1(11) Sammanställning av HiGs miljömålsarbete för år 2007 Sammanställningen är baserad på rapporter från sex institutioner (Institutionen för vårdvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Institutionen för teknik och byggd miljö, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, och Institutionen för ekonomi) och fyra administrativa enheter (Förvaltningen, Biblioteket och Avdelningen för studentservice samt Rektors kansli, UFK och Kontakttorget som behandlas som en enhet i sammanställningen). Högskolans övergripande miljömål för år 2006-2011 INDIREKTA 1. Personal och studenter ska ha minst grundläggande kompetens om miljö och hållbar utveckling. -80% av personalen med minst 40% anställning ska ha genomgått HiGs grundläggande utbildning inom miljö och hållbar utveckling eller ha motsvarande kompetens -Alla nya programstudenter och internationella studenter ska få grundläggande information om HiGs arbete för miljö och hållbar utveckling 2. Miljöaspekter ska integreras i relevant undervisning och forskning. 3. Miljöaspekter ska beaktas vid upphandling av varor och tjänster. 4. Miljöaspekter ska lyftas fram vid all samverkan med det omgivande samhället. RESURSANVÄNDNING 5. Användning av material och energi ska effektiviseras och föroreningar förebyggas. AVFALL 6. Mängden osorterat avfall ska minska Miljöenheternas detaljerade miljömål De sex institutionerna och fyra administrativa avdelningarna benämns miljöenheter i miljöledningsarbetet. Varje miljöenhet sätter utifrån de övergripande miljömålen egna detaljerade miljömål och formulerar handlingsplaner. Sju av de tio miljöenheter har miljöarbetet integrerat i verksamhetsplanen för 2007. HS-inst har inte fastställt någon verksamhetsplan för 2007. N-inst har inte någon verksamhetsplan, men ett kortare verksamhetsuppdrag. UFK och ledningskansliet har inga verksamhetsplaner då de inte har något verksamhetsuppdrag. Resurser i årsarbetstid som använts under 2007 för miljöarbetet på HiG är 60 personveckor. Arbetstiden avser systemansvarig, 10 miljösamordnare, personal anlitade för interna revisioner, arbete med att följa och uppdatera lagstiftningkrav, webbuppdateringar, arbetstid för samverkan med andra högskolor i nätverk vid t.ex. konferenser.
2(11) Sammanställningen redovisar resultat för detaljerade miljömål som finns på flertalet eller samtliga av miljöenheterna. Dessutom redovisas resultat av efterlevnad av lagar och andra krav, samt resursförbrukning där mätningar görs centralt. Utvärdering av att lagar och andra krav följs Uppdatering av senaste miljölagstiftning och andra krav som berör HiG sker två gånger om året i ledningsgruppsmöten. Åtta av miljöenheterna anger att ansvariga har gått utbildning och fått uppdatering av miljölagstiftning så att de är medvetna om sitt ansvar. N-inst har en nyanställd ämnesföreträdare som inte ännu deltagit i någon utbildning gällande miljölagar och uppdatering av lagar och andra krav, då inget sådant tillfälle har erbjudits sedan personen tillträdde tjänsten. Bibl anger att miljösamordnaren inte har deltagit in uppdatering av miljölagar under året, då bibliotekschefen (som deltagit vid ledningsgruppens uppdateringstillfälle) gjorde bedömningen var att inte några nya miljölagar berörde bibl. Lagefterlevnaden kontrollerades med hjälp av följande frågor (tabell 1). Tabell 1. Resultatet av kontroll av lagefterlevnad Besvara följande frågor för din miljöenhet Har all nyanställd ledning och laboratorieansvariga genomgått en utbildning gällande miljölagar? Har alla ansvariga tagit del av årets uppdateringar av miljölagar och andra krav? Ja (antal) Nej (antal) Kommentar 4 1 Ej aktuellt för bibl, adm, stud service, P, HS 9 1 Ej aktuellt för stud service, bibl Har miljöenheten ordning på alla tillstånd enligt miljölagar och andra krav? 9 Ej aktuellt för bibl, UFK Har alla nödvändiga miljörelaterade anmälningar till myndigheter gjorts? 7 Ej aktuellt för bibl stud service, UFK, HS Är det ordning på alla miljödokument, t.ex. transportkvitton? 9 Ej aktuellt för stud service, Har någon/några blivit fälld/a för miljöbrott? 10 Ö1 Personal och studenter ska ha minst grundläggande kompetens om miljö och hållbar utveckling.
3(11) -80% av personalen med minst 40% anställning ska ha genomgått HiGs grundläggande utbildning inom miljö och hållbar utveckling eller ha motsvarande kompetens Totalt vid HiG har 81,6% av P40 genomgått miljöutbildningen till och med år 2007, (bilaga 1). Detta är en liten ökning jämfört med år 2006. HiG har nått det övergripande målet gällande utbildning av personal i M/HU, att minst 80% ska ha deltagit i utbildningen. Från år 2006 inräknas personal som har anställning på minst 40% (P40) i statistiken. Fram till och med år 2005 användes andel utbildade HÅE. Fortsättningsutbildning i miljö och hållbar utveckling för personal Några av miljöenheterna har detaljerade mål som handlar om att personalen ska genomgå fortsättningsutbildning i miljö och hållbar utveckling. Under våren 2007 anordnade Kontakttorget en inspirationsdag. Deltagande vid detta tillfälle räknades av flera enheter som fortsättningsutbildning i M/HU. Dagen startade med miljöfrukost, samt en föreläsning om väder och klimat med meteorologen Anders Nylund. Därefter visades Al Goores film En obekväm sanning. Aktiviteterna var välbesökta av personal men även studenter. Den inrapportering som gjorts visar att vid RK/UFK/Kontakttorget har 76% av personalen genomgått fortsättningsutbildning i M/HU. Vid Administrativa avdelningen har 45% av personalen deltagit i fortsättningsutbildning i M/HU. HS hade under året en inspirationsföreläsning om miljö i samband med en institutionskonferens. En stor del av personalen vid institutionen för vårdvetenskap och sociologi har deltagit i en uppföljande miljöutbildning. Vid Avdelningen för studentservice och TB-institutionen har fortsättningsutbildningar genomförts för delar av personalen under mätperioden 2006-2007, men detta är inte redovisat i sammanställningarna eftersom det inte är preciserats som detaljerade miljömål för dessa miljöenheter. N-institutionen har detaljerade mål om fortsättningsutbildning, men har inte påbörjat arbetet med dessa utbildningar. Sju av tio miljöenheter anger att de anser att utbildningsinsatserna är tillräckliga -Alla nya programstudenter och internationella studenter ska få grundläggande information om HiGs arbete för miljö och hållbar utveckling I samband med introduktion till nya studenter gör avdelningen för studentservice utskick med miljöinformation. Information har lämnats på minimässan som hålls för nya studenter vid högskolans aula respektive vid Studentcentrum, vid vårterminens och höstterminens start. Information har getts till internationella studenter i samband med introduktionsmöten vid terminsstarterna. Bokmärket med HiGs miljöpolicy har delats ut och studenterna har fått en introduktion till HiGs miljöarbete.
4(11) Kurser som är granskade och bedömda att de innehåller eller har inslag av miljö- eller hållbar utveckling är märkta i kurskatalogen samt att det finns en beskrivning i kurskatalogen av vad det innebär. Ö2 Miljöaspekter ska integreras i relevant undervisning och forskning. Kurser med inslag av miljö/hållbar utveckling En mall har tagits fram centralt och används för att klassificera HiGs kurser. De olika klasserna är: - Kursen är till en övervägande del en kurs om miljö/hållbar utveckling - Kursen har inslag av miljö/hållbar utveckling - Kursen har ännu inte inslag av miljö/hållbar utveckling - Inslag av miljö/hållbar utveckling är inte relevant för kursen Totalt av HiGs kurser har 83% granskats med avseende på inslag av miljö och hållbar utveckling. 100% av kurserna är granskade vid E-inst. P-inst har granskat 94% av kurserna, TB har 89,3% och HS 89%. V har uppnått 77,3% granskade kurser och N visar 52,2% granskade. I figuren, bilaga 2 visas totalt (max) sex staplar för varje miljöenhet samt för hela HiG. Den vänstra av staplarna är andelen granskade kurser. Sedan följer klasserna i turordning enligt ovan angiven klassificering. Sista stapeln är andelen ej granskade kurser. V-inst har inrapporterat miljöklassade kurser A- och B-klass tillsammans, och kurser som ännu inte har inslag samt där det inte är relevant C- och D-klass tillsammans. Detta är förklaringen till V- inst redovisning av endast två staplar med klassade kurser i diagrammet (bilaga 2). Av kurserna är andelen med övervägande del M/HU och inslag av M/HU 55,3% av de granskade kurserna (se figur 1 nedan). Det aktuella Bolognaarbetet medför att många kursplaner revideras och detta kan förklara minskning av andel granskade kurser vid några av institutionerna.
5(11) Andel kurser klassade med M/HU av granskade kurser år 2004 till 2007 Andel (%) kurser med M/HU till övervägande del eller inslag av 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 E HS N P TB V Tot HiG 2004 2005 2006 2007 Miljöenhet Figur 1. Andel kurser klassade M/HU av granskade kurser åren 2004, 2005, 2006 och 2007 Examensarbeten med inslag av miljö och hållbar utveckling. Mall för granskning av examensarbeten finns centralt framtagen. Klassificeringen motsvarar den ovan angivna för kursgranskning. E-institutionen arbetar med granskning av examensarbeten avseende miljö och hållbar utveckling. Vid E-institutionen har granskats 100% (totalt 98 examensarbeten) på C-nivå och D-nivå avseende inslag av miljö och hållbar utveckling. 6% av dessa var till övervägande del om M/HU och 4,1% hade inslag av M/HU. Flera institutioner arbetar för att ta fram gemensamma rutiner för hur granskning av examensarbeten ska göras och av vem granskning ska göras. Program med inslag av miljö/hållbar utveckling En mall har tagits fram centralt och används för att klassificera utbildningsprogram. De olika klasserna är: - Programmet består till en övervägande del av kurser med inslag av miljö/hållbar utveckling - Programmet har inslag av miljö/hållbar utveckling - Programmet har ännu inte inslag av miljö/hållbar utveckling, men det finns möjlighet att införa det - Inslag av miljö/hållbar utveckling är inte relevant för programmet Programgranskning sker på våren under pågående läsår, varför granskningen för 2006 redovisas i denna sammanställning då den genomfördes under år 2007. Målet var att bibehålla andelen program med inslag av miljö och hållbar utveckling. Samtliga program är granskade avseende M/HU år 2007. Andelen program med till övervägande del och med inslag av M/HU är sammanlagt 94%, samma andel som i 2006 års sammanställning (se figur 2). Endast två av programmen saknar inslag av M/HU.
6(11) Granskning av M/HU i program 2003 till 2006 Andel (%) av totala antalet program 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2003 2004 2005 2006 granskade övervägande M/HU inslag M/HU ännu inte inslag inte relevant ej granskade År Figur 2. Granskning av programklassificerade M/HU under åren 2003, 2004, 2005 och 2006 HiGs forskningsprojekt med anknytning till miljö och hållbar utveckling För samtliga forskningsansökningar som tas upp i HiGs olika forskningsnämnder krävs från och med hösten 2004 en klassificering utifrån miljöklassningslistan. En mall har tagits fram centralt och används för att klassificera forskningsansökningarna. De olika klasserna är: - Forskningsprojektet bidrar med en övervägande del till en hälsosam och god miljö/hållbar utveckling - Forskningsprojektet bidrar med en mindre del till hälsosam och god - miljö/hållbar utveckling - Bidrag till en hälsosam och god miljö/hållbar utveckling är inte relevant för forskningsprojektet - Osäkert om forskningsprojektet bidrar till hälsosam och god miljö/hållbar utveckling Målnivån är att 100% av forskningsprojekt alltid ska klassificeras. För forskningsansökningar inför år 2008 är resultatet 92% granskade ansökningar. Andel granskade ansökningar har hållit sig på ungefär samma nivå under åren, kring 90% med en variation på några procentenheter. Jämförelse av klassificeringen av forskningsansökningarna för 2005, 2006, 2007 och 2008 visas i figur 3. Andelen forskningsansökningar för år 2008 som bidrar med en övervägande del respektive bidrar med en mindre del till en hälsosam och god miljö/hållbar utveckling har ökat något, till 63,1%, en ökning med 4,5% från 2007, se figur 3.
7(11) M/HU i forskningsansökningar år 2005, 2006, 2007 och 2008 100,0 80,0 Andel (%) 60,0 40,0 2005 2006 2007 2008 20,0 0,0 Övervägande Anknytning Inte relevant Osäkert Ej granskade Figur 3. Miljö och hållbar utveckling i forskningsansökan Ö 3 Miljöaspekter ska beaktas vid upphandling och inköp av varor och tjänster I både policy och mål finns formuleringar som säger att vid upphandling skall relevanta miljökrav ställas på varor och tjänster. Till stöd för detta använder sig inköpsenheten av EKUverktyget. Dessutom begärs information om potentiella leverantörers miljöarbete in i samband med upphandling. Under år 2007 gjorde inköpsenheten sex upphandlingar. Vid samtliga upphandlingar stämdes HiGs kriterier av mot de kriterier miljöstyrningsrådet rekommenderar. Antal avrop mot de statliga ramavtalen var 650 st under året. När det gäller avrop från de statliga avtalen utgår inköpsenheten från att ramavtalsmyndigheterna ställt riktiga och tillräckliga miljökrav. Ö 4 Miljöaspekter ska lyftas fram vid all samverkan med det omgivande samhället. Administrativa avdelningen har informerat alla utställare och hyresgäster om HiGs källsorteringsrutiner, avfallshantering och miljöarbete. Kontakttorget sprider information om HiGs miljöcertifiering till alla kunder inom uppdragsutbildning. Kontakttorget har tagit fram en informationsbroschyr som används t.ex. vid möten med företag, organisationer och myndigheter. En lärare vid N-inst var vid tre tillfällen med i en programserie i Radio Gävleborg där miljö och klimatfrågor togs upp.
8(11) RESURSANVÄNDNING Ö 5 Användning av material och energi ska effektiviseras och föroreningar förebyggas. Flera enheter har kontinuerlig information till anställda om att använda dubbelsidiga utskrifter och kopiering samt uppmuntrar till att använda e-post för information. Ytterligare exempel på hur arbetet med effektiviseringar och förebyggande av föroreningar görs är t.ex. att några enheter genomför regelbundna stickprovskontroller av sortering av avfall i personalkök och några enheter gör stickprovskontroller av att datorer och lampor mm stängs av vid arbetsdagens slut. TB har minskat biltransporter mellan Brynäs och Kungsbäck under 2006 och 2007. Målet var att minska bensinkostnaderna med 30% resp 20% under dessa år. TB redovisar en minskning med 72,9% av bensinkostnaderna. Kontakttorget och Rektors kansli har minskat antalet personkilometer för tjänsteresor med ca 40%. Bibliotekets personal har under året gjort sina tjänsteresor med tåg vid 77% av resorna. HS mål var att minska förhyrning av bil med 2%, men en ökning har skett med 3%. Avdelningen för studentservice har genomfört kontroller att maskiner, utrustning och lampor stängs av vid arbetsdagens slut. Även V-institutionen gör kontroller på liknande sätt. Pappersförbrukning Pappersförbrukning till utskrifter och kopiering har minskat betydligt sedan miljöarbetet startade. Under 2007 har förbrukningen sjunkit rejält och har nu nått den lägsta nivån sedan miljöledningsarbetet startade, se tabell 2 nedan med pappersförbrukningen i tusental ark. Tabell 2 HiGs pappersanvändning 2001-2007 2001 2003 2004 2005 * 2006 2007 (1000 ark) (1000 ark) (1000 ark) (1000 ark) (1000 ark) (1000 ark) Repro 7 536,5 6120 4 820 7000 6220 4513,5 IT-enheten 2 320 2880 2040 2000 840 360 Brynäs 240 360 360 125 Summa pappersförbrukning: 9856,5 9000 7 100 9 360 7 420 4 999 * Korrigerad siffra för pappersförbrukningen. Inför tidigare sammanställningar för år 2005 och 2006 hade felaktig siffra inrapporterats på pappersförbrukningen gällande år 2005 och detta är ändrat här. Elanvändning Uppgifter om fastighetsel för HiG lämnas av Akademiska Hus.
9(11) Administrativa avdelningens detaljerade miljömål är att bibehålla befintlig elförbrukning, ett resultat som uppnåtts då det är en minskning av elanvändningen. Elanvändningen har minskat med 1,5%, från 79,8 kwh/m 2 år 2006 till 78,3 kwh/m 2 år 2007. Dessa siffror är exklusive kylan, som också drivs med el. AVFALL Ö 6 Mängden osorterat avfall ska minska Centralt gjorda mätningar vid Administrativa avdelningen visar att målet att osorterat avfall ska minska med 10% är uppfyllt. Några av miljöenheterna har egna mål för att minska mängden osorterat avfall och kontrollerar med stickprov på avdelningarna. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi har kontinuerlig information och kontroll då miljöenheten hanterar riskavfall. Avdelningen för studentservice har en motsvarande rutin med information och kontroll eftersom studenthälsan finns inom enheten och sänder riskavfall till länssjukhuset. Kostnaden för sophämtning vid HiG har minskat från 457 350 kr år 2005 till 226 239 kr år 2007, se tabell 3 nedan. Förklaringen till denna sänkning är förhyrning av komprimator som gjorts från hösten 2005. Utan komprimator skulle HiGs kostnader för sophämtning under 2007 har varit 700 000 kr, alltså en besparing på mer än 470 000 kr. Motsvarande besparing med anledning av komprimatorn var under år 2006 var 231 000 kr. Under de två åren, 2006-2007, har åtgärden med förhyrning av komprimatorn gett en besparing på omkring 700 000 kr för kostnaderna för sophämtning. Tabell 3 Avfall Kostnad för sophämtning Batteriavfall NiCd, Pb, Hg 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 314 500 kr 352 000 390 000 370 000 457 350 kr 220 332 226 239 kr kr kr kr kr 800 st 123 kg 40 kg 0 124 kg Lysrörsavfall 400 st 25 kg 25 kg 220 kg 243 kg Elektronikskrot 3969 kg 9098 kg 3583 kg 4398 kg Batteriavfall hämtas inte varje år då kärlen är så stora att detta behov av inte finns.
BILAGA 1 till Sammanställning av miljömålsarbetet 2007 2008-02-27 BILAGA 1 Grundläggande personalutbildning M/HU - jämförelse 2003-2007 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 2003 2004 2005 2006 2007 30 20 10 0 Adm Avd.Studserv Bibl E HS N P TB V UFK/RK/KT Tot HiG Miljöenhet
BILAGA 2 till Sammanställning av miljömålsarbetet 2007 2008-02-27 BILAGA 2 Granskning av inslag av M/HU i kurser 2007 100,0 90,0 80,0 70,0 Andel (%) 60,0 50,0 40,0 % granskade av totala % övervägande M/HU % inslag M/HU % ännu inte inslag % inte relevant % ej granskade 30,0 20,0 10,0 0,0 E HS N P TB V Tot HiG Institution