Implikatur Implikatur Pragmatik VT08 Staffan Larsson Hur kan ett yttrande ge mer information än vad som sägs explicit? Grice (1957): genom att dialogdeltagare antas följa den kooperativa principen (Cooperative Principle, CP) Make you conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of talk exchange in which you are involved Några exempel A: Det snöar > A tror att det snöar A: Snöar det? > A vet inte om det snöar, men vill veta Pelle har tre barn > Pelle har exakt tre barn (inte fler) Flaggan är blå > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera Fler exempel A: Vet du vad klockan är? B: Tja, tidningen har kommit. +> B vet inte exakt vad klockan är +> Att tidningen har kommit ger en ungefärlig tidsangivelse (eftersom tidningen kommer ungefär samma tid varje dag) A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus +> Kalle (kanske) är hos Lisa +> Kalle har en gul folkvagn (ev. redan delad kunskap) A: Jag har slut på kaffe B: Det finns en affär runt hörnet +> Affären säljer kaffe +> Affären är öppen Hur CP ska tolkas Normativt? Nej, folk bryter ofta mot CP Tolkaren försöker så långt som möjligt förklara talarens yttranden utifrån CP Detta kräver att de gör hjälpantaganden som bevarar antagandet att CP följs Dessa hjälpantaganden är er Implikaturer genereras särskilt i fall då ett yttrande på ytan förefaller bryta mot dem Talaren antar också att åhöraren kommer att tolka hennes yttranden på detta sätt de kan därför utnyttja CP för att överföra mer information än den som explicit sägs Talaren och åhöraren har reflexiv tro att CP följs Grice s maximer CP kan delas in i fyra specialfall ( maximer ) Kvantitet Kvalitet Relation Sätt 1
Kvantitet Gör dina bidrag så informativa som det krävs, givet det nuvarande syftet med utbytet Gör inte dina bidrag mer informativa än som krävs Simplified (Huang): (i) don t say less than is required (ii) don t say more than is required Exempel: Kvantitet Pelle har tre barn > Pelle har exakt tre barn Om Pelle har t ex fyra barn hade det varit mer informativ att säga det Flaggan är blå > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) Om flaggan är blå och gul hade det varit mer informativt att säga det Kvalitet Försök göra dina yttranden sanna Säg inte vad du tror är falskt Säg inte något som du inte har tillräcklig evidens för Exempel: kvalitet A: Det snöar > A tror att det snöar > Pelle har evidens för att det snöar (han har t ex tittat ut genom fönstret) Om Pelle inte tror att det snöar, eller inte har evidens för det, borde han sagt det A: Snöar det? > A vet inte om det snöar, men vill veta Om Pelle redan vet om det snöar borde han inte ha frågat (Kvalitetsmaximen behöver generaliseras till ickedeklarativa yttranden) Relation (relevans) Gör dina bidrag relevanta En agents handlingar är relevanta och relaterade till en intention (en avsikt, ett mål) som agenten har Relevans är en mål-medel-relation (ett medel är relevant relativt ett mål) Har av vissa ansetts vara överordnad de andra maximerna (t ex Sperber & Wilson: Relevance Theory) Exempel: relevans A: Vet du vad klockan är? B: Tja, tidningen har kommit. > Klockan är ungefär så mycket som (eller mer än) den normala tidpunkten då tidningen delas ut > B vet inte exakt vad klockan är B:s yttrande är relevant för A:s fråga -> B ger ett (partiellt) svar Interaktion med kvalitetsmaximen 2
Exempel: relevans A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus > Den gula folkvagnen tillhör Kalle (ev. redan delad kunskap) > B är inte säker på var Kalle är > B tror att Kalle kanske är hos Lisa B:s yttrande tas som relevant svar på A:s fråga alltså antas B ge information om var Kalle kan befinna sig detta kan stämma om den gula folkvagnen tillhör Kalle Exempel: relevans A: Jag har slut på kaffe > A vill ha kaffe B: Det finns en affär runt hörnet > Affären säljer kaffe > Affären är öppen > (A har råd att köpa kaffe) B:s yttrande antas vara ett försök att hjälpa A få tag på kaffe (relevans) Detta kan stämma under förutsättning att affären är öppen och säljer kaffe, och A har pengar Om det redan är känt för A och B att A har pengar, blir detta inte en Sätt (eng. manner) Gör dina bidrag överskådliga undvik otydlighet undvik tvetydighet var kortfattad gör saker i ordning Ngt. mer kontroversiellt än övriga maximer Exempel: sätt Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera Antagande: ordningen i yttrandet motsvarar temporal ordning hos omtalade handlingar Vill du ha en g. l. a. s. s.? > Det finns någon i närheten som vi inte vill ska höra ordet glass Antagande: det finns en anledning till att yttrandet är mindre tydligt än det kunde varit Quiet violation Hur man kan bryta mot maximerna Quiet violation Opting out Flouting Att faktiskt bryta mot en maxim, med avsikten att detta inte ska upptäckas T ex att ljuga Genererar inga er 3
Opting out Om man inte kan uppfylla en maxim kan man välja att säga detta explicit Exempel Det är bara ett rykte, men... (kvalitet) Jag vet att det inte är relevant, men... (relevans) Ingen genereras Flouting Man kan välja att yttra något som på ytan tydligt (demonstrativt) bryter mot en maxim, med avsikten att detta ska framgå för åhöraren Ofta görs detta då maximer är i konflikt om man t ex inte har tillräcklig information Fortfarande följs CP Exempel: A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus Förefaller på ytan bryta mot relevans Vad menar B med att på ytan bryta mot relevans? B är inte säker på var Kalle är (kvalitet) Flouting A skriver ett rekommendationsbrev angående Smith för en akademisk tjänst till B, och det enda som sägs om Smith är Smith är bra på att stava och är alltid i tid till lektionerna. -> Smith är inte lämpad för tjänsten Förefaller bryta mot kvantitet. Vad menar A med att inte säga mer? Det finns inget mer (gott) att säga om Smith Smith är således inte lämpad för tjänsten Att räkna ut (konversationell) Definition A:s yttrande P implicerar Q omm A antas observera maximerna, eller åtminstone (i floutings), CP För att detta antagande ska gälla måste A tro att Q A tror att A och B reflexivt tror att B kan räkna ut att: För att det första antagandet ska gälla, måste A tro att Q Hur man räknar ut A har sagt P Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q A har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q däför avser A att jag ska tro Q, och genom att säga P har A implicerat Q 4
Egenskaper hos (konversationell) Egenskaper hos (konversationell) Upphävbarhet (defeasability) till skillnad från logisk implikation (entailment) (Innehålls)bundenhet (non-detachability) till skillnad från presupposition Uträkningsbarhet (calculability) utifrån kontext Icke-konventionalitet Förstärkningsbarhet (reinforcability) Universalitet Upphävbarhet (defeasability) Till skillnad från t ex logisk implikation Pelle har tre barn följer logiskt: Pelle har ett barn : Pelle har exakt tre barn Men en kan upphävas av entailments (logiska konsekvenser av det sagda) Pelle har tre barn, om inte fyra eller kanske fem ~+> Pelle har exakt tre barn... och direkt förnekas Pelle har tre barn och kanske fler ~+> Pelle har exakt tre barn Implikaturer kan också upphävas av ickespråklig kontext (en ny lag säger att bara familjer med minst tre barn får dagisplats) A: Har Pelle tillräckligt många barn för att få en dagisplats? B: Javisst, Pelle har tre barn ~+> Pelle har exakt tre barn (Innehålls)bundenhet (Non-detachability) Implikaturer är kopplade till det semantiska innehållet, inte formen Det går inte att koppla bort en genom att byta ord mot synomymer (genom att säga samma sak på ett annat sätt) (genom att säga något med samma sanningsvillkor) Exempel: det är allmänt känt att Kalle inte är smart Kalle är ett geni Kalle har ett enormt intellekt Kalle är en exceptionellt intelligent människa -> Kalle är korkad (ironi, flouting av kvalitet) (Innehålls)bundenhet (Non-detachability) Till skillnad från presupposition: John lyckades inte komma till mötet presupponerar: John försökte komma till mötet John kom inte till mötet ej samma presupposition Påven är glad presupponerar: det existerar en påve Benedictus XVI är glad presupponerar: BXVI existerar Uträkningsbarhet Enligt mönstret A har sagt P Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q S har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q däför avser S att jag ska tro Q, och genom att säga U har S implicerat Q 5
Icke-konventionalitet Implikaturer är inte en del av de språkliga uttryckens konventionella betydelse Däremot behöver man ha en uppfattning om den konventionella betydelsen för att kunna räkna ut er Ett yttrande U med propositionell betydelse P kan ge upphov till olika er i olika sammanhang och det går inte alltid att exakt fastslå vilka er som följer Kalle är en maskin > Kalle är kall? > Kalle är effektiv? Förstärkningsbarhet Implikaturer kan göras explicita utan alltför stor redundans Exempel: Soppan är varm +> Soppan är inte het Soppan är varm, men inte het Universalitet Eftersom konversationella er är uträkningsbara och motiverade (snarare än konventionella och arbiträra) så är de ofta universella Exempel I alla språk som har motsvarigheter till alla och några så implicerar några X är P inte alla X är P Detta är en pragmatisk universalie Generaliserad & partikulariserad Partikulariserad: starkt kontextberoende J: Var är Peter? M: Ljuset i hans fönster är på +> Peter är i sitt rum Kräver en viss kontext, där det t ex gäller ngt i stil med om ljuset är på i X:s rum så är det sannolikt att X är där (Alla tidigare exempel) Generaliserad: Ej så kontextberoende Jag gick in i ett hus > Det var inte mitt hus generell regel ett X -> X är inte nära relaterat till talaren upphävbar??? Krig är krig (tautologi) > (det finns inga trevliga krig, folk kommer alltid att bli dödade i krig,...) Dock: fortfarande härledbara från maximer Vad är den kooperativa principen och maximerna för sorts sak? Är den kooperativa principen och maximerna desamma för alla människor? Medfött (rationellt beteende) eller inlärt? Möjligen kan prioriteringen mellan maximer variera Men CP allmänmänsklig? Finns det fler maximer att upptäcka? Är Grice s taxonomi bristfällig? Horn: skalär och klausal 6
Horns teori Ersätt Grices maximer (utom kvalitet) med två fundamentala principer Q-principen (Quantity, kvantitet) Make you contributions sufficient Say as much as you can (given the R-principle) Scalar and clausal implicatures R-principen (Relation, relevans) Make your contributions necessary Say no more than you must (given the Q-principle) Generaliserad kvantitets Skalära er Q-skala ( Horn scale ): en sekvens av språkliga alternativ, ordnade efter informativitet / semantisk styrka T ex < alla, några >; alla är starkare av alla P följer logiskt några P Om någon använder ett svagare uttryck, impliceras att det starkare uttrycket inte gäller Say as much as you can (Q-principen) Några pojkar gick på festen +> Alla pojkar gick inte på festen Regel: Formalisering Givet en Q-skala < e 1, e 2,..., e N >, om en talare påstår P(e N ), så impliceras ~P(e N-1 ),... ~P(e 1 ) Annan formulering (Huang, modifierad) Om < x, y > finns i en Q-skala, så P(y) +> ~P(x) Definition av Q-skala S > W i en Q-skala omm A(W) är en logisk konsekvens av A(S) för godtycklig sentence frame A S och W är lexikaliserade i lika grad, har samma ordklass, och hör till samma domän S och W handlar om samma semantiska relation (eller samma semantiska fält) Q-skalor Flera exempel på skalor < alla, de flesta, många, vissa, få > < och, eller > < utmärkt, bra > < het, varm > < alltid, ofta, ibland > < lyckas, försöka, vilja > < måste, borde, kan > < älska, gilla > Men * < omm, om > Omm ej lexikaliserat i samma omfattning som om * < ångra, veta > Olika semantiska relationer Skalär Hur skalär räknas ut S har sagt P(e N ) Om S hade möjlighet att säga något starkare P(e M ), M>N, så hade S gjort det Anledningen till att S inte sagt P(e M ) är att S inte vill bryta mot kvalitetsmaximen S avser att kommunicera att S inte är i en position att säga P(e M ), troligen för att P(e M ) inte är sant > ~P(e M ) 7
Klausal Klausala er Om S yttrar en komplext uttryck P som innehåller en inbäddad sats Q, och P varken logiskt implicerar (eller presupponerar) Q, och det finns ett alternativt uttryck R som innehåller Q, sådant att R logiskt implicerar (eller presupponerar) Q så genom att säga P implicerar S att S inte vet huruvida Q är sant eller falskt S: Jag tror att Kalle är bortrest > S vet inte huruvida Kalle är bortrest (Q = Kalle är bortrest, R = Jag vet att Q ) (R implicerar logiskt Q) Formalisering av klausal (Huang, modifierad) Om { X(p), Y(p) } är en kontrastmängd sådan att X(p) implicerar p Y(p) implicerar inte p Så gäller att Y(p) +> ~K(p) Där K(p) = talaren vet inte huruvida p ; både p och ~p är möjliga Kontrastmängd: som Q-skala men inget krav på ordning m a p logisk implikation; X och Y är i samma kontrastmängd om X och Y är lexikaliserade i lika grad, har samma ordklass, och hör till samma domän X och Y handlar om samma semantiska relation (eller samma semantiska fält) Klausal, exempel If John wants to access the internet from home, he should buy new a dial-up modem Contrast set: { since p then q, if p then q } Since p then q implicerar p If p then q implicerar inte p p här John wants to access the internet from home Så if p then q +> ~K(p) +> John may want to access the internet from home or not; the speaker does not know R-principle Make your contributions necessary Say no more than you must (given the Q-principle) korta uttryck föredras framför långa valet av ett längre ( markerat ) uttryck indikerar markerad situation (ej default) Exempel John broke a finger yesterday +> The finger was one of John s John broke someones finger yesterday +> The finger was not one of John s Levinson Levinsons teori Horn skiljer ej tillräckligt mellan pragmatiska principer som styr yttrandeform och de som styr semantisk informativitet Ersätt Grices maximer (utom kvalitet) med tre fundamentala principer Q-principen: Do not say less than is required (informativitet) I-principen: Say as little as necessary (informativitet) M-principen: Do not use a marked expression without reason (yttrandeform) Horns R-princip uppdelad på två: I- och M- principerna 8
Levinsons Q-princip Genererar skalär och klausal Subsumerar Horns Q-princip Dessutom: Alternate implicatures Stir-fry the bean sprouts please +> do not also boil them, or grill them, or Contrast set: { boil, grill, stir-fry, } Q-er kan upphävas av metalinguistic negation Susan didn t marry three times +> Susan didn t marry four times, Susan didn t marry three times, she married four times ~+> Susan didn t marry four times Levisons I-princip Do not say more than is required What is generally said is stereotypically and specifically exemplified Heterogen klass; ngra exempel (s. 47-49) p och q +> p och sedan q p, därför q p för att uppnå q Membership categorization The toddler cried. The daddy gave her a cuddle. +> The daddy was the father of the toddler I- Egenskaper hos I- Mer specifika än det yttrande som genererar dem Och -> och sedan Positiva Styrs av stereotypiska antaganden Icke metalingvistiska; refererar ej t ex till ngt som kunde sagts men som ej sades Levisons M-princip Do not use a marked expression without reason Bygger på former (t ex ord) som kontrasterar mot andra former Till skillnad från Q- och I-principerna som bygger på informativitet Användandet av en markerad form x som kontrasterar mot en omarkerad form y implicerar negationen av den omarkerade formen M-scale (M-set): {x, y, } y +> M ~x Exempel: Tidtabellen är inte opålitlig +> tidtabellen är inte helt pålitlig heller { pålitlig, inte opålitlig} Detachable? Försvinner om uttryck byts mot synonym (sanningsvillkorlig) Projektionsproblemet Projektionsproblemet för För att t ex en skalär ska gälla, måste uttrycket P(a N ) som ger upphov till den vara en logisk konsekvens av det komplexa uttryck där P(a N ) ingår John säger att några av pojkarna gick implicerar inte inte alla pojkar gick Hur räkna ut för en komplex sats, givet för dess delar? 9
Gazdars lösning av projektionsproblemet U yttras i kontext K K är en mäng satser som antas vara sanna Utvidga succesiv K med: 1. logiska konsekvenser (entailments) av U som är konsistenta med K 2. klausala er av U som är konstenta med K + ent(u) 3. skalära er av U som är konsistenta med (K + ent(u))+klaus(u) Exempel på Gazdars lösning Kalle har tre barn, faktiskt fyra entailment: Kalle har fyra barn skalär : Kalle har exakt tre barn men denna är inkonsistent med entailment, så den läggs ej till Men: Gazdars lösning förklarar inte varför detta fungerar Hur fungerar lösningen med andra typer av? (OBS: läs inte Interaction of the Q-, I- and M-principles, s. 51-53 utom sista stycket som börjar längst ner på s. 53) Konventionell Konventionell Hittills har vi talat om konversationell Exempel: p men q +>> p kontrasterar mot q men fungerar som och, men har dessutom den konventionella en att det finns en kontrast mellan konjunkterna p, därför q +>> q följer av p Till och med p +>> p är oväntat Till och med moderaterna röstade för samkönade äktenskap Konventionell räknas ej ut från generella principer utan hänger konventionellt ihop med speficika ord Varken konventionell och konversationell bidrar till sanningsvillkorlig betydelse Till skillnad från entailment och presupposition Konversationell vs. konventionell Egenskaper hos konventionell ej härledda från maximer, utan konventionella ej upphävbara konversationell är upphävbar Frikopplingsbara (detachable), d v s kopplat till specifika ord; försvinner om ord byts mot synonym konversationell är ej upphävbar (kopplad till betydelse) ej uträkningsbara konversationell är uträkningsbar (kopplad till betydelse) Är konventionell reducerbart till Entailment? Konversationell? Presupposition? Det explicit sagda? Andra ordningens talakter? Non-natural meaning Kommunikativ betydelse definierad i termer av talarens avsikt Till skillnad från natural meaning, t ex rök betyder eld Meaning nn Det som sägs explicit Implikatur (det som sägs implicit) Konventionell Konversationell Generaliserad Partikulariserad S menar nn p genom att yttra U till A omm S avser (i) att A ska tro p (ii) att A ska inse att S avser (i) (iii) A:s insikt att S avser (i) är det primära skälet till att A tror p, (ii) är skäl till (i) 10
Övningsuppgift (frivillig) Hitta tre egna exempel på (t ex i dagstidning, samtal, TV, radio, reklam etc), och analysera varje exempel utifrån någon variant av teorin Förklara vad en är, och vilken princip som används för att komma fram till den Förklara hur man som tolkare kommer fram till en utifrån det explicit sagda Gör förklaringarna så exakta som möjligt; använd gärna Q-skalor och liknande Ange vilken typ av det är, utifrån klassificeringen på s. 57 Se till att ge exempel på flera olika typer av Utifrån denna undersökning, diskutera (gärna kritiskt) begreppets användbarhet, för- och nackdelar 11