaderna ingår under respektive nämnd/styrelse. För att kommunstyrelsen skall kunna upprätthålla ett effektivt försäkringsskydd skall övriga nämnder meddela åtgärder som kan föranleda ändringar i försäkringsskyddet till ekonomiavdelningen. Alla eventuella skador som medför kontakt med försäkringsbolag, skall anmälas till ekonomiavdelningen. Alla incidenter/skador skall registreras i kommunens system för incident och skaderapporteringssystem Flexite. Obs! Viktigt att inventarieförteckningar ajourhålls ständigt, för att vi skall ha ett aktuellt underlag om en skada uppstår. Investeringar, driftkostnadskalkyl Vid framställning om större investeringar i såväl års- som tilläggsbudget skall tydligt framgå - utöver motiveringen för investeringen - även driftkostnadskalkyl för helt år inkl kapitalkostnader (samråd med ekonomiavdelningen). Se Principer för investeringshantering i Osby kommun antagna av kommunstyrelsen 6, 2004-01-26. Internhyran Internhyran skall vara fastställd senast den 1 april året innan budgetåret. Budgetuppföljning Kommunfullmäktige begär från respektive nämnd/styrelse in budgetuppföljning med helårsprognos, till kommunfullmäktige, 3 gånger per år inklusive årsredovisningen (efter utfallet i april, augusti och december månader). Delårsbokslut tas fram per siste augusti i enlighet med redovisningslagen. Kommunstyrelsen begär dessutom in budgetuppföljning från nämnd/styrelse per februari och oktober. Nettokostnadsjämförelse med senaste 12-månadersperiod skall finnas med i uppföljningen. Budget 2015 16(53)
Delårsbokslutet omfattar inte kommunkoncernen. Inom respektive nämnd/förvaltning bör budgetuppföljning ske månadsvis och åtgärder beslutas för att nå budgetmålen. Nämnd/förvaltning som prognostiserar negativa årsavvikelser skall snarast rapportera detta till kommunstyrelsen, även när inte budgetuppföljning lämnas till kommunfullmäktige. Budgetuppföljningarna skall redovisa utöver ekonomiskt utfall, personaluppföljning, avstämning av mål och övriga budgetförutsättningar. Målavstämning De av kommunfullmäktige fastställda målen skall följas upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Budget 2015 17(53)
Resultatbudget 2015-2017 Tkr Resultat 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 170 270 143 684 175 847-739 442-739 028-795 758 Avskrivningar -32 690-35 794-40 000 Verksamhetens nettokostnader -601 862-631 138-659 911-672 386-693 286 Skatteintäkter/bidrag 593 776 610 029 651 794 673 326 695 463 Prel. kommunal fastighetsavgift 22 103 22 219 21 632 21 632 21 632 Finansiella intäkter 4 892 2 300 2 000 2 200 2 200 Finansiella kostnader -7 005-6 079-8 400-10 100-11 100 Årets resultat 11 904-2 669 7 115 14 672 14 909 Balanskravsresultat 10 397 Resultatmål 12 318 12 645 13 036 13 467 13 909 Resultatmål 2% av skatter och bidrag Budget 2015 18(53)
Kassaflödesbudget 2015-2017 Mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 7 15 15 Justering för av- och nedskrivningar 40 43 46 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 58 61 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anlägg.tillgångar -71-139 -37 Försäljning av materiella anlägg.tillgångar Investering i finansiella anlägg. tillgångar Försäljning av finansiella anlägg. tillgångar Investeringsnetto -71-139 -37 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 30 80 0 Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Finansieringsnetto 30 80 0 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR ÅRETS KASSAFLÖDE 6-1 24 Budget 2015 19(53)
Balansbudget 2015-2017 Mnkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 767 861 839 Materiella 734 828 906 Finansiella 33 33 33 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 10 10 9 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 187 188 188 SUMMA TILLGÅNGAR 964 1 059 1 036 EGET KAPITAL 532 540 547 Årets resultat 7 15 15 Övrigt eget kapital 525 525 532 AVSÄTTNINGAR 8 8 8 SKULDER 424 511 481 varav långfristiga 274 354 354 varav kortfristiga 150 157 127 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER 964 1 059 1 036 Soliditet exlusive pensionsskuld i % Soliditet inklusive total pensionsskuld i % 55 51 52 22 21 22 (Soliditeten var 74%, resp. 37% 2001) Ansvarsförbindelse pensioner Budget 2015 20(53)
Driftbudgetsammandrag 2015-2017 Tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 KOSTNADER Netto samtliga nämnder -647 711-646 686-646 686 Generell neddragning Tilläggsbudget -2 200-2 200-2 200 Prisökning 2 % 0 0 0 Oförutsett KS -4 500-4 500-4 500 Pensioner faktiska -36 600-37 500-40 300 Semesterlöneskuld -1 000-1 000-1 000 Oförutsett verkställighet -11 800-26 500-47 800 Delsumma -703 811-718 386-742 486 INTÄKTER Realisationsvinster markförsäljning Intern ränta 20 900 22 500 25 200 Kalkylerad KP (6,83% inkl löneskatt) 23 000 23 500 24 000 Delsumma 43 900 46 000 49 200 SUMMA -659 911-672 386-693 286 Kommentarer till driftbudgeten Löneökningar Löneökningarna budgeteras centralt på finansförvaltningen. Utgångspunkt är 2014 års löneavtal. De lokala förhandlingarna var klara i april. Arbetsgivaravgifter för år 2014 är preliminära och beräknas i budgetunderlaget till 38,46 %. Slutlig arbetsgivaravgift klar i december 2014. Löneökningsprognosen följer i huvudsak SKL:s cirkulär avseende timlöneökningarna i landet. Oförutsett Oförutsett KF/KS, totalt 4,5 mnkr, samt 2,2 mnkr avseende tilläggsbudget. Oförutsett kapitalkostnader Oförutsett kapitalkostnader budgeteras på centralt konto för de projekt som enligt beslut skall kompenseras för kapitalkostnader, när investeringen är genomförd. I övrigt budgeteras kapitalkostnaderna av varje nämnd och ingår i budgetramen. Pensionskostnader 2015 2016 2017 Enligt KPA inkl. löneskatt 36 300 37 200 40 000 Administration 300 300 300 Summa 36 600 37 500 40 300 Semesterlöneskuld Ökning av semesterlöneskuld har tagits upp till 1 mnkr. Budget 2015 21(53)
Avskrivningar Avskrivningar. Beräkningar för 2015-2017. 2015 2016 2017 Avskrivningar 40 000 43 500 46 500 Internränta Internräntan enl. SKLhöjs från 2,5 % till 3,2% (2014 2,5% 2013 2,9%, 2012 3,6%, 2011 4,3%,2010 4,0%, 2009 4,5%, 2008 5%). 2015 2016 2017 Internränta 20 900 22 500 25 200 Kompletteringspension Kalkylerad kompletteringspension (del av arbetsgivaravgift 6,83%) preliminärt schabloner utifrån 2014 års löneunderlag. 2015 2016 2017 Kompletteringspension 23 000 23 500 24 000 Resultatbudget Kommentarer till resultatbudget Finansiella intäkter 2015 2016 2017 Likvida medel (40 mnkr 1%) 400 600 600 Borgensavgifter (0,4%) 800 800 800 Avkastning koncernbolag 800 800 800 Summa 2 000 2 200 2 200 Finansiella kostnader 2015 2016 2017 Ränta på lån 8 300 10 000 11 000 Ränta på pensionskostnader 56 81 102 Summa 8 356 10 081 11 102 Kapitalförvaltning Kapitalförvaltningen budgeteras inte då avkastningen återinvesteras. Befolkning 2015 2016 2017 Befolkning i Osby kommun 12 775 12 775 12 775 Utdebitering 2015 2016 2017 Utdebitering 22,26 22,26 22,26 Budget 2015 22(53)
Nettokostnadsram per nämnd 2015-2017 Nämnd/budgetram (tkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse - Kommunledningskontor 30 800 30 800 30 800 - Fastighet 1 500 500 500 - Utbildning och arbete 94 170 94 170 94 170 - Samhällsbyggnad 74 030 74 030 74 030 - VA-verksamhet 0 0 0 Tillsyns- och tillståndsnämnd 4 000 4 000 4 000 Kommunrevision 710 685 685 Valnämnd 31 31 31 Barn- och skolnämnd 240 000 240 000 240 000 Vård- och omsorgsnämnd 201 000 201 000 201 000 Överförmyndare 1 470 1 470 1 470 Delsumma 647 711 646 686 646 686 Finansförvaltning -654 826-661 358-661 595 SUMMA -7 115-14 672-14 909 Oförutsett diverse verkställighet Tkr 2015 2016 2017 Löner mm 9 100 22 500 37 600 Kapitalkostnader 1 700 2 000 8 200 Driftkostnadsökningar 1 000 2 000 2 000 SUMMA 11 800 26 500 47 800 Ökade kapitalkostnader är beräknat utifrån de projekt som ska kompenseras enligt särskild bilaga. Beräkningen utgår ifrån att genomförandet av investeringen aktiveras i slutet av budgetåret. Investeringssammandrag 2015-2017 Tkr 2015 2016 2017 Kommunstyrelse - Kommunledningskontor 3 820 7 150 1 150 - Kostorganisation 433 0 0 - Fastighet 26 385 74 500 5 050 - Utbildning och arbete 590 2 880 500 - Samhällsbyggnad 24 790 30 055 6 580 - VA-verksamhet 12 800 19 040 22 100 Barn- och skolnämnd 1 150 4 100 450 Vård- och omsorgsnämnd 1 450 900 900 TOTALT 71 418 138 625 36 730 Budget 2015 23(53)
Kompensation kapitalkostnader Projektnr Namn Totalbelopp (mnkr) Färdigställt Avskrivningstid 1924 Rönnebackens kök 11,0 2015 33 0285 Konstgräsplan 7,3 2014 10 xxxx Parkskolan lokaler 6,0 2015 33 xxxx Klockarskogsskolan 2 klassrum 4,0 2016 33 xxxx Industrispår 36,0 2016 50 1737 Kommunkontor 65,0 2016 33 Kapitalkostnader avseende ovanstående nämnda projekt kommer att kompenseras genom tilläggsanslag när investeringsprojektet är genomfört och aktiverat i redovisningen. Kommentarer till investeringsbudgeten Budgeten för treårsperioden 2015-2017 uppgår till 246 773 tkr. Planen som är lagd i budgeten för perioden 2015-2017 är möjlig att revidera inför nästkommande år. Periodens fem största investeringar är: - Industrispår nordost 32 000 tkr 2015-2106 - Sanering ledningsnät vatten- och avlopp 18 700 tkr 2015-2017 - Vatten-och avlopp Skeingesjön östra stranden 14 750 tkr 2015-2017 - Rönnebacken kök11 000 tkr år 2015 - Kommunhus 65 000 tkr år 2016 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret IT-investeringar kommer att ske enligt plan med 1 000 tkr om året under perioden 2015-2017. Dessutom behöver en kopieringsmaskin köpas in 2015, 170 tkr. Enligt IT-utredning anvisas 2 500 tkr 2015 och 6 000 tkr 2016 för IT-samverkan. Kommunstyrelsen, Kostorganisationen Diverse inventarier i samband med renovering av Rönnebackens kök, 433 tkr under 2015. Kommunstyrelsen, Fastighet Fastighet har diverse större investeringsprojekt under 2015. Rönnebacken kök, 11 000 tkr 2015. Projektet beräknas genomföras under kvartal 2-4. Driftsmässigt innebär det en ökning av elkostnaderna, men en minskning av energikostnaderna. Parkskolan: Investeringsbehov 2015; är 6 000 tkr. Utbyggnad fler klassrum på Parkskolan. Utredning pågår. Lösning för minst tio år. Avser fyra klassrum. Projektering av energisparprojekt, 250 tkr per år 2015-2016 samt genomförande av energisparprojekt 3 000 tkr per år 2015-2017. Avser omvandling av uppvärmning av Hemgården, Trulsagården Killeberg samt medborgarhuset Lönsboda. Kommunhuset. År 2016 beräknas 65 000 tkr. Ny-/ombyggnad av medborgarkontor. Pris beroende på omfattning. Budget 2015 24(53)
Ombyggnad av skolkök på Hasslarödsskolan, 450 tkr 2016. Ökade volymer (17 %). Bygga ut kyl och soprum. Kostutredning hösten 2012 vägledande för investering. Här måste en behovsinventering göras dels för det fysiska köket men även om Hasslarödsskolans expansion av elever. Ombyggnationen medför en ökning av elkostnader, men en minskning av energikostnader. Säkerhetsprojekt riskinventering, 150 tkr per år 2015-2017. Åtgärder efter säkerhetsinvesteringar. Säkerhetsprojekt elsäkerhet, 150 tkr per år 2015-2017. Åtgärder efter elrevisioner. Säkerhetsprojekt larm, 300 tkr per år 2015-2017. Avser brand-, utrymnings- och komplettering inbrottslarm. Nybyggnad av toalett i Hjärtasjötorpet, toalett i torpet samt ombyggnad av dusch/omklädning i ladan, och handikappanpassad toalett, 750 tkr 2015. Projektering/ provtagning inför investering Osby simhall, 500 tkr 2015. Kontinuerligt utbyte av storköksutrustning, 400 tkr per år 2015-2017. Nya lekredskap mm till förskolornas utemiljö, 300 tkr per år 2015-2017. Besiktningsåtgärder och utbyte av redskap på skolgårdsmiljöer/lekplatser, 300 tkr per år 2015-2017. Renovering av skötrum på Solgården, 250 tkr 2015. Diverse verksamhetsförändringar Barn och skola, 200 tkr per år 2015-2017. Projektering Killebergsskolan, ombyggnad skola/förskola 700 tkr 2015. Utredning inte påbörjad. Gamlebyns förskola, ny ventilation 930 tkr 2015, inte godkänd OVK 2013. Parkskolan ny ventilation 1 205 tkr, inte godkänd OVK 2013. Klockarskogsskolan Utbyggnad av två klassrum 2016. Beräknad investering 4 000 tkr. Kommunstyrelsen, Utbildning och arbete Ekbackeskolan/Vuxenutbildningen Teknikinventarier till gymnasieskola och vuxenutbildning budgeteras med 200 tkr åren 2015 och 2017 och med 100 tkr 2016. AV utrustning mulitmedia budgeteras med 50 tkr 2016 och 100 tkr 2017. Svetssimulator år 2016 med 250 tkr och utbyte av befintlig buss till Ekbackeskolan 200 tkr. Ekbackeskolans markiser på gamla byggnaden är i stort behov att bytas ut. Detta beräknas kosta 100 tkr och man planerar att genomföra utbytet under 2017. Möbler till klassrum finns med i budget för år 2016-2017 med 100 tkr respektive år. Stolar och bord behöver bytas ut på Ekbackeskolan. Naturbruksgymnasiet Buss 250 tkr år 2015 ska ersätta dagens buss med regnr HTZ904. Skotare finns med år 2016 med 2 000 tkr. Investering i skotare gör Naturbruk för att avveckla äldre maskiner på grund av stora driftskostnader samt kunna erbjuda eleverna modern teknik. ATV fyrhjuliingar under 2015 till ett värde av 80 tkr. Köp i stället för leasing. Investering vapen för 60 tkr under 2015. De övningsvapen som finns i dag är omoderna. Utesal naturbruksgymnasiet Jonstorp, 100 tkr 2016, pågående arbete. Utbyte av gammal dykutrustning 80 tkr 2016. Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnad Kultur och fritid Hyllsystem samt möbler behöver bytas och prioriteras redan 2015 på grund av golvbyte då hyllor ändå måste plockas ner. Övriga verksamheter har slitna möbler vilket behöver uppgraderas. 400 tkr år 2015 till biblioteken och 100 tkr år 2016 för övriga utrymmen. Läktarna på Osby idrottsplats är mycket förfallna och behöver bytas. Skulle IFK Osby fortsätta upp i divisionerna vilket är troligt utifrån Calcio satsningen kommer detta som krav från Svenska fotbollsförbundet. Beräknad utgift för läktare samt ljud, 800 tkr 2015. Budget 2015 25(53)
Behovet av bra ljud och ljusutrustning ökar, kulturföreningar nyttjar Pulsens lokaler för teater mm vilket ställer krav på utrustning. Investeringen skulle göras på en mobil anläggning som kan nyttjas i hela kommunen, 60 tkr 2015. Ångbastu i Lönsboda simhall för ökad servicenivå och trivselfaktor, 200 tkr 2016. Meröppet bibliotek, d.v.s. möjliggöra för ökad tillgänglighet på biblioteken. Låntagare erbjuds självservice tider då biblioteket normalt är stängt - möjligt upp till 24h/dygn, 350 tkr 2016. Passersystem Osby simhall, 150 tkr, och kassasystem Lönsboda simhall, 125 tkr, behöver bytas ut under 2016 och är mycket högprioriterat utifrån arbetsmiljö och servicegrad. Sargen i Osby ishall behöver åtgärdas, 1 200 tkr 2016. Utifrån diskussion om hallens standard kan den ev. skjutas fram. Ishallens skick utreds och fördjupas varför det i dagsläget inte går att sätta prislapp på ytterligare åtgärder då det finns flera val, nybyggnad eller renovering. Att behov föreligger 2017 står helt klart, men det är för tidigt att sätta belopp på detta. Mark och plan Nya planområden 1 000 tkr, markinköp 100 tkr och fastighetsbildning 50 tkr per år under perioden 2015-2016. Industrispår nordost beräknas enligt en grov uppskattning uppgå till 16 000 tkr för vardera åren 2015 och 2016. Drift Åldrade, förslitna och inte godkända delar ur säkerhetsperspektiv medför att 250 tkr per år 2015-2017 måste investeras i lekplatserna. Det anslås 500 tkr 2015 och 2016 och 1 000 tkr 2017, till centrumåtgärder för att genomföra förbättringsåtgärder och nyskapande av miljön. Utbyte av kvicksilverarmaturer 2015 och andra belysningsåtgärder 1 300 tkr. Från och med 2016 förbjuds lampor med kvicksilver och därför måste armaturerna bytas ut under 2015. Mindre belysningsåtgärder till en utgift av 200 tkr per år under perioden 2016-2017. Utbyte av åldrig maskinpark och utrustning för effektivisering gällande grönyteområden, 800 tkr år 2016. Säkrare av- och påstigning vid skolbussangöringen i Lönsboda, 1 000 tkr för 2016. Asfaltering 3 200 tkr per år 2015-2017 varav 300 tkr per år avser nyläggning av mindre område (anslutning cykelväg, ny infart bussficka etc.). För övrig asfaltering på 2 900 tkr per år upprättas lista i samarbete med SBVT och asfalteringsprojektör och planläggs respektive år. Gatukostnadsersättning för beräknad försäljning av tomter, -120 tkr per år 2015-2017. Tunnel riksväg 15/ Hallarydsvägen, 1 000 tkr 2015 och 1 000 tkr 2016. Om statsbidrag utbetalas (500 tkr) så kan projektet genomföras med säker övergång för gång och cykel. Kristianstadsgatan/ Ö Storgatan budget 2017 är 3 600 tkr, statsbidrag beräknas till 1 800 tkr. Under 2015 och 2016 anvisas 1 000 tkr per år för korsningar avseende riksväg 15, statsbidrag beräknas till 500 tkr för samma period. Stort behov av förnyelse av julbelysningen med tanke på driftkostnaden för att hålla den gamla vid liv. Utgift 250 tkr för 2015 och 2017. Räddningstjänst Utbyte av släckbil i Osby 2016, 3 500 tkr. Utbyte av befintlig av årsmodell 2000. Beräknad utgift har ökats med 500 tkr jämfört med tidigare flerårsplan eftersom det skett kostnadsökningar för byggnation av brandbilar sedan projektet aktualiserades första gången. Översyn brandstation. I 2014 års budget finns 150 tkr för översyn av brandstationen i Osby avseende ledningscentral, upprustning och reservkraft på stationerna i Osby och Lönsboda. Investeringsutgift 2015-2017 kan inte beräknas förrän översynen är klar vilket kommer att göras i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I samband med detta kommer även kompressor för fyllning av andningsluft att installeras till en beräknad utgift på 200 tkr. Dessa finns sedan tidigare upptagna i 2015 års investeringsplan men flyttas till 2016. Värmekameror i släckbilar i Osby och Lönsboda 90 tkr för 2016. Används vid rökdykning för avsökning, att detektera brand/glödbrand, kontroll och efterbevakning. Budget 2015 26(53)
Personsökare 160 tkr 2016. Utbyte av befintliga som alltmer frekvent får skickas på kontroll/reparation. I en del fall har även larm missats av den enskilde brandmannen vilket medför en allmän osäkerhet om tillförlitligheten. Kommunstyrelsen, VA-verksamheten Ny sjöledning med pumpstationer 750 tkr 2017. Avlopp Östra stranden vid Skeingesjön, 2 250 tkr 2015 och 3 500 tkr 2016 och 3 000 tkr 2017. Vatten Östra stranden vid Skeingesjön, 2 250 tkr 2015 och 3 000 tkr 2016 och 3000 tkr 2017. 150 tkr anslås för Socahantering och 150 tkr för kemikaliehantering i Killebergs vattenverk. Arbetsmiljökrav. Våra stora pumpstationer är 50 år eller äldre. Investeringsbehov 800 tkr 2015, 1 200 tkr 2016 och 800 tkr 2017. Nya slampumpar 100 tkr per år 2015-2016. Syresättning steg 3+4 budgeteras 400 tkr 2015 för att minska skumproblematik Osby reningsverk. Arbetsmiljö. Ny slamhantering inför biogas, 1 000 tkr 2016 och 1 000 tkr 2017. Gemensam slamhantering i sju kommuner med möjlig biogas-framställning. Renovering elcentral, Lönsboda 650 tkr 2016. För att säkra reservkraft. Löpande energibesparingsåtgärder vilka i princip är självfinansierande (minskar driftkostnader), 150 tkr 2015 och 2017 och 450 tkr för 2016. Renovering av elcentral i Lönsboda för att säkra reservkraft, 650 tkr 2016. Rensning av dammar i Killebergs reningsverk, 400 tkr för 2016. Ansamling av sediment förkortar uppehållstid, 15 år sen senaste rensningen. Dagvatten anläggning för behandling. Omfattar preliminärt västra industriområdet och Prästängen på grund av lagkrav och miljöbalksnormer. Budgeteras 500 tkr för år 2016 och 750 tkr 2017. Sanering ledningsnät (dricks-, spill- och dagvatten) 5 900 tkr 2015 och 6 400 tkr per år 2016-2017. Investeringsbehovet är egentligen cirka 10 miljoner/år under en 10-årsperiod, för att sen gå ner på cirka. 6 miljoner/år. Renovering av Osbys vattentorn, 500 tkr per år 2016-2017. Vattentornet är 60 år och det mesta är original och måste renoveras och rengöras. Målning utvändigt av trapphus och ben 2016, budgeteras med 240 tkr. Renovering av bassänger Osby, 1000 tkr 2016 och 250 tkr 2017. Spricker betongen så havererar skrapspel = reningsverket överskrider utsläppskvot! För ombyggnad reservkraft Maglaröd anvisas 150 tkr för 2015. Inköp av konsulttjänster dagvatten i Osby 100 tkr 2015 och 100 tkr 2016. Ny styrning och övervakning 200 tkr år 2015 och åtgärder avseende ventilation och uppvärmning Osby avloppsreningsverk 200 tkr 2015. Under 2017 budgeteras 2 000 tkr för investering i externslammottagningen Osby avloppsreningsverk. Mängden av externslam minskar inte och den stör reningsprocessen. För investering i byggnader i Osby budgeteras 1 000 tkr 2017 och för en ny pumpstation i Prästängen 2 500 tkr 2017. Barn- och skolnämnden Inköp av AV-utrustning 450 tkr per år 2015 och 2017. Avser bland annat inköp av interaktiva tavlor och projektorer till grundskolan. Det finns fortfarande klassrum som saknar interaktiv tavla. I samband med om-/nybyggnad av Örkenedskolan behövs det under år 2016 köpas inventarier till ett värde av 3 500 tkr. Inköp av möbler till nya lokaler på Parkskolan då skolan enligt plan kommer att utökas och ta emot fler elever, 500 tkr 2015. Nya möbler behöver även köpas in till Hasslarödsskolan/Klockarsskogsskolan då det kommer att krävas ytterligare klassrum för att rymma alla elever, 200 tkr för 2016. Inköp av digitala informationsskärmar, 400 tkr år 2016. Syftet med skärmarna är att underlätta kommunikationen på skolorna. Under 2015 beräknas inköp av AV-utrustning till förskolor för 200 tkr. Budget 2015 27(53)
Vård- och omsorgsnämnden Förslaget till investeringsbudget för 2015 ligger en bit högre än det som återfinns i tidigare flerårsplan. Främsta skälet till detta är det teknikskifte, som gör att vi relativt snabbt behöver byta ut våra analoga larm till digitala. Totalt hamnar förslaget till investeringsbudget 2015 på 1 450 tkr och avser; inköp av moduler TES för återrapportering och debitering 150 tkr, möbelinköp till Rönnebacken 100 tkr, inköp av inventarier till LSS-boende 300 tkr, installation av så kallade spindellås på Bergfast 150 tkr, införande av digitala larm 350 tkr, samt inköp av nyckel- och medicinskåp till Bergfast, Soldalen och Rönnebacken 400 tkr. Taklyftar på Bergfast till 2016 (190 tkr) respektive 2017 (165 tkr). I planen för 2016-2017 finns även inköp av arbets- och sjukvårdstekniska hjälpmedel, 410 tkr 2016 och 435 tkr 2017, samt inventarieinköp på 300 tkr för åren 2016-2017. Budget 2015 28(53)
Driftbudget 2015 - nämndernas andel Övriga består av fastighet, tillsyn- och tillståndsnämnd, kommunrevision, valnämnd och överförmyndare. Investeringsbudget 2015 - nämndernas andel Kommunstyrelsen (övriga) består av kostorganisation samt utbildning och arbete. Budget 2015 29(53)
Nettoinvestering, Mnkr Låneskuld, Mnkr Budget 2015 30(53)